torsdag 7 augusti 2014

Jan Björklund, vet han hur pengar skapas?

Jan Björklund höll ett svettigt sommartal förra veckan. Han sa bland annat följande, läser jag i Fria Tidningen: "Tre av fyra rödgröna partier har ingen aning om hur pengar skapas. De är bara inriktade på hur pengar fördelas...".

Nu är nog problemet det att folkpartiledaren inte själv vet hur pengar skapas. Visste han det skulle han förmodligen vara mer bekymrad än han är. Det lät faktiskt som om han inte hade en susning. Den enda som i riksdagen tycks talat om hur pengar skapas är en miljöpartist, till övriga ledamöters förskräckelse och förundran tycktes det...

Fler än de som tillhör det politiska etablissemanget har svårt med hur pengar egentligen skapas, de som tillhör den akademiska eliten har också svårt. Liksom de som tillhör bankeliten. Det finns klipp att lyssna till - det är korta klipp så ni hinner! Håll i er och minns att ni inte är mitt i en mardröm utan att det ni ser och hör utspelar sig i den alldeles verkliga världen - här kommer två klipp:



Hela intervjun med professor Christer Gunnarsson hittar du här.

45 kommentarer:

  1. Intervjun med prof. Gunnarsson är en av dina allra bästa intervjuer. Han blir suveränt infångad i sitt eget resonemang...svarslös! Trist egentligen. Vet du hur det har gått för den boken sedan?
    Per L.

    SvaraRadera
  2. Neoliberal Agendators aug. 07, 08:28:00 fm

    "ler än de som tillhör det politiska etablissemanget har svårt med hur pengar egentligen skapas, de som tillhör den akademiska eliten har också svå"

    Kan inte säga att jag är förvånad. De flesta har noll koll på hur en ekonomi fungerar. Pengaskapande är bara en liten del av oförståndet (som du lyckats se i genom)

    SvaraRadera
  3. Per, ingen aning, boken finns fortfarande att köpa för cirka 270 kronor.

    SvaraRadera
  4. Intervjun, med fokus på det klipp som finns, är numera del av utbildningen på ett antal högskolor...
    L.

    SvaraRadera
  5. Haha, bra utbildning för alla folkpartistiska riksdagsledamöter som nu kikar på den hör bloggen...
    Tjänstejonet i lejonets kula

    SvaraRadera
  6. Ja, vad finns att säga och vad kan man göra?

    SvaraRadera
  7. Pengar skapas så att staten tar ett lån. Det är inget konstigt med det. Däremot verkar det mer obegripligt för en del hur värde skapas, dvs sånt som man köper för dom där pengarna.

    Wigforss och Keynes och dom begrep, men deras kunskap verkar ha dött i nyliberalismens giftiga atmosfär.

    SvaraRadera
  8. @Wiklund
    Lån av vad? Staten kan inte låna kronor av Riksbanken för att finansiera sin verksamhet. Enligt Maastricht artikel 104(1) är bankerna tvungna att "låna" bankernas skulder på kronor (detta då bankernas kundkonton inget annat kan innehålla än bankernas skulder på kronor - banken kan betala skulden genom att kunden gör t.ex bankomatuttag.

    Så staten är tvungna att göra som alla andra - tigga om att få "låna" bankernas skulder. Hur går det då till? Ekonomiprofessor Richard Werner 8bland annat myntare av begreppet QE) beskrev det så här:
    “It is basically an accounting trick … Banks create money. They don’t lend it … When a bank gives out what is called a loan, it basically pretends that you have deposited the money… it has to invent the liability … This is how the money supply is created.”

    Så enligt Werner låtsas bankerna att ”låntagaren” kommer in med en kasse med 1 miljon kronor till banken och gör en ”insättning”. Banken tar emot den icke-existerande kassen av ”låntagaren” varvid banken blir skyldig ”låntagaren” 1 miljon kronor som skrivs som bankens skuld till ”låntagaren” på ”låntagarens” konto. Banken ”lånar” sedan ut sin skuld till ”låntagaren” tillbaka till ”låntagaren” så att både banken och ”låntagaren”blir satta i skuld av den miljon kronor som aldrig existerade.

