onsdag 20 augusti 2014

Overshoot day: Svar i SvD på Per Bolund m.fl.



Igår - på Overshoot day, det vill säga den dag vi förbrukat vad som borde varit jordens hela årskvot för förbrukning av naturresurser - kommenterade jag Per Bolund (MP) och andra som debatterat tillväxtfrågan i SvD. Hela min artikel finns här.  
Och här kommer ett längre utdrag:
Kan vi bygga goda samhällen utan ekonomisk tillväxt? Kan ekonomisk tillväxt i själva verket vara oekonomisk? Är den överhuvudtaget möjlig i ett längre perspektiv? 
För att svara på den frågan – är ekonomisk tillväxt möjlig i ett längre perspektiv? - bör man ha klart för sig att ekonomisk tillväxt mäts i exponentiellt. Vilket betyder att ekonomin vid fyra procents tillväxt fördubblas var artonde år. Strax efter nästa sekelskifte skulle således ekonomin vara 32 gånger större än idag. Arton år senare 64 gånger större. Om följderna av exponentiell tillväxt kan man läsa i Nationalencyklopedin: Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.
Detta enkla faktum borde i och för sig vara nog för att politiker skulle fundera över vad vi gör efter tillväxtsamhället. Hur vi bygger ett gott samhälle utan ekonomisk tillväxt. Det är kanske den största utmaningen välfärdssamhället ställts inför. Vi har nämligen byggt upp system, strukturer och normer som utgår från att ekonomin, mätt i BNP, ständigt skall växa.
Att ställa om blir en magnifik uppgift. Det räcker inte att som Per Bolund (MP) försöker finta med: vi behöver andra sätt att mäta välfärd. Det vi behöver är andra sätt att finansiera och bygga sociala trygghetssystem och det goda samhället. Den utmaningen är nödvändig att ta.
Redan nu vet vi att den tillväxt som genereras till stor del är lånedriven. I Sverige är det hushållen som stått för skuldökningen. Att låna sig till ständigt fortsatt tillväxt är inte att rekommendera, vilket politiker borde fundera över innan man upprepar sitt ständiga tillväxtmantra.
 
Men det finns visst hopp. Den fråga vi bör utgå ifrån är egentligen mycket enkel: Är det ekonomisk tillväxt som gett oss allt det goda vi strävat efter – skola, sjukvård, bostäder, mat på bordet och materiellt goda förhållanden - eller är det människors strävan efter allt detta goda som också gett oss ekonomisk tillväxt?
Svaret på frågan är förstås – om det är nog de flesta egentligen överens – att det är människans strävan efter bättre liv som medfört att vi också fått ekonomisk tillväxt. Mor- och farföräldrar frågade sig knappast hur BNP skulle växa utan hur deras och deras barns liv skulle bli bättre. Detta bättre liv skapades och gick hand i hand med ekonomisk tillväxt. Precis på samma sätt som det måste gå hand i hand när materiellt fattiga länder utvecklas så att människor får chans att leva goda liv.
Att ekonomisk tillväxt går hand i hand med eftersträvansvärd utveckling tycks vara något ganska givet under ett visst skede av samhällsevolutionen.  Men det innebär inte att det är självklart när samhällsevolutionen fortskrider. I varje tidevarv, i varje steg i samhällsevolutionen, måste man därför ställa sig frågan: Vad är bättre liv?

Svaret på den frågan bör vara styrande för politiken. Om nu bättre liv kanske är mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro snarare än ständigt ökande konsumtion som håller igång tillväxten så bör vi väl ändå vara smarta nog att fundera över detta förhållande. Det kanske är så att bättre liv, när vi väl har nått en god materiell standard, inte är att vi skall arbeta mer för att kunna konsumera mer så vi kan producera mer i ett evigt ekorrhjul som snurrar allt fortare.  Den delen av samhällsevolutionen kanske vi redan passerat.

