torsdag 18 februari 2016

Fler träd räcker inte...

Att plantera träd. Bra för klimatet. Träd suger i sig koldioxid som annars bidragit till den växthuseffekt som driver på klimatförändringarna. Ni har hört det förr. Men det är inte så enkelt som man trott. Träd som uppfattas som "ekonomiskt värdefulla" är sämre än ekologiskt värdefulla träd.

Europas skogar har växt med 10 procent sedan 1750.  Gammal skog togs bort och ersattes med "ekonomiskt värdefulla trädarter". Resultat: nettoutsläpp av kol, enligt en rapport publicerad i Science.

Kim Naudts, ekolog vid Max Planck Institute for Meteorology i Hamburg och en av huvudförfattarna säger i en intervju i Nature: "Det nuvarande antagandet är att all skogsskötsel och alla skogar bidrar till att mildra klimatförändringen. Men det är inte sant..."

Problemet är att man ersatt lövträd och blandskog med mörka barrträd. Mörka träd tar upp mer solljus och släpper ifrån sig mindre vatten vilket gör att temperaturen stiger. Två och ett halvt sekel av skogsbruk i Europa har bidragit till en temperaturhöjning, inte en temperatursänkning.

Kontentan i rapporten:  Skogsbruket måste förändras. Och med facit i handen kan jag konstatera att det även för klimatet varit bättre om vi satsat mer på lövträd och blandskog än dagens ensidiga timmerplantage. Det fanns ett parti som offensivt drev just den frågan en gång i tiden... Ett parti som hade förbindelse också med djupa rötter utanför betongen, bortom latten och bakom kulisserna.

En sammanfattning av svensk skogsbruk kan du förresten få här, där Anders Delin ger sin bild.

PS! 
Imorgon 07.43 är det dags för Nyhetspanelen igen, har sällskap med Tove Livfendahl och Ursula Berge om det vill sig. Ämnen? Finns en del att språka om.

42 kommentarer:

  1. Tack tusen tack! "Fler träd räcker inte..." Nej! Fin sammanfattning av svenskt skogsbruk. Speciellt för sådana som jag, som mer av förklarliga skäl tittar på nutid, när det gäller skogen och Europa. "Gammelskog" finns det något finare? Eller snart får vi väl säga fanns. Så som det exploateras.

    "Forskning står dock vid de första trefvande försöken att tolka våra skogars lif" gäller fortfarande.... Fast forskare visar på skillnaden mellan barrträd och Lövträd. "Skogens guld" vår tillväxtmotor som skogen kallas för sticks. Det skulle vi också göra, om någon kom med en motorsåg. Tänk när det forskats mer om träds olika energi. Om allt lifs påverkan på varandra. Blommor.. man har konstaterat att blommor reagerar på kärlek eller hat.

    "Skogsindustrin utgår ifrån skapelseberättelsen" Nja mer utifrån människors tolkning av skapelseberättelsen. Det begrep jag vid en kurs i ekoteologi. Det finns "två" skapelseberättelser dvs olika beskrivningar. En beskriver hela skapelsen. Och en i detalj.

    "Gissar" att detta inte är ett av dagens ämnen i Nyhetspanelen. När/om det bringats lite reda i allt kaos, kanske ni kan tala om trädens "lif" och om hur det blivit som det blivit. Skapelsens krona kunde lika gärna tänkt, är man "stor" ska man vara snäll och omtänksam om naturen. Fanns "nog" en och annan som tänkte så. Och tänker. Men de är för få.

    Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kartan på byn här från 1858 visar bara några träd runt husen...
      Sedan var det ljungmark.

