 |
| Klicka på bilden så blir det intervju |
Andreas Cervenka blev utsedd till Sveriges bästa ekonomijournalist när "proffsen på marknaden" får bestämma. Vilket tyder på viss sadomasochistisk hållning från "proffsen" eftersom Cervenka med jämna mellanrum sågar mycket av det som de håller på med.
Två kom Carolina Neurath - också hon på SvD Näringsliv - som är förvånad eftersom hon "skriver rätt kritiskt om just finansbranschen". Taskigt för Dagens Industri.
Här intervjuar jag Andreas Cervenka om pengar.
För någon vecka sedan föreläste jag om social hållbarhet på Universitetet i Jönköping - det visade sig att man där också haft min intervju med professor Christer Gunnarsson om hållbarhet som studieobjekt - inte minst det avsnitt som börjar här. Apropå sadomasochism, eller nåt...
"Apropå sadomasochism, eller nåt..."
SvaraRaderaSynd att kalla det så?
Apropå ökad medvetenhet?
Men Rom byggdes inte på en dag...
med glimten i ögat går det bra att kalla det s/m....
SvaraRaderaApropå Cervenkas senaste artiklar så framgår det som att "Redaktionsmötena" blivit fler, som Carl Norberg uttrycker det - alltså som förklaring till att Cervenka inte "går på" lika klart och tydligt som vissa gånger tidigare. Olyckligt, men så ter det sig ut!
SvaraRaderaTack för engagerat, inspirerande och kunnigt tal igår! Outstanding!!!!
SvaraRaderaTyvärr har jag "förbrukat månadens fria artiklar" på svd, men om det är som du säger Tom så var det bara en tidsfråga. Man blev ju ofta förvånad att man lät honom hålla på liksom. Jag tror att man gjorde det för underhållningsvärdet, och att folk ändå inte riktigt förstår/tror på det han säger, alternativt att man ändå inte förmår göra något åt det, dvs. han ansågs inte vara något riktigt hot. Saken är ju den att vårt ekonomiska system av idag är så sjukt att det lätt blir komik när det beskrivs, och det kan vara lätt att uppfatta det hela som raljerande och överdrivet. Kul o fyndigt kanske, men inget att ta på allvar. Men kanske grävde han lite för mkt i någon känslig riktning vid något tillfälle, lade näsan i fel blöt så att säga. Någon eller några ansåg kanske att han trots allt behövde regleras lite. Men, som Henry Ford sa, att om en bredare allmänhet verkligen förstod hur bank- och penningasystemet fungerar skulle vi troligen ha en revolution "före morgonen". Eller kanske ändå inte, så länge folk bara har mat på bordet och en massa kul på tv.
SvaraRaderaTOM, HÅLLER INTE ALLS MED.
SvaraRaderaL.
SvaraRaderaBra skrivet Jonte.
I media skall det vara underhållning och yta. Att gå på djupet är inte tillåtet för då kan något avslöjas, av misstag...
Folk tror att vi har en valuta som heter svenska kronor och att det är det de betalar varandra med. Men i verkligheten skapar varje enskild storbank sin egna valuta enligt den här rapporten från BIS (centralbankernas centralbank).
SvaraRadera”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”
”Issue” betyder ge ut, skapa. Bankerna skapar mao sin egen valuta. SEB skapar sin valuta, Swedbank sin valuta etc – allt enligt BIS, centralbankernas centralbank. Och om kontanterna försvinner finns mao inga svenska kronor kvar i samhället – det enda som kommer finnas är de olika ”valutorna” som bankerna hittar på och kluiddar på konton när de skuldsätter folk och samhälle.
BIS skriver sedan:
”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values.
Vilket betyder att BIS hävdar att en enhet av bankvalutan på ett konto går att växla till en svensk krona (=centralbankspeng). Ladda ned från BIS och läs själva:
http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf
En konsekvens av detta är att t.ex priserna på bostäder inte prissätts i svenska kronor – de prissätts i den banks valuta som ”lånar ut” sitt kontopåhitt till köparen . När du betalar i affären med kreditkortet betalar du med SEB:s valuta. Och skatten betalar du förresten också i SEB:s valuta då skattekontona ligger på SEB. Osv.... Allt enligt centralbankernas centralbank, BIS.
Det är egentligen ganska enkelt att både förstå och förklara hur skuldpengar skapas och försvinner. Är det just det som gör det så svårt att ta till sig för en del tro? Jag såg ett brev från Riksbanken som svar på någons fråga om att expandera penningmängden med kreditpengar. RB underströk att modellen inte innebar att man skapar värden. D.v.s att man inte skapade pengar godtyckligt som en falskmyntare ungefär. Svaret; ”att man inte skapade värde” är förstås korrekt rent bokföringsmässigt. Men vad man gör är inte desto mindre katastrofalt om än lagligt.
SvaraRaderaBankerna tillför och dopar inte ekonomin med krediter utan att ha ett motkonto i balansräkningen.
När pengarna skapas ”ur tomma intet” genom att sättas in på låntagarens konto så har banken en bokföringsmässig balansen om den motsvarande fordran som låntagaren undertecknat. Resultatet blir en fiktiv verklighet där det i princip inte finns någon gräns för t ex en bostad kan kosta.
Skuldskapade tillfälliga pengar lever i symbios med ökande bostadspriser.
