tag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post1530231781440886192..comments2023-11-05T08:20:17.066+01:00Comments on Birger Schlaug: Bank-runUnknownnoreply@blogger.comBlogger96125tag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-77248250546059639472016-10-26T13:00:26.368+02:002016-10-26T13:00:26.368+02:00Behöver du en brådskande lån? Vi ger ut Företag lå...Behöver du en brådskande lån? Vi ger ut Företag lån, personliga lån, studielån, billån banklån E.t.c, Om du är intresserad kontakta oss via: ( paulloanfundshelp1@gmail.com )Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-66109487183454263382012-05-27T12:15:27.935+02:002012-05-27T12:15:27.935+02:00Per:
Det verkar som du helt har missat att det ska...Per:<br />Det verkar som du helt har missat att det skapas NYA krediter varje gång någon tar ett lån.<br /><br />Banken sysslar inte med in o utlåning som de flesta tror. Utan de lånar ut nya påhittade pengar i praktiken. De ska betalas tillbaka eftersom de är ett lån, o de försvinner då.. men lånen totalt sett betalas ju aldrig tillbaka.. de ser vi ju när krediter står för 97% av alla betalmedel.. Om alla betalar tillbaka sina lån så försvinner alla pengar i princip. Minskad penningmängd -> recession o minskade vinster osv, så bankerna har ingen lust o få tillbaka några krediter.. De tjänar pengar på räntan så länge de cirkuelrar ute..<br /><br />Det finns ingen verklig täckning för de nya krediterna som banken skapar.. mer än påhittade priser på hus bla.. som baserar sig helt på att det givits ut dessa krediter från första början.<br /><br />MAn skapar inflation mha den hela tiden ökande kreditmängden. Det är inte pengar som redan finns som lånas ut, utan NYA pengar. Pengar eller krediter kalla det vad du vill. De får samma konsekvenser på priserna. O de gör bla att folk inte kan köpa grejer för verkliga pengar längre.. eftersom de blivit inflation i priserna pga de expanderade krediterna. Det är ju det som är problemet. Folket får aldrig del av dessa "pengar" utan de driver bara upp priserna. Krediterna betalas aldrig tillbaka totalt sett utan ökar istället hela tide baserat på framtida vinster (som inte kommer komma)<br /><br />Bostadspriserna är ju det värsta exemplet på konsekvenserna av dessa expanderade krediter. Ingen kan köpa sin bostad längre.m96noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-52352245255102537972012-05-25T13:05:11.783+02:002012-05-25T13:05:11.783+02:00"read marx or die" betyder "vi klar..."read marx or die" betyder "vi klarar oss betydligt bättre om vi förstår marx teori". ett uttryck, inget annat.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-46983765244092711222012-05-23T22:37:10.874+02:002012-05-23T22:37:10.874+02:0006:25:00
Läste precis igenom tråden och håller me...06:25:00<br /><br />Läste precis igenom tråden och håller med, det verkar vara Carlito från flashback.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-77234923439877486742012-05-21T11:54:58.841+02:002012-05-21T11:54:58.841+02:00Otroligt att det kan råda sån förvirring och oenig...Otroligt att det kan råda sån förvirring och oenighet kring dessa grundläggande samhällsföreteelser! Väntar med spänning på när den här debatten snart lyfts mer allmänt i samhället...Jontehttps://www.blogger.com/profile/07012001263568576409noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-49156407214111111672012-05-21T09:10:08.311+02:002012-05-21T09:10:08.311+02:00Modigt Birger!
Pengar kan bäst beskrivas som ans...Modigt Birger! <br /><br />Pengar kan bäst beskrivas som anspråk på framtida värden. Därför måste de av planetens resurser som ska möjliggöra återbetalningen hela tiden öka. Mer pengar innebär att mer (skulder)ska betalas och skuldernas ägare har lagen på sin sida vilket innebär en evig jakt på de resurser som ska möjliggöra betalningen. <br /><br />Problem 2 är att detta växer exponentiellt. Om 23 år ska vårt penningsystem var dubbelt så stort. Om 46 fyrdubblat, om 69 åttafaldigt......Farfarhttps://www.blogger.com/profile/18085464492126561531noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-24508832299874256802012-05-21T02:02:34.144+02:002012-05-21T02:02:34.144+02:00Per omgående.