    Av ovan följer att varken banken eller ”låntagaren” lånat några kronor alls. Banken har bara skapat två skulder på 1 miljon kronor som aldrig existerat. Skillnaden är att bankens skuld (kundens kontoinnehav) används som surrogat för kronor i samhället genom att storbankerna kontrollerar betalsystemet genom sitt monopol på kontosystemet

    För dig är kanske ovan inte är "konstigt" - för mig är det dock så maximalt skruvat det kan bli. Vilket bland annat Bank of Englands fd chef King håller med om då han sagt att det nuvarande systemet är det absolut sämsta sättet att sköta bank och penningsystemet på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är många som frågar mig hur en sportbil fungerar. Jag kan e del om sportbilar men beroende på den som frågar, hur, skall jag svara? Man vill förmodligen ha ett fåordigt svar som säger allt.

      Radera
  9. Rättelse.
    Det ska stå:
    Enligt Maastricht artikel 104(1) är STATEN tvungna att "låna" bankernas skulder på kronor

    SvaraRadera
  10. Göran, liknelsen faller nog i så motto att professorn faktiskt inte hade en susning, blev ställd och bankkvinnan ansåg det vara så genant att hon inte ville svara. Du har nog en susning och känner ingen genans för att berätta. Där ligger skillnaden. Jag gick in på länken som hamnade i riksdagsdebatten där ledamoten Lillemets talade, lyssnar man på hela den debatten och ser människors reaktion så blir man aningen förskräckt.

    SvaraRadera
  11. Alliansens tips till medellösa tyder väl inte på att den "ekonomiska biten" är helt 100: låna av släkt & vänner! Det funkar lika bra som fungerande socialförsäkringar, i allians-medvetandet. Den regeringen har faktiskt regerat i många år. Den sitter än! Nä-e..? Jo.

    SvaraRadera
  12. Om pengar skapas vid bankernas utlåning, varför ökar då inte inflationen? Mängden pengar som flyter omkring i samhället måste ju ha någon relation till allt det vi köper för pengarna.

    SvaraRadera
  13. Bra Lincoln att du oförtröttligt förklarar för fåtalet gamla rävar som tycks kräva sin tid för omprogrammering!

    Tack och jämlika hälsningar :-)

    PS Bra Birger att du lyfter detta plumpa Björklundscitat från senaste Fria tidningen, den kan vi komma att använda en del, var så säker ;-)

    SvaraRadera
  14. Apropå att inte veta.
    Hur stor andel av Miljöpartisterna nyttjar endast ben, cykel och osubventionerad kollektivtrafik samt icke flyger privat eller i tjänsten?
    Hur stor andel tillverkar sitt eget råmaterial till de prylar de förbrukar i sin vardag, samt odlar och föder fram sin egen mat?

    När det närmar sig regeringstid, kan detta slagträ vara nog så värdefullt som Björklunds penningignorans.

    SvaraRadera
  15. Anonym 06:25, vad har det med saken att göra???

    SvaraRadera
  16. Dåligt Lincoln.
    Du är som ett sömnpiller.

    Men jag saknar en organisation
    och några pusselbitar
    för att själv kunna ladda texten
    med dynamit.

    Någon annan kanske ...

    Roland

    SvaraRadera
  17. Anonym 05:03!

    Den inflation som redovisas bygger ju inte på alla varor och tjänster. Som vanligt så tricksas det med fakta och siffror när fakta inte passar in i den bild man vill ge. Kostnaderna för att leva och framför allt bo har ökat dramatiskt i jämförelse med lönerna. De flesta måste alltså jobba betydligt mer idag för att ha råd med samma ekonomiska levnadsstandard som innan. Det är dock lite olika i olika länder bland annat beroende på när de släppte regleringarna på finansmarknaderna. I Sverige var vi sena med att göra detta vilket har gynnat oss. Svaret är alltså att vi visst har en betydande inflation eller penningvärdesminskning tvärt emot vad som ofta hävdas.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  18. Enfaldens tid är lönsam.
    Världen har valt Sin
    Sjukdom till sin Doktor!!!
    Bilthen af sfanzen på hundten,
    vald av Hyenornas Folk.
    Hyenornas svar emottages
    men tiden är knapp ...
    Anden avkyls medan Jorden värms.
    Idioterna närmar sig från alla håll.