      Radera
  2. Förmodligen kommer Nyhetspanelen, att handla mycket om flyktingar, Storbritanniens eventuella utträde osv. Du Birger skulle förmodligen (spekulation) önska, att det handlade om t.ex. gammelskog. Personligen så skulle jag önska, att vi vågade tala mer om svåra val. Och balans. Valet mellan att, som du skrev tidigare, att vi, om vi, ska kunna se oss själva i spegeln, bör ta emot människor, som flyr för sina liv. Eller vill skapa sig bättre liv. Du beskrev det så tydligt, att det egentligen är den enda anledningen för stor invandring. Det är gammal grön ideologi? Inte ekonomism. Att inte sätta sig själv före andra. Samtidigt så är grön ideologi, att sätta naturen och allt liv först... Ett stort dilemma.

    Tycker om och tycker det är viktigt, att titta på olika perspektiv. Du beskriver "ditt" MP som en gång i tiden, fanns det ett parti... Hade detta parti fått dra upp riktlinjerna, så skulle förmodligen det finnas väldigt få flyktingar och människor på jakt efter bättre liv. Det är inte svårt att förstå att du finner diskussionen om invandringen torftig och tjatig. För det är den! Men tankeformerna finns ju kvar. Partiet må vara i upplösning men inte dem.

    Krig, mer krig och återigen krig, hur kan någon ens tänka på invandring som något negativt...? Läste en debattartikel, där man anser att MP har svikit. Att de andra gjort det kan man förstå, men MP... Artikeln man må tycka vad man vill om den! Eller dess motiv. Men den visar på olika perspektiv. Oftast tittar vi på gammelmedia. Och gammelmedia är inte alltid lika bra som gammelskog...?

    Personligen har jag många funderingar. Vad bör vi sätta först, om vi ska kunna se oss själva i spegeln? Människor som flyr eller söker efter bättre liv Eller bör man tänka mer på dess påverkan på miljön? På både och?

    Sveaskog och invandring, vågar man tala om det i samma andetag? Vågar du Birger? Tror personligen att du är en av dem som skulle kunna det. Utan större problem. Stämmer det att staten krävt mer pengar från Sveaskog än den vinst som skogen ger? Stämmer det att Sveaskog måste låna pengar och bygga upp en skuld? Stämmer det att skulder måste betalas? Att den som är satt i skuld är inte fri? Stämmer det att man kan säga att staten gömmer en del av statsskulden hos Sveaskog? Stämmer det att mycket gammelskog idag flisas till biobränsle? Stämmer det att kommande generationer får betala? "Tusen frågor".

    Det är svårt och tungt i dessa tider. Hur ska vi kunna se oss själva i spegeln? När jag läste en debattartikel idag länk förbjuden, så tänkte jag att inte endast skogsindustrin utgår ifrån skapelseberättelsen. Medvetet eller omedvetet, sätter vi människan före dess påverkan på miljön, klimatet och naturen. Oavsett hur vi gör har vi svårt att se oss i spegeln.

    Så pass länge som jag följt den här bloggen, så vet jag att du Birger Schlaug sätter inte människan före naturen. Det är så svårt idag att orientera sig i miljö och flyktingdebatten. För sällan så mötas de tu. Men idag så gjordes det. På en sajt som de flesta sågar rakt av och helt fnyser åt. Artikeln skulle kunna användas till att vara ett bra diskussionsunderlag. Men förmodligen, så skulle det i stället, landa i en infekterad debatt kring rätt och fel. Du har erfarenhet av runda bordssamtal och det "goda" samtalet. Och jag hoppas att jag inte startar något annat nu. Det är inte min avsikt.

    Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Somliga skribenter kan, trots att det meddelats från högre ort, avhålla sig från att alltid och jämt komma dragande med samma gamla invandring.Gång på gång.Vare sig det gäller Bowie,träd eller dödshjälp.
      Ungefär som om invandringen och flyktingarna är det största problemet vi har.Eller det enda för den delen.