Detta medför problem eftersom de system och de strukturer vi byggt upp är anpassade för en tid när bättre liv och ekonomisk tillväxt följde varandra. Idag är vi i ett annat läge - dessutom har vi sedan mer än tjugo år tillbaka kunskaper om klimatproblematiken, kunskaper om den globala miljösituationen, kunskapen om hur jakten på ständigt ökande konsumtion genom allt snabbare varuflöden skapar problem när det gäller avskogning, vattenförsörjning, naturresurser.
Vi vet dessutom att vi blir allt fler på jorden som vill leva som vi redan lever. Detta ställer nya krav på oss att tänka nytt, att hitta nya vägar att bygga våra samhällen på än genom jakt på den eviga tillväxten. Löser vi inte detta med omsorg riskerar vi att förlora demokrati och social anständighet den dag vi står inför en systemkollaps.
Birger Schlaug, f.d. språkrör (MP), medlem i STEG 3

36 kommentarer:

  1. Tyckte om artikeln i SvD. Pedagogisk. Borde tilltala även den som inte tänkt i dessa banor tidigare ..

    Men, ju mer övertygad man är desto viktigare att ( då och då) lyssna till och bemöta motståndaren, allra helst om hen inte representerar makten och de priviligierade ?

    På den här sidan uppfattar jag Neoliberal Agenda som en sådan röst. Skulle önska att hen lite oftare bemöttes med annat än glåpord, som i gårdagens diskussion.
    Visst, som biologiska varelser behöver vi mat och värme ( inklusive mänsklig ..), men är det så korkat att undra om det kan tillfredsställas mer resurssnålt ?

    Eric

    SvaraRadera
  2. Även om behoven kan tillfredsställas mer resurssnålt innebär det inte att man kan sysselsätta massor med människor med det. Med en resurssnål livsstil kommer än färre hitta arbete. Medborgarlön är alltså nödvändig. Inte någon omöjlig "arbetslinje" där lägervakten Fredrik Reinfeldt piskar dem som inte hugger i sten som de skall.

    Det mest resurssnåla vore att rycka arbetslinjeslaveripiskan ur Fredrik Reinfelts händer.

    SvaraRadera
  3. Kanske lika bra att jag kort upprepar mina senaste medborgarlönsrelaterade ideer eftersom jag inte tror att jag nämnt dem här hos Schlaug:

    Det är inte särskilt lyckat med en totalt kravbefriad medborgarlön. För att få medborgarlön skall man som någorlunda frisk antingen arbeta minst en dag i veckan eller studera minst två dagar i veckan.

    Den som vare sig kan arbeta eller studera får se till att sjukskriva sig för att få medborgarlön.

    SvaraRadera
  4. Birger!

    Men det ekonomiska system vi byggt vår civilisation på är ett kapitalistiskt system med privat ägande som förutsätter evig tillväxt. Om inte kapitalägaren efter ett tag kan få ut mer pengar än de han har satsat så finns inga drivkrafter kvar att satsa några resurser på utveckling utan det naturliga blir att bara sitta still i båten och inte riskera någonting.

    Det är därför vi måste ha ett annat socialistiskt system där kapitalet är gemensamt och under demokratisk kontroll. Ett ekonomiskt system där det räcker om man får tillbaks det man satsat och kan göra satsningar som inte direkt kan mätas i kronor utan i en hållbar utveckling. Kapitalismen kan fungera hyfsat med politiska styrmedel vid tillväxt men utan tillväxt fungerar den ekonomiska samhällsmodellen helt enkelt inte längre.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  5. Örsell, din vision om socialism ter sig inte så trevlig när man t ex sett Weissensee, eller än värre levt i ett socialistiskt land. De grönas ursprungliga vision känns betydligt mer relevant som alternativ till begreppet socialism som är så anfrätt av den socialism som existerat att den skrämmer skiten ur mig!

    SvaraRadera
  6. Ang. medborgarlön det är lätt att sitta och fantisera fram skrivbordskonstruktioner. Ha drömmar om en bättre värld. Det har de flesta av oss.

    Många tycker sig vara duktiga på att räkna. Är det kanske också. Men fantasibetonad tanke ska stämma överens med människors rätt att få sina grundläggande behov tillfredställda. Förmågan att se alla... Finns verkligen den?

    Den resonerande Jonas Sjöstedt V säger "vi tittar på det. Det finns en diskussion inom partiet. Tanken är att medborgarlön ska ersätta andra trygghetssystem.

    Den kan komma att bli lite lägre. Så en stilla undran varför ha alltför bråttom och riskera att försvåra ytterligare för sjuka och "arbetshandikappade"? Redan idag har många svårt att få det att gå ihop. "Lite lägre" för dem vad innebär det...?

