VAD SKA VI MED SAMHÄLLET TILL?

tisdag 26 mars 2013

Framtidskommissionen: Fortsätt konsumera mera!

Framtiden i deras händer...?
Alliansens fyra partiledare skriver i SvD att man nu ser "att klimatet förändras och att jorden lever över sina ekologiska tillgångar". 

Smaka på den! Jorden lever över sina ekologiska tillgångar. Vilken dum jord som gör så. Undrar om det är haven, skogarna, elefanterna eller sidenaporna som bär sig åt på detta skamliga sätt, kanske amöborna eller sidensvansarna...

Det är för svårt för de fyra partiledarna att skriva att det är människan som lever över de ekologiska tillgångarna. Och att det är det system som kallas tillväxtekonomi som är orsaken eftersom ekonomisk tillväxt vidmakthålls i redan materiellt rika samhällen genom ständigt ökande konsumtion.

"Vi behöver skapa ett hållbart samhälle ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv", skriver de fyra partiledarna i ett revolutionerande utrop. Vilket väl då lär betyda att de inser att den politik de idag driver inte är hållbar. Samtidigt meddelas i kommissionens slutrapport - som offentliggörs 09.30 idag - att deras slutsats är att vi inte bör konsumera mindre eftersom det hotar tillväxten!


Kommissionsledamöter skriver inte under.
På ett seminarium häromdagen i Vimmerby - där delar av Framtidskommissionens arbete presenterades och där bland annat jag fick möjlighet att ge en annan bild av framtidens problem än kommissionen - meddelade de två från kommissionen som var närvarande - Johan Rockström och Pekka Mellergård - att de inte hade skrivit på slutdokumentet om de hade tillfrågats. Vilket får en annan deltagare på konferensen att fundera. 

Kommissionens huvudsekreterare Jesper Strömbäck meddelar i kommissionens nysläppta bok Framtidsutmaningar vilken tankefigur som har fått råda för kommissionens arbete: ”Den centrala frågan är vad som kommer att krävas för att Sverige ska tillhöra världens rikaste länder också 2020, 2030 och 2050…”

Det känns aningen världsfrånvänt i en tid när de flesta inser att vi tvärtom bör arbeta för en utjämning, där vi makar på oss för att andra skall få plats.


Den största utmaningen får man inte se
En av de utredningar som Framtidskommissionen gjort - och som presenterades i Vimmerby - heter På väg mot grönare framtid. För att inte någon forskare skulle få för sig att gå utanför den godkända tankefiguren så slås fast redan i inledningen: ”Låt oss inte glömma att hållbarhet kräver tillväxt.” 

Ett något märkligt påstående i en tid när jakten på ekonomisk tillväxt fortsätter att såväl öka utsläppen av växthusgaser som rovdriften på naturresurser. Än märkligare blir det när man betänker att vi de senaste årtiondet upprätthållit tillväxten genom lånade pengar. 

I Sovjetunionen fick inte kommunismen ifrågasättas. I dagens Sverige får inte tillväxtnormen ifrågasättas. Slås fast av Framtidskommissionen. 

Partiledarna skriver i sin artikel det som alla vetat ända sedan Gunnar Myrdal kritiserade BNP-begreppet på 1930-talet: BNP är ett trubbigt sätt att mäta välfärd, vi behöver mäta på nya sätt. Men problemet kvarstår: det ekonomiska system vi lever under är uppbyggt kring idén om den eviga ekonomiska tillväxten. Gunnar Myrdal fick för övrigt en del inspiration till detta från den konservative ekonomen Gustaf Cassel.

Även om vi mäter välfärd på ett annat sätt - vilket ju inte alls är något nytt, det finns många system för detta i världen - så kvarstår att riksdagens partier lever kvar i den världsbild som Maria Wetterstrand och Peter Eriksson meddelade på DN-Debatt den 1 augusti 2004, nämligen att också dom och deras parti var "fullt och fast övertygade om att våra ambitioner för ett rättvisare och grönare Sverige endast kan förverkligas i en ekonomi som växer." Det är också inom denna tankefigur som Framtidskommissionen arbetat, vilket slogs fast genom orden "låt oss inte glömma att hållbarhet kräver tillväxt".


