söndag 7 december 2014

Hur blev det med Grön Ungdoms debattinlägg?

För en tid sedan skrev Grön Ungdoms språkrör Lorentz Tovatt på DN-Debatt att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling går att förena.

Direkt svar på Grön Ungdoms artikel kom från Kungliga Tekniska Högskolans domäner. Det som har hänt är nämligen att allt fler - nationellt och än mer internationellt - numera delar den uppfattning som"gamla MP" byggde sin analys på.

Man kan tycka att det är lite dålig tajming - en gång låg MP och andra tillväxtrealister så långt före att alltför få hängde med, nu när allt fler kommit ifatt har tunga företrädare för det "moderna MP" vandrat bakåt och ligger snarare bakvattnet. Och kritik kommer således inte från dem som en del av dessa ekomodernister kallar "flummare" utan från forskarvärlden. Det är ett intressant rollbyte, vilket är det jag vill uppmärksamma.



Så här skrev Grön Ungdoms språkrör Lorentz Tovatt:

Historiskt har tillväxttakt korrelerat med ökningen av utsläpp av växthusgaser. Men detta är inte en naturlag. Vi ser nu exempel på länder och regioner som kan separera de två. Samtidigt vet vi hur mycket ekonomin påverkar våra möjligheter till att skapa hållbara samhällen. Därför krävs det nu en ny typ av grön ekonomisk kritik, som fokuserar mer på konsumtion och mindre på tillväxt.

Den ekonomiska tillväxten har gett oss mycket. Den är en högst bidragande orsak till det välstånd som präglar stora delar av världen och dagligen lyfts människor ur fattigdom på grund av handel och innovationer. Det är också på detta sätt många i dag upplever den ekonomiska tillväxten, som något i grunden positivt.

Men ingen seriös bedömare kan heller påstå att det inte finns eller har funnits problem med tillväxten i en värld med ändliga materiella resurser. Under 1900-talet har nivån på människans utsläpp av växthusgaser tydligt korrelerat med tillväxten av ekonomin. Detta är förstås ingen slump. När mer ska produceras krävs mer energi och då ökar utsläppen. Därför har den gröna systemkritiken också varit viktig. Den har gett oss en förståelse för att resurser är en bristvara i en värld med ett ekonomiskt system som bygger på tillväxt.


Trots detta tycker jag att det nu är dags att ändra riktning på den gröna systemkritiken. Det finns framför allt två orsaker till att det behövs ett nytt fokus. För det första är det möjligt med framtida ekonomiskt tillväxt, utan att förstöra vår planet. När tillväxtkritiken först växte fram uppfattades det som omöjligt att ersätta det djupgrodda beroende av fossil energi som världen då befann sig i (och fortfarande befinner sig i). Men den nya tekniken har visat att vi faktiskt har tillräckligt mycket förnybar energi för att försörja oss alla, det gäller bara att vi bygger ut den tillräckligt snabbt. Vidare vet vi att ekonomin kan baseras till ännu större del på tillväxt av tjänstekonsumtion, något som till stora delar inte tär på planeten. För det andra ser vi nu exempel på länder och regioner som lyckats bryta korrelationen mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp. Sverige är ett sådant exempel.

Samtidigt befinner sig världen fortfarande i en situation där de globala utsläppen ökar och där även de länder och regioner som har lyckats minska utsläppen samtidigt som tillväxten ökat fortfarande släpper ut långt över de nivåer som är globalt hållbara. Därför kommer en mer djupgrön systemkritik fortfarande vara relevant och välbehövd. Men hur bör en sådan kritik i så fall vara formulerad? Jag tror att tre huvudteman blir särskilt viktiga i framtiden:

1. Från tillväxtkritik till konsumtionskritik. I slutändan är det inte ekonomins storlek eller konstitution som resulterar i vilka avtryck som görs på klimatet, utan det är ekonomins innehåll. I en ekonomi där vi fortsätter att subventionera och konsumera fossila bränslen och elintensiva varor som inte kan återanvändas kommer en ökad tillväxt skada planeten. Men man kan konsumera annat. En ekonomi som i stället gynnar konsumtion av tjänster, kultur och förnybar energi skapar inte alls samma problem. En mer djupgrön konsumtionskritik kan både skapa opinion för ändrade konsumtionsmönster, men är faktiskt också en mer tydlig signal vi kan skicka till våra beslutsfattare. Medan tillväxtkritik kan missförstås som fluffig och vag är konsumtion något man kan peka på direkt och pedagogiskt förklara vilka för- och nackdelar det finns med olika typer av beteenden.