    Apor organisera er!
    Människan är lös!

    Dynape

    SvaraRadera
  19. Ulf BodachSöderströmtors aug. 07, 10:01:00 em

    Birger: Ett lästips.

    http://ulfbodach.wordpress.com/2013/09/15/penningmystik/

    SvaraRadera
  20. http://www.svtplay.se/det-stora-kriget

    Kommentarer behövs knappast.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  21. Det andlar inte om penningmystik, Ulf, det handlar om att ingen ens proffs - läs Cervenkas bok om pengar, eller se intervjun Schlaug gjorde med honom i teve - begriper helehten - detta ledde bland annat till att engelska regeringen för några år sedan tvingades utreda hur pengar skapades och utredningen slutade i att man inte bar överens.

    Det är tråkigt att du inte resonerar om Lillemets inlägg i riksdagen som var mycket klargörande och som krävde en reform där bankerna blev vad det bör vara och staten tar ansvar för allt skapande av pengar.

    SvaraRadera
  22. @Tom
    Tack!

    @Anonym 05:03:00

    Visst har vi haft inflation när bankernas skuldbubbla byggs upp. Men den har marknadsförts som “värdeökningar” och varit delar i pyramidspelen som bankera skapat för att dra in fler skuldslavar. “Bostadsmarknaden” är ett exempel där prishöjningarna (inflation) kamouflerats om till “värdeökningar” – det pyramidspelet har blåsts upp av tron på att bankerna alltid kommer hitta en större skuldslav än som bostaden kan säljas till senare. Börsen är ett annat pyramidspel där priserna pumpats upp av att bankerna blåst upp sina balansräkningar.

    Och motsatsen händer när skuldbubblan spricker - då blir det deflation då penningmängden sjunker. För när "skulderna" betalas dödas penningmängden med motsvarande belopp. Det var det som hände vid stora depressionen på 30-talet. Det som fattades inte produktionskapacitet eller produkter, tvärtom den fanns kvar och skulle kunnat ha räckt gott och väl ( dagens produktivitet är ÄN bättre) – det som fattades var pengar – penningmängden i USA minskade med 1/3 (Friedman). När det fattas pengar får man mer för de pengar som finns och priserna på varor sjönk. Det blev deflation och för att höja priset på varor förstördes enorma mängder av produkter. Steinbeck beskriver detta i “Vredens druvor”:
    ”And a homeless hungry man, driving the roads with his wife beside him and his thin children in the back seat, could look at the fallow fields which might produce food but not profit and that man could know how a fallow field is a sin and the unused land a crime against the thin children. An such a man drove along the roads and knew temptation at every filed, and knew the lust to take these fields and make them grow strength for his children and a little comfort for his wife. The temptation was before him always. The fields goaded him, and the company ditches with good water flowing were a goad to him.

    And in the south he saw the golden oranges hanging on the trees, the little golden oranges on the dark green trees; and guards with shotguns patrolling the lines so a man might not pick an orange for a thin child, oranges to be dumped if the price was low. ”

    I Kapitel 25 skriver han än mer klart om detta fruktansvärda brott som begicks av de psykopatiska finansparasiterna:

    There is a crime here that goes beyond denunciation. There is a sorrow here that weeping cannot symbolize. There is a failure here that topples all our success. The fertile earth, the straight tree rows, the sturdy trunks, and the ripe fruit. And children dying of pellagra must die because a profit cannot be taken from an orange. And coroners must fill in the certificates–died of malnutrition–because the food must rot, must be forced to rot.
    The people come with nets to fish for potatoes in the river, and the guards hold them back; they come in rattling cars to get the dumped oranges, but the kerosene is sprayed. And they stand still and watch the potatoes float by, listen to the screaming pigs being killed in a ditch and covered with quicklime, watch the mountains of oranges slop down to a putrefying ooze; and in the eyes of the people there is a failure; and in the eyes of the hungry there is a growing wrath. In the souls of the people the grapes of wrath are filling and growing heavy, growing heavy for the vintage.

