I söndags skrev Andreas Cervenka en krönika i Svd om Den blinda fläcken, det vill säga okunskapen om hur pengar kommer till.
Cervenka skrev "...ställ en slumpvis utvald parlamentariker mot väggen och fråga: 'hur görs pengar?' och risken är överhängande att du möts av en tom och glasartad blick".
Helt sant. Så är det. Jag har ställt frågan ett antal gånger. Och det lustiga är att politikern som inte kan svara som regel anser att den som ställt frågan är flummig.
När jag berättat hur det fungerar - pengar skapas i samma ögonblick som banken lånar ut pengar till suktande låntagare - så har det hänt att välrenommerade politiker trott att jag, i egenskap av vad de ansett vara en miljömupp, fått allt om bakfoten. För så kan det väl inte gå till...
Men blinda fläckar gäller inte bara politiker. Även ekonomer av facket blir lätt fundersamma när de plötsligt skall svara på frågan eftersom det är lite voodoo över det hela.
Det är långt ifrån bara professor Christer Gunnarsson som svävar på målet när frågan kommer upp, många skulle reagera som han gjorde när jag intervjuade honom med anledning av hans bok Hållbarhetsmyten.
Klicka HÄR och dra fram till 24 minuter in på samtalet.
PS! Cervenka ska jag förresten samtala med senare i höst i Kunskapskanalen om just pengar.
Det beror ju på att alla hela tiden tjatar om räntonettot som är det bankerna tjänar pengar på.
SvaraRaderaDe hade ju tom ett helt tv-program med Sverker där de tjatade om räntenettot och hade räknat fint och genom det programmet så befäste de ytterligare allas villfarelse att banker lånar upp alla pengar de lånar ut.
Räntenetto är ett påhitt för att förleda den stora massan.
//HPD
Nja, HPD, räntenättot finns ju där trots allt. Men det var en fantastisk sekvens i intervjun mellan Birger och professor Gunnarsson!
SvaraRaderaHaha..du är inte riktigt snäll mot ditt intervjuoffer där. :)
SvaraRaderaTompan
Egentligen är han jättesnäll under hela intervjun, Tompan! Men professorn kan ju inte vare sig förklara eller svara på nästan någonting av de uppseendeväckande saker som han själv skrivit i sin bok! Boken har getts ut av SNS och är väl en del i klimatskeptikernas och tillväxtgenerationens sista suckar.
SvaraRaderaSvaret som professorn i ekonomisk historia Christer Gunnarsson ger på frågan "hur skapas pengar" är: de skapas genom den ekonomiska tillväxten!
SvaraRaderaSå helt märkligt svar som så tydligt förklarar hur dåligt det är ställt med förståelsen av samband! Idén att ekonomisk tillväxt skapat pengar är ju helt bortåt väggarna men jag tror att politiker andra tror att det är så. Det är ju snarare tvärtom. Att låna ut pengar är det som skapar tillväxt och som påpekades igårdagens debattartikel av Schlaug och Co så är dagens tillväxt helt upphängd på att vi lånar till den. Skakar inte hela vår världbild i sina grundvalar??
Rasmus i Peking
Rasmus
SvaraRaderaProfessorn hade ganska bra koll.
Tillväxt skapar pengar, dvs intresse från finansiärer. Räntan är att likna vid drivgasen, som för oss vidare i utvecklingen.
Utan ränta - inget intresse och ingen utveckling.
Prof. CG hade en vetenskaplig och förtroendeingivande attityd, till skillnad mot många politiker.
Birger är politiker, vilkas uppgift är att väcka känslor.
CG har som mål att söka sanningar i vårt livsrum.
/IQ
Välkommen till Bar grön 5/9
SvaraRaderaGrön omställning i Väsby
Hur klarar vi klimatutmaningen och skapar ett ekologiskt hållbart samhälle - i världen och i Upplands Väsby?
Vilka krav ställer det på människor, företag och myndigheter-
och vilka möjligheter skapar omställningen?
Vilket ansvar har politiker och företagare?
Välkommen till en dialog i otvungna former med två av Svergies mest välkända profiler!
Musik och servering
Onsdagen den 5 september
från kl. 18.30 Restaurang Farbror V vid Väsby Centrum, västra ingången.
Antonia AX:son Johnson företagare, Kommunpolitiker i Upplands Väsby samt Maria Wetterstrand Grön samhällsdebattör och skribent.
folkpartiet.se/Upplandsvasby
mp.se/Upplandsvasby Med miljöstöd från Upplands Väsby kommun.