2. Större fokus på planetära gränser. För att stärka den retoriska delen av den gröna konsumtionskritiken bör fokus ligga på planetens gränser. Argumentet innebär att tillväxt gärna får ske, men inte till det pris att de går utanför de gränser som planeten satt upp för oss. Så länge tillväxt finns innanför dessa gränser kan det knappast skada. Denna insikt klingar också i takt med delar av den ekonomiska utvecklingen de senaste århundradena. Utvecklingen är starkt utilitaristisk, sprungen ur idén att skapa värde. Fokus ska alltså fortsatt ligga på att skapa värde för människor, men den nya insikten är att värde bara kan skapas inom vissa gränser. Dessutom betyder värde kanske inte exakt samma sak som det gjort under 1900-talet. De planetära gränserna innebär också gränser för våra beslutsfattare. I dag är det svårt att motivera politiker med att ta beslut som aktivt minskar eller skadar tillväxten, men det är svårare för en politiker att motivera ett beslut som aktivt går utanför vad som planeten klarar av.

3. En cirkulär ekonomi som tar tillvara på resurser. Den ursprungliga betydelsen av ordet ekonomi är att det är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Vi behöver återigen närma oss denna ursprungliga mening. Därför måste den gröna ekonomiska utopin vara en helt cirkulär ekonomi när det gäller konsumtion av materiella varor. I en värld som på sikt kan komma att bestå av 12 miljarder människor är det ohållbart att vårt materiella välstånd ska bygga på slit-och-släng-principen. Därför kommer framtidens företagande bygga på att resurser som tas från planeten antingen ska återlämnas i det skick de var från början eller återanvändas gång på gång. Detta innebär också att byta ut många delar av köp- och förbrukningsekonomin mot en ekonomi där man inte behöver köpa varje vara, utan kan låna eller hyra dem i stället. Flera företag och branscher har redan anammat konceptet. Exempelvis har det på många håll i Sverige öppnat upp så kallade klädbibliotek, där man kan låna ett klädesplagg under en tid. Med en cirkulär ekonomi kan tillväxten fortsätta, trots att de resurser vi har är ändliga. Ett cirkulärt tänkande kan också motivera våra beslutsfattare att ta de politiska beslut som krävs. Om vi, i enlighet med den cirkulära tanken, inser att det är råvaror som är mest värdefulla i vår värld kommer det vara mer naturligt att beskatta dessa. En höjd råvarubeskattning kommer leda till incitament för företag att sällan ta resurser från planeten, och om det väl sker kommer företag vara måna om att behålla dessa i ett kretslopp så länge som möjligt.

Den gröna systemkritiken har varit avgörande för vår förståelse för de globala utmaningar som världen står inför. Men av flera anledningar krävs det nu en uppdatering av vilket fokus vi gröna ska ha när vi diskuterar hållbarhet och ekonomi. Framtidens diskussioner bör ha större fokus på resurser, konsumtion, cirkulära affärsmodeller och på det viktigaste av allt: de gränser som planeten gett oss. Då gör vi oss lättare förstådda, samtidigt som vi på ett mer naturligt sätt kan skapa politik utifrån vår kritik.

23 kommentarer:

  1. Idag omfattar samtliga riksdagens partier ekomodernistiska synsätt. Miljöpartiet utmärker sig således inte längre, även om man i olika sakfrågor kan gå längre än de övriga partierna. När partiet nu dessutom går hand i hand med socialdemokraterna, finns inte ens den teoretiska möjligheten kvar att man skulle ägna sig åt någon form av systemkritik. MP och S finner varandra i ekomodernismen. De gröna i miljöpartiet som eventuellt hyser andra åsikter möter nu motstånd inte endast från de övriga partierna, utan även från det egna partiet som ju numera är ett helt annorlunda parti jämfört med för 10-15 år sedan. Grön Ungdom, partiets ungdomsförbund, har följt med i den här kräftgången. Det finns alltså inte längre någon politisk kraft i Sverige som för en genomtänkt och radikal grön politik. Politiken har gett upp. Kvar finns forskarna som ju inte kan undgå att se vart vi är på väg; det ingår så att säga i deras yrkesutövning.