    När jag läste det sista avsnittet i yngre tonåren blev jag helt paff- hela boken var en enorm läsupplevelse och har ni inte läst ”Vredens druvor” ännu så gör det.

    SvaraRadera
  23. @Ulf BodachSöderström

    Det du skriver är mystik, eller snarare myter. Du beskriver den sk penningmultiplikatorn - där bankerna lånar ut insättningar i en fallande geometrisk serie - den är totalt svammel. Fast det är sådana sagor ekonomer får lära sig då 99% av kurslitteraturen lär ut den sagan.

    Bank of England kom för någon månad sedan ut och förklarade bl.a att den penningmultiplikator du beskriver är en gonattsaga. Citat

    " Money creation in practice differs from some popular misconceptions — banks do not act simply as intermediaries, lending out deposits that savers place with them, and nor do they ‘multiply up’
    central bank money to create new loans and deposits."

    Vidare beskriver Bank of England skapandet av pengar på samma sätt som ekonomiprofessor Richard Werner beskriver i min första kommentar.
    http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Så, tyvärr, den som är penningmystiker är du. Eller om man vill vara snäll kan man säga att du lärt dig sagor och att det inte är ditt fel för det är sagor universiteten lär ut när det gäller hur pengar skapas.

    SvaraRadera
  24. @iblandekonomi

    Det blev fel nästan med en gång i det det skriver på din blogg, citat

    "Digitala pengar existerar som kontotillgodohavanden i våra banker. Om du har 10 000 kr på ett bankkonto är det alltså 10 000 kr som digitala pengar. "

    Nä, ett kundkonto hos banken kan inte innehålla kronor överhuvudtaget - kundkonton kan bara innehålla bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren. En skuld på kronor kan aldrig vara kronor. Banken kan betala sin kuld genom att du gör uttag - från bankomaten t.ex.

    För att citera samma Bank of England-papper som jag hänvisade Ulf ovan tll:

    “Bank deposits are simply a record of how
    much the bank itself owes its customers. So they are a liability
    of the bank, not an asset that could be lent out.”

    Översatt. "“Kontoinnehav är helt enkelt en sammanfattning av vad banken är skyldig sina kunder. De är en skuld banken har, inte en tillgång som kan lånas ut.”
    http://www.bankofengland.co.uk/publications/documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Men ändå påstår sig banken "låna ut" till konton - de säger: "Pengarna du lånat finns på ditt konto". Dvs banken kan bara "låna ut" sin egen skuld till kundkontot då kontot per definition inte kan innehålla något annat.

    Då du inte vet vad bankernas kundkonton innehåller har du heller inte förstått hur RIX fungerar Kolla på videorna i slutet av det här blogginlägget för att bättre förstå hur RIX fungerar:
    http://tinyurl.com/m252m8d

    SvaraRadera
  25. Ulf Bodach Söderströmfre aug. 08, 10:21:00 fm

    Lincoln: Jag nämner inte penningmultiplikatorn alls.

    Det jag säger i mitt blogginlägg är att bankernas utlåning motsvaras av skulder som bankerna har. Dessa skulder är reella, d v s kan de inte betala dem så går de i konkurs.

    Min poäng hade alltså inte med penningmultiplikatorns eventuella existens eller ej att göra utan med bankernas skuldsättning.

    Så vill du påstå att bankerna inte har någon skuldsättning så gör gärna det. I annat fall är vi förmodligten överens i den delen av diskussionen.



