måndag 31 oktober 2016

Det kommer att gå åt helvete

Som troende ateist måste jag erkänna att Bibelns skapelseberättelse har sina poänger. Funderar på det nu när medierna börjar översvämmas av påvens besök i Skåne. Det där med kunskapens träd - om Eva och Adam åt av frukter från detta träd skulle de bli dödliga. Bilden är klockren: kunskap må vara gott, men det leder till människans avveckling som art.

Detta glada budskap kan ju verka dystert en morgon som denna. Men det beror förstås från vilken värderingsplattform man betraktar det...

Kunskap kan inte ligga i träda. Det kan inte ny teknik heller. Vi har ett ekonomiskt system inom vilket vi inte har råd med eftertänksamhet och träda. Dessutom är vi utrustade med nyfikenhet på ny kunskap, för vi har ju ätit av trädets goda frukter, det har gett oss goda liv på många sätt, kanske inte lyckligare liv, men på många sätt bättre liv. Förresten har vår kunskap gett oss medel att känna lycka trots att vi inte är lyckliga.

Ny teknik kan inte ligga i träda. Det är vår egen förbannelse. Det är inte bara goda människor som hanterar teknik, det är också onda människor - allt utifrån vilket perspektiv man har på godhet och ondska. Förmodligen ansåg många av de som arbetade med utveckling av kärnvapen att de var goda. Det är ju ett nödvändigt sätt för att legitimera sin nyfikenhet, sin kraft att söka kunskap, sin förmåga att skapa tekniska landvinningar. Själv hade jag inte varit bättre om jag istället för att vara ett politiskt djur varit ett tekniskt djur - nu är jag bara allmänt smånördig på teknik, positiv till att som gammal en gång bli duschad av en robot när jag vill istället för att bli duschad av en människa när tidsschemat tillåter, glatt förundrad över hur det som kallas "sunt förnuft" ständigt utmanas av ny kunskap.

Men. Dagens tips: det kommer att gå åt helvete. Allt annat skulle bero på extrem tur. Som om människan var en enda stor Alexander Lukas. Men det är vi inte. Vi - i bemärkelsen homo sapiens - kommer att bidra till evolutionen genom att utrota oss själva till förmån för självskapande intelligenta varelser som anser att homo sapiens är primater som fungerat som mellanled till nästa steg i evolutionen.

Om vi nu inte lyckats - med hjälp av vår kunskapstörst och vår eminenta förmåga att göra tekniska landvinningar - att logga ut oss ur historien innan dess. Tron att biologiska och kemiska stridsmedel skall kunna hanteras inom ramen för "ansvarsfulla nationer" är naiv. Lika naiv som att knivar bara skall kunna hanteras i fredliga syften. Religiösa fanatiker som tror på en plats i himlen om man tar död på jorden, ekonomiska krav på avkastning på insatt kapital, vår härliga kunskapstörst som är större än såväl vår medvetenhet som vår förmåga att lägga i träda, onda människor som tror att de har ett uppdrag - allt i en enda salig blandning, stort som smått, höga IQ-värden och låga IQ-värden, extrem tillgänglighet och självgående system.

Det är klart det går åt helvete. På något sätt. Utifrån ett mänskligt perspektiv. Men livet lär gå vidare i någon form - för vad som är liv kan vi inte definiera, det kan innebära allt möjligt, när vi letar i universum efter liv så vet vi inte vad vi letar efter, när människa och teknik växer samman till hybrider är det förstås liv också - och steget till att stänga av en robot kan komma att betraktas som mord. Inget konstigt med det när vi väl befinner oss i nästa tidevarv.

Vetenskapsmän, de smarta men smala, brukar alltid säga att tekniken i sig vare sig är god eller ond. Och att vi skall använda den på ett klokt sätt. Det där är rent skitprat.

Teknik kan inte ligga i träda. Man har försökt och det lyckades något år inom vissa kretsar när det gällde genteknik - ett moratorium infördes. De som inte accepterade detta fortsatte sin forskning. Tekniken ligger där. Gentekniken har gett oss nya världsbilder, mycket gott, och mycket som innebär att våra värderingar förskjuts. Som alltid i takt med teknikens landvinningar. Den rashygien som tidigare företräddes av nazisterna, har nu blivit allmängods - visst skall vi förhindra skadat eller sjukt eller annorlunda liv att födas och växa upp. Jo, det sa Hitler också. Och världens många goda stod upp och protesterade.