Dessa två damer kanske kommer att föra "en dialog i otvungna former" kring hur pengar skapas? Om inte, hur ska vi annars klara klimatutmaningen och kunna skapa ett ekologiskt hållbart samhälle i världen och i Upplands Väsby? Hur ska vi klara det om vi inte ens förstår/vill förstå? hur pengar skapas? Dags för företagare och politiker att ta sitt ansvar? Kravet för omställning förutsätter alltså att människor förstår hur pengar skapas.
Lycka till Birger Schlaug med att samtala kring detta "om just pengar" i Kunskapskanalen senare i höst.
Lisbeth
Men IQ, hur är det ställt om du inte inser att a) skonomisk tillväxt mäts i BNP och b)BNP utgör värdet av de samlade varorna och tjänsterna i landet under ett år och c) vi lånar alltmer till att köpa varor och tjänster som tillför kvantitativa värden i BNP-måttet. Det vill säga lån av pengar som skapas i det ögonblick pengarna lånas ger grunden för den ekonommiska tillväxten som mäts i BNP.
SvaraRaderaProfessorn i programmet bryter i hela intervjun mot nästan allt det som forskarsamhället utanför den ekonomiska klicken kommit fram till. Vi har klimatförändringar som förtoras av vårt sätt att leva, vi tär på jordens naturresurser, vår konsumtion är ohållbar, tillväxten mätt i BNP utgör ett problem eftersom den till stor del bygger på ökande uttag av just naturresurser. Varför förneka de mest basala fakta?
Rasmus
Tydligen många som försöker komma in på UR:s server för att se programmet, det verkar vara tvärstopp just nu...
SvaraRaderaRasmus (igen)
SvaraRaderaHur vi värderar varor och tjänster påverkar givetvis BNP, men BNP i sig är inget hot mot vår existens.
Vår värdering styr däremot absolut utvecklingen, och det ska den tillåtas göra. Det kallas demokrati.
Du och andra måste inse att det är fiktiva värden på varor och tjänster, som man inte bör fokusera på eller betrakta som något problem.
Bry dig inte om BNP, men försök påverka allas våra värderingar istället. Detta borde även vara politikernas främsta uppgift.
IQ
Förvånande att CG inte kan svara bättre på frågorna kring pengar. Han är ju rätt ute i början: ”pengar är ju bara bytesmedel egentligen”, men sen går det utför…
SvaraRaderaLite var stans på bloggen skrivs: ”tillväxten drivs av lånande pengar”. Exempelvis skriver Rasmus (9:46, 4 sep): ”Det vill säga lån av pengar som skapas i det ögonblick pengarna lånas ger grunden för den ekonommiska tillväxten som mäts i BNP”. Jag förstår faktiskt inte hur du/ni kan komma till en sådan slutsats.
Visst, en kraftig kreditexpansion kan under korta perioder driva ekonomin mot högkonjunktur (ex Sverige i slutet av 80-talet), men det har ingenting med långsiktig ekonomiskt tillväxt att göra. Att jag lånar en miljon på banken ökar inte BNP. Men visst kan en allt för stor utlåning leda till problem. Utlåning leder till omfördelning av förmögenheter vilket kan leda till obalanser som i längden inte är hållbara.
/JB
...och att bankerna kan skapa pengar är väl knappast "voodoo". Det bygger på tre saker.
SvaraRadera1) Pengar = Allmänt accepterat betalningsmedel.
2) I Sverige är betalning via bankkonto ett allmänt accepterat betalningssätt.
3) Banken lånar ut pengar till ditt bankkonto.
/JB
IQ, BNP är i sig inget hot mot vår existens, skriver du. Men problemet är ju att en stor del av det uppumpade BNP vi lever med innehåller just det sm är överkonsumtion, det vill säga sådan konsumtion som är ohållbar om vi vill behålla planeten i något så när skick.
SvaraRaderaJB, lån tas oftast för att finansiera hutlöst dyra bostäder, men finansierar indirekt ökad konsumtion eftersom pengar som annars skulle användas för att betala bostaden kan nyttjas för att konsumera. 70 procent av USA:s BNP utgörs av konsumtion, cirka 50 procent i Sverige.
Rasmus
Läs här: http://parasitstopp.wordpress.com/
SvaraRaderaNågon som vet hur bostadsobligationer fungerar? Finns det täckning för alla krediter som bankerna skapar i samband med bostadsköp i de bostadsobligationer som de ger ut? För det är väl ändå så som bankerna finansierar sin utlåning till bostäder? För inte är finansieringskostnaden noll som man kan tro om man påstår att de skapar krediterna ur tomma intet utan att ha en vidhängande finansieringskostnad via en bostadsobligation som säljs via räntefonder till sparana? Så Birger, det du säger är sant men jag tror att du inte ser till helheten, det finns en finansieringskostnad också, varför skulle bankerna annars ge ut bostadsobligationer? Kommentarer?