    Det är alltid dessa grupper det talas minst om. De straffas bl.a. med högre skatt. Människor som tystats och fått ordet utanförskap stämplat i pannan.

    Roligt att höra människor ur dessa grupper resa sig upp och ifrågasätta etablissemanget. Som idag i telefonutfrågningen av Göran Hägglund SVT.

    Diskussioner om medborgarlön behövs givetvis NU för tanken är i omlopp. Tankar surrar i universum. Vi tänker knappt en egen tanke. Förvirrade "bin" kan ställa till det. Det vet vi. Det vet också den verkliga makten.

    Därför uppskattar jag personligen en lugn och saklig Jonas Sjöstedt, samt förlåter honom för att han är en medelålders vit heterosexuell man. Ser fram emot den undersökning kring medborgarlön som görs.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. "Den gröna ursprungliga versionen" är så anfrätt av nyliberalism så att det krävs socialism som snappat upp tankar av den gröna ursprungliga versionen.

    Tänk så det kan bli:)

    SvaraRadera
  8. Miljöpartiet har blivit ekosocialliberalt, men en rimlig ideologi är snarare socialliberalekologisk. Ekologi är alltid viktigare än jämlikhet eller rörelsefrihet. Skamligt att man skall behöva påpeka det till ett parti som skapades för att slå vakt om de ekologiska ramarna.

    Frihet är inte livets mål och mening. Frihet är inte det fundamentala målet och medlet. Liberalismen duger inte som ideologiskt fundament. Det är bara idioter som tror det.

    SvaraRadera
  9. Det verkliga målet är som jag påpekat tidigare det individuella, samhälleliga och planetära livsflödet. Frihet är bara ett medel till detta mål och det finns förvisso också många andra viktiga medel till det målet, som exempelvis något mått av jämlikhet samt hållbara samhällsordningar.

    SvaraRadera
  10. Partiernas stora rädsla

    I valrörelsen kommer det definitivt att talas om ekonomisk tillväxt, men knappast om tillväxtens dilemma – samtliga partiers stora rädsla idag.

    Dilemmat ser ut såhär. Våra viktigaste livsvillkor utgörs av natursystemen – naturresurser, biofysiska processer och levande ekosystem. Idag är dessa hotade, framför allt av den ständiga ekonomiska tillväxten i de materiellt rika länderna. Samtidigt ses fortsatt tillväxt som garanten för att vårt ekonomiska och sociala system ska fungera tillfredsställande.

    Vårt enda jordklot överutnyttjas. På bara 50 år har vår konsumtion tredubblats. Om alla människor ska leva som vi gör i dagens Sverige, krävs hela tre jordklot. Så hur gör vi?

    Många talar om ny och effektiv teknik. Men det räcker inte. Det är vår ständigt växande konsumtion som är problemet. Ny teknik skapar dessutom ekonomiska utrymmen för ytterligare konsumtion (Rekyleffekten).

    Alltmer desperat talar politikerna om behovet av fortsatt tillväxt. Men med ”ideala” 4 procents årlig tillväxt kommer vår ekonomi kring nästa sekelskifte att vara inte tre gånger så stor utan hela 32 gånger större. Egenheten hos exponentiell tillväxt är just att den kan pågå ett tag innan den får helt orimliga följder.

    Den egendomliga tron på att genomströmningen av resurser i ekonomin kan växa upp i himlen har sin grund i att gällande ekonomisk teori saknar förankring i naturvetenskap. Denna avgörande svaghet leder till att tillväxtfrågan alltid måste komma förstärkt tillbaka, och med resurs-, miljö- och klimatkrisen har debatten fått ny fart.

    Men om tillväxten avstannar och ekonomin krymper, vad händer då? Då blir det kris i hela samhället. Så illa är det ställt. Vi tvingas helt enkelt konsumera mer och mer, och det säger politikerna också till oss att göra. Att konsumera har blivit en medborgarplikt.

    Idag lever vi både praktiskt och mentalt avskilda från naturens sammanhang och de grundläggande livsvillkoren. Följaktligen är det ingen självklarhet att bekymra sig om hoten mot natursystemen eftersom skeendena i stor utsträckning är dolda för oss, och medierna är ju tysta. Våra identiteter och vårt självförverkligande är dessutom starkt kopplade till vår konsumtion; vi är det vi konsumerar och våra begär saknar gränser. Det finns inte heller någon beredskap för ett annorlunda och hållbart ekonomiskt system. Vi är med andra ord riktigt illa ute.

    De materiellt rika länderna kommer att tvingas överge tillväxtpolitiken, en utvecklingsmodell som under en tid gått hand i hand med växande välstånd och välfärd men som nu blivit alldeles ohållbar. Varför detta uppbrott måste ske kan alla, som vill, förstå. Hur det ska gå till blir en enorm uppgift att klara av. Men de politiska partierna måste våga tala om dilemmat med oss väljare, något som också skulle ge oss mer realistiska valrörelser.
    (Helsingborgs Dagblad 2014-08-17)

    SvaraRadera
  11. Ulf, identiskt med Schlaugs analys. Då är ni två. Som har rätt. Tyvärr.

    SvaraRadera
  12. Istället för att tala om tillväxt talar vi lämpligen om ett rikt och hållbart livsflöde. Det är allt människor behöver för att ha det prima. Det är vad som ger lycka och glädje, även om man inte har en enda ägodel och saknar ett lönearbete.

    Tillväxten måste dock alltid upphöra så småningom. Inget träd växer upp till himlen. Och en människa som blir tre meter lång bryts sönder. Extremt sjukt då att ha evig tillväxt som ideal och sakna ideer om när ytterligare tillväxt inte längre är önskvärt och hållbart.

    SvaraRadera
  13. Det långa citatet ovan påstås komma från Helsingborgs Dagblad, men inte nätversionen i så fall. Det är väl ingen ledare? Vem har skrivit texten?

    SvaraRadera
  14. Vem släppte in "dummerjöns" i politikens fina salonger? Kanske någon som hade ännu klenare förstånds-gåvor..?

    SvaraRadera
  15. Kuckeliku, texten i HD har jag skrivit.

    SvaraRadera
  16. Fortfarande finns ingen som har förklarat varför siffrorna i BNP nödvändigtvis måste ha någon en-till-en-koppling till materia.

    BNP ökar oavsett om vi gör bättre, mer hållbara produkter eller om vi tillverkar skräp som måste ersättas varje år. Men det är det senare som sliter på miljön.

    SvaraRadera
  17. Birger, bra artikel.
    Du skriver: "Vi har nämligen byggt upp system, strukturer och normer som utgår från att ekonomin, mätt i BNP, ständigt skall växa."

    Så länge som politiker och andra beslutsfattare är lakejer till Bilderbergare, Runda Bordet etcetera är risken stor att vi får fortsätta springa i ekorrhjulet. Vad anser du?

    Christer

    SvaraRadera
  18. Även företag borde väl kunna lära sig att uppskatta en rik och hållbar aktivitet som mål, snarare än en evig tillväxt som mål. Få företagare torde inbilla sig att företaget kan växa i evighet. Varför tror då våra politiker att samhällsekonomin kan växa i evighet?

    SvaraRadera
  19. Jan Wiklund!

    Bättre saker som håller längre kan ta lite längre tid att göra, kväva lite mer resurser och därför betinga ett högre pris men ska det vara någon ide med det så måste vi ju tillverka ett färre antal produkter annars är det ju ingen fördel för miljön och då ökas inte heller BNP. Om man kan tillverka en produkt som håller i 20år istället för i 5år så behöver vi ju inte tillverka mer än 1/4 del så många med samma materiella levnadsstandard.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  20. Frågan om ekonomisk tillväxt eller inte är passé; passé är också miljö-oron och oron för artutrotningshastigheten liksom oron för den brant stigande oron för det hastigt ökande mentala "illamåendet" inom i-världspopulationen; passé är också klimatoron, likaså faktumet att jordens tre hav, myllan, luften, vattnen med vår och allt livs föda är genomförgiftade.

    NU handlar det om frågan: VILL vi att mänskligheten skall undgå Förintelse? OM så är: HUR överleva?
    ENDAST med Häst & Vagn & Genuint Självhushåll till alla familjer på vår enda jord, är vår ENDA, absolut ENDA LIVBOJ! That´s it!