Nu protesterar man snarare om någon inte vill göra fostervattenprov och ta bort sådant som kan bli besvärligt och dyrt. Värdeförskjutningar. Från tid till annan. Det är mänskligt. Men den bygger mer på tekniska förutsättningar än moraliskt givna värderingar. Moral styr inte teknik, men teknik styr moral.

Tekniken omformar människan mer än den biologiskt betingade evolutionen. Vi åt av kunskapens träd, dess frukter är goda en och en. (Herrejisses, så jag uttrycker mig - och jag som är troende ateist... men ni fattar bilden, eller hur?) Teknikens frukter utvecklar våra samhällen, gör våra liv bättre ända tills det går åt fanders. Eftersom ingenting kan ligga i träda. Och allt kommer att användas, i såväl goda som onda syften - och vad värre. goda syften leder titt som tätt till onda slutresultat. Tekniken ger oss kapacitet att utrota inte bara oss själva utan allt liv vi känner till.

Olle Häggström - professor i matematisk statistik - har skrivit en ny bok. Here be dragons. Science, technology and the future of humanity. Han vill att vi skall "fatta informerade beslut om en önskvärd riktning för den teknologiska utvecklingen". Frågorna uppkommer: Hur ska eventuella informerade beslut kunna tas? Av vem? Och straffet för den som inte följer besluten?

Det är så lätt att glömma att teknik inte kan ligga i träda. Möjligen i en värld som är en diktatur, med övervakning som vi inte ens kan förställa oss, med människors viljor amputerade, med demokratin placerat i arkivet.

Häggström ägnar sig, som så många andra smarta figurer, åt artificiell intelligens som sträcker sig utanför en sektor - typ handlar millisekund snabbt på börsen, prata med sin telefon, färdas i automatstyrd bil eller säga till mig när osten är slut i kylskåpet - och istället blir generell, flexibel och mångfacetterad som en människan är. Artificiellt intelligent medvetande. Sådant kommer inte att kunna styras av människans primathjärna. Robotar som tillverkar nya alltmer avancerade robotar. Och som kan förklara i detalj, vilka steg som används, var varenda uns information analyseras, sekundsnabbt.

Tja, det är också en del av det som kan kallas evolution. Mellansteg kan vara hybrider, som känner lycka utan att vara lyckliga. Jag besökte ett mentalsjukhus i min ungdom, där berättades det att den patient vi besökte var lycklig i sin värld.

Således: utifrån arten homo sapiens perspektiv kommer det att gå åt helvete, kanske också utifrån planeten jordens biologiska liv. Allt annat vore som om vi alla skulle vara en enda stor Alexander Lukas.

"Det är viktigt att vi tänker långsiktigt", brukar bland andra Max Tegmark meddela. Men vad hjälper det när alla inte tänker likadant? När ekonomiska eller religiösa eller nationella intressen styr vad vi skall tänka om den där långsiktigheten. "Vi har fantastiska möjligheter, men kan också schabbla bort dom eller utplåna livet...", säger den kloke forskaren och verkar leva i en värld befriad från särintressen, självgående ekonomiska system och idioti...

"Vi vill att livets framtid ska existera. Vi tycker det vore ganska synd om vi tog kål på oss själva och livet tog slut", sa Max Tegmark i en intervju i DN. "Därför är det jätteviktigt att planera i förväg vad vi faktiskt vill göra med vår teknik". Återigen: vilka "vi" skall planera, vilka "vi" skall se till att alla följer planerna, vilka "vi" skall förhindra det faktum att det ekonomiska systemet kräver avkastning till nästa kvartal... Världen är inte en myrstack där alla vet sina roller, håller sig till sina roller, gör allt för helhetens bästa.

Kunskap kan inte ligga i träda, inte teknik heller. Och världen är inte befolkad av sådana som Alexander Lukas.

Då uppkommer frågan: Varför håller jag på och skriver på den här bloggen varje dag? Kanske ett första primitivt steg på den utvecklingsstege som leder fram till att vi kan ladda upp våra medvetanden på en hårddisk och där leva lyckliga liv utan att ens leva. Eller nåt.

Tillbaka till skapelseberättelsen... Gud påstås ha skapat människan till sin avbild, i syfte att människan en dag skall bli lik hen i alla avseenden - en varelsen med eget liv, som liksom guden själv existerar från "evighet till evighet", en varelse som är fullkomlig i alla avseenden, som tänker som guden, som är som guden.

Frågan uppkommer: är kanske guden en stor jäkla hårddisk, eller en nanoliten variant på usb-minne. Där till slut både ditt och mitt medvetande kan leva lyckligt utan att leva.