SvaraRadera/RK
Rasmus: visst är det så (tack och lov). Att finansiera ett bostadsköp via lån möjliggör en jämn konsumtion över livet.
SvaraRaderaAnonym 10:49: att banken lånar ut mer än vad som sätts in är inget nytt. Fenomenet uppkom redan på 1600- talet i England. Man kan dock reglera hur mycket mer än de insatta tillgångarna som banken kan låna ut (reservkvot). I Kina är reserkvoten ca. 20%. Det innebär att om du sätter in 1000 yuan på banken så kan banken som mest låna ut 5000 yuan (1000/0,2). På så sätt kan man behålla kopplingen mellan insättningar och utlåning.
/JB
Det verkar dock som insikten börjar nå en bredare publik. För 5-10 år sen var det ingen som fattade, förutom nyliberaler och ett fåtal andra.
SvaraRaderaFortfarande är dock insikten låg när det gäller de återkommande kriser som beror på det monetära systemet och de planekonomiska räntorna.
RK: ja, bankerna finansierar sin utlåning till bostäder genom bostadsobligationer. Detta kan dock också gå snett. En viktig orsak till den finansiella krisen i USA 2008 var de så kallade ”subprime” lånen (dvs. en form av bostadsobligation med låg säkerhet).
SvaraRadera/JB
Rasmus-svar:
SvaraRaderaKonsumtion innefattar även bostäder och utgör merparten av "lånen" för de flesta.
Att min lya stiger i värde hundrafalt under några år sliter inte på jordens resurser.
Det förekommer, även på denna blogg, gravt felaktig värdering och inställning till begreppet konsumtion.
Vi konsumerar inte såå oerhört olika mycket runtom på detta klot.
Dock borde vi givetvis hejda oss i vår framfart, särskilt vi i väst.
/IQ (tant grön)
IQ, stopp och belägg: Vi konsumerar mycket olika sett utifrån hur våra ekologiska fotavtryck ser ut. I Indien är det fortfarande ett litet avtryck, i Kina växer det snabbt och i USA är det katastofalt stort. I Sverige har dte vuxit de senaste åren om vi ser till hur vi konsumerar, inte bara mäter utsläpp utifrån vår produktion.
SvaraRaderaRasmus
Rasmus-svar från tant grön:
SvaraRaderaBNP-begreppet var tvistefrågan.
Jag vill hävda att politiker och andra debattörer fäster för stor vikt vid alla de fiktiva (påhittade) värden som BNP redovisar.
Människans värde och meningen med detta vårt liv måste få större betydelse än BNP-måttet.
BNP betyder inte BaraNärProducerat eller BojkottaNyaProducenter eller BarNollProcent.
BNP är ett mått på ett folks företagsamhet och framtidstro.
IQ
IQ, men snälla, hela det ekonomiska systemet, varje politiskt förslag, motiveras ju med att det skall ge ökad BNP-tillväxt!
SvaraRaderaRasmus
Rasmus
SvaraRaderaVari ligger då faran i att "övervärdera" sina tillgångar genom en hög BNP-utveckling.
Det är ju fiktiva värden, som saknar reell betydelse.
Vi kan lägga vår kraft på att slå vakt om vårt livsutrymme istället och utveckla demokratin.
Ett arbete som aldrig tar slut.
IQ
Så länge folk förväntar sig en stor offentlig sektor och massa statliga bidrag så kommer BNP vara högintressant för politiker. Tillväxt gör att de köpa röster genom "satsningar" och "reformer". Folk verkar ju tro att pengarna trillar ner från skyn, att de får saker "gratis".
SvaraRaderaHade statens utgifter däremot varit 2-3% av BNP så hade tillväxt varit en icke-fråga för politiker.
Det finns bara en grupp som kommer i närheten av att få sina pengar trillade från skyn - de som skor sig på andras arbete.
RaderaRasmus
SvaraRaderaEtt exempel av många:
Ekologiska protester mot avverkning på Gotland kan på sikt höja BNP mer
än den hotande kalkbrytningen, om den inte blir av.
Det ena är inte automatiskt bättre än det andra. Beslut måste fattas i sann demokratisk anda.
Jag struntar inte i Gotlandsskogarna. De borde vara av riksintresse.
Dock struntar jag blankt i hur BNP påverkas.
IQ
JB, men om det krävs finansiering via bostadsobligationer så skapas väl inte krediterna/pengarna ur tomma intet, som blogginlägget och många hävdar, annat än initilat sett.
SvaraRaderaDessa obligationer är naturligtvis inte riskfria, eftersom värdet på underliggande kan variera (ja bostadspriser kan även gå ner i detta land). Men blogginlägget handlar om att pengar skapas ur tomma intet, när i själva verket bostadssäljaren kanske köper bostadsobligationer för köpeskillingen!