      Radera
    2. Nu blir jag lite ledsen, på allvar! Somliga anonyma eller inte det spelar ingen roll, läser inte ens inläggen det står klart. Men svarar gärna. Inlägget beskriver inte invandringen och flyktingarna, som det största problemet. Och personligen, så är jag övertygad om att Nyhetspanelen i morgon som vanligt, kommer att handla om bl.a. invandring. Som vanligt... De kommer alltid dragandes med samma sak. Vi får väl se;)
      Avslutar för dagen.

      Lisbeth

      Radera
  3. Ännu en alarmistisk tankegång. Vem ropar nuförtiden efter peak oil?
    Det larmas lite överallt nuförtiden.

    SvaraRadera
  4. Ha, ha.
    Den värdefulla lövskog som du hyllar kräver skötsel annars tar granen över, det kallas succession.
    Vill du ha värdefull artrik lövskog gäller det att mule och människa gör arbetet.

    De flesta så kallade nyckelbiotoper gjorde i praktiken att granen har fått ta över mer än om ägarna hade fortsatt vart rådiga över sin mark.
    Något idiotparti såg till att det blev så i början av 1990 talet.
    Ett parti som vägrar ta till sig vissa erfarenheter från det som hände på en av våra första nationalparker, Ängsö.

    Det krävs också betesdjur i markerna för att garantera en mångfald, annars blir det först asp- och björksly sen tar granen över ändå.
    Att då införa varg i markerna är verkligen kontraproduktivt om man vill ha lövskog.
    Skogsbolagen är de som definitivt tjänar mest på vargens utbredning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det har även en amatör som jag förstått. De mest artrika markerna är slåtterängar som formats av människans hand i tiotusentals år. Ur det perspektivet är de inte alls "naturliga".

      Och ska de behållas, så ska de betas, och ska de betas, ska det gå att hålla djur, och då måste det t ex kunna löna sig att hålla djur.

      Radera
    2. Eller, tiotusentals år var kanske en överdrift. Men vi har väl hållit djur sen bronsåldern i alla fall.

      Radera
    3. Sen yngre stenåldern, sen gick inte djuren och betade på slåtterängarna.
      Djuren vistades i skogen och på beteshagar.

      Radera
    4. Ja, det har du väl rätt i.

      Men det viktiga är väl att dessa artrika biotoper skapats av människan och dennes djurhållning och inte är "naturliga" i det avseendet. Och att det då gjorts av ekonomiska/jordbruksmässiga intressen, för att få en avkastning i form av t ex kött. Man lär inte hålla landskapet öppet på ren välgörenhet.

      Radera
    5. Det tycks alltså att mer lövskog, levande landsbygd samt inhemsk (och därmed möjligen miljövänlig) köttproduktion kan erhållas genom att svenska bönder helt enkelt får mer pengar över. Och som alla över 10 år vet innebär det att omkostnader skall minska och/eller inkomster öka.

      Hur uppnår vi detta? Ska vi, som norrmännen, strafftulla utländska varor utav helvete och låta konsumenten betala? Eller ska konsumenten fortsätta betala via skattsedeln till EU varefter pengar därifrån kanske slussas ut till svenska bönder?

      Som konsument får man nog fan betala vad det kostar och det är nog rätt och riktigt, men jag föredrar ju att pengarna helst inte tar vägen över Bryssel.

      Radera
    6. Tillhör mat det som är livsnödvändigt?
      Är det rätt att beskatta det som är livsnödvändigt?

      Radera
    7. Det beror väl på hur man menar, mat produceras, bereds och säljs sedan i flera led, var man än drar gränsen känns det ganska godtyckligt.

      Sen kan man ju tycka att det är orättvist att killen som gräver diken mellan åkrarna ska skatta medan han som plöjer några meter bredvid inte ska göra det. I så fall hade jag nog personligen hellre sett en lägre skatt baserat på geografi. Skattebefriad landsbygd helt enkelt. Vilket också så klart blir en godtycklig gräns i och för sig.