Tja, slutet gott, allting gott. Kan man ju säga om man är på det humöret.

Ha en bra dag, ta vara väl på den, snart kan du kanske leva i ett för evigt lyckligt helvete.Vi får väl se om den till synes så trevlige påven har nåt att säga om saken. Han sägs ju vara gudens ställföreträdare på jorden eller nåt sånt. Tänk vad vi människor är kreativa när det gäller hitte-på.


24 kommentarer:

  1. Ja, du är läsvärd Birger. Läget är hotfullt eftersom vi bara blir mäktigare och mäktigare och alla inte är goda. Det kanske är det "stora filtret" som bland andra Häggström skrivit om. Möjligen tar en super-AI över och reducerar oss till lekfulla djur med begränsade egna resurser, som i Edens lustgård. Det är inte särskilt fantasifullt att anta att en sådan super-AI redan styr universum mer eller mindre. Skillnaden mellan religion och vetenskap kan bli ganska liten.

    SvaraRadera
  2. Birger, du frågar dig själv varför du fortfarande skriver. Kanske är det hoppet? Det sägs att hoppet är det sista som lämnar en människa. Jag är också övertygad om att det går åt helvete men jag famlar efter halmstrån, något att hänga fast vid, Birger Schlaugh är ett av de halmstråna som jag hänger i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bättre att dö med klart huvud tycker jag. Dö skall man göra hur som helst, men hellre insiktsfullt och med någon slags moralisk resning än som en råtta.

      Livet och världen fortsätter vara för intressant för att inte upplevas, oavsett hur det går.

      Radera
    2. Birger som halmstrå. Då och då tänker jag att det är sannolikt att Birger lämnar jorden före mig, och det ger en hisnande känsla av grön ensamhet. Ett ofyllbart perspektiv-tomrum. Tack för din politiska gärning, Birger. Du har varit en av de viktigaste pusselläggarna för min identitet.

      Radera
  3. Det finns ett uttryck; "det du inte vet det har du inte ont av". Ibland får jag känslan av att riktig lycka enbart finns i små begränsade livsrum. Ju mer kunskap och insikt som förvärvad ju svårare att nå den där äkta lyckan. Lyckan som barnet kan känna när världen bara är lite större än den närmsta familjen. Tror därför att flykten till "små rum" kommer att öka. "Små rum" kan vara gröna vågen, slutna religiösa samfund eller att sluta läsa bloggar som Birgers. Eller är det tvärtom? När man t ex ger sig in i helvetets krigshärdar för att hjälpa humanitärt så blir man riktigt lycklig. Fan vet? Är förresten själva fan lycklig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lycka är inte målet. Lycklig blir du när du uppnår intressantare och väsentligare mål än blott en skön känsla.

      Radera
    2. Nu när vi har förstått att,
      det bara är små rum som vi
      kan ta ansvar för och leva lyckliga i
      så är det ju klart att vi ska sträva emot detta.
      FÖR ALLA KAN VI VÄL INTE VARA PRATMAKARE OCH IDIOTER. ELLER !!!

      Roland Lidén

      Radera
  4. Ja, gentekniken skulle ju löpa amok, liksom kärnkraften. Skogen skulle dö av luftföroreningar, och Östersjön av Öresundsbron. Apokalypsen har dock lyckligtvis hittills uteblivit. Dels på grund av att motåtgärder vidtogs, men framförallt var domedagsscenarierna överdrivna. Att "känna efter med magen", miljörörelsens främsta arbetsmetod, är ett dåligt sätt att värdera komplexa risker över tid. Jag är tämligen säker på att detsamma gäller AI apokalypsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det något som miljörörelsen inte gör så är det att "känna med magen". Hur tror du att t ex kärnkraftens slutförvar hade sett ut om inte miljörörelsens kritik tvingat fram mindre dåliga lösningar, hur tror du Öresundsbron byggts om inte kritiken varit så hård...? De motåtgärder du talar om är ju för det mesta följt av hård kritisk granskning och krav från just miljörörelsen. Fredrik, du bör nog granska ditt argument lite bättre...:-) Men kul att du reagerade.

      Radera
    2. Men man hamnade ofta snett eftersom miljörörelsen är ett hopkok av olika strömningar, varav evidensbaserad ekologisk konsekvensanalys bara är en del. Det dogmatiska och kompromisslösa motståndet mot gmo (Greenpeace) och kärnkraft (först folkkampanjen et al., sen Naturskyddsföreningen) är enligt mig tydliga exempel på när engagemanget i striden inte motiveras av den påvisbara miljönyttan av en möjlig seger. Därav min lite nedsättande terminologi om "känna med magen". Jag menar att intuition, konst etc absolut har en roll när det gäller att formulera nya frågor. Men ju längre processen mot konkret politik går, desto viktigare blir stringent forskning och hårda data.