/RK
Nej det kan inte vara riktigt sant att bankerna "finansierar" sina bostadslån med bostadsobligationer. Banksystemet har helt enkelt inget sådant 100-procentigt finansieringsbehov eftersom betalningar mellan banker sker med hjälp av räntefria Riksbankslån och nettning i realtid i clearinginstitutet RIX.
SvaraRaderaBostadsobligationerna är en del av en värdepapperisering där banken är originator, dvs skapar krediter och penningflöden. Obligationerna innebär en rad fördelar för enskilda banker och för banksystemet, inte minst kan de användas som säkerhet vid lån i Riksbanken samt som direkta betalningsmedel bankerna emellan. De har också en utjämnande effekt på likviditetsflödena. Men bostadskrediter skulle självfallet kunna skapas även utan bostadsobligationer.
RK & Kodex: i Sverige finansieras den största delen av bankernas bostadsutlåning genom bostadsobligationer.
SvaraRaderaKodex, visst, bankerna kan låna kortfristigt hos Riksbanken (repa) för att möta fluktuationer i insättningar och uttag, men dessa lån finansierar inte bostadslånen. Därför kan räntorna på bostadslån och reporäntan skilja sig kraftigt åt (som vi varit fallet senaste tiden).
/JB
JB:
SvaraRaderaVarför måste obligationerna nödvändigtvis innebära "finansiering"? Menar du att det i Sverige existerar en bostadsobligationsmarknad helt frikopplad från bankernas kreditskapande? Varför skulle i så fall bankerna i just Sverige frivilligt avstå sin lönsamma förmåga att skapa bostadskrediter?
Omställningsgatan 6-7 oktober, Omställning Sverige.
SvaraRaderaOmställningsgatan inleds med en paneldebatt med bl.a. Per Holmgren meterolog, ärkebiskop Anders Wejrud, Bo Forsberg författare, Maria Wetterstrand föreläsare osv.
Något för steg tre?
Omställningsgatan / Kristendom ???
SvaraRaderaDålig blandning !!!
Frikyrkorna har alltid fokuserat på livet efter detta......inte att höja livskvaliten här och nu.
En gammelgädda lurar i vassen.
/Abborren
Abborren vad menar du? får inte kyrkan användas som lokaler? Det är väl dessutom bra om även kyrkan uppmärksammar miljö/klimathotet? "En gammelgädda lurar i vassen." Ja "det kanhända" att det även lurar många gammelgäddor inom omställningsrörelsen... Men visst börjar verklig omställning med samtal...?
SvaraRaderaSamtal vs predikan
SvaraRaderaDet senare känns mer äkta kyrkligt.
Kyrka som "lokal" förbjöds redan av kyrkans störste profet, som föddes av en jungfru (!).
Kyrkan står för mycket flirtande till höger och vänster, men väldigt lite verkstad.
Abborren
Kodex: du skriver ”bostadskrediter skulle självfallet kunna skapas även utan bostadsobligationer”. Visst, bostadskrediter kan skapas från exempelvis inlåning från allmänheten, lån hos andra banker etc. Finansieringen via bostadsobligationer (egentligen säkerställda obligationer) är dock den vanligaste finansieringsformen.
SvaraRaderaRK: Ja, banker behöver fullständig täckning för utlåningen i de egna tillgångarna.
/JB
Varför föreläser en ekomodernist med lätt nyliberala agenda som Maria W på omställnigsdagen?? MW som inte lade två står i kors under sin tid som språkrör när det gäller omställningen utan tvärtom fegade ur för att få chansen att bli statsråd! Trovärdighet för omställningsrörelsen???
SvaraRaderaLena
Abborren det är upp till var och en att avgöra vad som är predikan och vad som är samtal. Den inledande paneldebatten med olika aktörer är ett utmärkt tillfälle till eftertanke. Det är nämligen inte bara kyrkan som "står för mycket flirtande till höger och vänster... Håller inte med om att kyrkan står för "väldigt lite verkstad". De anordnar bl.a. lunchmusik med väldigt fin musik. Att få uppskattar det eller ens vet om det är en annan sak.
SvaraRaderaLena, ja varför gör hon det? Den nyliberala agendan, kanske finns representerad även inom omställningsrörelsen? Eller så har hon ändrat riktning. Ska lyssna på henne ikväll då hon tillsammans med Antonia Ax:son Johnson (FP) i en "dialog i otvungna former" samtalar om "Grön omställning i Väsby".
SvaraRaderaLisbeth
"IQ" skrev:
SvaraRadera"BNP-begreppet var tvistefrågan.