      Radera
  5. Var uppe i den kinbergska fjällvärlden i somras, liksom andra somrar. Det är omöjligt att inte reagera på hur det ser ut i skogarna där enbart gran och enstaka tallar står upp som menlösa tandpetare mil efter mil. En skog är ju en rätt komplicerad biotop, jämfört med en blomkruka eller jordgubbsland menar jag, och behandlar man dem lika kanske resultatet blir mer tilltalande i jordgubbslandet.
    Man lär sig väl i skolan att halva Sverige är täckt av skog. Mer korrekt skulle vara att kanske 10% av Sveriges yta är skog och 40% är pappersmasseproduktion eller granplantering eller vad man nu ärligt kan kalla det. För skog är det nog inte, lika lite som en åker är en äng.

    SvaraRadera
  6. Välkommen till söndagens högmässa kl 11 i Harmånger kyrka.
    Pastor Astor

    SvaraRadera
  7. Efter stormarna Gudruns och Pers härjningar följde en debatt om vilka trädslag som borde väljas vid återplanteringen. Dåvarande socialdemokratiska regeringen hade egentligen ingen uppfattning i frågan, utan förlitade sig på rådande expertis. Därför tystnade snart debatten och barrträd planterades.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en myt, södra skogsägarna rekommenderade löv och det fanns ekonomiskt stöd att söka för plantering av lövskog.
      Men det krävs enormt mycket mer arbete för att sköta en lövskog.
      Hur många vill arbeta mer för en lägre lön?
      Skogsägarna kanske har missat att förmedla detta?

      Radera
  8. Björn, vadå larm? Är vetenskap och forskning larm så fort de inte passar in i din världsbild?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även peak oil var vetenskap vad jag vet. Det larmades det redan om när jag i småskolan. Och vad jag förstår plockas det ut mer olja än kanske nånsin.

      Väldigt lite omställning alltså. Och risken blir väl att alla larm som kommer gör att inga tas på allvar då många av de inte verka stämma. Du vet den klassiska "vargen kommer".

      Radera
    2. Eller isbjörnen som hotades. Isarna har enligt vetenskapen fortsatt och smälta och björnarna har mer än fördubblats i antal.

      Att vara alarmistisk som forskare kan ofta betyda mer anslag till forskningen. Men i förlängningen också kontraproduktivt.

      Radera
  9. Värt att notera är att i princip all CO2 som tas upp av träd återförs till atmosfären när trädet dör och ruttnar eller eldas upp. Bygger du tex in trät i ett hus försenas processen, men mycket lite binds permanent.

    SvaraRadera
  10. Anders, den där kopplingen är inte seriös, menar du att lövskog kräver bete så är du ute och svamlar. Vad jag vet har mp aldrig stått bakom skogsmyndighetens ensidiga rådgivning, utan tvärtom till och med gett priser till de skog ägare som vågat avstå och istället värnat blandskog!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I praktiken kräver lövskogsskötsel bete, antingen det eller så får skogsägaren arbeta ihjäl sig.
      Jag står själv inför den utmaningen på Gudrunmark.
      Jag vill ha lövskog/grantimmer men att gå igenom hela skogen vart femte år de närmsta 30 åren för att röja sly är inget alternativ.
      Då måste jag ha djur som tar det mesta av slyet i stället.

      Men om du har andra erfarenheter av att etablera lövskog så tar jag gärna emot dina professionella råd?

      Radera
    2. Nja MP har snarare försökt hjälpa till att i praktiken konfiskera skogen och lämnat den för växa igen med sly eller växa så tät att bara mossa kan samexistera där.

      Skogsägare drar sig för att främja vissa biotoper eftersom de riskerar att förlora äganderätten utan ersättning.
      Det är bara att gå in på ett skogsforum och läsa andra skogsägares erfarenheter så förstår du.
      I praktiken har MP drivit många till att enbart vilja satsa på granåkrar.

      Radera
    3. Det går inte att låta får beta där man vill ha upp lövskog. Dom lämnar liksom inga små lövträd alls. Utan bryter ner alla och käkar upp dom. Jag har provat. Nu finns det bara pattgranar på den rutan.

      Radera
    4. Man måste låta de träd man ska ha kvar växa upp cirka fyra meter sen släpper man dit fåren.

      Radera
  11. Tvärtemot vad skogsnäringen hävdar så sker enorma kolutsläpp efter kalavverkning eftersom den största mängden kol finns bundet i marken. I naturskogen lever träd och svampar i symbios, i skogens komplicerade ekosystem lagras mängder av kol i marken, inte enbart i träden. Ett kalhygge fortsätter att avge koldioxid ca 20 år efter avverkning. Virkesplantager lever inte längre än 60 - 80 år och då inser vi att vi kommit långt från det som betyder hållbart skogsbruk.

    Hållbart betyder att vi nyttjar något utan att förbruka.

    Artutrotningen av växter och djur är stor i kalhyggesbrukets fotspår och minskad biologisk mångfald gör att skyddet mot sjukdomar, skadedjur, stormar och nederbörd urholkas. Fungerande skogsekosystem blir inte lika känsliga för t.ex. klimatförändringar.

    Det är märkligt hur snabbt vi lärt oss kalla virkesproduktion för skog, de har inga likheter alls.

    /Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunilla. Bra inlägg!

      Skogen så mycket mer än enbart ekonomi.

      För egen del är jag just hemkommen från en snöpulsande långpromenad i skogen. Den genomfördes i tre etapper.

      Etapp ett: Den startade i gammelskog som bestod av alla möjliga trädslag. Den självorganiserade balansen mellan träd, buskar, stenar och djurliv upplevde jag som naturlig och harmonisk. En harmoni som rensar bort negativ energi och som ger positiv energi som stimulerar tankeverksamheten.

      Etapp två: Kom fram till ett flera hundra meter stort kalhygge där två skogsmaskiner fortsatte avverkningen. Den energimässiga upplevelsen var rent kaos och förvirring där naturväsendena ropade efter hjälp inför människans totala oförstånd om vad evolution innebär. Spåren efter skogsmaskinerna river upp och förstör mysselet med sitt nätverk, detta så viktiga organ som förser skogens olika växter med näring.

      Etapp tre: Passerade genom ett bestånd av granar som planterats i väl uträknade rader. Denna ensidiga massaplantage var energimässigt så gott som steril och livlös. Till virke duger den inte och knappt heller till massa för att göra kartong. Vad det gäller djurlivet är det väldigt begränsat.

      De som idag styr över hur skogen ska skötas tycks var helt oförstående om vad evolution och självorganisation innebär. Undra vad framtiden har i sitt sköte?

      Christer

      Radera
    2. "Undra vad framtiden har i sitt sköte?" Framtiden har i sitt sköte att de som styr över skogen bättre kommer att veta hur den ska skötas? Att människan utvecklar sin förmåga att se, höra, känna naturen. För vi ingår i evolutionen. Våra sinnen förfinas. Känsel, lukt, syn, hörsel osv.

      Gud, människan, naturen tre parter historiskt. Den tredje parten dvs, naturen är inget passivt objekt som vi styr hur som helst. Hur gärna vi än vill tro det. Vi sätter oss över naturen. Tror att den inte kommer att reagera, agera. Att vi kan roffa åt oss utan konsekvenser.

      Självorganisation, evolution. T.ex. det vi ser som endast eller i alla fall främst fara och kaos som jordbävningar, vulkanutbrott, istider torka som leder till bränder är i själva verket förutsättningar för biologiskt liv.