      Radera
  5. Märk väl att påven flög till Sverige och därmed bidrog till att förvärra den globala uppvärmningen. Något som han tydligen egentligen inte vill att vi ska göra.

    SvaraRadera
  6. Låter allmänt lite neggigt i dag tycker jag.
    Så lite positivt tänkande kan då inte skada.
    Om Yvonne Ruwaida kan gå från MP till Vattenfall så kan väl jag också?

    SvaraRadera
  7. Ang ditt rubrikval där ordet "helvete" är ingår. Hur skall läsare tolka betydelsen av din bibliska referens i rubrikvalet när du i nästa andetag skriver att du är ateist? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du Gripen, läsarna är bloggen är nog lika smarta som du är, så det förstår i alla fall...:-)

      Radera
  8. Tänk om det är så "att som vi tänker blir det". Jag tror faktiskt det. När pessimismen, cynismen och hopplösheten breder ut sig stärker vi just det.
    Jag vill gärna välja att stå i ljuset, tro på livet och människans inneboende kraft. Det finns hoppfulla tecken om man vill se det. Massor med människor som vägrar låta tekniken styra, som vill skapa och faktiskt skapar ett balanserat samarbete med naturen, som vårdar relationer, djuren och naturen. Lever man i massmedias värld är det omöjligt att bli optimist, men i en annan mer vardaglig verklighet finns mängder av tecken på framtidens möjligheter.
    Men, jag har väl alltid varit lite av en "obotlig optimism". Sanningen kommer att visa sig. Tills dess väljer jag att ställa mig på möjligheternas sida, se ljuset och tro på livet.
    Du har massor med konstruktiva ljusa idéer Birger, kraft och kunskap. Dela med dig av det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovisst, Wawa, tycker jag ältat konstruktivt ljusa idéer på den här bloggen i snart tio år... bortsett från en del gnäll förstås... Däremot är jag faktiskt lite orolig för att ledande eliter inom fack, näringsliv och politik - för att inte säga inom medier - har en förmåga att inte orka med långsiktiga beslut som faktiskt krävs. Tvärtom är det ju så att de beslut som tas stimulerar snarast än en mer ohållbar livsstil. Alla som,precis som du skriver, vägrar följa med strömmen och "faktiskt skapar ett balanserat samarbete med naturen, som vårdar relationer, djuren och naturen". Men. De "alla" som gör det är ändå en försvinnande liten del - det är ju därför vi plötsligt i Sverige har ökat våra ekologiska fotavtryck per capita, det är därför vi, trots decenniers tal om miljö och klimat, lyckas flytta fram den dag när vi går från att använda den ränta jorden ger till att ta ur kapitalet. De system vi lever med kräver ökande strömmar av såväl konsumtionsvaror som annat, och systemen vill de flesta inte förändra - än färre än tidigare som en följd av att det inte finns några starka opinionsbildare för förändring. MP har också lagt av med rollen som opinionsbildare. Så vi står och balanserar på en skör tråd som vi sliter på alltmer.

      Radera
  9. En gång för länge sedan satt en sosse & en miljöpartist i en lustgård, fram kröp en oskuldsfull orm. Miljöpartisten & sossen tog fram ett äpple & frestade den fina ormen, som bet i äpplet av rent oförstånd. Därmed var ormarnas öde att för evigt ringla omkring på marken med oförtjänt dåligt rykte.

    SvaraRadera
  10. Det är väl inte omöjligt att de båda kristna kyrkoriktningarna återförenas med tiden. Det blir ett givande och tagande. Lutheranerna kanske får börja bistå havande kvinnor för att förhindra abort, enligt Bibelns 5:e budord. Och katolikerna får acceptera kvinnliga präster. Det som sedan blir kvar, att enas om, är väl Nattvardens utformning. / Gt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lutheraner är en liten sekt. Antingen köper de påveämbetets status och blir katoliker. Eller också får de nöja sig med försoningsgudstjänster då och då.