Lögn, förbannad lögn och statistik
Kanske vet partiledarna innerst inne att de ljuger sig blåa när de påstår att de svenska utsläppen av växthusgaser minskat - tvärtom har de ökat om man ser till vad vår konsumtion och livsstil ger upphov till. Trots detta skriver man "Sverige är ett av de få länder som faktiskt har minskat sina utsläpp samtidigt som bnp ökat".

På ett annat ställe skriver man lite kryptiskt: "Mäter vi hållbar tillväxt som utsläpp relaterat till svenskarnas konsumtion har inte utvecklingen varit lika entydigt positiv..."

Entydigt positiv? Utsläppen har ju ökat. Vilket inte minst Stockholm environment institute och till och med Naturvårdsverket klargjort.

I den politiska retorikens värld minskar utsläppen om vi lägger ner det svenska jordbruket och köper allt kött från Danmark (som då blir en riktig klimatskurk) eller om vi istället för att cykla på Gotland under semestern flyger till Thailand (flygresor dit räknas inte in i statistiken...).

Hur hette det nu igen? Lögn, förbannad lögn och statistik...


Statsministern: Vad fan kan man göra egentligen?
När en av världens främsta klimatexperter hade haft sin dragning inför Framtidskommissionen så var det tyst, berättar en av ledamöterna (Pekka Mellergård) i dagens Sydsvenskan.  Efter en stund bröt statsministern tystnaden och sade: Vad f-n kan man göra, egentligen? Kommissionens slutdiskussion och formuleringarna i slutrapporten visar att den uppgivenheten i stor utsträckning kvarstår. Landets regering tycks inte vara beredd att axla det ansvar som situationen kräver, skriver Pekka Mellergård. 

Vad fan kan man göra egentligen? Frågan är relevant. Det första jag skulle rekommendera partiledarna att göra är att fundera en stund över vad en människa är. Är vi ekonomiska varelser vars uppdrag är att konsumera och producera för att hålla igång ett ekonomistiskt hjul? Eller är vi biologiska, sociala och kulturella - och andliga om ni så vill - varelser? 

Svaret på dessa frågor avgör om vi skall bygga samhället för riktiga människor eller inte. Ska vi bygga för riktiga människor så må vi nog våga se utmaningarna istället för att mer eller mindre förbjuda att man talar om dem. 

Kom med i nätverket STEG 3 för att hjälpa oss att föra upp de stora frågorna på den politiska dagordningen inför nästa val!


33 kommentarer:

  1. Tack för det du skrivit! Jag behöver känna att jag inte är ensam med mina tankar.
    Signaturen: Sorgsen

    SvaraRadera
  2. PÅ presskonferensen fungerar en regeringstjänsteman som moderator och frågeställare till partiledarna! Sovjet här kommer vi!!!

    SvaraRadera
  3. http://www.regeringen.se/
    där finns presskonferensen och det låter precis som vanligt, det finns inget hopp ta mig fan

    SvaraRadera
  4. Nu annie Lööw. Herregud, detta är inte klokt! Inte undra på att ledamöter i kommissionen vägrade skriva på!
    Micke

    SvaraRadera
  5. Lööw avslutade: kan vi ha en hållbar tillväxt? och svasrade själv: Där skulle jag vilja svara ja... Sen slutade det...:-(

    SvaraRadera
  6. Man kör sina käpphästar och oerhört mycket pastor Jansson över alltihop!
    L.

    SvaraRadera
  7. På Framtidskommisionens sida kan man klicka på "Visa ordförklaringar". Klickar man kan man få reda på vad som menas med statsminister. Jag skulle vilja se en länk till "Definition av hållbar tillväxt.

    I bästa fall så kanske Mats Knutsson ber om en definition...

    Heja Knutsson!

    /FHT

    SvaraRadera
  8. Siffror i en kolumn skadar ingen. Det som skadar är företags och staters hänsynslösa strävan att komma i överläge gentemot sina konkurrenter.

    Tyvärr är det bara ekonomiska muskler som gäller i det sammanhanget.

    Så om du ska få dom att frivilligt avstå måste du skapa en annan sorts säkerhet för dom, så dom törs. Det blir inte lätt.

    SvaraRadera
  9. Smaka på den! Jorden lever över sina ekologiska tillgångar.

    Nåja.
    Man kan även läsa följande i själva rapporten:

    "Till detta kommer att människans verksamheter har en allt
    större påverkan på vår miljö, våra ekosystem och vårt klimat. Sett
    ur ett globalt perspektiv råder det ingen tvekan om att
    mänskligheten i många avseenden lever över jordens tillgångar och
    att utvecklingen är långsiktigt ohållbar".

    SvaraRadera
  10. Schlaug med sitt vanliga gröna filosofiska malande har idag fokuserat på ordens betydelse. Är en människa en amöba? (va det nu är) Eller kan hon tänka? I vare fall saknar Schlaug konkreta förslag. Bortsett från mindre arbete förstås, vilket lockar massorna. Det kan inte vara lätt att vara statsminister för den här fårskocken. Om man inte vet vilket ben man ska stå på så kan man gå med i STEG-3.

    En kollaps med en återgång till något som liknar stenåldern oundviklig. Man kan inte förhandla med naturen eller på något annat sätt komma ur dess grepp. Men man kan inte vara helt säker och därför måste man acceptera kollapsen och planera för den i livet och vardagen.

    Själv samlar jag på järnskrot därför att det blir attraktiv restprodukt i restkulturen. Innan dess är det något av den säkraste investering man kan göra. Mycket bättre än aktier, för att inte tala om fonder, där man blir blåst av finanssystemet. Bättre än det tramsiga STEG-3 är att gå med i skrotsamlarrörelsen.

    SvaraRadera
  11. Dagens citat:

    Rubrik i SvD: Välfärd måste mätas på nya sätt.

    Annie Lööf: Välstånd är tillväxt.

    BA

    SvaraRadera
  12. Jaså Urban Persson, skrot. Men hur har du tänkt att du ska kunna upprätthålla din personliga säkerhet i den typen av samhälle/kaos du skissar på?

    Varför skulle inte folk (eller iallafall skrupellöst folk, eller bara väldigt behövande folk) helt sonika komma och ta ditt fina skrot?

    Även om du har en del intressanta perspektiv, så kan alltför mycket fatalistism leda till handlingsförlamning, och skapa just de situationer man fruktar. Hur tycker du att det problemet ska hanteras?

    SvaraRadera
  13. Urban Persson, Nej det kan inte vara lätt att vara statsminister för en fårskock. Vi får dessutom de politiker vi förtjänar BÄÄÄÄ! "Vi" har alltså röstat fram en fårskock. Vilka fårskallar...

    Man kan inte förhandla med naturen nej, men man kan försöka att leva i symbios med den. Försöka att leva i harmoni med den. Vi kan prioritera tillväxt för livet och ekologin framför ensidig ekonomisk tillväxt.

    Vi kan gå med i skrotsamlarrörelsen visst! Den som samlar mest skrot vinner. Sedan så slår vi varandra i huvudet med järnskrot. Mycket vill ha mer oavsett om det handlar om järnskrot eller aktier, pengar, prylar.

    Menar du att det inte har hänt något med människors medvetenhetsutveckling sedan stenåldern? Nog för att det går väldigt sakta men evolutionen strävar framåt.

    Det är därför en del människor strävar framåt (omställning) och vill ändra rikting. Man kan inte lösa problem på samma sätt som de har skapats. För att citera Einstein "Alltså måste lösningarna komma från en annan utgångspunkt."