Dialogen har än en gång visat
att ...Per omgående.<br /><br />Dialogen har än en gång visat <br />att samtal mellan normalbegåvade människor tar fram djupare sanningar <br />hos var och en under dialogens gång!<br /><br />Vänligen Roland LidénAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-7125617652592580882012-05-20T21:47:59.012+02:002012-05-20T21:47:59.012+02:00read marx or dieread marx or dieAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-20235654690616671602012-05-20T21:16:29.336+02:002012-05-20T21:16:29.336+02:00Fortsättning svar PER
"Att mängden krediter ...Fortsättning svar PER<br /><br />"Att mängden krediter överstiger den totala mängden kontanter är, återigen, inget konstigt då pengar kan användas mer än en gång. Du kommer aldrig komma ifrån det så länge som du tillåter utlåning."<br /><br />Men vi har ju kommit fram till att bankerna inget lånar ut - du medgav ju det själv genom att medge att bankerna inget avstått när de hittar på krediter. <br />Jo, givetvis går det om bankerna tvingas till att låna ut pengar istället för att få hitta på krediter (=sina egna skulder på pengar) som de påstår att de "lånar" ut. Du vet om du lånar ut en hammare så förväntar sig den du lånar ut hammaren till att du lånar ut en hammare - inte en skuld på en hammare som inte finns.<br /><br />Nä inlåningen i pengar kan inte överstiga det bankerna påstår sig "låna ut", detta då det bara finns 100 miljarder pengar att låna in medan bankerna har "lånat ut" 2400 miljarder i form av sin egen skuld på pengar (=krediter).<br /><br />Har du ingen som kan avlösa dig snart?<br />/LincolnAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-9011334959166814092012-05-20T21:14:23.734+02:002012-05-20T21:14:23.734+02:00Om du hävdar att din skuld (fakturan) går att anvä...Om du hävdar att din skuld (fakturan) går att använda som allmänt betalmedel så bevisa det genom att gå till Konsum och filma när accepterar den som betalmedel. Det samma gäller alla andra fall där du påstår att man skapar allmänt giltiga betalmedel genom att kludda på en skuldlapp (det är ett privilegium bankeerna har genom bankoktroj) Du blir direkt löjlig här Per.<br /><br />Men jag förstås att du hellre skuttar över till något annat istället för att bevisa ovanstående löjliga påstående.<br /><br />Jo, bankerna som är deltagare i RIX växlar om sina falskmynt (krediter, som vi båda har slutit oss till inte är pengar) genom RIX. Detta då inte ens bankerna själva ser sina krediter som giltiga betalmedel (men allmänheten ska göra det). För tt detta ska gå ihop har bankerna en kartellverksamhet där bankerna täcker upp för varandra om det blir brist i de små pölar av pengar som bankerna håller (man skulle ju kunna tänka sig att bankerna skulle konkurrera istället för att täcka upp varandras brist på pengarna så att den andra banken kan fortsätta stå på benen - du vet som riktiga företag gör - konkurrera om pengarna)<br /><br />Jag beskrev det här:<br /><br />http://parasitstopp.wordpress.com/2012/05/04/de-feodala-bankstaterna-i-staten/<br /><br />http://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/12/hur-bankkasinot-fungerar-del2/<br /><br />"<br />Bankerna avstår inget när de skapar krediten däremot så gör de det så fort du vill använda krediten."<br /><br />Bra då har vi återigen kommit överens om att bankerna hittar på krediterna från intet då bankerna inget lånat ut (de har inte avstått något)<br /><br />Nä, det är inte sant att bankerna måste ge en annan bank centralbankspengar genom RIX i utbyte mot sina falskmynt i alla fall. I fallet att överföringen sker i samma bank sker ingen överföring genom RIX - SEB flyttar bara sitt falskmynt från ett konto till ett annat inom SEB.<br /><br />Att olika banker bollar sina centralbankspengar mellan varandra när de växlar falskmynt med varandra innebär inte att de avstår från något. I snitt brukar strömmarna i RIX ta ut varandra så de faktiska beloppen som en bank blir skyldig en annan är relativt små. Och skiter Interbank lending sig sig så är mamma staten där och fyller på så bankerna riskera inget då heller. Såsom skedde 2008 då hela Interbank Lending var en en hårsmån från att få en hjärtinfarkt enligt IMF:<br />Citat från affärsvärlden:<br /><br />”Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.