tag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post7292126642915736526..comments2023-11-05T08:20:17.066+01:00Comments on Birger Schlaug: Söndagsskola för tillväxthungrande: Från tillväxt till utveckling, del 3Unknownnoreply@blogger.comBlogger38125tag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-67652055990053917792011-03-08T18:11:45.310+01:002011-03-08T18:11:45.310+01:00"Hur räknar du då?" frågar även jag mig...."Hur räknar du då?" frågar även jag mig. 10 * 1,1^121 får jag till 1019800 stugor. Möjligen var han förvånad att man gjorde stugor även icke-valår, för ökar man med 10% bara under valår skulle antalet endast nå upp till några hundra. Bortsett från matematiken håller jag dina tankar högt.Björnnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-62706502401162829662011-03-01T17:12:04.475+01:002011-03-01T17:12:04.475+01:00Hmm ...
På vilket sätt menar du att "på sätt...Hmm ...<br /><br />På vilket sätt menar du att "på sätt och vis men ändå inte" är ett bra svar?<br /><br />Imponerande att du svarade på frågorna "Hur stora är de totala räntebetalningarna idag? Hur mycket mindre skulle de vara till statens bank (du vill ju ha lägre räntor)?" innan jag ställde dem. Är du synsk? Var hittar jag dina svar?<br /><br />Ärligt talat kan jag inte hitta svaret på några av de frågor jag ställde. Kan du åtminstone kopiera in de delar av dina tidigare texter som du anser besvarar mina frågor?macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-63997354623897621232011-03-01T16:57:30.335+01:002011-03-01T16:57:30.335+01:00mac;Svaret på alla dina frågor finns redan i mina ...mac;Svaret på alla dina frågor finns redan i mina inlägg. Du bara upprepar dig nu, så tänk gärna ett varv till :-) Tills vidare slutdebatterat från mig.<br /><br />Mvh<br /><br />HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-54322913611371147012011-03-01T16:49:01.988+01:002011-03-01T16:49:01.988+01:00Håkan:
Stycke 1 i ditt svar till mig: Hur stora ä...Håkan:<br /><br />Stycke 1 i ditt svar till mig: Hur stora är de totala räntebetalningarna idag? Hur mycekt mindre skulle de vara till statens bank (du vill ju ha lägre räntor)? Och som jag skrev förut "Staten skapar krediter, för att få tillgång till dessa måste du låna dem mot ränta, är det rätt uppfattat? Då är väl räntan bara ett annat ord för skatt?" Du svarde "På sätt och vis men ändå inte." Kan du utveckla det? Hur är det inte en skatt? Slutligen, "Den kroniska penningbristen i realekonomin skulle vara borta.": Kan vi slå fast att detta inte stämmer?<br /><br />"Det marknadsmässiga har inget med inflationen att göra." Inte? Om statens bank skapar krediter utan hänsyn tagen till låntagarens förmåga att betala räntor och betala tillbaka lånet, har inget med inflation att göra?<br /><br />Stycke 3: Jag hinner inte läsa på mer just nu. Jag tar upp det igen eftersom jag inte känner att jag har fått svar. Kan du inte förklara varför ett statligt ägt FRB-system inte kan drabbas av samma problem som ett privatägt?<br /><br />Stycke 4: Den statligt ägda affärsbanken SBAB har du inget förtroende för, men en mycket mäktigare statligt ägd bank, som är BÅDE centralbank och affärsbank, finner du ingen anledning att ifrågasätta? Hur kommer det sig?macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-37481323184119394472011-03-01T14:52:03.549+01:002011-03-01T14:52:03.549+01:00Birger: Några ord också om debatten i Sverige, län...Birger: Några ord också om debatten i Sverige, länkar, litteratur mm<br /><br />Böcker på svenska: Lars-Erik Thunholm: Svenskt kreditväsen (egentligen bara en sida som handlar om penningskapande) samt Ellen Hodgson Brown: Bankerna & Skuldnätet.<br /><br />Bara två böcker, Birger. Din bok är alltså synnerligen välkommen. Även om den i första hand skulle handla om exponentiell tillväxt i BNP. Det finns inte så många sådana böcker heller.