    Hoppas du inte drunknar i järnskrot! Personligen så tror jag det krävs samtal som leder till inre förändring, som sedan leder till yttre förändring dvs. handling. STEG-3 kan genom samtal förhoppningsvis öppna upp för inre förändring, så att vi kan skapa yttre förändring. Sedan delar vi upp allt järnskrot rättvist vi hamstrar inte på den. Risken är stor annars att en del "hamstrar" blir väldigt stora. Det är att bete sig som ryggradslösa amöbor. Ryggradslösa kan vi människor bete oss som om vi är. Men vi kan tänka. Alltså vi kan tänka om...

    Lisbeth

    SvaraRadera
  14. Anonym, visst kan det uppstå säkerhetsproblem runt skrotet. Men järnskrot är i varje fall bättre än guld. Den ädla metallen duger inte heller till mycket praktiskt och kan bli väldigt billig. Säkerhetsriskerna blir nog större inom saker för kortsiktig överlevnad typ livsmedel, husdjur och jordbruksmark.

    Inom överskådlig tid finns de främsta tjuvarna inom staten via Skatteverket, eftersom detta anses vara näringsverksamhet, vilket inte handel med guld är. Det är stora skillnader på skatterna. Här det skulle det behövas en skatteväxling. Makthavarna tänker inte länge än näsan räcker.

    En handlingsförlamning kanske gläder nätverkarna inom STEG-3 eftersom mängden arbete minskar. Jag menar dock att arbetandet ökar när välståndet minskar. Människan lägger sig naturligtvis inte ner för att dö därför att saker ser mörka ut så det är inget problem. Möjligen kan incitamenten till barnproduktion minska och detta måste ses som lämpligt. Även invandringen kan drabbas av en handlingsförlamning.

    SvaraRadera
  15. Lisbeth, när järnet har lämnat jordskorpan och omformats till stål och sedan har hamnat i en skrothög för framtida bruk så kanske 0,5 procent av mängden försvinner varje år av oxidation. Om stålet används mer aktivt och smälts om i ett järnverk säg vart 15:år så försvinner många gånger mer i oxidation. En del blir tunnväggiga produkter och oxideras, slängs och försvinner mycket fortare.

    På liknande sätt som man kan vara ett moraliskt föredöme och rädda vargar, sälungar och isbjörnar så kan man samla på fysiskt järn och rädda världen. Makthavarna motarbetar skrotsamlarrörelsen och världens räddning genom skattesystemet. Branschen borde därför skattebefrias.

    Ett av skrotsamlarrörelsens mål är att minska oxidationen i skrothögarna. Skrotsamlarrörelsen menar i likhet med Einstein att det finns en annan utgångspunkt. Visst kan järnskrot användas som tillhyggen inom otillåtna saker, men det har inget med Einstein eller skrotsamlarrörelen att göra. Inte heller vill skrotsamlarrörelen ha någon skrotdemokrati.

    SvaraRadera
  16. "jorden lever över sina ekologiska tillgångar"

    Ja, den var riktigt rolig den!

    Dumma, dumma Jord!

    SvaraRadera
  17. "Vi ser att vi har en god sammanhållning, med relativt små inkomstskillnader, hög tilltro till det offentliga, ett starkt och ökande stöd för den generella och gemensamt finansierade välfärden och en allt mer positiv attityd till invandring."

    Vilka förbannade lögner! De har uppenbarligen inte örat mot marken! Eller så ljuger de sig blåa.

    SvaraRadera
  18. Angående skrot vs guld: Jag skulle nog tycker det vore lite opraktiskt att bära iväg med 10kg skrot eller annat som är av praktiskt värde (en halv gris?) när jag ska handla något i framtiden, för att inte tala om att lokala sparbanken får det lite jobbigt när man kommer med dagskassan på några hundra kilo järn eller ett dussin halva grisar ;-)

    Guld är inte så miljövänligt i gruvdriften idag, fast snart går det inte att bryta så mycket mer guld när oljan blir bristvara, så ett hett tips är nog att skaffa lite (frågan är bara till vilket pris man ska köpa, just nu är det lite cirkus med allt pappersguld i omlopp).

