måndag 7 december 2015

Det vackra på en demensavdelning

Jaha, tänker jag. En bok om en demensavdelning nära dig. Hur kul kan det vara. Deprimerande. Herregud, jag har varit på besök, sett man som gått korridoren upp och ner och skrattande hävdat att alla tror att han är galen, och kvinna som såg hur råttor sprang på väggen, och den gamla som trodde sig vara Drottningen av Saba, och den förvirrade som kissade överallt.

Författaren heter Jannika Häggström, är undersköterska. Hon skriver om hur man kan lyckas med att duscha Johanna - genom att invänta den tid det tar tills vattnet är lagom varmt. "Bland det mest provocerande man kan ta sig för, när man jobbar i vården, är att gå omkring och uppträda som om man hade tid", läser jag.

Jannika Häggström har gjort det till sin stora politiska gärning att göra just det. Det visar sig att det går snabbare om man tar sig tid.

Lilly sjunker ner i känslan av stackare. Hur får man ur henne ur det en stund? Jo, det går det också. Men lite eftertanke om vad hon älskat som ung. Lilly vill ha sitt vattenglas i bokhyllan, inte får man ha det säger vän av ordning och ställer det på bordet. Konflikt. Som tar tid. Men det dementa är ju som det är, säger vän av ordning. Nej, varje individ är som den är, tycks författaren vilja säga. Det är i alla fall så hon handlar. Och blir sådär lagom populär bland en del arbetskamrater. Jag tänker på rasism, det där med att se på individer som kollektiv, de där som är något man själv inte är. Bli behandlad som dement snarare än som Ingeborg, Miriam, George och Mustafa.

Margit letar efter Erik. Men Erik är död sedan femton år tillbaka. Margit kan inte själv styra samtalet, men man kan göra henne till en deltagare i det genom  att utgå från det som hon ändå säger. Men det är väl meningslöst, hon vet ju inte vad hon säger. Spelar ingen roll. Margit letar efter KNY. Ingen vet vad KNY är. Inte Margit heller.

Underrubriken till boken - som heter Som får ditt hjärta att sjunga - är "en bok om det vackra, det sköna, det sanna och det roliga på en demensavdelning nära dig".

Jag tänker på det där med nära dig. Tänker först på den fysiska närheten, det är någon dryg mil. Sen tänker jag på den tidsmässiga närhet jag inte har en susning om. Förfäderna har kommit lindrigt undan så det kanske inte alls är nära, kanske inte blir alls. Men om det blir hoppas jag att undersköterskorna har läst Jannika Häggströms bok.

Men gör hon det inte lätt för sig, Jannika? På baksidan av boken läser jag att hon inte bara är undersköterska utan också musiker och skribent. Hur är det att arbeta heltid, under ständigt samma ältande, dag efter dag, varannan helg dessutom - att inte vara musiker och skribent också... Svårare kan jag tro. I en industri sker underhåll av verktygen och robotarna med jämna mellanrum - men hur underhålls personalen på en demensavdelning? Och vilka väljer jobben, några av de svåraste jobb som finns. Låg lön, låg status. Som det är att jobba med människor, till skillnad från att jobba med maskiner eller med siffror.

"Ju längre bort man själv befinner sig från den konkreta vardagsverkligheten med alla de smutsiga blöjorna, de ropande gamlingarna, de värkande ryggarna och de låga lönerna, desto lättare är det naturligtvis att fatta beslut om indragningar och försämringar´", skriver författaren och gör en hisnade jämförelse: "Det är en gammal väl beprövad modell för beslutsfattande, samma modell som möjliggjorde t.ex. koncentrationslägren: Den som beslutar är inte samma person som utför själva jobbet..."

Vad som hände med arbetsplatsen där författaren arbetade? Jo, den blev bortauktionerad till ett utländskt storbolag. "Personalen samlas till möte för att få information om det nya företaget, dess policy och rutiner. Efter detta ska man få möjlighet att avgöra om man vill vara kvar eller inte. Passar det inte så är det bara att gå."

16 kommentarer:

  1. Det handlar om människan - individen och våra behov. I grunden vad som är meningen med livet. Om synen på individen är som en kugge i ett maskineri för att främja ett externt ekonomiskt mål. Då betraktas våra nakna mänskliga behov ensidigt som rationella kostnadsposter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är om västvärldens utbredda åldersdiskriminering som är hönan eller ägget när det gäller synen på våra gamla. Snart betraktas väl 50-åringar som dementa per automatik.