<br /><br />Angående debatten på nätet. Det dyker då och då upp en (tråkig) diskussion om likviditet, nettning eller ickenettning vid clearingen, samt kapitaltäckningskrav i olika forum. Jag går inte in på detta här och nu, vill bara säga att den inte påverkar beskrivningen av själva skapandet ovan. <br /><br />Tyvärr är även Wikipedias version av Fractional Reseve Banking felaktig. Den talserie som sägs uppkomma vid in-och utlåningar existerar inte i verkligheten, Och dessvärre är det just denna version som de flesta akademiska ekonomer lärt sig. De har alltså en felaktig och ganska dimmig uppfattning om förhållandena, den erfarenheten har åtminstone jag efter att ha diskuterat frågan under rätt många år nu.<br /><br />En bra artikel av Nils Fagerberg:<br />http://standelion.webs.com/slide/tillvfagerberg.htm<br /><br />En innehållsrik diskussionstråd, bl a om Wikipedias felaktiga version:<br />http://www.ekonomiskreform.se/forum/index.php?topic=240.0<br /><br />En mycket bra och ständigt uppdaterad sida om den globala (läs engelskspråkliga) debatten är "Koalition för penningreform". Här finns också den omtalade filmen Money as Debt med svensk text. Scrolla ner till botten av sidan.<br />http://sahalee.wordpress.com/<br /><br />Slutligen, för den som verkligen har tid att fördjupa sig och läsa alla tänkbara åsikter om penningskapandet: Den stora FRB-tråden. Den är intressant såtillvida att trådskaparen Slupen faktiskt börjar med samma felaktiga talserieresonemang i sina första inlägg, men ändrar sig ganska snabbt. Många av debattörerna lär sig under diskussionens gång. Läsvärda nick: Slupen, Sölffmynt, Hmmm2, Olyckan.<br />https://www.flashback.org/t566496<br /><br />Hälsningar, och lycka till med boken!<br />/HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-12575192848985840062011-03-01T14:47:31.540+01:002011-03-01T14:47:31.540+01:00Hej Birger, kul med dina bokplaner!
Om jag vore ...Hej Birger, kul med dina bokplaner! <br /><br />Om jag vore författare skulle jag beskriva penningskapandet så här:<br /><br />Föreställ dig en Joakim von Anka-bank. Banken har alltså ett stort kassavalv med sedlar och mynt. Sedlarna och mynten har folk satt in. Alla insättare har fått ett skrivet kvitto på hur mycket de har satt in - dvs de har var sitt "konto" som också noggrannt registrerats i bankens kassabok. Mängden kvitton/insättningar/fordringar på banken är beloppsmässigt exakt lika stort som mängden sedlar o mynt i kassavalvet. <br /><br />Inga märkvärdigheter så långt. <br /><br />Men nu stegar den första lånekunden in på banken...<br /><br />Låntagaren får ett lån på 50 000, kliver ut från banken med pengarna i fickan, och köper en begagnad bil. Bilförsäljaren i sin tur går tillbaka till banken och sätter in pengarna igen (!) Där är de ju säkra och dessutom får man ju ränta på dem.<br /><br />Banken har alltså fått tillbaka de utlånade sedlarna. Mängden pengar i valvet är exakt lika stort som det var innan lånet. MEN - mängden fordringar på banken har ökat. Bilförsäljarens nya konto, en fordran på banken på 50 000, fanns inte registrerat innan lånet.<br /><br />Vad innebär detta? Jo, banken har alltså redan vid första utlåningen åstadkommit det som kallas fractional reserve banking (FRB). Mängden fordringar på banken överstiger mängden faktiska pengar i kassavalvet. En fraktionell reserv av kontanter har bildats.