      Skapelseberättelsen berättar om Gud som den aktiva. När Gud tonade bort i kulissen, stod människan kvar. Det är människan allt hänger på. Mycket hänger på oss. Men den tredje parten dvs. naturen är också aktiv (evolution)
      Och den har en förmåga att reparera sig själv. Nya arter med liknande funktion uppkommer. Förhoppningsvis lite mer tåliga. Det är t.ex. intressant hur bakterier "överlistar" oss. Blir resistenta. Okänsliga. Vilka överlevnadskonstnärer! precis som vi. Kaos riv ner, bygg upp. Just nu river vi mest ner.

      Lisbeth

      Radera
    3. Lisbeth.
      Du skriver: "Framtiden har i sitt sköte att de som styr över skogen bättre kommer att veta hur den ska skötas?"

      Vad menar du med frågetecknet efter den här meningen som är ett påstående?

      Christer

      Radera
  12. Det fulaste ett svenskt politiskt parti kan vara är ett enfrågeparti.
    Men om miljöpartiet hade inriktat sig på en fråga,dvs miljön,så hade man kanske gjort lite nytta istället för att irra bort sig i de flesta,om inte alla,frågor.

    SvaraRadera
  13. Det fulaste ett svenskt politiskt parti kan vara är ett enfrågeparti.
    Men om miljöpartiet hade inriktat sig på en fråga,dvs miljön,så hade man kanske gjort lite nytta istället för att irra bort sig i de flesta,om inte alla,frågor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan hålla med om att MP borde koncentrerat sig på miljöfrågorna. Men miljö betyder visst allt om kring oss! Men varförfinns det inte fler som ifrågasätter varför S inte har koncentrerat sig på de socialafrågorna utan kopierat borgarnas syn på nationalekonomi och därför stöder skogsindustrin. Var kommer skogen ifrån somn skulle bli bräder på Sågverket utanför Norrköping t ex? Löven tänker sig att invandrare ska lära sig sköta röjsåg. Jag tycker att räcker inte djuren till att beta, så finns det massor med folk som kan årstidsarbeta i skogen och sedan leva på basinkomst. Tant Barbro

      Radera
  14. Ganska mycket struntprat bland kommentarerna. Läs Naturvårdsverkets rapport om var det finns lövskogar i Sverige. Där finns inte vare sig kor eller får på de allra flesta ställen, däremot en och annan varg, vilket ju en en kommentar skulle ommöjliggöra löv- och blandskog.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs på om ängsö och misstagen som gjordes.

      Jo jag bor vid ett stort lövskogsområde dess historia känner jag till också.
      Bland annat fanns en häradsallmänning i närheten fin lövskog som är nationalpark nu.

      Dessvärre är förvaltaren bekymrad eftersom den biologiska mångfalden hotas.
      Bokträden håller på att tränga undan allt annat i toppskiktet.
      Undet bokträden väntar granarna på mer ljus och sin chans att dominera skogen.
      han letar efter någon som vill ha sina djur på bete där, annars försvinner meningen med att ha en nationalpark där.

      Radera
  15. Tänk på att anledningen till att "bondens" kulturlandskap med ängar och kohagar är så artrika är att de efterliknar det landskap som mängder med djur och växter har evolutionerats fram i, nämligen ett naturligt betat landskap som betades av stora däggdjur (t.ex. uroxe och visent). Människans hävd är superviktig! Men den är enbart viktig eftersom vi har tagit kål på de stora vilda gräsätarna! Tycker att detta är ett viktigt perspektiv när man påstår att människan har skapats av människan.

    /Pontus

    SvaraRadera
    Svar
    1. påstår att naturliga biotoper har skapats av människan skulle det förstås stå i slutet! Inte att människan har skapats av människan. Haha!

      /Pontus

      Radera
    2. Skulle svara Ben Dover men nu ser det väl mer ut som om jag svarat på Birgers blogginlägg. Allt blir fel idag :(

      /Pontus

      Radera
    3. Bättre lycka imorgon Pontus. Efter regn kommer solsken.

      Radera
  16. Anders, man ska inte dra generella slutsatser av egna begränsade erfarenheter. Ängs i all ära, men det finns så många fler skogar.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.