<br />————–<br />Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”<br /><br />Mao Riksbanken fyller på systemet med cash när bankerna inte längre tror på varandras värdelösa värdepapper. Av vad jag förstår av texten ovan så lånade bankerna inte alls av varandra 2008 utan ”swappade” med Riksbanken.<br /><br />”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken. De föredrar att ha pengarna hos Riksbanken över natten, så kallad over night, framför att ha dem hos varandra – trots att den ränta de får av Riksbanken endast är reporäntan minus 10 punkter, det vill säga 0,4 procent."<br /><br />Fortsättning följerAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-43208730115605956002012-05-20T21:05:23.643+02:002012-05-20T21:05:23.643+02:0007:19:00
Jag vill inte förbjuda några krediter, v...07:19:00<br /><br />Jag vill inte förbjuda några krediter, vet ej var du fått det ifrån.<br /><br />Det jag ifrågasätter är att bankernas kreditskapande, som är ren spekulation med kundernas insatta pengar garanteras av staten och att de med hjälp av Riksbanken kan skapar penningmängden.<br /><br />Varför uppmuntrar svenska staten att privata företag spekulerar? <br /><br />Lösningen är enkel, avreglera banksystemet och låt alla låna hos Riksbanken. Först då kan du börja jämföra din och min kredit med bankernas, eller volvo med en bank med Rixkonton.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-75690022821534483042012-05-20T20:49:50.948+02:002012-05-20T20:49:50.948+02:00@Per
Jag försöker följa ditt resonemang och undra...@Per<br /><br />Jag försöker följa ditt resonemang och undrar några saker.<br /><br />Om det är som du säger att banken måste ha en inlåning av t.ex 100 kronor för att låna ut dessa 100 kronor. Vi kan strunta i den där kapitaltäckningen för att förenkla det. Och det finns bara denna hundralapp i hela Sverige.<br /><br />Först så sätter A in hundralappen på ett konto i banken.<br />Om då banken lånar ut denna 100 lapp till B som köper något av C som sedan sätter in den på samma bank. Då kan banken låna ut hundralappen igen.<br /><br />Om detta upprepas 10 gånger på samma sätt med olika personer och samma bank så borde banken till sist ha.<br /><br />10 stycken inlåningar (skulder för banken). Och 10 stycken utlåningar (tillgångar för banken).<br /><br />Vad skulle då hända om 5 stycken av de som hade inlåningar i banken skulle vilja använda sina avista-inlåningar för att betala något till 5 andra personer eller företag som har sina konton på en annan bank. 500 kronor sammanlagt.<br /><br />Vad jag förstår så har banken bara 100 kronor så hur gör banken då?Ingonoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-60494488886506445942012-05-20T20:01:54.950+02:002012-05-20T20:01:54.950+02:00Per, den där fonden som bankerna har och som påstå...Per, den där fonden som bankerna har och som påstås ge så mycket stabilitet var 2010 på 35 miljarder.<br /><br />Av dessa är 15 miljarder kronor rena skattepengar. Sedan räknas Nordeaaktier som blev resultatet av att staten deltog i bankens nyemission inom ramen för kapitaltillskottsprogrammet också in i fondens storlek. Det är vad jag förstår också skattepengar. Det programmet såg jag hade kostat 53 miljarder. Inklusive den ränta som avser stabilitetsavgifterna beräknas bankernas finansiering uppgå till cirka 48 procent av fondbehållningen år 2025.<br /><br /><br />Så fonden som banker ska bygga upp är änsålänge planerad att mest finansieras med skattepengar vad jag kunnat läsa mig till. Men du får gärna berätta hur fonden finansieras utan skattepengar och är marknadsmässig i förhållande till risken som bankerna tar och de fördelar som bankerna får i förhållande till inbetalningarna till fonden.<br /><br />https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Bankstod/Stabilitetsfonden/<br />http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/14507/Anpassad_11_26%20Stabilitetsfonden.pdf<br /><br />Nej du. Än är inte bankerna med och finansierar så mycket av fonden som bankgarantin faktiskt ger bankerna fördelar i form av fler kunder och inkomster. Men 2023 sägs den kunna säkra 2,5% av BNP. Jag vill se en kris som är så liten. Då är det inte en kris och fonden kommer inte användas.