onsdag 28 januari 2015

Utredning ville ge Björklund aura av vetenskaplighet

Alla som har satt nosen i forskning om skolan, och som inte är partipolitiskt drogade, vet att betyg i lägre klasser inte är bra. Visserligen lyckades Jan Björklund, lagom till valrörelsen, pressa fram en utredning som visade tvärtom. Med hjälp av professor Martin Ingvar, som, gissar jag, utförde ett beställningsarbete för att lägga vetenskaplig aura åt Björklunds valrörelse. 

Jag kan tänka mig att beställarens önskemål såg ut ungefär så här: "Kom fram till att min betygsuppfattning är vetenskapligt förankrad, jag är ju för fan inte bara reservare utan också utbildningsminister."

Utredningar, som förr fick ta lite väl lång tid, har under de senaste årtiondena alltmer förändrats till att bli beställningsarbeten på temat: "försökt hitta argument för min uppfattning". Alltså: när ni hör talas om politiskt tillsatta utredningar så ta det med en nypa salt. Det borde journalister också göra. Man ska se upp med professorstitlar också - de utgör ingen garanti. Vilket inte bara beror på att det gått inflation i dessa titlar.

När man de senaste åren avlyssnat den politiska debatten om skolan är det snarast Vänsterpartiet - ni vet de där som på borgerliga ledarsidor beskrivs som flummare i skoldebatten  - som envetet, oavsett politiska trender, haft förmåga att titt som tätt redovisa var forskningen står i frågor som rör skolan. Man har gjort det i stark motvind. Miljöpartiet har varit aningen trendkänsligt - förutom ett och annat totalt haveri - i skolfrågan, men verkar ha hamnat rätt till slut.

Fridolin v/s Björklund har nu avgjorts av domarna i Vetenskapsrådet. Hur ska de borgerliga ledarskribenter, som envisas med att tala om betygskritiker som flummare, nu hantera att de själva, tillsammans med Björlund, utgör de verkliga flummarna?

PS!
Martin Ingvars "beviskedja" byggde på följande: När Läroplan 80 infördes för grundskolan (1980) avskaffades betyg i årskurs 3 och därefter har det gått åt fanders. Problemet med denna bevisning är att den är synnerligen darrig. I en läsundersökning 1991 låg svenska elever på internationellt mycket hög nivå, några år senare kollades matematik och naturvetenskap med samma goda resultat.




Här pratar jag med Emma Leijnse om skola och skolpolitik.

33 kommentarer:

  1. Neoliberal Agendaons jan. 28, 08:53:00 fm

    Låt skolorna själva bestämma över undervisningen, om de vill ha betyg eller inte.


    Sen undrar jag hur miljöpartiet ställer sig till ekonomisk forskning.

    SvaraRadera
  2. Ekonomisk forskning kanske är ganska oekonomisk... Forskning om ekonomi är forskning om hushållning med jordens knappa resurser. Men neoliberal kanske mer tänker på forskning om finansiella tjänster?

    SvaraRadera
  3. Jaha "liberal" analys välja själva. Inom ramen för alla oss högpresterande heter ramen. För det är de som vill ha tidigare betyg. Det är skolor med högpresterande elever som vill det. Klirrar gott i kassan. Ännu mer vinst och fler högpresterande elever. De andra får någon annan skola ta emot. De som inte vill ha tidigare betyg vill vi inte ha. Förresten vi sållar redan vid intagningen. Det visade Uppdrag Granskning.

    Kinberg Batra och hennes vänner ville ha tidigare betyg redan som 13 åringar, enligt hennes egen utsago. Undrar om de såg några andra än sig själva. Samt hur de såg på dem.

    Lågpresterande barn kan få dålig självbild av tidigare betyg säger forskning. Inget som vare sig Alliansen eller SD bryr sig om. Lågpresterande och sjuka håll er utanför den "frihetliga" ramen vi sätter upp och vet er plats. Dålig självbild är bra, vi rensar agnarna från vetet redan i tidig ålder. Men kom ihåg det är för er egen skull. Ni försöker ju inte tillräckligt. Det börjar med betyg i tidig ålder, sedan då jäklar infinner sig friheten som ett brev på posten. Men alla måste vara språkbegåvade invandrare utan språkbegåvning gör er icke besvär. Ni måste vara högpresterande. Lära er fort och snabbt. Annars är ni inte välkomna.