    SvaraRadera
  2. Genuint självhushåll = Framtid. Vägen dit är farbar ENDAST med Häst & Vagn.
    Fortsatt forskning/vetenskap/teknikutveckling/världsekonomitillväxt = Förintelse av hela mänskligheten.

    Var står vi nu, i vilken situation?
    Miljöfrågans era är över, Klimatfrågans era är över, aktuell är vår ödesfråga = Överlevnadsfrågan! Därför
    följande förslag:

    A/ Omedelbar skrotning av den 300 år gamla, genomruttna UTGÅNGSPUNKTEN i allt samhällsutvecklande hitintills tänkt. Nämnd utgångspunkt är från tid när jorden var frisk.
    Inför NY, på realism baserad UTGÅNGSPUNKT, med bas i faktumet att jorden nu är dödssjuk pga den dödliga treenigheten Industrialism – Kapitalism – Konsumism, dvs den livsfientliga DÖDSKULTUREN inom EKONOMISMEN – med dess bärande generatorer: ”Dödsmaskinerna”: Forskning/vetenskap.
    Förintelse av hela mänskligheten hotar just pga nämnda ”Dödsmaskiner.”

    B/ Fördela, över hela Jorden, odlingsmark om ca 3-6 ha per familj

    C/ Inför statligt stöd till bygge av nutidens ”Per-Albintorp”, samt till utveckling av önskad verksamhet – till de som så önskar

    1/ Ut ur EU

    2/ Avskaffa omgående den DÖDLIGA treenigheten Industrialismen/kapitalismen/konsumismen. Ersätt nu gällande "Stolle-ekonomi" med Agrarekonomi, med bas i samklang med Livet, dvs Naturen.

    3/ Förbjud all vidare forskning/vetenskap enär dessa professioner bekostas av Storkapitalet ENBART för framställan av nya,för STORKAPITALET lönsamma Produkter i Ekonomismens tjänst.

    4/ Inför skolplikt vad avser addition/multiplikation/substraktion/division samt läskunnighet + hantverkskunskap och agrokunnande.
    Inför plikt att ”genomlysa” varje barn, för utforskande av individens dolda talang/talanger; detta alltifrån första kontakten med Dagis/Lekis/Skola.
    Plikta att skolgångens främsta uppgift är att stimulera varje barn till utveckling av just sin talang/talanger.

    5/ Byte av vård av Penningen mot vård av Jorden, Livet, allt levande och därmed Människan.

    6/ Inför den realistiska synen på Penningen som blott ett Medel, och inte som Målet.

    7/ Prioritera utbildning i värdet av de för själen högre, ”medicinskt” helande värdena, moral, etik

    8/ Verka för full förståelse av kulturella, månghövdade yttringars influensers betydelse för mänskligt utvecklande och varm samhällsatmosfär.

    9/ Verka för avskaffande av all form av glädjelös konkurrens.

    10/ Byt BNP som mått på ett lands välmående mot MDP = MiljöDestruktionsProdukt OCH befolkningens grad av välmående mätt mot LyckoIndex – enligt förebilden BUTAN.

    Utopiskt tänkt?

    Exponentiell ekonomisk tillväxt KRÄVER, i SAMMA TAKT, exponentiell destruktion av Jordens livsuppehållande biosfär, dess tre hav: Lithosfären, Atmosfären, Hydrosfären, alltså myllan, luften, vattnen OCH allt däri levande, dvs vår och allt levandes föda, dvs. Symbiosen. (Skilda arters samlevnad till allas nytta)
     
    ”Alla” har vi barn. Vi vuxna har framtiden, där vi kallat avveckling för Utveckling, bakom oss; våra Barn har framtid före sig. Valet är vårt: Skall vi tända deras SOL – eller fortsätta skymma ner den med växande Gift-och sopberg?

    SvaraRadera
  3. Jag tror att Loretz Tovatt försökte balansera på ett knivblad och ramlade fel, undrar också vad GU i övrigt anser, kanske är man fast i ekomodernismen också dom. Då är MP som kraft på väg åt ett håll, medan jag undrar om inte någon annat parti plötsligt kan börja vända sig i annan riktning. Minns var ni hörde det först!

    SvaraRadera
  4. Eller om det var så att tiden som språkrör för GU är på väg att ta slut och det inte blev någon riksdagsplats och det är dags att se över sina möjligheter till karriär i någon mer avlönad verksamhet som tyckare...

    SvaraRadera
  5. Miljöpartiet krumbuktar sig för att få ingå i en regering, vandrar högerut, får ändå stryk av alliansanhängare...
    Tänk om partiet haft kvar en grön ideologi - nog hade det gjort mindre ont att få stryk för en sådan!

    SvaraRadera
  6. Schlaug skrev redan utifrån gröna värderingar att man måste "bekämpa kapitalismen" (DN-Debatt någon gång i slutet av 80-talet) och hade en artikel i boken Det nya klassamhället. Borgnäs - doktorand universitetet i Potsdam - skriver i samma anda i den länkande artikeln om Jevons paradox som också Schlaug skriver om (se länken i bloggtexten)

    "Jevons paradox förklarar varför världens mest energieffektiva länder (inklusive Sverige) samtidigt är de länder som totalt sett är mest resursförbrukande, sett till hela produktionskedjan.

    På vanlig svenska betyder det att vi får fler glödlampor, större bilar, och smartare datorer (med kortare livslängd) till lägre pris, vilka sedan ska ersättas av ännu bättre glödlampor, tyngre bilar och hypersmarta datorer (med ännu kortare livslängd), som i sin tur ersätts ytterligare en gång och så vidare, i en aldrig sinande ström av fler ”smarta” och dessutom billiga produkter.

    Detta är ingen process som drivs av köphungriga konsumenter i första hand, utan av kapitalets behov av att växa via ökande produktion (och försäljning). Det är kapitalet som måste växa för att inte dö, även om det sker på bekostnad av människor och miljö.

    Till sitt försvar brukar marknadsoptimister hävda att miljöförstörelsen bara är ett gigantiskt marknadsmisslyckande och att bättre prissättning skulle kunna få miljön på rätt köl igen. Det är inte sant. Det är för att marknaden fungerar som den ska som den externaliserar mänskliga och miljömässiga kostnader. Just det kapital som lyckas externalisera störst kostnader blir mest vinstgivande, och varje kapital har därför incitament att hela tiden externalisera så stora kostnader som möjligt."


    Notering: forskarsamhället på väg att springa ifrån själva idén på vilket hela samhället vilar och som innebär att ökrön Ungdom är de första man tänker på när det gäller att den politiska delen av samhället skall börja hänga med!

    SvaraRadera
  7. Tovatt har rätt i att Sverige decouplat och visat på ett gott exempel. Schlaug och grönakademikerna missar målet när de hävdar motsatsen. I korthet beror det på att våra handelspartners är fria att även de decoupla och därmed sluta smitta oss med dålig statistik enligt konsumtionsmodellen. Jag förklarar mer i detalj på Nejdetkanviinte.

    SvaraRadera
  8. Grattis Lorentz, du har stöd av nyliberaler!

    SvaraRadera
  9. Ja det är ett minst sagt intressant rollbyte. Tack Birger Schlaug

    Lisbeth

    SvaraRadera
  10. Vad Trovatt, MP och övriga ekomodernister - medvetet och ev omedvetet - bortser ifrån är vår relationen och sambanden mellan vår (större delen av världens) ekonomiska modell och status 2014.
    Tillgången på pengar, dess värde och köpkraft backas inte upp av guld i Riksbankens valv. Pengar skapas genom skuldsättning och backas huvudsakligen upp av förväntad ekonomisk tillväxt. Via varje lån injiceras nya elektroniska pengar in i systemet.
    Banken har rätt att "släppa ut" nya pengar och motkontera dessa via skuldebrevet på samma belopp

    Pengarna existerar tills de amorteras alternativt fordran blir värdelös.
    För att ständigt öka mängden pengar via skuld, vilket är en väldigt lönsam verksamhet (banken får ju ränteintäkter huvudsakligen på pengar de varken har eller behövt låna upp) så lånar man gärna ut till bostadsköpare.