      Det intressanta är relationen mellan romerskt-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Kan dom hitta en definition av påveämbetet som möjliggör att den splittrade världskyrkan kan förenas? /п.н

      Radera
  11. Birger
    Kunskap kan inte kan ligga i träda.
    Din bloggtext denna morgon borde ha fått ligga i träda.
    Att Du kastar ledartröjan är helt ok, men att Du så hopplöst envetetförutspår allas vår utrotning, är inte alls OK. Inte ens en måndagsmorgon.
    Med den kunskap och position Du förvärvat genom åren, har jag högre förväntningar på dina texter.
    Må hoppets låga tändas igen för dig Birger.
    /IQ

    SvaraRadera
  12. Jag har aldrig förstått mig på den där fantasin om att vi någon gång i framtiden skulle kunna bygga en maskin som har ett medvetande. Den villfarelsen torde bygga på tron att vårt medvetande uppstår ur elektrokemiska processer i hjärnan. Tror man på det så måste vi vara en slags biologiska robotar,och den tron delar inte jag,för när jag betraktar mig själv så inser jag att det finns någonting här inne,ett JAG,som inte kan förklaras av dagens vetenskap.
    Arbetaren

    SvaraRadera
  13. Varför skulle det vara en villfarelse? Din magkänsla är aldrig ett giltig argument.

    Varför anser du att medvetandet måste kunna förklaras innan den fullt rimliga slutsatsen kan dras att det uppkommer ur den fysiska hjärnan? Om det inte uppkommer ur den fysiska hjärnan, varför förändras då personen när hjärnan påverkas av olika substanser eller när delar av den skadas?

    Vi har hela tiden gjort maskiner som kan utföra mer och mer avancerade beräkningar. Teoretiskt finns inget hinder för att vi i framtiden kan tillverka en maskin som simulerar en avbild av en fysisk hjärna, det har redan gjorts med små, små delar av hjärnor. Vi vet till och med när det kan komma att ske, givet vi fortsätter i samma takt som vi gjort de senaste hundra åren och inget talar ännu emot det. Därifrån är det möjligt att förbättra hjärnan. En förbättrad hjärna kan komma på än bättre förbättringar.

    Vi gör maskiner med mer och mer intelligent beteende. Saker vi tidigare sagt enbart kan utföras av människor, har maskiner redan blivit duktigare än oss på - t ex Jeopardy. Jag ser inget hinder för att det inte kommer komma maskiner som hjälper oss att skapa än intelligentare maskiner och sedan rullar det på av sig själv.

    Nej, frågan är inte om, frågan är när.

    Läs Ray Kurtzweil The Singularity is Near där han förklarar det betydligt bättre och med källhänvisningar. Finns även många bra TED-föreläsningar om det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Varför anser du att medvetandet måste kunna förklaras innan den fullt rimliga slutsatsen kan dras att det uppkommer ur den fysiska hjärnan? Om det inte uppkommer ur den fysiska hjärnan, varför förändras då personen när hjärnan påverkas av olika substanser eller när delar av den skadas?"

      Det där är ett bra motargument,det måste jag medge. Men sedan hundra år tillbaka har vetenskapsmän inom kvantfysiken konstaterat att ett deltagande av en medveten person i ett kvantfysikaliskt experiment påverkar utgången av resultatet.

      Det finns massor av människor som har varit nära döden som har kunnat räddas tillbaka till livet
      och sedan har berättat om hur de har varit utanför sina kroppar och ändå varit medvetna och kunnat se och höra vad som har pågått medan de till synes har varit medvetslösa. Dessa upplevelser går inte att förklara med att deras hjärnor bara har producerat fram fantasier på grund av syrebrist etc.

      Jag läste ganska nyligen en bok skriven av en professor i neurokirurgi (Eben Alexander) som hade fått en så allvarlig sjukdom som angrep just hjärnan och som gjorde att enligt allt vi vet idag om hjärnans funktion han egentligen borde ha varit totalt medvetslös utan några som helst förnimmelser om någonting.

      Han kom mirakulöst nog tillbaka till livet efter sju dagars koma och är idag helt återställd,men av hans stenhårda materialistiska livssyn finns det ingenting kvar! Han påstår idag att tvärtemot vad han förut hade tagit som givet,dvs. att hjärnan producerar fram ett medvetande,så är medvetandet det primära,orsaken bakom allting.

      Jag tror att vetenskapen idag står inför ett dilemma,om man hela tiden försöker att bortse ifrån dessa fenomen.

      Till maskinintelligens; visst kan en maskin slå en människa i både schack och jeopardy,men därifrån är det långt (en evighet?) till en medveten maskin. Men,skulle det mot förmodan lyckas,vad tror du,skulle det vara mord om man slog sönder en sådan maskin med vilje? Jag tycker det är en intressant fråga som dyker upp när man diskuterar medvetande.

      Ha det bra

      Arbetaren

      Radera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.