    När samlad forskning, lärare och andra inblandade säger Nej Tack så säger en del politiker Ja tack.
    Ibland hänvisar de till samlad forskning och ibland inte. Vi kanske ska bestämma oss. Ska forskning vara vägledande för politiska beslut? Granskas kritiskt givetvis, men ändå vara vägledande och framförallt inte nonchaleras helt. I annat fall kan vi skrota vetenskap och forskning. Lita på våra politiker helt.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  4. De yngre skolbarnen har lätt för att uppfatta färdighetsbetyg som om de vore betyg på deras människovärde.

    I waldorfskolan skriver man istället en uppbyggande berättelse om varje barn, där den lilla unika människan jämförs med sig själv året innan. Jag kan inte detaljerna, men så tolkade jag en waldorfförälders förklaring av denna betygsfria pedagogik.

    Gt

    PS David Ingvar var väl med i TV-serien Fråga Lund för många herrans år sedan. Heter inte sonen Martin Ingvar? DS

    SvaraRadera
  5. Det är värst vad alla vet bäst om skolan, utan att egentligen vara insatta.

    Klart att betyg för elever inte i lägre skolåren ger några ökade resultat.

    MEN, är det ingen som fattat att det inte är eleverna man sätter betyg på?

    Det är skolan, lärarna, föräldrarna och politikerna...

    SvaraRadera
  6. Gt, naturligvis... har till och med intervjuat honom om hjärnan... vilken tydligen inte funkar fullt ut för mig... Martin heter han. Ändrat i texten. Tack.

    SvaraRadera
  7. Onkel Olof, så är det förstås men det är inte så barnen upplever det.

    SvaraRadera
  8. Vad forskningen säger är väl att (i genomsnitt, gäller alltså inte alla) så gynnas högpresterade svagt av tidiga betyg, lågpresterande missgynnas av dito. Eftersom vi bör ha ett individperspektiv så kan man tänka sig att sätta betyg (om vi nu inte har något annat bättre instrument) på de som gynnas av det. Om vi nu överhuvudtaget behöver ha betyg. I tidiga åldrar sker just ingen sållning med betygen, så då måste vi ha andra skäl att använda dem. Sen om det är rätt hur sållning till utbildningar görs är en annan femma, men det är en annan fråga.

    Viktigt är dock att vi ser barnen som individer, ett stort problem är hur högpresterande lämnas vind för våg utan utmaning, delvis beroende på lärare som håller låg nivå, inte minst inom matematik.

    Minns hur barnen fick en "klurig" uppgift en gång (där syftet var att införa ett okänt X - men det förstod tyvärr inte läraren själv). Problemet var följande: "En elefantunge väger ett halvt ton plus hälften av sin egen vikt." Lärarens svar var att den väger 1,5ton, vilket vederbörande vägrade ändra trots att båda jag och barnen påpekade felaktigheten. (Lösningen i det aktuella problemet består av att konstatera att "elefantens vikt = halva elefantens vikt + halva elefantens vikt" och då hälften är ett halvt ton så är andra hälften ett halvt ton.)

    Ett stort problem är att vi behöver komma åt problemet med den systematiska felrekryteringen till den svenska lärarkåren som pågått länge, i princip behöver vi ha de bästa som lärare (och inte de som skriver sämre än slumpen på högskoleprovet men ser lärarjobbet som en säker försörjning och inget mer), mer etos-styrt (ett kall) och jag vet många duktiga med mig som skulle valt den vägen om förutsättningarna varit annorlunda.

    Duktiga etos-styrda lärare behöver inte kontrolleras och ges lärarlegitimation, de kan ges ansvar och kommer prestera därefter. Att tro att likställande mellan läkare och lärare är fruktsamt kräver en ordentlig tankevurpa.

    I princip (jag vet att det inte är så enkelt genomförbart) så borde vi låta samtliga lärare söka om sina tjänster men låta staten ta över ansvaret (samt att tillåta friskolor som säkerhetsventiler - mer som det finländska systemet) men med helt andra förutsättningar vad gäller administration, lön/karriärvägar etc, med syfte att attrahera de duktigaste (som också är tillräckligt lämpliga som lärare). Syftet är att få in etos-styrda personer som idag skulle vara lämpliga lärare men som valt andra vägar. Men som sagt, inte så enkelt gjort men något vi bör sträva mot.