Jag vill hävda att politiker och andra debattörer fäster för stor vikt vid alla de fiktiva (påhittade) värden som BNP redovisar. ...Vari ligger då faran i att "övervärdera" sina tillgångar genom en hög BNP-utveckling.
Det är ju fiktiva värden, som saknar reell betydelse."
Hej
Bra Birger att du tar upp denna kanske mest centrala fråga av dem alla: Alltså vem har makten att skapa pengar och hur det går till?
Av kommentarerna syns att några (dock inte alla) instämmer i din uppfattning att de privata bankerna helt sonika skapar "pengar" vid utlåningstillfället, ur tomma intet, också jag delar denna bild.
Och som Rasmus mycket riktigt påpekar så ligger alltså del av förklaringen bakom fenomenet ekonomisk tillväxt/BNP-tillväxt där - alltså att BNP-tillväxten möjliggörs av kreditskapande banker, alltså att BNP-tillväxten är "efterfråge"driven!
En annan central del torde vara att dessa, ur intet, skapade krediter också skall betalas tillbaka med ränta, vilket ytterligare triggar nyutlåning för att det expansionskrävande systemet inte skall braka ihop.
En annan central del torde vara bolagsformerna med vinst-krav, liksom produktivitetshysterin/effektivitetshysterin som kommer sig utav dagens konkurrens och expansionskrävande system - företagen gör allt för att minska personalen samtidigt som facken mer eller mindre ensidigt kämpat för högre löner för de som har lönearbete/(löneslaveri för vissa, kanske för dig som läser detta...).
Och till "IQ", det finns visst en reell koppling mellan BNP-storlek och faktiskt användning av energi och resurser - den är närmast 100%!
Även om det är korrekt att vissa värden i stunden är mer eller mindre fiktiva/förväntade så lånas/skapas pengar för att följa med priserna som pumpas upp i exempelvis bostadsmarknaden, precis som när fiktiva förväntningar pumpar upp värden på värdepapper o.s.v.
MEN vad man inte kan bortse ifrån är att när olika "värden" oavsätt om de är "skapade" ur ett påtagligt reellt arbete med naturresurser, svett och lust eller av fiktiv spekulation, eller av bankernas "penga"skapande ur intet - så har dessa penningar samma makt vad gäller att köpa varor och tjänster skapade med hjälp av energi och naturresurser.
Hoppas vi kan stanna vid denna centrtala fråga som berör de två överordnande dimensionerna:
Ekologi (gränssnittet mellan människa & natur) samt
Social rättvisa (gränsnittet människor emmellan)
Vgh Tom
Mm, Lena, reagerade också på det. Förstärker mitt förakt för den glättiga smilfinksväg mp tagit.
SvaraRaderaUtställandet av en kredit kräver ingen finansiering öht. Pengarna tas inte från någonstans, de skapas ur intet i en ren bokföringsoperation. Banken har helt enkelt skrivit ut en IOU till en kontoinnehavare.
SvaraRaderaNär det gäller kundernas betalningar till konton i andra banker så skall varje sådan IOU-överföring ackompanjeras av motsvarande överföring av centralbankspengar mellan bankernas konton i Riksbankens clearinginstitut RIX.
Emellertid är det så fiffigt ordnat att allmänhetens betalningar mellan olika bankinstitut tar ut varandra väl under dagen. Bankerna har räntefri kredit i Riksbanken för betalningarna under dagen, och betalningsströmmarna i centralbanksvaluta nettas efterhand i realtid. För banken är således det enda relevanta ur kostnadssynpunkt den lilla obalans som eventuellt återstår när RIX stänger för dagen.
Detta gäller finansieringsformen "inlåning från allmänheten" , som alltså är en extremt billig finansieringsform. Om all banker expanderar sin kreditvolym i ungefär samma takt blir kostnaden i centralbanksvaluta över tid rentav försumbar, även om bankerna naturligtvis inte slipper kostnaderna för kontanthanteringen.
Varför skulle nu bankerna välja bort detta billiga finansieringssystem när det gäller just bostadskrediter? Jag tror att det är lätt att göra ett tankefel här. Det är mycket mera sannolikt att bostadsobligationerna har emitterats pga andra åtråvärda funktioner än "finansiering". Förutom de jag räknat upp bl a större riskspridning.
Kodex: Det stämmer inte. Banken har ingen räntefri kredit hos riksbanken för att kunna täcka betalningar via RIX. Om de måste låna via riksbanken får de betala dagslåneränta. Dessutom kräver riksbanken säkerheter får sådana lån. Värdepapper som är emitterade av motparten eller av motparten närstående företag accepteras inte.
SvaraRaderaNär jag läser ditt resonemang låter det som att banken kan utfärda ett bostadslån och sedan låna räntefritt (via RIX). Så är det INTE. Läs gärna finansinspektionens material över bolånemarknaden. Visst gör bankerna stora vinster på att emittera bolån, men enligt finansinspektionens beräkningar (baserade på de svenska storbankerna) så utgörs räntan på bolånet till mer än 2/3 av finansieringskostnader (dvs. banken behöver låna/emittera värdepapper för att finansiera bolånet).
Det är sant som du skriver att inlåning från allmänheten utgör en billig finansieringsform. (Men varför skulle banken vara intresserad av detta? Enligt ditt resonemang: ”Utställandet av en kredit kräver ingen finansiering öht”).
/JB
Jodå, det stämmer. Under DAGEN har bankerna räntefri kredit i Riksbanken för betalningar över RIX. Lån över natten - som gäller de små nettobeloppen som är resultatet av samtliga in- och utbetalningar under dagen - måste de däremot betala ränta på. Under dagen handlar det om snabblån som amorteras så fort någon kund gör en betalning i motsatt riktning. Allt detta sker i realtid. Riksbanken redovisar inte alla dessa snabblån i balansräkningen av naturliga skäl. Dels går det snabbt och dels handlar det i praktiken om nettning. Den post Riksbanken redovisar uppgår storleksmässigt till c.a 1% av den totala omsättningen i RIX per dag, vilket stämmer bra med Svenska Bankföreningens rekommendation för RIX-LOM gällande hur stora säkerheter (statsobligationer eller andra bankkoncerners bostadsobligationer) som den enskilde banken behöver ha deponerat vid dagens början, dvs säkerheter motsvarande 1% av den genomsnittliga omsättningen i RIX per dag. Mer behövs alltså inte.
SvaraRaderaPRIMÄRT behövs ingen finansiering alls för en etablerad bank att ställa ut en kredit, nej. Inte heller så länge transaktioner med den nya krediten sker inom bankens eget kontosystem. Banken ställer ut krediten, kapitaltäckning och likviditet blir en senare fråga.
Vad gäller FI så är det svårt att uttala sig utan närmare hänvisning, länka gärna. Konstigare saker har dock hänt i denna värld än att FI publicerar snedvriden statistik. Det är åtminstone min erfarenhet. Man måste först och främst fråga sig exakt hur de definierar denna finansieringskostnad.
Nej, banker kan inte finansiera bolånekrediter via räntefria lån i RIX systemet! När du skriver att bankerna har räntefri kredit under dagen antar jag att du menar intradagskrediten. Dessa ges ut av riksbanken för att göra systemet smidigare. Istället för att banken måste sitta och vänta på en inbetalning innan utbetalningen sker kan man alltså få intradagskredit. Riksbanken tar inget betalt för dessa, men kräver godtagbara säkerheter. Som du själv skriver är det mest fråga om att smidigt ”netta” betalningsströmmarna.
SvaraRaderaOm banken i slutet av dagen har ett underskott (fler utbetalningar än insättningar) behöver man finansiera detta på något vis. Precis som du skriver kan banker låna av varandra över natten till den så kallade dagslåneräntan. Alltså: ökad mängd krediter (som löper över mer än en dag) kräver också finansiering på något sätt.
/JB
JB och Kodex resonemang är som ljuv orgelmusik under lunchtid i en tom kyrka.
SvaraRaderaBirger får i alla fall seriösa och generösa kommentarer av andra.
Det är han värd.
På lunchmackan hade jag en tomatsort som heter "moneymaker".
IQ
Ja men, förstår du inte? Just i den grad betalningsströmmarna nettats föreligger inget finansieringsbehov. Om en nyutställd kredit i en bank nettats mot en nyutställd kredit i en annan bank genom betalningarna över RIX så finns det naturligtvis inget ytterligare behov av finansiering av krediterna i centralbanksvaluta.
SvaraRaderaIQ: Birger är värd all uppmuntran och respekt för att han tar upp viktiga frågor på bloggen (och debatterar dem i kommentatorsfältet!) Förstår dock inte vad som är oseriöst med min och Kodex diskussion? Det är väl bara bra att diskussionerna är både övergripande och detaljerade?
SvaraRadera/JB
Ljuv orgelmusik - jo jag tackar jag :-)
SvaraRaderaKodex: självklart, då bankernas betalningsströmmar ”nettas” behövs ingen ytterligare finansiering. Detta beror ju på att bankerna erhåller insättningar som motsvarar krediterna. Men självklart vill kontoinnehavaren till denna insättning erhålla ränta!
SvaraRadera/JB
Hmm... insättning motsvarande lånet skapades iofs redan i första skedet. När en bank ställer ut en kredit ökar ju bokföringsposterna inlåning och utlåning lika mycket.