<br /><br /><br />Men fonden är en bra idé som kan fungera om sisådär 100 år när fonden blivit tillräckligt stor för att kunna hantera en finanskris. Tills dess ska vi nog införa och börja använda konton som inte ger ränta och inte riskerar pengarna. En pedagogisk uppdelning av sparande och investerande. Privata insättningsgarantier som får marknadsvärderade premier är en början. Och lagföra ett krav att skaffa sig egen sparförsäkring ifall man vill nyttja bankkonton som kan ge ränta genom att banken lånar ut pengarna.Benjaminhttps://www.blogger.com/profile/09166780183467818355noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-90509222232966575012012-05-20T19:52:42.421+02:002012-05-20T19:52:42.421+02:00Du vet att du kan trycka på svara där du vill svar...Du vet att du kan trycka på svara där du vill svara så att det du skriver hamnar i rätt konversation?<br /><br />Varför fortsätter du att hävda att banker lånar ut pengar de lånat av någon annan? På Lincolns blogg parasitstopp ligger en filmsnutt där Richard Werner förklarar hur det egentligen går till. Det går inte att diskutera med dig när du ställer frågor baserade på felaktigheter. <br /><br />Varför jag ställer retoriska frågor? Därför att jag tycker det är otroligt märkligt att du med flera in i det längsta undviker svaren istället för att öppet ta det från början. RIX, centralbankspengar och enligt dig bla bla, är grundläggande.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-89858981868239166672012-05-20T19:40:32.334+02:002012-05-20T19:40:32.334+02:00Just nu känns det som att du ställer retorisk fråg...Just nu känns det som att du ställer retorisk frågor som vi bägge två vet svaret på så varför slösa tid på att prata om RIX, centralbankspengar och bla bla bla istället för att fokusera på själva poängen?<br /><br />Ska det vara tillåtet att låna in pengar för att låna ut dessa? Hur vill du att ett sådant system ska se ut utan att det uppstår s.k. krediter. Jag kan inte se hur det är möjligt så upplys mig gärna. Eller vill du bara förbjuda långivning helt och hållet?Pernoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-7241510882217750682012-05-20T19:21:58.618+02:002012-05-20T19:21:58.618+02:00Va? Du svarar oerhört märkligt. Det finns alltså d...Va? Du svarar oerhört märkligt. Det finns alltså då någon mellanmekanism som gör om beloppet från skuld till pengar? Ja, är det samma bank så är det bara en liten bokföringsåtgärd eftersom det aldrig blev pengar. En del av skulden bytte konto, några riktiga pengar var aldrig inblandade. Förresten svarade du inte på frågan om vad det egentligen är för pengar skulden konverteras till? Varför fungerar inte detta om mottagaren är en annan bank? Vad måste till då? Varför kan inte dessa skulder på konton flyttas rakt av mellan banker?Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-6063699302910895592012-05-20T19:19:47.454+02:002012-05-20T19:19:47.454+02:00Min poäng är att om du är en företagare inom en vi...Min poäng är att om du är en företagare inom en viss nisch så kommer du att ha andra förutsättningar än de som inte är det. Därför skiljer det mellan banker och dig eller Volvo och dig. Volvo har genom åren fått mycket stöd av staten därav mitt val av det företaget som exempel.<br /><br />Min poäng är att det inte går att förbjuda kreditgivning. Det är praktiskt omöjligt. Vad däremot har gjort är att införa regleringar för de stora aktörerna (bankerna) som reglerar hur stora risker de får ta och hur mycket de får lov att låna åt.<br /><br />Jag kan ställa samma fråga till dig som till Lincoln. Hur vill att långivning ska ske utan att det uppstår krediter? En ingående beskrivning hade uppskattats.Pernoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-88224052036539912422012-05-20T19:12:13.456+02:002012-05-20T19:12:13.456+02:00Per