    Självklart måste vi våga och bli bättre på att sålla bort olämpliga lärare under lärarutbildningen. Men framförallt att se till att rätt personer söker från början.

    Sorry om jag avvek från ämnet, kände väl bara att jag behövde få skriva av mig lite, hoppas det ursäktas.

    SvaraRadera
  9. Ett förtydligande till första stycket: Om gruppen högpresterande gynnas svagt innebär det inte att alla högpresterande gynnas svagt, vissa individer gynnas sannolikt mycket starkt av det, andra inte alls, och ytterligare de som missgynnas inom denna grupp. (dito gäller lågpresterande). Det viktiga är att se till individen.

    SvaraRadera
  10. Problemet med skolan är väl ändå inte när betyg ska börja sättas eller inte.

    Målet borde vara att lära ut så mycket som möjligt. Detta blir helt omöjligt när man förväntar sig att alla elever ska ta in informationen och komma ihåg den på samma sätt och i samma takt.

    Låt intresset visa vägen mer än det gör idag. Utan ett intresse kommer man inte att lära sig något och med ett starkt intresse och en hjälpande hand kommer man längre än man kan tro.

    Varför göra man inte en grundligare undersökning av vad skolan är och vad den skulle kunna vara?

    SvaraRadera
  11. Betyd är väldigt bra för alla friskolor som mp vurmar för, privata vinstdrivande företag håller vinsten uppe, genom att hålla löner och anställda nere, och kompenserar med smart reklam, och ofta ett helt betygssteg högre än kommunala skolor, och anställda lärare vet vad som förväntas, utan de rätta betygen, inga sökande. Betyg eller inte är ingen stor fråga, betyd är väldigt bra, rätt hanterat, och väldigt dåligt fel hanterat. Problemet är kommunaliserad skola i kombination med privata skolor, och att alla bra lärare prioriterar en stimulerande arbetsmiljö, och bäst arbetsmiljö är det i skolor med ordning och A-elever, en underbetald lärare har ingen som helst anledning att offra sig för samhället, utan har ett liv att leva som alla andra. Endera ger man upp betyg, och inför enbart meritering med centralprov och högskoleprov, vilket är mest rättvist (och slår undan benen för de flesta privata lycksökare), eller så har man betyg varje termin från årskurs 1, OCH sätter in resurser där det glappar, annars döljer man problemen, och för en ännu mer permanent underklass. slw

    SvaraRadera
  12. Mp vurmar inte för "alla friskolor" som Anonym ovan skriver. Partikongresser har röstat bort den förra partiledningens beslut om att gilla vinster i skolan.

    SvaraRadera
  13. Trams, fokusera på Gustav Fridolins och hans misslyckande, skyll inte på den förra regeringen.

    Fridolin lovade att fixa skolan på hundra dagar, han har misslyckats! Kanske dags att granska detta istället?

    SvaraRadera
  14. Hur kan man öht lita på svensk forskning om skolan när man ser resultaten. Skolan är på afrikansk nivå snart. Är det inte bättre att titta på länder som gör rätt och kopiera dessa? Bl a länder som finland. Bara en sådan sak att man ändrat uppställningarna i matte till en ny oprövad flum-uppställning för 10 år sedan som kalla fakta tog upp.

    SvaraRadera
  15. Alla som tror sig kunna "fixa" skolan på fyra eller åtta år är inte helt hemma, en man som lovar snabbfix på 100 dagar är det så klart värre med. Pengarna och ansvaret ligger hos kommunerna, som i vissa fall är i fritt fall. Det går inte att få ordning på skolan, eftersom skolan är decentraliserad till kommuner (dvs kommunala tjänstemän utan kompetens) och till marknaden, dvs riskkapitalbolag, som har som enda intresse att ge vinst. Det var ju ursmart av s att sätta Fridolin som DepC för skolan, och sitta i baksätet med universitet oh forskning som staten kan styra.