    Guld verkar fungera bra som pengar i fattigare delar av världen (Cypern snart också?), där man inte litar på bankerna, alla driftiga äger guld där.

    Bra att använda guld som pengar för handel utanför den lokala sfären och någon lokal valuta för lokal handel.

    Det är svårt för verklighetsfrånvända politiker att använda sedelpressen för köpa röster när det är guld som gäller, vilket effektivt dödar den parasitiska globala finansmarknaden som bygger luftslott (eller luftpyramider).

    För rent guld är det lätt att kolla äktheten (densitet+mjukhet=unikt för guld) och det är ingen risk att det behövs till något annat än pengar.

    En lokal valuta är ju bra att använda för att köpa mat och annat lokalproducerat, men fungerar bara just lokalt där man litar på folk (eller använder guldmyntfot för den lokala valutan).

    Det viktigaste är så klart att vi förändrar våra värderingar till att konsumera mindre och leva mer.

    SvaraRadera
  19. Urban Persson Då "ansluter" jag mig till "skrotsamlarrörelsen" med motivet att jag vill vara med och "rädda världen". Vill inte heller ha någon skrot/sken demokrati. Sådant har vi nog av.

    Som anonym skriver "Det viktigaste är så klart att vi förändrar våra värderingar till att konsumera mindre och leva mer.

    Motiv är viktigt det yttersta som bestämmer våra handlingar det viktigaste. Samlar man på skrot för att "rädda världen" är det en sak. Samlar man skrot för att i första hand rädda sitt eget skinn blir det något helt annat. Vi kan samla på skrot, pengar, aktier, prylar, partners, hus osv. i all oändlighet. Rädslan för att det vi har inte ska räcka till bär "vi" ständigt med oss. Denna rädsla har inget med viljan att vara med och rädda världen att göra. Einsteins "en annan utgångspunkt" handlar alltså mycket om våra motiv.
    Är de själviska eller vill vi gynna allt liv och planeten.

    Det är väl förmodligen just rädslan som gör så att vissa inte tror att det går att bromsa utvecklingen. Eller att vi ens ska försöka. Stenåldern har redan varit nya tidsåldrar väntar. Det är upp till oss att vända utvecklingen, så att dessa inte liknar stenåldern. Vilka/vem ska annars göra det? Amöborna, talgoxarna eller kanske växterna, mineralerna?
    Vi kan tänka så vi bör tänka om och tänka "rätt". Rätt i den meningen att våra handlingar gynnar allt liv. I annat fall får vi förmodligen börja om. Ett stort arbete men inget är omöjligt förrän det är det. Medan vi diskuterar om det är omöjligt eller inte med omställning rinner tiden ut.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  20. Vissa samlar på skrot, själv samlar jag på mig idéer, relationer och kunskaper...

    SvaraRadera
  21. Tråkigt att Mp-toppen, och också stora delar av medlemssakaran(!?) under de senaste 15 åren lämnat insikterna i-/förståelsen av systemfelen, inte längre är systemkritiska och därav inte utgör något egentligt Alternativ!

    Det hade varit bra också med ett partipolitiskt alternativ, var vi nog många som kände och tänkte, och inte minst engagerade oss i...

    Men nu återstår så Folkbildningsrörelserna, allts egentliga grund - kanske lika bra det!?

    PS Men blir det då inte en väldigt märklig ordning i de fall som vissa folkbildningsrörelser riktar sig mot politikerna och inte mot folket..., för mig känns i vart fall detta bakvänt, medans det att rikta sig mot folket/varandra känns mer vara i sin naturliga ordning, eller vad tänker Ni andra?

    PS 2 Inte skall väl ett demokratiskt samhälle vara sådant att Folkrörelserna ser som nödvändighet att lägga all kraft på politikerbildning, framför Folkbildning...!?

    SvaraRadera
  22. Lisbet, om jag struntar fullständigt i världen och min egen vinning och bara samlar på skrot för reta dig och andra, är detta moraliskt godtagbart? Det har knappast någon betydelse vilka motiv man har. Jag kan ju ha alla tre motiven. Makthavarna har per definition alltid de bästa motiven och då sänker man sig till deras nivå och babblet flödar.