<br /><br />Har det nu alltså skapats pengar ur tomma intet? Detta kan diskuteras i det oändliga, men mitt svar är ja. Även om vi tydligt ser att det som ökat enbart är en fordran på banken. Så länge vi använder våra fordringar att betala med (girobetalningar, kortbetalningar) så har nya betalningsmedel skapats vid lånet. En bra benämning är kanske "kreditpengar" om man vill åskådliggöra skillnaden gentemot sedlar o mynt (plus bankernas inlåning på centralbanken) som traditionellt uppfattats som pengar. <br /><br />Så länge vi vill ha våra pengar på bankkonton, och banker har inlåning och utlåning under samma tak - så verkar alltså FRB vara oundvikligt. Det enda sätt vi kan undvika FRB på är att ha kontanter i bankfack eller "i madrassen". <br /><br />Eftersom bankerna vet att utlånade kontanter alltid återvänder och sätts in på konton - varvid den totala inlåningen (penningmängden M1) ökar - har de sedan länge rationaliserat utlåningsprocessen. Vid kreditgivning skriver de helt enkelt in lånebeloppet på låntagarens konto direkt. <br /><br />Skapandet av nya kreditpengar från tomma intet är alltså nästan löjligt enkel. Kamrern printar in ett belopp under kolumnen utlåning, och samma belopp under kolumnen inlåning. Låntagarens namnteckning och - hey presto- klart. Sveriges penningmängd har ökat. Vare sig insättarnas pengar eller bankens egna pengar har använts vid skapandet.<br /><br />En annan bra beskrivning på samma sak: Vid kreditgivning skapas inte en, utan två skulder. Dels låntagarens skuld till banken med flera års löptid, dels bankens lika stora skuld till låntagaren som skall kunna utbetalas direkt. Bankens skuld till låntagaren skrivs oundvikligen in på ett konto, och blir då oundvikligen exakt samma sak som vi vanligtvis benämner som "pengar på banken", dvs fordran på bank eller kreditpengar.<br /><br />HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-79055816331423700532011-03-01T14:39:56.767+01:002011-03-01T14:39:56.767+01:00mac:
Nej, jag vill inte både äta kakan och ha den...mac:<br /><br />Nej, jag vill inte både äta kakan och ha den kvar. Som jag skrev tidigare: Skattesänkningar och/eller ökande offentliga investeringar finansieras i mitt förslag av att nästan samtliga räntor på lån i Sverige kunde räknas som pluspost i statsbudgeten. Det är inga småpengar direkt.<br /><br />Det marknadsmässiga har inget med inflationen att göra. Lägre räntor i komb. med låg inflation kan som sagt styras bl a med kortare löptider på lån.<br /><br />Angående privatbankernas likviditetsproblem och insolvens får du läsa på mer, det är nu tredje gången du tar upp detta. Med ett statligt ägt banksystem finns det bara likvida medel.<br /><br />SBAB arbetar på samma sätt som de privatbankerna, på samma sjuka marknad, och med hjälp av en centralbank. I mitt förslag skulle det bara finnas en enda bank, Riksbanken, som alltså samtidigt skulle vara både centralbank och affärsbank och ägd av staten, dvs oss alla. Det är skillnad.<br /><br />/HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-23124587797601408472011-03-01T11:18:24.114+01:002011-03-01T11:18:24.114+01:00Håkan:
Det blir en kortare vesion av mitt försvun...Håkan:<br /><br />Det blir en kortare vesion av mitt försvunna svar:<br /><br />Du verkar både vilja äta kakan och ha den kvar. Du påstår att "Den kroniska penningbristen i realekonomin skulle vara borta (!)." Samtidigt ska statens utlåning vara "marknadsmässig" så att inte inflationen skenar iväg. Du påstår att vi ska kunna få sora skattesänkningar med oförändrad offentlig sektor. Samtidigt ska statens bank se till att inflationen är nära noll! Du påstår att man kan undvika både insolvens, och inflation till följd av att staten skapaer mer krediter för att undvika insolvens. Det går inte ihop!<br /><br />För övrigt är det på sin plats att ifrågasätta hur marknadsmässig statens bank kan vara; statliga SBAB var väl t ex inte mer ansvarsfull med sin utlåning än de privata bankerna innan finanskrisen?macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-66707035444747639642011-02-28T19:35:30.474+01:002011-02-28T19:35:30.474+01:00Håkan:
Jag hade skrivit en långt jävla svar som f...Håkan:<br /><br />Jag hade skrivit en långt jävla svar som försvann. Får se om jag orkar skriva om det.macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-13195652710236124952011-02-28T18:25:25.187+01:002011-02-28T18:25:25.187+01:00Tack för kommentarer och analyser, jag suger i mig...Tack för kommentarer och analyser, jag suger i mig mycket av det ni skriver. Frågan Vem skapar pengar? är givetvis central och jag kommer att skriva om det längre fram i det som skall bli en bok. Jag är mycket tacksam för att ni kommenterar, kritiserar och analyserar - på det sättet kan jag formulera mig både bättre och tydligare i den kommande boken. Tack.<br /><br />Svarta Nejlikan: Det bör vara på det sätt som mac skriver. <br /><br />MK: Ska ändra förklaringen till Ip-adresserna - din definition är givetvis riktigare - tack för påpekandet!Birger Schlaughttps://www.blogger.com/profile/03425131134936888816noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-13464614542679389182011-02-28T18:06:55.218+01:002011-02-28T18:06:55.218+01:00Mac:
"Staten skapar krediter, för att få til...Mac:<br /><br />"Staten skapar krediter, för att få tillgång till dessa måste du låna dem mot ränta, är det rätt uppfattat? Då är väl räntan bara ett annat ord för skatt?" <br /><br />På sätt och vis men ändå inte. Tillskottet innebär hur som helst att alla får en stor skattesänkning. <br /><br />"Får man låna hur mycket man vill till vad man vill, och staten skapar krediter på beställning?"<br /><br />Kreditbedömningarna skulle vara marknadsmässiga, precis som nu. Med inriktning på realekonomin till de flestas fromma. Krediter till privata finansbolag skulle inte ges. Detsamma gäller krediter till finansiell spekulation. Spel om pengar kan ju inte förbjudas, men spela får man göra privat och med egna pengar...<br /><br />"Statens bank har inte dessa problem eftersom den när som helst kan skapa hur stora krediter som helst, eller? Du ser inget problem med detta?"<br /><br />Problemet jag ser är inflation, men det bör gå att lösa, se nedan. Och återigen - kreditbedömningarna skulle vara marknadsmässiga, alltså inte politiskt styrda. (Det går t o m att lagstifta om detta om misstron mot politikerna är stor).<br /><br />"Jag är inte nog insatt för att kunna uttala mig om derivathandel, men spontant känns det som en bra idé att om t ex person A vill köpa rätten att sälja vid ett visst pris och person B vill sälja samma rätt, så tillåts de göra det. Hur blir du av med spekulation och handel utan att förbjuda det? Är det ens önskvärt?"<br /><br />Olika försäkringar med diverse avarter får man sköta privat. Handel med fysiska varor skulle naturligtvis inte hindras.<br /><br />"Framför allt ser jag inte hur något av detta medför noll risk för finansiell panik. Är inte ett av de största problemen skapandet av krediter, och det vill du ju ha kvar, fastän i statlig regi?"<br /><br />Som jag skrev är likviditetsproblem och insolvens hos privatbankerna den största orsaken till "panik" eller total låsning av kredit o betalningssystemet. De skulle försvinna helt. Plus div spel i det globala kasinot, inte minst OTC-derivat (bankaffärer utanför balansräkningen i bautaformat)<br /><br />"Inte om du tänker dig att den ska ersätta dagens skyhöga skatter. Hur ska du finansiera de stora skattesänkningarna?"<br /><br />Man får tänka sig en balansering - klart lägre ränta och klart mindre skatt ryms ju beloppsmässigt väl inom ramen för det totala räntebetalandet i dagens privatbanksystem.<br /><br />"Och hur kom du fram till en inflation nära noll, bara för att staten, hellre än privata banker, står för skapandet av krediter?"<br /><br />Staten måste ges en viss frihet att laborera med räntenivåer, löptider och skattesatser för att förhindra inflation. Lite filosofiskt - är det något vi är bortskämda med så är det att pengar alltid skall växa, oberoende av hur realekonomin utvecklas. Med statligt ägt banksystem skulle tillväxten i penningmängden kunna fås att harmoniera helt med tillväxten i BNP.<br /><br />HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-72836382087103287802011-02-28T16:58:14.500+01:002011-02-28T16:58:14.500+01:00Håkan:
Tackar för svar!