    Nä, det finns bara en väg, bench-mark, studera var de mest framgångsrika eleverna går, de går i i kommunala skolor i storstäder, och se till att bussa tvångsintegrera alla flyktingar lika över riket :-) Det blir jämn arbetsbörda och halvkaos i alla skolor, så kommer SD gå som en raket i Stockholm med...
    Privat verksamhet är väldigt bra, för privata ting, tex datorer och bilar, men skola, försvar, polis etc går åt h-e med privata drivkrafter, se bara hur det gick med kriminaliteten i Californien, när fängelserna privatiserades, det blev plötsligt 3 gånger fler kriminella, eftersom det är lönsamt, privatiserar man flyktingmottagande blir det 3 gånger fler flyktingar och sedan gick visst Californien i konkurs.

    Nä, staten ska vara huvudman, det är ju myndighetsutövning att sätta betyg, och i andra hand försöka skapa mer transperens så att det tydligare framgår att en kommunal skila utan vinstintresse, och rätt lärare, sopar banan med vilken friskola som helst.

    För övrigt bör TF, OSL och FL/KL gälla fullt ut, samt mer reglerade löner, hög status och leg, men dessa förstelärare är rent gyckel, liksom att rektorer inte längre är pedagogiska föredömen, utan siffernissar. Vem skulle acceptera privata domare, poliser eller militärer?

    I synnerhet som alla borgarungar går i kommunala skolor, tom på Lidingö och Östermalm, föräldrarna har gjort sin läxa, Man kan inte förbjuda vinster för privata företag, men man kan se till att göra jordmånen rätt för riktiga skolor, hur många privata skolor har råd med en gymnastikhall?

    SvaraRadera
  16. Här kommer den ena björklundaren efter den andra och berättar hur det är utan att orkat läsa en rad i den vetenskap som finns.

    SvaraRadera
  17. Dottern går nu i nian. När de gick i sjuan fick varje klass på skolan in 3-5 nya elever från en annan skola, en skola där 90% har utländsk bakrund. De här nya eleverna låg många år efter och miljön i klassrummet blev minst sagt turbulent. Otroligt stökigt och ouppfostat beteende mot lärare, ingen studiemiljö. De här fem kommer att höja sin nivå men 23 andra elever kommer att sänka sin nivå betydligt . Lärarna hinner inte med. Det är inte optimalt att blanda elever som kanske behöver lära sig plus och gångertabell med andra elever som lärde sig detta i årskurs 1-3. Att sätta fjortonåriga elev i trean går inte heller. Förstår inte hur man ska lösa detta.

    SvaraRadera
  18. Anonym 17:00, Birger har föreslagit att årsklasser skall upphöra och ersättas av klassinledning som bygger på vilken kunskap man har.

    SvaraRadera
  19. Enligt de som har forskat inom ämnet verkar slutsatsen vara att tidigare betyg hämmar resultaten. Eleven fokuserar på att göra lätta poänggivande saker som inte går på djupet, istället för att låta sig engageras på riktigt. Man ska väl aldrig ta rapporter som absoluta sanningar, men jag har faktiskt väldigt lätt att tro på detta. De tidiga åren borde ägnas till att stimulera fördjupning och fascination för olika ämnen, även om det kan gå ut över något annat. Utan en viss passion för lärandet blir det ändå inget resultat i långa loppet.
    Tror att betygsprincipen också leder till centralrättade prov med frågor av typen "vilket år...?", som våra lärare hatade på sin tid. De frågade istället "redogör kortfattat för orsakerna till krigsutbrottet 1914". Fick första betyget som 14-åring i 8e klass har jag för mig, tror inte att något blev lidande av det. Däremot var det viktigt att föräldrarna kom till skolan och fick reda på direkt av läraren hur det gick i olika ämnen.

    SvaraRadera
  20. Vad har år 2002, 2006, 2010, 2012, 2015 gemensamt?


    Jo år som FP dammar av språkkrav.

    SvaraRadera
  21. "Däremot var det viktigt att föräldrarna kom till skolan och fick reda på direkt av läraren hur det gick i olika ämnen"

    Problemet är bara att föräldrar inte får veta exakt hur det går. Det man får veta är om eleven når målen om kanske två år eller inte. Betyg vore bra.

    SvaraRadera
  22. KingEdward... Kors i taket, vi har samma uppfattning...-:)

    SvaraRadera
  23. Anonym 05,53. Föräldrasamtal. Säger mer än betyg.

