En bonde
bar en jätte på sin rygg..
Jätten hade kört in
sina väldiga naglar
i bondens nacke och axlar.
Bonden var tvungen
att gå ut på fälten
för att skaffa mat.
Och gå till dalen
för att hämta vatten.
Och till skogen
för att hämta ved.
Och det var han
som lagade maten.
Jättens enda uppgift
var att äta
och snarka i sömnen
på bondens rygg.
Ju mer bonden
magrade
och blev tung om hjärtat,
desto mer växte jätten
såväl kroppsligen
som i hjärtat,
medan han sjöng hymner
som uppmanade bonden
att ha tålamod
ty han skulle få vila
i himlen.
En dag
gick bonden
till en spåman.
Spåmannen tolkade hans bekymmer.
Spåmannen sa till bonden:
Koka olja och häll på jättens naglar
när denne sitter på din rygg
och snarkar efter maten.
Men bonden sa:
Tänk om jag bränner mig,
både på ryggen och axlarna?
Spåmannen svarade:
Det goda uppstår inte utan pina.
Bonden tog rådet till sig.
Bonden räddades från dödens grepp.
Fritt ur Caitaani mutharaba-Ini (Djävulen på korset), av Ngũgĩ wa Thiong'o En av all böcker som bör läsas.
