Thursday, 6 April 2017

30 år sedan vi kramade träd...

Göteborgs Posten påminner om att det snart var 30 år sedan trädkramarna förändrade den politiska debatten...

Läser: "I buskarna smög bland annat Miljöpartiets språkrör, Birger Schlaug, runt och höll med domprosten. Schlaug visste väl inte riktigt själv om det passade sig att delta i civil olydnad som språkrör.

 – Det fanns de som hade synpunkter på det och undrade om en partiledare som sitter med och stiftar lagar ska ägna sig åt civil olydnad. Men min uppfattning var och är att ansvaret som människa alltid går före ansvaret som någon sorts partiledare eller statsråd. Man ska alltid göra det som känns helt rätt, om det sker utan våld och med vetskap om att man kan få ta sitt straff, förklarar Schlaug som gjort en kort research i sitt skrivbord innan vi samtalar.

– Det fina med trädkramaraktionerna var att miljöfrågan hamnade på den politiska arenan i många, många år efteråt. När MP sedan satt i sin första budgetförhandling med S 1998, hade debatten om biologisk mångfald legat och skvalpat på en hög nivå i tio år efter aktionerna i Ljungskile. Vi ställde krav på ökade anslag till biologisk mångfald och vi blev snopna över att vi fick igenom 100 procent av kraven, minns Schlaug.

Sedan berättar Birger Schlaug om upptäckten att Säpo börjat granska miljörörelsen.

– Jag blev själv djupt medveten om detta. Det var inte bara rykten, när det påstods att de avlyssnade våra telefoner. Det var faktiskt rätt obehagligt på den tiden. Men när detta kom ut blev det säkert också ett bidrag till att miljöfrågorna lyftes. I dag verkar det ju annars vara standard med avlyssning, avslutar Schlaug.

Tomas Kåberger, i dag professor på Chalmers, stod vid den här tiden för en aggressiv kritik av motorvägsbygget. Han tycker fortfarande trädkramarprotesterna var bra och gjorde nytta.

– Motorvägsmotståndet blev en lärorik erfarenhet för många som engagerade sig. För statsförvaltningen betydde de omfattande demonstrationerna att respekten för grundlagens krav på välunderbyggda beslut återuppväcktes. Så även om motståndarna förlorade och om skattepengar slösades på vägbygget, så gjorde motståndet mycket nytta, säger han.

Den första ockupationen av skog i Ödsmål gjordes 6-14 oktober 1987. Flera hundra trädkramare reste tält och byggde vindskydd. För en tia kunde man adoptera ett träd som då märktes med en tryckt informationslapp om vem som blivit trädets vårdnadshavare."

Här finns hela artikeln.