SvaraRaderaVad som egentligen åstadkommer denna mirakulösa kostnadsfria finansiering är privatbankernas monopol på digitala centralbankspengar. Det är en del av finessen eller en del av bedrägeriet, hur man nu vill se på saken.
Visst vill kontoinnehavaren ha inlåningsränta. Men inlåningsräntan är ändå ingen uppenbar utgift för banken. Allmänhetens kontopengar är ju egentligen bara noteringar om bankens skuld till oss. Ökar den bokförda inlåningen genom förräntning behöver faktiskt inget ha betalats från banken, det som ökat är ju enbart bankens skuld till oss. Verkligt betald inlåningsränta förekommer säkert, men kanske i första hand om någon avslutar sitt konto helt.
Kodex: nej, den enda bank som kan finansiera ett lån med fordringar på sig själv är riksbanken (dvs. riksbanken har kostnadsfri finansiering av krediter).
SvaraRaderaRent hypotetiskt skulle en vanlig affärsbank kunna skapa krediter utan kostnad genom följande exempel: Du sätter in en miljon på banken men kräver ingen ränta på insättningen. Samtidigt vill du (eller någon annan) ta ett lån på en miljon och accepterar att betala ränta på lånet. Detta exempel illustrerar ditt resonemang. I praktiken funkar det inte så.
/JB
… och för att återknyta till RK:s ursprungliga fråga kan nämnas att insättningarna till bankernas konton har minskat det senaste decenniet. Istället för att placera pengarna på bankkonto väljer många människor att köpa fonder och andra tillgångar.
SvaraRaderaBankerna måste då finansiera sin utlåning genom att exempelvis emittera säkerställda obligationer (bostadsobligationer) som kan säljas på de finansiella marknaderna. Därför är bostadsobligationer numera en vanlig finansieringsform för bankerna.
/JB
Nej, en affärsbank har inte kostnadsfri finansiering av krediter. Men bra nära, åtminstone när det gäller finansieringsformen inlåning från allmänheten där en nettning sker för minst 99% av alla betalningar över RIX.
SvaraRaderaJag har tittat på vad du skrev tidigare i tråden, och det borde jag naturligtvis gjort tidigare. Det verkar INTE som du förstått hur kreditskapandet går till. Kreditskapandet är själva fundamentet i förståelsen, och det har du missuppfattat. Din beskrivning "banken lånar ut mer än vad som sätts in" är helt felaktig.
Kodex: Ok, jag kunde varit tydligare i påståendet: ”banken lånar ut mer än vad som sätts in”. Detta var ett svar till en annan signatur som poängterade att banken kan skapa pengar genom utlåning. Alltså; person A sätter in 100kr på banken och banken lånar ut 90kr till person B. Person B köper något av person C som sätter in 90kr på banken. Banken lånar ut 50kr av denna insättning till person D som köper något av person E… osv. Utlåningen är i detta fall större än den initiala insättningen. Det var detta jag ville ha sagt ovan (även om jag nog var lite otydlig).
SvaraRaderaOk, bra att du backar i ditt resonemang om att banker inte har kostadsfri finansiering av krediter. Men, uppenbart har du inte förstått detta med ”nettning” via RIX systemet. Ta ett extremt enkelt exempel:
Person A (som har konto i bank 1) lånar 10.000kr för att köpa en cykel av person B (som har konto i bank 2). Samtidigt lånar person C (som har konto i bank 2) 10.000kr för att köpa en båt av person D (som har konto i bank 1). Anta att person B och D sätter in pengarna på sina respektive sparkonton. Nu sker det du kallar ”nettning” i RIX systemet. Alltså: Ingen av bankerna har ytterligare finansieringsbehov.
Är denna finansiering kostnadsfri för banken? NEJ, eftersom person B och C kräver ränta på sina respektive sparkonton. Kan banken tjäna pengar på detta? JA, eftersom man kan ta högre ränta på utlåning än på inlåning.
/JB
1. Nej, den stegvisa utlåning/inlåning-modellen du beskriver är också felaktig. En bank skapar i realiteten krediter enbart genom att höja sin balansräkning. Den skriver helt enkelt in ett belopp i kolumnen utlåning och i kolumnen inlåning. Inga pengar - vare sig Riksbankens, bankens eller insättarnas pengar - har använts vid skapandet.
SvaraRadera2. Jag backar inte. I den mån betalningarna nettas i RIX är de kostnadsfria. Just den "finansieringen" är alltså en myt. Ofta använder privatbankförespråkarna ett enda lån som exempel. De vill inte höra talas om någon nettning.
3. Så JAG har inte förstått detta med nettning i RIX-systemet? Skojar du .... det är ju jag som precis förklarat för dig hur det går till!