----
Orsak:
Nyskapade lättillgängliga kreditpengar ger många spekulanter
Verkan:
Ger ökad konkurrens om objekten och skapar ytterligare prishöjningar.
---
Orsak:
Gott om skuldskapade pengar får fart på köpkraften och efterfrågan och därmed konjunkturen och ökade vinster.
Verkan:
Ökade vinster och behov av att ”lagra” vinsterna i t ex aktier, fastigheter och nya bostäder. Ökade vinster ger ökade priser på sådant som anses vara bra investeringar – t ex fastigheter, bostäder och värdepapper vars priser stiger och stiger och stiger….
på bostäder, fastigheter och aktier. Skapar nytt utrymme för ytterligare kreditpengar.
Problem
Att vårt boende, våra besparingar, pensioner lever farligt är egentligen ett marginellt problem.
Det verkligt stora problemet är att de skuldskapade pengarna sammantaget är ett enda stort förskott på framtida ekonomisk tillväxt.
De är prestationslöften som ska verkställas/ levereras i framtiden. Dessa pengar existerar enbart så länge:
Det finns en tro på att exponentiell tillväxt fungerar matematiskt – eller åtminstone ett tag till.
Det finns en tro på att exponentiell tillväxt och ekologisk hållbarhet är kompatibla.
Det finns en viss tro på att exponentiell tillväxt är socialt hållbar.
Att det finns en acceptans bland medborgarna att ta smällen om det "fullständigt osannolika" blir sannolikt.
Egentligen är det kanske förvånande att tillväxtkritik inte betraktas som olagligt. Fast det skulle ju naturligtvis väcka björnar som sover. Eller Mario Monti (var det rätt Mario) som ville förbjuda människor att ifrågasätta ECBs betalningsförmåga.
Slutsats: Vårt penningsystem vilar på förtroende som i sin tur vilar på att alla upprepar mantrat om ständigt ökad tillväxt. Eventuella tillväxtkritiska individer bör verbalt förpassas till den gamla sovjetiska planekonomins mossiga källare.
Men de flesta människor tror att bankerna bara är en förmedlare som lånar ut insatta svenska kronor till någon som vill låna. T.om de flesta ekonomer tror det (t.ex "nobelpris"tagaren Krugman). Bankerna själva påstår också att de lånar ut svenska kronor när den aldrig gör det. Det enda som kan finnas på en kunds konto är bankens skuld till kunden som kunden kan kräva (än så länge) att banken betalar genom t.ex bankomatuttag. Det betyder att banken "lånar ut" sin skuld till kunden till kunden så att banken och kunden blir satta i skuld på samma belopp svenska kronor som aldrig lånats ut. Banken kluddar dit siffrorna på kundens konto varvid kunden blir skyldig banken samma belopp som banken blir skyldig kunden - inga svenska kronor lånas ut överhuvudtaget. Detta är också hur det skrivs på bankens balansräkning - kundens påhittade skuld till banken skrivs på bankens tillgångssida medan bankens skuld till kunden (=kontoinnehavet)skrivs som bankens skuld på balansräkningen.
SvaraRaderaStorbankerna kan sedan genom att de har monopol på RIX se till att de kan bolla runt sina skulder internt medan kunderna måste betala sina påhittade skulder till banken.
Jo, bankerna manipulera priserna på bostadsmarknaden genom att agera mellanhand.
Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
och
3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken
Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.
Ovan är det ju helt klart att det bankerna trissar upp priserna med INTE är svenska kronor Även om BIS-rapporten inte återger vad som sker på rätt sätt så har de helt rätt i att kundernas konton inte innehåller svenska kronor.Därför föredrar banker att prata om pengar då det helt är klart att det knappt finns några svenska kronor kvar ute i samhället.
Undrar så vem den ANONYME L är som skriver med STORA BOKSTÄVER ovan???
SvaraRaderaInte behöver du "hålla med", dock det var mest ett faktum, så!?
Jämlika hälsningar
/Tom
PS Men visst, visa gärna på motsatsen...
Tom, inte meningen med versaler. Följer Cervenkas blogg och finner inte att han ändrat stil utan luftar kritik lika mycket nu som tidigare.
SvaraRaderahttp://blog.svd.se/cervenkaspengar/
L.
Det var en gång en man som behövde ett hus.
SvaraRaderaHan gick till banken som hittade på råd och skuld till honom.
Pengar som också räckte till en ny bil. Bonus till banken.
Så att huset skulle bli bra ägnades fri tid och omsorg däråt.
Mannen arbetade och ammade banken även med ränta i många år.
Summan var mycket större än vad bilen och huset hade kostat.
När han en dag gick förbi ett stort bankpalats insåg han att
han hade varit med och byggt både ett litet och ett stor hus!
Och att han varit gratis arbetskraft till det större bygget!
Revolution tänkte han! Men tiden var seg, så vi får väl se?
SvaraRaderaRockefellers bidrag till gröna, är varken fiktion eller ironi.
Ett lugnt och stabilt samhälle som skapar sina
Egna Kronor är det svårt att tjäna pengar på!
Men att splittra ett samhälle och sedan stödja
alla sidor det kan man bli jätterik på om man
dessutom ur luft skapar de pengar som de behöver
som vill rusta sig för att ha ihjäl varandra.