    Man måste utgå från en återkomst av något stenåldersliknande eftersom fysiken är så tydlig. Om det ändå skulle vara fel så är det bara att planera om. Apparaten kan inte tänka sig något värre än något sådant i mitten av århundradet. Deras så kallade tänkande om tillväxten skulle få kortslutning. Verkligheten stämmer inte för dom. Men det blir ändå den som får rätt.

    Mindre konsumtion, även om den omfattande alla, skulle inte betyda så mycket eftersom naturresursernas täthet och det netto som de ger är det kritiska. När välståndet kommer under en viss nivå så blir det privatekonomiskt intressant att leva som på stenåldern. Folk kommer att fly i massor och då är kollapsen ett faktum. I början finns mycket rester och det underlättas av skrotsamlarrörelsen, som kanske inte räddar världen utan bara stenåldern. Nu finns fyra möjliga skäl att ansluta sig till skrotsamlarrörelsen.

    SvaraRadera
  23. Urban Persson: Konstaterar återgien att jag slösat med min tid genom att läsa dina inlägg. Har du något att säga egentligen?

    SvaraRadera
  24. Av hur Jorden fungerade innan
    människan kom till, skulle man
    kunna sluta sig till, hur människan
    skulle kunna ansluta sig till HUR
    Jorden fungerar Nu och i Framtiden.

    roland

    SvaraRadera
  25. Som vanligt en mycket träffande analys, BS. Är oändligt tacksam för ditt trägna skrivande, även om det måste kännas ganska hopplöst ibland. Ditt sätt att göra det med glimten i ögat, men alltid med en seriös önskan att förändra attityder och plattityder till det bättre. Det är beundransvärt, all heder åt dig, mindre åt Framtidskommsionen och de fyra ledarna i Alliansen.

    Angående skrotsamlarrörelsen, så får jag nog hålla med Lisbet - det låter väl fatalistiskt i mina öron. Jag förstår på sätt och vis din inställning, men vad ska vi göra med järnskrotet under stenåldern? Ska du svetsa ihop konstruktioner? vart får du gas ifrån? Ska du slipa, kapa, svarva ihop verktyg? Vart får du ström ifrån? Och guld är inte så oanvändbart som många verkar tro. Det används i industrin, t.ex. i katalysatorer (och inte alls försumbart). Det har en fantastisk förmåga att leda ström, så nog kan det användas. Förutsättningen är givetvis ett samhälle som inte har kollapsat.

    /Jocke

    SvaraRadera
  26. Kan lugnt konstatera att Urban är rätt trött på allt. Låt han vara, det repar sig nog :)

    För övrigt tycker jag det är bra om Alliansen uttrycker tro på jämlikhet, ekologi, och kollektiva lösningar. Har iofs lite svårt att tro att de menar allvar :)

    SvaraRadera
  27. Jocke, du är inne på rätt saker och det blir så tydligt inom järnets praktiska användning. Jag har också funderat i sådana banor. När globaliseringen upphör så visas lokalsamhällets brister och allt hamnar på ett sluttande plan, utan någon stabiliserande botten bortsett från vad resterna kan användas till. Och detta är inte så mycket.

    När naturresurserna inte längre kan utvinnas (ekonomiskt) och resterna återstår så är det nog omöjligt att undvika en kollaps med i princip isolerade celler av människor och betydligt färre. Önsketänkarna tror att naturen att snäll tillbaka mot människan om människan inte släpper ut onödigt med koldioxid, sorterar sopor, åker tåg, köper ekologisk mat med mera. De tror att de förtjänar något för sina ansträngningar och tar saker för givet. Det är något slags religiöst arv som sitter kvar. Välståndet planar alltså inte ut och hamnar på säg 50-talets nivå, eller 1800-talets nivå.