    SvaraRadera
  24. Föräldrasamtal är bra, ska självklart vara kvar oavsett. En av sveriges bästa skolor "engelska skolan" ringer föräldrarna varannan vecka och börjar med detta redan i fyran.

    Men jag har gått på ett antal föräldrasamtal senaste åren och man får ungefärlig koll,ex "når lätt målen" i ett ämne. Men vafan betyder det? Jag vill ha gamla betygskalan och veta om barnet har trea, fyra eller femma.

    Kommer barnet hem med en trea så ska vi tillsammans plugga utav h-vete.

    SvaraRadera
  25. Thorsten Schütteons jan. 28, 06:51:00 em

    Det som var ännu värre med Björklunds utspel i dag är att nu även FP vill tvinga in asylsökande i den tillfälliga uppehållstillståndets limbo. Det jag skriver här om KD gäller numera alltså även FP:
    http://www.metro.se/lasarhornan/forslaget-ger-mig-en-klumpnbspi-magen/EVHoai!9JsVQ7EfffjA/

    SvaraRadera
  26. Bra att du tar upp detta!
    Jag tyckte själv att det såg löjligt ut, när jag såg Martin Ingvar från Karolinska Institutet, bredvid Anders Björklund, för att göra en sk. beställd utredning.

    Vetenskapsmän borde kunna ha en högre integritet, än vad Martin Ingvar (hjärnforskare) visade sig ha.
    /Camilla

    SvaraRadera
  27. Anonym 28:06, du kunde jag frågat lärarna... vad det betydde...

    SvaraRadera
  28. Vidhåller att de s k kvartssamtalen är viktiga och bör räcka långt.
    En annan nackdel med tidiga betyg är att det blir starkt fokus på de maximalt två prov man har per termin, istället för det muntliga, grupparbeten och liknande. Man lär eleverna att plugga in allt kvällen innan, just för provet. Om det går bra kräver eleven högt betyg, även om han eller hon snart har glömt det väsentliga. Istället borde större tyngd läggas i deltagandet i klassrummet. Det man slår upp på wikipedia fastnar i sådär en dag eller så, sedan är det borta. Det som en bra lärare med associationer och inlevelse präntar in kan sitta kvar hela livet.
    På gott och ont, kanske ska tilläggas.

    SvaraRadera
  29. https://m.youtube.com/watch?v=5FO7XaDs_8Y

    :)

    SvaraRadera

  30. 1. Hur mycket aura man än försöker ge så finns ett visst huvud som ändå förbli tomt.

    2.Beställningsforkare är värre en springpojkar.

    SvaraRadera
  31. Anders Björklund? Var det inte rent av Jan? Inte så viktigt. Huvudsaken är att FP är ett dåligt parti.

    SvaraRadera
  32. Å andra sidan: ju mer betyg, desto mer byråkrati. Ju mer betyg, desto mer pappersarbete för läraren och desto mindre tid för eleverna. Se t.ex. ett par andra forskare i DN häromdan: http://www.dn.se/debatt/bryt-den-onda-trenden-och-ta-kontroll-over-byrakratin/:

    "När beslutsfattare till slut började inse att lärarna i så hög grad var sysselsatta med dokumentation i stället för undervisning började man i viss mån förenkla denna. Men samtidigt beslutades om att införa betyg i lägre årskurser, vilket oundvikligen kommer att kräva mer administrativt arbete. Så här fortgår det: Politiker och andra beslutsfattare beslutar om nya åtgärder – oftast välmotiverade och väl­menande – som medför administrativt arbete för de som ska genomföra åtgärderna."

    SvaraRadera
  33. Hej, Mitt namn är Emilie och jag är en privat lån och egenmakt agent för Four Corners Business grupp inc. som ligger i New York. Hur skulle du vilja få ett lån med en ränta 4,88% och återbetalning upp till 120months .. Nej Säkerheter, Bank inom 24-72hrs.
    På Four Corner Group vi stärka och ge mikrofinansiering lån till små och storskaliga företag samt privatpersoner ...
    för mer info kontakta oss på fourcornerbusinessgroup@secretary.net, fourcfunding@gmail.com.
    Allvarliga sökande bara.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.