    SvaraRadera
  21. Den moderna människan har funnits i omkring 200 000 år.
    Under 10 000 generationer har vi levt som jägare och samlare.
    Under 500 generationer har vi levt som jordbrukare.
    Under 8 generationer har vi bränt ut oss med hjälp av fossila bränslen.
    Vi lever med andra ord mitt uppe i en explosion.
    Vem kan tro att en explosion kan stoppas?
    Snart är det slut.
    Skönt!

    SvaraRadera
  22. Ja det är väl så de flesta tänker.
    "Snart är det slut"
    Det spelar ingen roll vad vi gör.
    "Skönt!" att det är precis tvärtom. Att det spelar roll.

    SvaraRadera
  23. Vi är många som förstått det orimliga, men vad göra? Den etablerade makten kräver tillväxt under den falska flaggan av väljarnas demokratiska inflytande, men den som är sätt i skuld är inte fri!

    SvaraRadera
  24. Hej Sven-Erik
    Jag förstår vad du säjer.

    ENDAST med Häst & Vagn & Genuint Självhushåll

    Jag åker på din vagn, kan du tänka dig att jag och några till
    blir medarbetare eller tror du att
    organisationen då blir för stor och att
    överblick och ansvar och en lokal uppfostran blir till en nackdel när
    nu alla dyrkar Dionysos eller som
    Förnumstiga Eric kan se ett ljus
    hos NEOandertalare!

    sef, nog skulle vi kunna ha besynnerliga samtal medan våra
    hästar får vila och lyssna ...

    Roland

    SvaraRadera
  25. Förnumstiga Eric kan se ett ljus
    hos en NEOandertalare!

    SvaraRadera
  26. Anonym: "Under 8 generationer har vi bränt ut oss med hjälp av fossila bränslen.
    Vi lever med andra ord mitt uppe i en explosion." Stortackkk för en MITT - i - PRICKARE: "Vi lever med andra ord mitt uppe i en explosion."

    Anonym2 sa: "Det spelar ingen roll vad vi gör.
    "Skönt!" att det är precis tvärtom. Att det spelar roll."
    Stortackkk för det EXAKTA!

    Farfar: Håller med dig i de styrandes falskspel,men Häst & Vagn & Genuint Självhushåll till jordens alla familjer "fixar läget - till det bästa!!!

    Roland: Välkommen upp på vagnen!!! =D Joo, de "besynnerliga" samtal du nämner överröstas just nu av de allra besynnerligaste av samtal mellan de så gravt hjärntvättade att endast skallbenet återstår!

    SvaraRadera
  27. Problemet är inte så mycket att flera och flera vill leva som oss, utan att vi också exponentiellt blir flera och flera i världen. Jag förstår inte varför det här stora problemet, befolkningens ökning,stort problem för både jordens framtid och för enskilda människor och familjer, inte tas upp oftare och varför man inte bombar några samhällen med preventivmedel?

    SvaraRadera
  28. Anonym 06:49!

    Problemet är den miljöpåverkan var och en ger x antalet människor. Inte det ena eller det andra utan både delarna. Det är inte heller så att antalet människor ökar exponentiellt utan att den ökningen blir allt mindre. Se professor Hans Roslings statistik.

    Det håller nu på att plana ut delvis på grund av det arbete som gjorts internationellt för familjeplanering i form av ideell verksamhet och internationellt bistånd. Trots detta uppmanas vi ofta här i västvärlden med hänvisning till den ekonomiska tillväxten att skaffa fler barn trots att det är vi som genom vår livsstil ger den absolut största miljöbelastningen per capita. Det finns fortfarande starka kortsiktiga ekonomiska drivkrafter som inte vill ha en sådan hållbar utveckling.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  29. Ser att en nationalekonom har gett svar på din artikel.

    Hoppas den blir läst och *förstådd*, för han har ju rätt i mycket. Det är mycket sammanblandningar av äpplen och päron i Birgers inlägg.
    Tillväxt är ju kanonbra, men kanske inte några av sätten det uppnås genom. Flera har försökt säga det, även här på bloggen, men det verkar inte sjunka in.

    SvaraRadera
  30. Werner, förutom att tillväxt mäts exponentiellt - och därmed är en omöjlighet i längden - så är talet om att min artikel blandar äpplen och päron struntprat.Svar på hans artikel skickas in, får se om SvD tar in det.

