Inför Almedalen: Öppet brev till partiledare och språkrör

Till partiledare/språkrör för riksdagspartierna.

Vi skriver det här brevet till Dig inför Dina förberedelser för Ditt framträdande på den så kallade Politikerveckan i Almedalen.

Almedalsveckan är en betydelsefull händelse i vår demokrati. De politiska partierna och deras främsta företrädare möter under några dagar det övriga Sverige med folkrörelser, myndigheter, forskare, näringsliv och fackliga organisationer och lobbyister på plats i Visby. Medierna förmedlar till Sveriges folk via tidningar, TV och radio budskapen från Almedalens talarstol och från hundratals seminarier. På så vis äger en nära relation rum mellan Sveriges folk och vad som händer och sägs i Almedalen. På plats i Visby finns också representanter från andra länder som vill ta del av en viktig tradition i den svenska demokratin och hur vi arbetar. Just detta att åsikter och argument redovisas och granskas öppet är något av det finaste i en demokrati.

Mot denna bakgrund är det naturligtvis mycket viktigt att budskapen från Almedalsveckan baseras på fakta och korrekthet. Om inte så blir den demokratiska dialogen mellan svenska folket och dess ledande politiker falsk.

Vi vädjar till Dig att Du har detta som utgångspunkt när det gäller Afghanistankriget. Tyvärr har det officiella budskapet till Sveriges folk om kriget i Afghanistan kantats av oklarheter, direkta felaktigheter och vilseledande beskrivningar.

Motiven för kriget har ständigt skiftat. Det har sagts att Sverige är i Afghanistan på ett fredsuppdrag. Men det är ju inte sant. Riksdagens beslut gällde ett s k fredsframtvingande uppdrag, dvs med rätt att döda. Vad Sverige har gjort i Afghanistan känner egentligen inte svenska folket till. Flera dokument som de så kallade incidentrapporterna om svenska ISAF-soldaters inblandning i strider och kanske dödande har Försvarsmakten hemligstämplat. Något inbjudningsbrev om Sveriges deltagande i kriget har inte hittats i regeringskansliet.

Kriget startade utan något klart FN-mandat. Kriget är heller ingen FN-operation. Soldaterna uppträder inte i FN:s blå baskrar utan i NATO:s hjälmar. USA använder drönare och sätter in specialstyrkor i nattliga räder i afghanska hem och har förklarat att sådana aktioner skall fortsätta efter 2014. Det är folkrättstridiga handlingar som år efter år genomförs i det krig där Sverige deltar. Hur stämmer det med att vi skall värna folkrätt och humanitär rätt?

Kostnaderna för den svenska krigsmedverkan i Afghanistan är höga.  De har år efter år mörkats för riksdagen och de svenska skattebetalarna. Riksrevisionen har riktat stark kritik mot att de verkliga kostnaderna inte har redovisats. Naturligtvis har svenska folket rätt att få veta vad de verkliga kostnaderna är.

Sveriges krigsmedverkan i Afghanistan trappades upp och blev, utan att riksdagen fick veta det, ett regelrätt krig mot upprorsmän. Detta hävdades nyligen av fredsforskaren, professor Wilhelm Agrell. Riksdagen blev med andra ord enligt Agrell vilseledd av regeringen.

Vad som skall hända med den svenska krigsinsatsen efter 2014 är oklart. Regeringen och riksdagsmajoriteten har tidigare sagt att kriget skall vara slut för Sveriges del år 2014. Men nu talar man om en fortsättning efter 2014. USA-administrationen säger minst 10 år efter 2014. Svenska folket har naturligtvis rätt att få veta sanningen om hur det förhåller sig med denna viktiga fråga. Det är en demokratisk fråga. Håller Sverige på att förbereda en fortsatt krigsmedverkan i Afghanistan efter år 2014?

Vi vill peka på ytterligare ett par frågor.

Det är viktigt att en genomtänkt strategi utarbetas för att stödja de afghanska kvinnornas medborgerliga och mänskliga rättigheter i enlighet med FN-resolutionerna 1325 och 1820, att kvinnor deltar i fredsförhandlingar, i förebyggande konfliktlösande arbete, i medling och annat fredsarbete.

Trots de redan enorma miljardkostnaderna för Sveriges medverkan i kriget så får inte Sverige spara en enda krona för att rehabilitera och ge ekonomisk och social hjälp till hemvändande svenska soldater och officerare, när de skall återgå till ett normalt civilt liv här hemma. De har skickats till Afghanistan av Sveriges riksdag och regering,

Stockholm den 19 juni 2013

Vänliga hälsningar från

Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör

Birgitta Hambraeus, tidigare riksdagsledamot för c

KG Hammar, tidigare ärkebiskop i Svenska kyrkan

Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet

Tomas Magnusson, ordförande i Internationella Fredsbyrån

Thage G Peterson, tidigare försvarsminister

Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet

Maj Britt Theorin, tidigare nedrustningsambassadör