Så du håller med om att det är väldigt stor s...Per<br /><br />Så du håller med om att det är väldigt stor skillnad på när banker skapar kredit (pga statliga garantier och Riksbanken)?<br /><br />Du skrev ju att bankerna bör få skapa krediter för att du och jag får det, förstår du nu hur dumt det var? <br /><br />Jag tycker det är märkligt att du försöker jämföra bankernas krediter med dina och mina när du själv verkar vara medveten om den stora skillnaden. Du och jag har noll statliga garantier och viktigast av allt, du och jag har inte tillgång till Riksbankens monopol på att skapa kronor genom Rixkonton.<br /><br />Att du jämför banker med konton hos Rix med volvo gör det hela ännu mer märkligt. Har volvo ett konto hos Riksbanken? Vad jag vet så kan inte volvo låna hos Riksbanken. Vad är det du försöker säga egentligen. Att banker är som alla andra företag, det argumentet faller lika snabbt som ditt försök att jämföra bankernas krediter med dina och mina.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-59117178006636295262012-05-20T19:05:12.793+02:002012-05-20T19:05:12.793+02:00Anonym: Konverteringen går till som så att banken ...Anonym: Konverteringen går till som så att banken skickar över pengar (enligt det snäva penningmängdsmåttet) till mottagarens konto. Rör det sig om samma bank så är det bara en bokföringsåtgärd. <br /><br />Det är klart att det är stor skillnad mellan penningmängdsmåtten. Det är ju där dessa missförstånd uppstår. När man påstår att banker skapar pengar ur tomma intet så syftar men till pengar i vid bemärkelse. Det är alltså skuldförhållandet man syftar till. Det är därför jag upprepade gånger har frågat den här Lincoln om hur han skulle utforma ett system utan att få den effekten. Förbjuda inlåning för utlåning?Pernoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-15722045453039231822012-05-20T18:59:47.172+02:002012-05-20T18:59:47.172+02:00Vi börjar med Anonym:
Det är klart att det är ski...Vi börjar med Anonym:<br /><br />Det är klart att det är skillnad på banker och på dig som privatperson. Precis som det är skillnad på dig och Volvo. Det ändrar dock inte principen. Du får skapa krediter om du så önskar, och du gör det säkert också i mindre skala, precis som du får tillverka bilar om du så önskar.<br /><br />En skillnad mellan dig och banken är att banken har större krav på sig. Du kan ju låna upp 100 000 och låna ut allt, det ställs inga krav på kapitaltäckning på dig.<br /><br />Poängen är dock att det är inte banker förunnat att skapa krediter.<br /><br />Lincoln:<br /><br />Fakturan sträcker sig betydligt längre än så men min huvudsakliga poäng är att vem som helst kan skapa krediter och det skapas mängder med krediter utanför banksystemet hela tiden. Fakturor går att sälja till t.ex. factoringbolag utan några större bekymmer. Du får pengarna på dagen.<br /><br />Vad du gör när du går till Konsum är att du ger banken ett betalningsuppdrag att från ditt konto överföra PENGAR (inte krediter) till deras konto. Ditt tillgodohavande på banken minskar med motsvarande belopp. Det är alltså inte krediten Konsum önskar utan pengarna.<br /><br />Bankerna avstår inget när de skapar krediten däremot så gör de det så fort du vill använda krediten. De flesta lånar för att använda pengarna och till det behöver bankerna inlåning.<br /><br />Att mängden krediter överstiger den totala mängden kontanter är, återigen, inget konstigt då pengar kan användas mer än en gång. Du kommer aldrig komma ifrån det så länge som du tillåter utlåning. Lånar jag ut en hundring till dig och du lånar ut den till X så finns det 200 kronor i fordringar men bara 100 kronor i kontanter. Är det konstigt för dig?<br /><br />Frågan kvarstår dock, vad tror du att banken använder sin inlåning till? Denna överstiger ju utlåningen.<br /><br />Och hur skulle du vilja organisera utlåningsverksamheten för att att inte få vad du kallar krediter. Hur ska du bokföra skuldförhållandet?<br /><br />Att du inte svarar på detta säger en hel del.<br /><br />Avistainlåningen är f.ö. ca 1 000 miljarder lägre än vad du uppger.Pernoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-3294167822821500012012-05-20T18:56:34.289+02:002012-05-20T18:56:34.289+02:00Jag läser din blogg Lincoln. Jag ville mest se Per...Jag läser din blogg Lincoln. Jag ville mest se Per trassla in sig.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-23370475573922751962012-05-20T18:50:06.928+02:002012-05-20T18:50:06.928+02:00@Anonym