      Radera
  2. Neoliberal Agendamån dec. 07, 10:03:00 fm

    "Personalen samlas till möte för att få information om det nya företaget, dess policy och rutiner. Efter detta ska man få möjlighet att avgöra om man vill vara kvar eller inte. Passar det inte så är det bara att gå."

    Och det gällde inte när kommunen ägde verksamheten?? Med flera aktörer så kan personalen byta arbetsgivare om en är dålig. Det gäller inte om kommunen styr all verksamheten.

    När det gäller demens så kan jag rekommendera "The telomerase revolution" som kom ut nyligen. Tyvärr är det otroligt svårt att få ut läkemedel med all byråkrati som är i vägen. Folk borde ha rätt att själva bestämma vad de vill stoppa i sin egen kropp. Har man Alzheimers kan man inte vänta 5-10 år.

    SvaraRadera
  3. Neoliberal, hur vet du att det var kommunen som ägde verksamheten? Hade du inte förutfattade meningar nu? Det var kanske själva ägarbytet i sig, utauktioneringen i sig, som kritiserades, det där med att billigast vinner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Neoliberal Agendamån dec. 07, 10:27:00 fm

      Det vet jag inte, men vad är grejen isf.? Företag blir uppköpta hela tidem. En del saker blir sämre, en del saker blir bättre...

      Sen är det väl den som betalar bäst som vinner auktionen?

      Radera
    2. EN fri marknad förutsätter rationella aktörer, det tillstår även de allra mest frälsta libertarianer.

      Är dementa människor rationella marknadsaktörer, tycker du?

      Radera
    3. Neoliberal Agendamån dec. 07, 11:41:00 fm

      Det behövs inte rationella aktörer. En marknads frihet avgörs av hur mycket (eller rättare sagt, hur lite) tvång som finns inblandat, dvs avsaknad av regleringar, skatter, tullar mm.

      Dementa människor har så klart begränsad förmåga att göra val, men det betyder inte att staten ska fattas besluten. Anhöriga, vänner, hjälporganisationer, försäkringsbolag mfl. kan göra det.

      Radera
    4. @Neoliberal Agenda
      En marknad utan tvång kanske är fri, men knappast fungerande. Tänk tex att ingånget avtal inte skulle vara bindande. Fritt och meningslöst.

      Radera
    5. Neoliberal Agendamån dec. 07, 03:27:00 em

      Jag orkade inte utveckla, men ja. Man får inte begå bedrägeri och våld är legitimt för att hindra våld. Bryter du ett avtal, så får du betala för avtalsbrottet.

      Radera
  4. Att det går snabbare om man tar sig tid behöver man inte ha jobbat med dementa för att förstå. Det räcker med att ha varit småbarnsförälder.

    SvaraRadera
  5. Är det en typisk svensk egenskap att "romantisera helveten", att på ett närmast miljöpartistiskt/SSU-vis "förneka/rymma från verkligheten", när saker blir svarta eller omöjliga? I sådana lägen så börjar "rosa-skimrande sagor" ofta berättas? Om det är så: är det bra det, är det en fullvuxen, mogen reaktion på svårigheter..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 03;09 - Vill du förklara vad det är dy syftar på? Miljöproblematiken, klimatkrisen etc är väl knappat något som romantiseras av t ex MP? Eller vad menar du?

      Radera
    2. Jag tänkte förstås på "klassikern", (mp):s retorik kring invandrings-politiken. Där romantiserades "politiska återvändsgränder", där flydde man "mentalt fältet" istället för att tala klarspråk om sakernas bistra tillstånd, mot bättre vetande. Drömmerierna man ännu yrar om, om framtida "återställare", visar på att "fantasi-dimman" ännu ligger tät där inne bland de ljusblå buskarna & snåren. Fanatism är vad det handlar om, i grunden. Den fina kartan man ritat, och verkligheten som "inte stämmer"..

      Radera
  6. Miljöpartiet och SSU blir väl allt mindre typiskt svenskt för varje dag som går om jag förstår opinionsundersökningarna rätt?

    SvaraRadera
  7. Tack Birger! Detta var en av de bästa texterna här, och det säger inte lite!
    Gt

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.