4. Ja, men hur ligger det egentligen till med verkliga kostnader för inlåningsränta - vad tror du själv? Våra kontopengar ÄR endast noteringar hur stor skuld banken har till kontoinnehavaren. Om en sådan skuld ökar kan den ju inte samtidigt ha betalats, eller hur. Sedan kan man alltid diskutera hur stor del av inlåningsräntan som eventuellt kommer att bli "verkligt betald" (som bankpersonalen säger).
Kodex: jag tror inte vi kommer så mycket längre i den här diskussionen. Du påstår ena stunden att ”Nej, en affärsbank har inte kostnadsfri finansiering av krediter” och andra stunden ”I den mån betalningarna nettas i RIX är de kostnadsfria”. Ditt andra påstående är fel och det har både jag och du (sep 05, 08:59:00 em) konstaterat.
SvaraRaderaOm du så starkt tror på att banken kan finansiera bostadslån via räntefria lån i RIX (som var det som startade diskussionen) tycker jag du ska delge dina kunskaper till Swedbank, SEB eller de andra affärsbankerna. De bankerna har tydligen helt missat din teori eftersom de uppenbarligen finansierar sina bolån med, i först hand, säkerställda obligationer.
/JB
JB:
SvaraRaderaHar haft svårt att ta en del av dina invändningar och påståenden på riktigt allvar måste jag säga. Men tack för diskussionen.
Hade dock ett färdigskrivet inlägg angående bostadsobligationer klart:
Försäljaren av ett hus vill ha betalt i pengar. Om köparen har placerat pengar i fonder etc får han väl sälja dem om han vill ha loss pengar till kontantinsatsen. Och krediten är givetvis pengar, om än i bankens egna valuta. Så en bostadskredit kan utan svårigheter nettas i RIX om det behövs, precis som andra betalningar banker emellan.
Vi har nu sett vad som egentligen ligger bakom begreppet "finansiering via inlåning från allmänheten". Det visade sig vara mycket, mycket långt ifrån den barnsliga föreställningen att banken använder allmänhetens pengar till utlåning. Detsamma gäller resonemanget om att placering på bankkonton har minskat och att bankerna därför skulle behöva finansiera sig via bostadsobligationer!
Den verkliga svårigheter när det gäller förståelsen av uppkomsten av svenska bostadsobligationer är att det svenska systemet bara delvis liknar värdepapperisering. I en amerikansk värdepapperisering av bostadskrediter skapar en bank krediten och säljer därefter affärskontraktet till en investmentbank som sedan inkasserar räntor och amorteringar. Det är alltså investmentbanken som ger ut obligationer för att betala banken.
Även i Sverige skapar banken krediten, men banken och bolåneinstitutet ingår i samma koncern. En försäljning innebär alltså inte snabba cash som i det amerikanska systemet. Alltså måste det finnas andra fördelar, tex att lånet försvinner ur bankens balansräkning, bättre riskspridning, användbarhet som säkerhet vid lån i Riksbanken tex. Kanske finns det också konkurrensorsaker, en bostadsobligation drar till sig sparare och det får direkt resultat i balanseringen av centralbanksvaluta i RIX.
Kodex: tack, detsamma :-)
SvaraRaderaEftersom du tog dig tid till ett ytterligare inlägg kan jag också ge lite avslutande kommentarer.
Efter att ha läst igenom vår diskussion en gång till tror jag att våra bilder av banksystemet inte är helt olika. Jag ställer upp på en hel del av det du skriver, men du missar vad som händer med insättningarna. Du skriver: “En bank skapar i realiteten krediter enbart genom att höja sin balansräkning. Den skriver helt enkelt in ett belopp i kolumnen utlåning och i kolumnen inlåning”
Fine, banken har fått en tillgång genom att ge ut ett lån, men har också en skuld eftersom låntagaren har samma belopp på sitt bankkonto. Det är sant. Men, du kan inte stanna här. Vi tar ditt exempel och säger att låntagaren vill använda pengarna för att köpa ett hus (av någon som för enkelhetens skull har konto I samma bank). Banken för över pengarna till försäljarens konto och bankens balansomslutning har onekligen ökat.
Säg nu att säljaren till huset vill placera pengarna I en fond. Banken måste nu överföra medel från bankkontot till fondbolaget. Detta måste finansieras på något sätt (kan inte “nettas” bort). Ett alternativ är att kräva tillbaka skulden från låntagaren. Ett annat är att låna pengar på marknaden via, exempelvis, en bostadsobligation.
Trevlig kväll
/JB
Även fondbolagets pengar finns på konton. I botten på alla placeringar med olika förräntningfunktioner finns alltid ett bankkonto.
SvaraRadera