Jag vet inte om det var mig du frågade men...@Anonym<br />Jag vet inte om det var mig du frågade men jag har försökt göra en enkel beskrivning på min blogg om hur penningsystemet fungerar:<br />http://parasitstopp.wordpress.com/2012/02/08/penningsystemet-for-dummies-eller-du-ar-inte-dum-i-huvudet-for-att-du-ser-att-kejsaren-ar-naken/ <br /><br />/LincolnAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-35048542853734916322012-05-20T18:41:57.322+02:002012-05-20T18:41:57.322+02:0006:08:00
Med tanke på ditt svar antar jag att äve...06:08:00<br /><br />Med tanke på ditt svar antar jag att även du håller med om att det inte är någon större skillnad mellan bankernas krediter och svenska kronor. Förmodligen därför så många räknar in krediter i penningmängden.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-5281740448461471802012-05-20T18:41:03.608+02:002012-05-20T18:41:03.608+02:00Denna konvertering från skuld till pengar som bank...Denna konvertering från skuld till pengar som banken då utför vid en betalning, hur går denna till? Och förresten, kan du lite mer konkret förklara vad du menar med pengar? Du förefaller ju kunnig inom detta, så en förklaring vore på sin plats för att undvika sånt här. Förtydliga gärna också om det finns någon skillnad i denna konverteringsmetodik beroende på om betalningsmottagaren har samma bank eller ej? Om mottagarbanken är en annan, vad händer då? Vad måste ske om bankerna är olika, hur och varför? Din förklaring om att konverteringen till riktiga pengar sker vid betalningen är en smula luddig och utelämnar en del.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-551783461526146314.post-6214833030501457592012-05-20T18:38:20.252+02:002012-05-20T18:38:20.252+02:00@Per
Nu börjar du direkt löjeväckande, Per!
En fa...@Per<br />Nu börjar du direkt löjeväckande, Per!<br /><br />En faktura är ett avtal mellan de två som det är sluter mellan och sträcker sig inte längre än så. Fakturan kan inte användas som allmänt betalmedel. Men varsågod! Gå till Konsum och pröva om du kan köpa mat för din skuld(fakturan) Filma så vi får se hur det går när du försöker övertala kassörskan om att din skuld (fakturan) är ett ett allmänt betalmedel.Kan bli skoj att kolla på - lägg upp det på youtue!<br /><br />Bankernas skulder på pengar, de sk bankkrediterna, går däremot att köpa för på Konsum.<br /><br />Det är du som hävdat att krediter inte är pengar - och jag kan hålla med - krediter är skulder på pengar och skulder på pengar ska inte användas som om de vore pengar. Så varför vill du använda ickepengar (enligt dig själv) som pengar?<br /><br />Om man lånar något av en person (pengar eller vad som helst) avstår man ägandet under en tid. Du avstår 100-lappen till mig. Du avstår att äga pengarna.<br /><br />När bankerna "lånar" ut sina skulder på pengar (de sk bankkrediterna) avstår inte banken från något. Precis såsom ekonomiprofessor Richard Werner påpekade (se min kommentar tidigare) så har inte banken lånat ut något. Så även där är du totalt ute och cyklar i din jämförelse.<br /><br />"Givetvis kan inte en bank vid ett och samma tillfälle betala tillbaka alla pengar som de har lånat in."<br /><br />Nä, skojar du? Bankerna har hittat på runt 2400 miljarder i kredit (=sina skulder på pengar, om vi nu fortsätter att oss hålla oss till din definition att krediter inte är pengar) och mängden pengar M0 uppgår till runt 100 miljarder kronor (då är en stor del av dessa ute och simmar som kontanter hos allmänheten så banken har betydligt mindre är 100 miljarder i pengar). Du menar att kontoinnehavarna som har 2400 miljarder att kräva av banksystemet inte alla kommer få ut sina pengar? Duktig slutledningsförmåga.<br /><br />Men frågan kvarstår varför har vi låtit bankerna hitta på alla dessa krediter (sina egna skulder på pengar)som de skuldsatt allt med? Varför inte använda pengar istället som betalmedel? <br />/LincolnAnonymousnoreply@blogger.com