"Låter man en stor ...Håkan:<br /><br />Tackar för svar!<br /><br />"Låter man en stor del av nettotillströmningen från realekonomin till det globala kasinot (inbetalda räntor) ingå som pluspost i statsbudgeten, så får man utan tvekan stora skattesänkningar och/eller stora offentliga investeringar."<br /><br />Staten skapar krediter, för att få tillgång till dessa måste du låna dem mot ränta, är det rätt uppfattat? Då är väl räntan bara ett annat ord för skatt?<br /><br />"Den kroniska penningbristen i realekonomin skulle vara borta."<br /><br />Jag ser inte hur du har löst det? Får man låna hur mycket man vill till vad man vill, och staten skapar krediter på beställning?<br /><br />"Privatbankernas återkommande likviditets- och solvensproblem skulle också vara borta."<br /><br />Statens bank har inte dessa problem eftersom den när som helst kan skapa hur stora krediter som helst, eller? Du ser inget problem med detta?<br /><br />"Likaså valutaspekulation, derivathandel och aktiespekulation."<br /><br />Jag är inte nog insatt för att kunna uttala mig om derivathandel, men spontant känns det som en bra idé att om t ex person A vill köpa rätten att sälja vid ett visst pris och person B vill sälja samma rätt, så tillåts de göra det. Hur blir du av med spekulation och handel utan att förbjuda det? Är det ens önskvärt?<br /><br />Framför allt ser jag inte hur något av detta medför noll risk för finansiell panik. Är inte ett av de största problemen skapandet av krediter, och det vill du ju ha kvar, fastän i statlig regi?<br /><br />"Ett statligt ägt banksystem skulle kunna ha lägre utlåningsränta."<br /><br />Inte om du tänker dig att den ska ersätta dagens skyhöga skatter. Hur ska du finansiera de stora skattesänkningarna?<br /><br />Och hur kom du fram till en inflation nära noll, bara för att staten, hellre än privata banker, står för skapandet av krediter?macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-25509351866622468242011-02-28T15:46:28.810+01:002011-02-28T15:46:28.810+01:00Mac:
Just den processen du beskriver är naturlig...Mac: <br /><br />Just den processen du beskriver är naturligtvis en digital version av sedelpressen. Men det framgår väl ganska bra i det jag skrev att systemet i stort inte skulle bygga på detta: I första hand skulle nya pengar lånas in i cirkulation precis som nu. Ett statligt ägt FRB-system, kompletterat med "möjlighet" för staten att vid behov spendera in skuldfria pengar i cirkulation. <br /><br />Sedan var jag ute efter att det finns en vulgäruppfattning (påstår inte att du har det, obs) att statligt kreditskapande alltid måste leda till inflation - vilket slarvigt och föraktfullt har börjat uttryckas som "finansiering via sedelpressarna" - som också är felaktig.<br /><br /><br /><br />Bevisa något om framtida ekonomiska system tror jag inte någon kan. Enkla resonemang däremot:<br /><br />- Med statligt ägda banksystem i alla länder, eller en grupp av länder, och viss valutareglering, skulle den inhemska och globala finansiella sektorn minska drastiskt. (Inte många skulle sörja detta). Låter man en stor del av nettotillströmningen från realekonomin till det globala kasinot (inbetalda räntor) ingå som pluspost i statsbudgeten, så får man utan tvekan stora skattesänkningar och/eller stora offentliga investeringar. Den kroniska penningbristen i realekonomin skulle vara borta. <br /><br />- Noll risk för finansiell panik - privatbankernas återkommande likviditets och solvensproblem skulle också vara borta. Likaså valutaspekulation, derivathandel och aktiespekulation (börsen bort, långsiktigt aktieägande kvar). <br /><br />- Nästan noll inflation - ett statligt ägt banksystem skulle kunna ha lägre utlåningsränta, inflationen skulle då bl a kunna balanseras med kortare löptider på lån. Primärt med samma månadskostnad som nu för att undvika för stor kreditgivning.