    Inom järnskrotet finns det naturligtvis många frågetecken. Mycket kan nog användas som det är. Kanske materialet kan smidas om. Kanske lite mer. För mig är det mycket spekulation och en fråga om pengar. Företagen kommer att försvinna. Priset på det här går rakt upp. Idag i den rika världen behöver en lågavlönad bara arbeta en dag för järnet i en bil, trots att priset har tiodubblats sedan år 2000. Det här kan öka hundra gånger och då är det inte malm utan färdigt stål. Oljans försäljningspris upptar 4-5 procent av världens BNP och kan inte gå upp så mycket mer.

    SvaraRadera
  28. I sammanhanget så passar det att pusha för Mikael Malmaeus rapport Ekonomi Utan Tillväxt:
    http://www.cogito.nu/artiklar/ekonomi-utan-tillvaxt
    På sidorna 69-70 står det vad som bör göras. Bland annat så pläderar han för personalkooperativtanken. Då växer företaget bara om profiten per capita ökar. (Ett privat företag växer så länge som den absoluta profiten ökar.) En personalkooperativbaserad ekonomi skulle alltså ha fler och mindre företag. Tillväxten skulle bli en icke-fråga.

    Idag köper kapital in arbete. Om man skulle vända på den steken, att arbete skulle köpa in kapital istället, skulle mycket vara vunnet. T.ex. skulle man kunna verka för att pensionsfonderna prioriterar demokratiska arbetsplatser i sina investeringsplaner. Jag är på Ulla Andersson i V om den tanken, jag vill gärna tro att det finns hopp.

    SvaraRadera
  29. Florian, ja, det är ju så MP resonerade en gång i tiden genom att se kooperativa former som EN del av en realistisk lösning.

    SvaraRadera
  30. Kan man äta skrot?

    SvaraRadera
  31. Man kan t.ex. ta upp potatis med en järngrepe, slå vinterfoder till djuren med en lie...

    SvaraRadera
  32. människan bär sina stumma himlar
    kalla solar, spruckna månar
    och årens aska
    i sliten blick

    med käppen
    petar hon undan
    några sekunder

    de trillar
    likt pärlor av glas
    i den sköra asken av tid

    © s-e forslin

    SvaraRadera
  33. De oss styrande har drivit, dresserat oss till acceptans av rollen som blott bräkande FÅR!
    ***

    fixErIngSbiLDen


    Aktie/ränte/valutarapportens blåskimrande staplar darrar… Darrning-
    ens minsta

    fluktuens skakar

    jorden. Darr-
    r-
    rr
    rrr-
    ningen

    rapporteras, analyseras, debatteras globalt – sekundligen. Paralyserad

    rusar mänskligheten ifrån sig själv, med blicken hypnotiskt focuserad

    vid den darrande fixeringsbilden.

    Ekonomins akademiska burfåglar, ”Dårfinkarna”, kvittrar

    inifrån sin inlästa teoribur svischande

    siffror, surrande summor.

    Tomma tankar tumlar. Enfaldens eko ökar. Dårhuset dånar.

    ”Dårfinkarnas” ägare, ”Psykopaterna”, patrullerar gränsen mot
    verkligheten. Ingen,

    inte någon, inte en enda jävel skall släppas ut ur overkligheten.

    BASTA!

    Darrningen skall hållas!

    Vetenskapens virrhjärnor irrar vilsna. Schizofrena politiker dreglar

    drömmar, blåser bubblor bakom journalistiska skenfigurers skyhöga
    skydd.

    Dånet dönar.

    Darrningen dirrar.

    I-världens irrelevans, relativt fortsättningens förutsättning,

    frodas i förbleknande fägring på jorden. Livet

    ligger på dödsbädden, flämtande.

    Hypnotiserade hysteriker hastar över alla utsikter till insikt.

    Fixeringsbildens darrning skälver

    till. Jorden skakar.
    Barnen bleknar. Rodnande

    mödrar och fäder hastar förbi dem

    svettiga av iver att hinna

    sig själva i bortrusande odödlighet.

    © s-e forslin

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.