    Men med banker som kan och vill skapa pengar via sin interna bokomslutning får vi många budgivare på bostadsprojekten och en tillgångsinflation. Det innebär att utrymmet för att skapa /låna ut nya pengar ökar för varje ny försäljning. Men inte bara det. Befintliga bostadsägare ( i våra större och medelstora städer) upplever sig rikare och kan med nya värderingar låna upp i följsamhet med att köks- eller badrumsmodet växlar eller kanske en Thaisemester extra

    Med så stor tillgång och efterfrågan på pengar som skapats genom skuldsättning blir det förstås en hög hastighet i vår konsumtions-snurra. Men när efterfrågan viker, som vi ser i Europa och snart i Sverige, b la genom skuldmättnad. Ja då börjar problemen nå ytan. Nu ackumuleras pengar allt mer övervärderade tillgångar i stället för investeringar.
    Eftersom tron på evig exponentiell tillväxt är vår tids guldmyntsfot så gäller det att alla går omkring med ständiga "tillväxt-tics"- så länge det går. Förtroendet för de pengar och extrema tillgångsvärden som skapats genom skuldsättning vilar direkt på bankernas godtyckliga bedömning om framtida vilken ekonomisk tillväxt vi ska ha.

    Om inte tillväxten går att öka i samma takt som krävs för att hålla "spelet" igång? Då gäller det att i alla fall upprätthålla tron på exponentiell tillväxt. Ju närmre en systemkris vi kommer ju mer ensidiga och tillväxtbejakande kommer den underlydande politiska makten att uppträda. Att ens misstänkas för att vara tillväxt-ateist (realist) innebär förödmjukande avklädning på DNS ledarsidor och utestängning från tillväxtseanser både i pensionsgrupper och andra sällskap.

    Tillväxtens budord i elfte timmen:

    - räkna tillväxt för hela riket - inte BNP per capita (fler svenskar ger högre tillväxt)
    - öka skuldsättningen ytterligare
    - låt inte ekologisk hänsyn stoppa tillväxtprojekt inom t ex gruvnäringen
    - skapa nya materiella behov
    - stoppa alla politiska reformförslag som inte är tillväxtfrämjande.
    - höj pensionsåldern
    - privatisera mera så att pengarna kan rotera runt i systemet för ökad BNP
    - ta bort strandskyddet, exploatera där någon är villig
    - prata inte för mycket om klimatet. Och om du ska göra det - prata om alla nya klimatsmarta och tillväxtskapande produkter vi ska lösa klimathotet med

    SvaraRadera
  11. sef!

    Tänkte att du kunde behöva lite fakta för att göra en rätt fördelning av marken enligt punkt B.

    Nu vet ju inte jag exakt vad du menar med benämningen odlingsmark men jag antar att den åkermark vi har är en ganska bra utgångspunkt.

    Jag vet inte heller exakt vad du menar med en familj och hur många personer som ingår i en sådan genomsnittlig familj men här är lite siffror att utgå från.

    Vi är ca 7 miljarder människor på jorden.

    Arealen mark i världen i ha och åkerarealen i ha och i % av totala arealen finns att tillgå här. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2012A01_BR_27_A01BR1201.pdf

    Fördelas marken solidariskt utan några gränshinder så får varje person i världen ca 2 ha mark varav ca 0,2 ha är åkermark. Vill du ha det per hushåll eller familj är det bara att multiplicera med antalet personer i varje familj.

    Skulle vi begränsa solidariteten till att fördela lika inom våra nuvarande nationsgränser så blir resultatet i det "rika" Sverige med ca 10 miljoner invånare ca 4 ha mark per person varav ca 0,25 ha är åkermark. Då får man också ta med i beräkningen att vi har en ganska stabil åkermark och gott om vatten men också ett kallt klimat som inte gynnar växtligheten. Samt att vi behöver våra skogar i världen för att binda den koldioxid vi redan släpp ut.