<br /><br />- Ingen statsskuld i traditionell mening - adjö till statsobligationer med ränta.<br /><br />Det finns även andra fördelar, tex återgång till ett lugnare tempo i arbetslivet, låg arbetslöshet, bättre fungerande demokrati, bättre sammanhållning i samhället.<br /><br />HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-729464866284090392011-02-28T15:13:22.626+01:002011-02-28T15:13:22.626+01:00Jag kommer inte att använda blogger Svarta Nejlika...Jag kommer inte att använda blogger Svarta Nejlikan längre utan nu blir det blogger Jörgen istället.Mvh Jörgen min Norrwich terrier Nikita.Ps ok mac : )Tack för att du hjälpte mig.Jörgenhttps://www.blogger.com/profile/12611593763702191932noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-4265631778932817882011-02-28T15:08:25.052+01:002011-02-28T15:08:25.052+01:00Svarta Nejlikan:
Jag orkar inte räkna, men ditt s...Svarta Nejlikan:<br /><br />Jag orkar inte räkna, men ditt svar kan inte vara rätt. Svaret är en tvåpotens och måste alltså sluta med 2, 4, 6 eller 8. Om du börjar listningen 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, ..., ser du att svaret slutar med en åtta. Ditt svar (ca 4.8 triljoner) är även för litet; 2^10 = 1024, så 2^63 är lite större än 8 triljoner.macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-1632679095293161962011-02-28T14:44:49.143+01:002011-02-28T14:44:49.143+01:00Jag försökte räkna ut sädeskornen på min mobiltele...Jag försökte räkna ut sädeskornen på min mobiltelefon,men siffertalet blev för långt,så jag fick räkna för hand på gamla avlagda kuvert.SVAR: 4863245606480760485 sädeskorn. Är det rätt svar Birger?Svarta Nejlikanhttps://www.blogger.com/profile/06568155461630534375noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-10487145247840534532011-02-28T13:32:44.384+01:002011-02-28T13:32:44.384+01:00Farfar:
Jag företräder mig själv. Jag känner till...Farfar:<br /><br />Jag företräder mig själv. Jag känner till dagens system (i stora drag; ytterst få är insatta i hur FED, RB, ECB, m.fl. fungerar i detalj). Vidare gör du misstaget att anta att jag försvarar dagens system bara för att jag kritiserar det som du och Håkan förespråkar. Slutligen, om du är så påläst, så kanske du kan berätta varför "Vi får råd med både skattesänkningar och offentliga investeringar, ingen statsskuld, noll risk för finansiell panik, nästan noll inflation, blomstrande realekonomi."macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-18699282662609982362011-02-28T13:09:15.908+01:002011-02-28T13:09:15.908+01:00Du mac, man kan undra vilka du företräder. Företrä...Du mac, man kan undra vilka du företräder. Företräder du dig själv så behöver du göra lite grundforskning först. FRB-systemet finns beskrivet på ett otal ställen på internet. Sen är det bara att tänka efter vad det i praktiken innebär, vilket inte är så svårt.<br /><br />/FarfarAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-58660523615309770162011-02-28T13:01:31.060+01:002011-02-28T13:01:31.060+01:00En mycket intressant serie som tar upp viktiga sak...En mycket intressant serie som tar upp viktiga saker. Ser med spänning framot emot fortsättningen.<br /><br />Dock, apropå IPv6, så är det mer korrekt att kalla IP-adressen för datorns telefonnummer än personnummer. Flera datorer kan dela på en IP-adress (det är faktiskt normalfallet idag, och var ursprungligen en nödlösning för att undvika att adresserna skulle ta slut långt mycket tidigare) och samma dator kan ha olika IP-adresser, inte bara över tid utan också samtidigt. Dessutom finns det områden av adressutrymmet som är tilldelade för olika former av privat bruk. Som ett fiktivt exempel så skulle både min dator hemma och den på jobbet kunna ha IP-adressen 10.17.99.143, eftersom de inte är direkt kopplade till varandra; inga IP-adresser som börjar med talet 10 ska användas på det publika Internet.MKnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-30427909074691741002011-02-28T09:26:24.403+01:002011-02-28T09:26:24.403+01:00Håkan:
"Staten kan då dessutom VID BEHOV lån...Håkan:<br /><br />"Staten kan då dessutom VID BEHOV låna räntefritt och amorteringsfritt i sin ägandes bank (Riksbanken), och helt enkelt dela ut pengarna till offentlig sektor."<br /><br />"Detta är inte samma sak som att 'finansiera med sedelpressarna'."<br /><br />Jo, det är det.<br /><br />"Fördelar: Vi får råd med både skattesänkningar och offentliga investeringar, ingen statsskuld, noll risk för finansiell panik, nästan noll inflation, blomstrande realekonomi."<br /><br />Ingen statsskuld är förstås sant; övriga påståenden kräver bevis.macnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-47627402976854501052011-02-27T23:29:03.651+01:002011-02-27T23:29:03.651+01:00Hej Birger, det här var toppenbra, ska bli kul att...Hej Birger, det här var toppenbra, ska bli kul att följa med på fortsättningen! Tack för både denna och Utveckling-utan-tillväxt-bloggen!<br />Glad att jag hittad dig!<br />GitAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-36940354715085110882011-02-27T23:23:51.575+01:002011-02-27T23:23:51.575+01:00Hej,
tack för ert svar, farfar och Håkan. Tål att...Hej,<br /><br />tack för ert svar, farfar och Håkan. Tål att fundera på, vilket jag ska göra ...<br /><br />/JockeAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-58495343866582026852011-02-27T23:18:55.824+01:002011-02-27T23:18:55.824+01:00Tack för lektionen, Håkan o farfar !
Låter sunt än...Tack för lektionen, Håkan o farfar !<br />Låter sunt ända in i märgen.<br />EricERIC SECHERhttps://www.blogger.com/profile/13452459944282916176noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-21538541449289300062011-02-27T22:46:50.071+01:002011-02-27T22:46:50.071+01:00Farfar: Precis! De politiska frågeställningarna ka...Farfar: Precis! De politiska frågeställningarna kan förändras helt. Om staten får jätteinkomsterna från kreditsystemet så måste den faktiskt dela ut dem till medborgarna igen - en stat skall ju inte gå med regelbunden vinst på det viset, det är ju ingen mening med en rik stat och fattiga medborgare.<br /><br />Alla (utom spekulanterna i den finansiella sektorn) borde vinna på ett sådant system. LÅNTAGARNA skulle alltså betala en mycket stor del av skatten med sina ränteinbetalningar. <br /><br />Staten kan då dessutom VID BEHOV låna räntefritt och amorteringsfritt i sin ägandes bank (Riksbanken), och helt enkelt dela ut pengarna till offentlig sektor. Skuldfria pengar kommer i cirkulation. På det viset tvingas inte samhället låna för att upprätthålla en viss penningmängd.<br /><br />Och för den klentrogne: Detta är inte samma sak som att "finansiera med sedelpressarna", som har kommit att bli en beteckning på en kombination av statligt och privat kreditskapande. Det är kombinationen i sig som resulterar i inflation. <br /><br />Vi måste välja antingen eller, vi kan inte ha båda två instanserna skapandes pengar efter eget huvud. <br />Och privatbankerna har gjort sitt enligt mitt förmenande. Privatbanksystemet fungerar i längden varken som reglerat eller oreglerat, det har vi onekligen facit på nu efter 70-80-talet som resulterade i krav på avreglering, samt den senaste globala skuldmättnadskrisen som började 2007.<br /><br />/HåkanAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-52282839046527465912011-02-27T21:57:43.469+01:002011-02-27T21:57:43.469+01:00Tack Håkan, de orden värmde. Allt politiskt käbbel...Tack Håkan, de orden värmde. Allt politiskt käbbel om hur den gemensamma kakan ska fördelas osv. är totalt meningslös så länge vi tillåter en parasitisk mellanhand profitera genom att skuldsätta allt och alla i samhället. Vi kan till och med ha kvar räntan på krediterna som cirkulations-avgift, men med staten i stället för privata banker som mottagare. <br /><br />/FarfarAnonymousnoreply@blogger.com