    SvaraRadera
  31. Om detta skrev jag en kommentar på SvD idag.
    Såsom Aristoteles påstås ha sagt, så går det – i varje fall hypotetiskt – att ”göra på ett
    annat sätt”, exempelvis innovativa förändringar av sociotekniska system och metoder.

    Annorlunda val av välanpassade infrastrukturella och sociotekniska sytem, logistik mm. kan - i varje fall hypotetiskt - förväntas leda till att brukarna värderar att – på enklaste sätt hyra vid behov – istället för att köpa.

    Miljömedvetna "prosumenter" kan – via crowdfunding mm. – välja att finansiera produkter av högsta möjliga kvalitet och bibehållbarhet. Plus enkel demontering (inom närmiljön?) av de ingående högkvalitativa delarna, för återvinning och recirkulation (bilpooler, cykeluthyrning mm. finns delvis redan på marknadsarenan).
    Då de ingående materialdelarna hypotetiskt kan "beställutveckas" (av skolor, teknologer m.fl.) , dvs. utvecklas för att användas till många olika färdigprodukter, som sedan superenkelt monteras/hyrs ut/utbyter slitdelar/ demomonteras för återvinning - inom varje närsektor (kvartsområde?) - för att sedan recirkuleras i kvalitetssäkrade kretslopp.
    Om dessa produkter bibehålles för uthyrning 10 - 100 ggr så länge och används av 10 - 100 ggr så många brukare (innan de återvinns) så behöver det bara tillverkas hundradelen (tiotusendelen) under samma tidsepok


    - samtidigt som den ekonomiska transaktionsaktiviteten (för den specifika produkten) kanske ökar! istället för att minska!!!

    http://en.wikipedia.org/wiki/C...
    http://sv.wikipedia.org/wiki/P...

    SvaraRadera
  32. Jan Wiklund uttrycker sig på samma sätt när det gäller BNP!

    SvaraRadera
  33. Tyvärr så har SvD tagit bort min ovanstående kommentar!
    jag förstår inte varför!

    SvaraRadera
  34. Neoliberal Agendafre aug. 29, 02:55:00 fm

    Uno, din kommentar är mer än 500 tecken, det går emot SvD:s regler.

    SvaraRadera
  35. "... svagare ekonomisk utveckling bromsar konsumtionsutrymmet, innebär mindre resurser..."
    "... Det går inte att ha en exponentiell tillväxt i ett slutet system..."
    Hitintills har det kanske nära nog varit självklart med orsaksrelaterad (kausal) följsamhet mellan ekonomisk tillväxt, ökad konsumtion och kol-, olje-, vatten - baserat energibehov (kärnkraft är/var vattenberoende). Då den här artikeln handlar om "självklara?" kausala samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion, ... så - måste... det vara så?

    Kan det kanske vara på annat sätt - korrelation mellan ekonomisk tillväxt och ökat välbefinnande människor emellan?!

    Konsumtion kan betyda både att bruka och att förbruka!

    Brukande av producerade knappa resurser kan innebära, både att bruka samma sak under mycket längre tid - än naturen behöver för spontan återhämtning - eller "slit och släng" - förbrukning, sophögar, vattenrening, förorenat hav, luft, sjöar, atmosfär, hydrosfär osv... osv...

    De sedan 1950-talet - och tidigare - under "slit och släng"- mentalitet uppbyggda infrastrukturella och sociotekniska systemen, logistiken... fascistinspirerad korporativism mellan stater, näringsliv, nationalekonomer och massmedia osv..., har bromsat innovativa förändringar.

    Kausaliteten mellan ekonomisk tillväxt och "konsumtion" (brukande och ren tjänsteverksamhet) kan alltså brytas! (korrelationen med välbefinnade behållas)... - hypotetiskt superenkelt - förenklas om den ekonomiska tillväxten sker genom att bruksvaror hyrs istället för att köpas samtidigt som produktionen crowdsourcas/crowdfundas/cradle to cradle istället för att produceras på spekulation.

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rakna-med-svagare-ekonomisk-tillvaxt_3856946.svd

    SvaraRadera
  36. rättelse...
    Aristoteles påstås visst ha antytt Att etiken "kan VARA på annat sätt"

    förlåt1

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.