    Det är upp till var och en att värdera de siffrorna men jag anser nog att vi är ganska representativa för hur det ser ut i världen i stort vad det gäller befolkning och marktillgång. Det finns säkert mycket stora skillnader mellan olika länder men det är inte så att vi sticker ut speciellt mycket i vårt land i förhållande till genomsnittet.

    Med tanke på detta undrar jag om det verkligen är klokt att börja riva och ifrågasätta de nuvarande nationsgränserna (som en del vill) med allt det kaos det skulle bidra med. Vi har väl tillräckligt stora problem att ta itu med ändå. Man måste väga för och nackdelarna noga innan man börjar göra stora förändringar. Stora förändringar i samhället behövs men de ska inte göras i onödan utan i så fall på mycket goda grunder.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  12. Världen är upp- och nedvänd! GTvå män (Schlaug och Paulsen) talar om livskvalitet, sänkt arbetstid och mjuka värden medan två kvinnor talar om mer arbete och tänker ekonomistiskt. Runda bordet i SVT. Kvinnor som traditionella män, män som kloka kvinnor!
    L

    SvaraRadera
  13. Grattis Lorentz, du har stöd av nyliberaler!
    -----------

    Det kunde man väl se från mils avstånd.

    Välkommen till Miljöpartiet Nyliberalerna - Vi sopar skiten under den orientaliska mattan.

    SvaraRadera
  14. Även Schlaug har "stöd" av mig. Exempelvis här.

    SvaraRadera
  15. L!

    Precis! Hur var det nu med den där högerextrema, feministiska genusvetenskapen som predikar hur de alltigenom goda och överlägsna kvinnliga varelserna ska komma in och rädda mänskligheten från de alltigenom onda och underlägsna männen. Verkligheten är kanske inte fullt så enkel. Det handlar om individens logiska tänkande utifrån fakta och inte om vilket kön man har. Tankeförmågan sitter inte i könsdelarna.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  16. Birger/sef!

    Enligt vad KTH skriver behöver vi minska vår energikonsumtion. Frågan man måste ställa är om det kan ske enbart genom teknisk utveckling. Kanske har vi gått ett steg för långt i vår robotisering och avskaffandet av muskelkraft från djur och människor. I så fall så kommer behovet av arbetskraft snarare öka än minska i framtiden. Det går dessutom inte bara åt energi utan material för att bygga alla dessa maskiner och robotar.

    Detta till trots så har vi hittills gjort enorma effektiviseringar och vi behöver dela på de jobb som finns och är meningsfulla nog att behålla.

    Det beror väl i stor grad även på hur samhället organiseras. Globalt eller mer lokalt nationellt. Det finns väldigt mycket billig arbetskraft här i världen där en ökad robotisering knappast är ekonomiskt lönsam. Ja kanske inte heller nationellt om alla kostnader tas med i beräkningen.

    Jag tror på många goda grunder att vi behöver ta ett steg tillbaka och bli mer lokalt eller nationellt fristående och självförsörjande. Att även robotiseringen har gått för långt och att vi behöver ta ett steg tillbaka.

    Vissa vill få det till att vi måste gå tillbaka till före den industriella revolutionen. Ja nästan stenåldern där var och en av oss är helt och hållet självförsörjande. Frågan är om vi någonsin har varit det eller kan vara det. Barn och gamla kan inte försörja sig själva. Vi är samhällsbyggare och behöver varandra.

    Sådana tankar är irrationella och onödigt radikala. Det skulle ge oss ett enormt armod och slit i bibliska proportioner helt i onödan. Allt är inte svart eller vitt. Det ena eller det andra. Det går att hitta en lagom balans någonstans där emellan. Där vi inte behöver gå med hacka och skära på våra åkrar men inte heller ha robotiserade självstyrande personbilar och vårdrobotar. Det är ett väldigt stort steg där emellan. Även här är kanske den traditionella nationalstaten en lagom nivå där vi kan sträva efter självförsörjning. Där vi inte måste vara mångsysslande och allvetande utan kan ha vanliga yrken som vi specialiserar oss på och blir mer effektiva och professionella på. Där läkaren kan vara läkare och barnen barn och de gamla bara vara.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  17. kommen I-världs ände är, kommen till slutet. Penninggudar störtas, söndras, smulas,slukas av mänskans oro och ångestbränders eld.
    kvävda: Meningens flammor i ohörda böners ekon.

