Gustav

Först så känns det lite tomt, sedan upptäcker man hur det är att vara närvarande vid köksbordet. Så kan det vara att sluta som språkrör. I vart fall var det så för mig. Sedan, efter nån månad, kom tröttheten som var total. Efter ett drygt är började livet igen. Hoppas Gustav får ett bra liv, och att många miljöpartister sänder en tacksamhetens tanke till hans fru och barn. För det är det Gustav vill.

Inte vet jag om han nu tänker som Per Gahrton som - på skämt eller inte vet jag inte riktigt - sa (när han la av som språkrör 1985) att han förordade en efterträdare (mig) som inte skulle vara bättre än honom själv. Tror inte Per Bolund blir bättre än Gustav. Ideologiskt känns det marigt med ett rör som förordat platt skatt och vars vision om framtiden är stilcoacher och annat.
 
Per Gahrton verkar i vart fall nöjd med Per Bolund, läser jag. Själv hade jag nog blivit medlem igenom om Magnus blivit vald, det hade varit en markering till omstart.

Förresten har partiets utvärderingar efter valen såväl 2014 som 2018 i stort sett överensstämt med vad vi som varit kritiska framfört men då utmålats som fiender. Visst är det lustigt? Eller tragiskt. Och visst är det lustigt - eller tragiskt - att partiets sociala ambitioner och  fördelningspolitik plötsligt skall skärpas när Partiet Vändpunkt (med Schlyter, Mutt och Lillemets) bildats och driver just det.

Nu till Gustav igen:

Kristianstadsbladet den 21 maj 2011

Ett skarpt intellekt, men inte vidare ordningsam. Så beskrivs det politiska underbarnet Gustav Fridolin av sin klassföreståndare i Vittsjö. I dag väljs han till nytt språkrör i Miljöpartiet.

Gustav Fridolin växte upp i byn Vittsjö norr om Hässleholm. Redan som tolvåring startade hans politiska intresse efter en straffuppgift i skolan. Sedan dess har karriären gått via riksdagen, som den yngste ledamoten någonsin, till att i dag väljas till ny ledare för Miljöpartiet.

– Det är mitt fel att han blev politiker brukar de säga, skrattar Filippa Esayas, före detta klassföreståndare för Gustav Fridolin.

Vi träffar henne i Vittsjö skola, där det gamla klassrummet har gjorts om till uppehållsrum.
Hon stötte på honom redan i årskurs tre och han utmärkte sig genast bland de andra eleverna.

– Han var lite brådmogen på något sätt och hängde med på saker som de andra inte gjorde. Kanske var han lite lillgammal också, berättar Filippa Esayas.

– Jag tänkte ”vad månde bliva av detta barn?”. Det var något speciellt med honom.
Även om han hade lätt för skolan och kunde läsa och skriva redan när han var fyra-fem år så var det lite sisådär med ordningen på f skolböckerna.

– Bänken fylldes snabbt så att locket inte gick att stänga. Han fick sitta i skräddarställning för att nå upp, minns hon.

Med bara några veckor kvar av mellanstadiet såg hon sig tvingad att ge honom en extrauppgift, eftersom han varnats fem gånger för att ha skapat oreda i klassrummet. Gustav Fridolin skulle titta på en partiledardebatt på tv.

– Nästa morgon var han strålande glad och sa att det bästa var när Birger Schlaug sa att ”det som vi sparar på skolan i dag får vi betala för i framtiden”.

Några veckor senare startade han Grön Ungdom i Hässleholm tillsammans med skolkamraterna Anders Nilsson och Erik Karlsson.

– Sedan har det gått raka spåret. Jag önskar honom allt gott och är inte ett dugg förvånad. Jag har aldrig placerat honom till vänster eller höger – för honom är det viktigt att framhålla alla människors lika värde, säger Filippa Esayas.

Och så min blogg från den 24 augusti 2013: