torsdag 30 januari 2020

Gråt inga tårar för utvecklingsåret...

Min senaste artikel i Syre blev en genomgång av hur friåret kom till, försvann och förstördes...

Sommaren hade varit varm och emellanåt mycket blöt. Nu hade det blivit september med så kallad brittsommar i Sverige. Gudrun Schyman, Vänsterledaren, har i teve berättat om sina alkoholproblem. LO är upprört över att Socialdemokraterna, tillsammans med Centern, föreslagit att stora delar av arbetsrätten ska kunna förhandlas bort, USA har just angripit Irak med kryssningsrobotar och Michael Jackson har inlett en världsturné.
Så såg det ut när ledamöterna samlades i riksdagen för det ”högtidliga öppnandet” i september 1996. En vecka senare skulle Sveriges finansminister Erik Åsbrink presentera den första ”nådiga lunta” som komprimerats till kompakt format på cd-rom. Innan dess har Miljöpartiets riksdagsgrupp dock tagit beslut om att på allvar börja driva frågan om friår. Vi såg det som en ideologisk grundbult, från vilken grön argumentation kunde drivas i allt från syn på frihet och solidaritet till samhällsvision och världsbild.
Läs fortsättningen här... den är inte alls så dum, lättläst, intressant och bildande...:-)