    Drömmar visar världar bortom tankens dyning,
    bortom fantasins ändlighet, bortom
    mörkrets slukande av ljus och evighet.

    Mänskan fånge är, i Mamons brunn av drömmar.
    © s-e forslin
    ***,

    Verism

    Till tom mening manad
    Mänskan, iförd insnörd obegränsning
    stod
    i likgiltighetens meningslösa
    inneslutning, sluten
    i sig själv, likt ett slocknat ljus
    i sin försvunna låga

    Gudalös, i skriets stumhet
    på flykt inom den flyende galaxen
    sig nya solar drömde människan

    men endast mörkrets återsken
    av slocknat ljus
    hon i verklighetens försvinnande
    fann
    och kraset av krossade drömmar.
    © s-e forslin

    ***,

    GULDKORSET
    Genomborrad
    av splitter från en sprängd illusion
    hänger mänskotrasan
    på guldkorset
    i sin föreställningsvärlds rykande
    ruiner.
    © s-e forslin

    ***,

    Orsaken

    Nu ivrigt vinka farväl till pariserhjulet
    som snurrat av toner från dödens herdepipa
    och glittrat av illusioner och dödliga öden
    samt bländat till blindhet med lysande tungor av eld

    jovisst, festen var festlig utan förstånd
    där dansades döden till liv och livet till döds
    och hårdast bländade blinda drack rakblad och spik
    som hyllning till dödens förtäring av skönhet som lik

    nu spikar vi giriga skuggor fast på falska förlåtelseböner,
    att slitas i vindens ilskna
    morsesignaler från gudar utan nåd:

    ”de stummas smide, på hjärtats glödande städ, av ords och meningars flammande tystnad
    de dövas dånande hörsels bommande bumerang

    de blindas tomma bågsträngs vinande bristning
    de bländades flykt undan ögonblicks rapport
    om tomhetens vind över livets fallna soldater ...

    ljus sökte ni alla, från vaggan till graven
    men lydande MAMON följde ni, bländade, bladen i dödens Dödsbok, karterad av djävulen själv
    och tystade oskulds mun med sockervadd

    likt himlens värnlösa väderstreck i trasig
    kompass via snurrande nål söker mål och riktning,
    sökte ni, famlande inom erans
    strålande Kärnverksamhet via ostyriga strömmar
    i hav och däri vårdbehövande varelser,
    vägen mot fortsatt framtid i omöjlighetens möjlighet till fortsatt leverne efter krympt perspektiv: synens titt-ut fönstertitt

    Försent såg ni Sanningen: Andra, viktigare värden
    än Penningens fanns där i livet – livet!

    nu tystad, men minns Mor Jordens sång
    den sång som hon sjöng när Ni föddes en gång ...”
    © s-e forslin

    SvaraRadera
  18. Instämmer med L.

    "Runda Bordet" intressant var det!
    Reagerade en hel del på, att samtliga deltagare anser att vi kommer att bli äldre och äldre. Vilken forskning visar det?

    Är det forskning från Eurostat man hänvisar till? Den säger nämligen enligt Svenska Dagbladet, att svenska pensionärer är de friskaste i EU. Det visar siffror från Eurostat. Dagens pensionärer är de som först levde i dagens välfärdssamhälle. Många har levt över planetens tillgångar och lärt sina barn detsamma. Deras barn har fått det tuffare. Naturligtvis fanns det även i den generationen ensamma mammor och pappor. Men många hade det relativt gott och levde gott.

    Hur deras barn på ålderns höst kommer att få det, vill de förmodligen inte se eller veta. Inte heller hur deras barnbarn får de,t om vi inte ändrar färdriktning. Som Birger påpekade vi måste göra det nu. Alla pensionärer som haft det gott kan nu tänka på barn och barnbarn och kommande generationer.

    Det är som med att äta kött. Det är inte vegetarianernas sak att ensamma förändra världen.

    Undrar om konstverket "Det sovande Moder Svea" bör hänga kvar. Förbi detta passerar många politiker.

    Livslängd och hälsa hör ihop. I takt med att prekariatet ökar, ökar knappast hälsan eller livslängden. Mobbing på arbetsplatser har ökat med 38% enligt SVT. Det bl.a. för att anställda som säger ifrån blir utmobbade av sina chefer. Anställningskontrakt har också synats nyligen i media. De innehåller inte minst för unga hot och orimliga regler. Alltså det är allt svårare att säga sin mening, inte lättare som en av de kvinnliga deltagarna sa i programmet. Meddelarskydd saknas.

    Ang. denna mycket vänliga inställning till robotar i programmet....

    Jordartsmetaller krävs för att t.ex. mobiler ska spela upp ljud och bild. Jordartsmetaller blir allt mer sällsynta.

    Saknade prat om verklig omställning. Vi måste våga tala om verklig omställning. Hur vi får mat i framtiden. Hur och vad vi kan odla osv. I takt med att klimatet förändras, så förändras våra möjligheter.

    Personligen så ser jag till skillnad från dig Birger, ingen vinst i, att en robot torkar mig i stjärten istället för en människa. Programmerarna bakom roboten (människan) däremot som styr omsorgen kan styra den åt vilket håll de vill. Både människor och robotar, kan proppa munnen full på äldre och funktionshindrade som behöver hjälp.

    Dessutom i morse talade man på TV 4 om chip och hälsa. Att man tidigt ska kunna se anlag till sjukdomar. Men man talade inget om integritet.... Eller om att sjukdomar kan vara lärorika.

    Tror man på allvar att man kan komma undan lagen om orsak och verkan?

    Världen har sannerligen hybris. Det skulle de gamla grekerna säga.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  19. Lisbeth!

    Så sant! Så sant! Bara för att utvecklingen gått i en riktning hittills så betyder inte det att den alltid kommer att gå i samma riktning. Hittills har det privata kapitalet och deras vinstintresse varit det som styrt och inte verklig demokrati och naturen sätter också gränser som vi måste anpassa oss till vare sig vi vill eller inte.

    Exempelvis så har vårt överutnyttjande av antibiotika i rent vinstsyfte lett till framväxten av antibiotikaresistenta bakterier som antagligen tillsammans med allt resande kommer minska vår livslängd snarare än öka den. Mer gifter, stress och otrygghet är andra faktorer som kommer påverka om vi fortsätter i samma riktning. Vi är inte odödliga (Grekiska?) gudar som står över naturens lagar om orsak och verkan och tur är väl det för utan död så kan heller inget nytt födas.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  20. Jan Örsell, Ja om vi vill att våra barn ska få chansen att överleva oss, inte tvärtom så är det bråttom.
    I annat fall riskerar vi, att varken robotar eller människor torkar oss i stjärten på ålderns höst. Samt att våra barnbarn blir utan föräldrar. Naturligtvis sätter naturen gränser.

    Vilka ska forska om inte dagens unga? Vilka ska ta hand om barnen om inte dagens unga. Det är alarmerande, att hela personalstyrkan är sjukskriven på en förskola på grund av psykisk ohälsa. Det är sorgligt att se sitt "barn" totalt utbränd mitt i pågående utbildning till specialpedagog. Men det är ändå hoppfullt för "tur är väl det för utan död så kan heller inget nytt födas." I varje ögonblick föds vi på nytt. Vi lär oss.

    Tillit vi behöver självtillit till Kosmos oföränderliga lagar. Inte mer självkänsla, för världen dukar under av alla lägre känslor som formar politiken.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  21. "...Försent såg ni Sanningen: Andra, viktigare värden
    än Penningens fanns där i livet – livet!
    nu tystad, men minns Mor Jordens sång
    den sång som hon sjöng när Ni föddes en gång ...”
    © s-e forslin
    mån dec. 08, 08:09:00 fm

    Katastrofer är våra enda lösningar!
    Roland Lidén

    SvaraRadera
  22. Jan Örsell!

    Tack för problembelysning!
    Då en noga genomförd, på enbart fakta baserad konsekvensanalys, av människans situation på jorden, presenterar en konklusion, av undertecknad här ovan redovisad, blir slutsatsen att oavsett problem som möter vid behövlig, hastig, drastisk omställning av livsstil - så är den drastiska omställningen tvingande ofrånkomlig - OM vi önskar våra efterkommande leverne på beboelig jord.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.