    SvaraRadera
  26. @Ulf
    Kollar man in ditt blogginlägg beskriver du hur en insättning lånas ut, det utlånade beloppet kommer sedan in som ett insättning som sedan lånas ut igen osv. Detta är den sk multiplikatorteorin - även om du kanske inte är vet att den kallas så. Nedan som du skriver på din blogg är t.o.m enligt Bank of England totalt nonsens, citat:

    "Dels genom Riksbanken, dels genom omvandling av reala tillgångar till pengar genom lån. I korthet lånar bankerna pengar av Riksbanken och företag och lånar sedan dessa pengar vidare till privatpersoner och företag. Men de pengar som lånas ut kommer sedan tillbaks till bankerna och kan då lånas ut igen."


    Var har jag skrivit att bankerna inte har någon skuldsättning? Jag (och ekonomiprofessor Werner) skriver tvärtom att banken skapar två skulder genom att hitta på fiktiva insättningar. Banken hamnar mao i skuld på samma belopp kronor som varken banken eller kunden varken lånat in eller ut.

    Bankerna är mao exakt lika skuldsatta som summan av alla de skuldslavar som de satt i skuld genom att svälla upp balansräkningen på ömse sidor.

    Ett annat perspektiv på samma sak är det,som jag beskrev till "iblandekonomi" ovan - banken kan omöjligt "låna ut" något annat än bankens egna skuld till kundkonton då kundkonton inget annat kan innehålla än bankens skuld (jag styrkte det med ett Bank of England citat men det framgår även av bankens balansräkning där kundkontona alltid finns på bankens skuldsida)

    SvaraRadera
  27. Ulf Bodach Söderströmfre aug. 08, 01:56:00 em

    Lincoln: Givetvis känner jag till penningmultiplikatorn. Jag har bara inte nämnt den. Min poäng var bara att många penningmystiker, i stort sett alla jag debatterat med, förnekar att bankerna måste skuldsätta sig för de pengar de lånar ut.

    Detta var vad jag skrev, har du någon invänding mot detta så får du gärna säga emot.

    Om pengaskapande:
    De pengar som lånas ut återvänder till banken i samma millisekund de lånas ut eftersom den låntagande parten får pengarna i form av ett tillgodohavande. I detta har du helt rätt och ingen förnekar att det är så. På så sätt kan peningmängden öka ganska snabbt i takt med värdet på tillgångar som fastigheter. Det är i sig ett stort problem, men det var inte det jag diskuterade.

    MVH US

    SvaraRadera
  28. @Ulf

    Nä, ordningen är den omvända, precis såsom ekonomiprofessor Rickard Werner påpekar; banken hittar först på att kunden gör en insättning och skriver upp sin skuld till kunden på kundens konto. Kunden får sedan "låna" det som står på kontot av banken (dvs bankens skuld, dvs fiktiva insättningen). Ingen ut eller inlåning har överhuvudtaget skett. Banken har bara svält ut sin balansräkning på ömse sidor med samma påhittade belopp kronor som varken lånats in eller ut.

    Vidare, i citat jag refererade till hävdar du att bankerna "lånar ut" pengarna som Riksbanken skapar. Riksbanken skapar kronor(centralbankspengar) två former
    1) Fysiska sedlar och mynt
    2) i form av vad storbankernas kontoinnehav på Riksbanken

    Banken lånar bevisligen inte ut fysiska kronor till kundkonton och kan heller inte "låna u" kronorna från sina centralbankskonton som du hävdar. Detta då bankernas kundkonton helt enkelt inte kan innehålla kronor överhuvudtaget - de kan bara innehålla bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren.

    Även här är Bank of England helt solklar:
    " A related misconception is that banks can lend out their reserves. Reserves can only be lent between banks, since consumers do not have access to reserves accounts at the Bank of England."

    Sid 3, se länk till pappret i tidigare kommentar.

    Så nä, inget av det du skrev är rätt. Du sysslar med mytbildning.

    Du svarade inte på frågan var jag skrivit att banken inte skuldsätter sig, kan du behaga göra det?

    Varför du plötsligt skriver om fastigheter har jag heller ingen aning om.

    SvaraRadera
  29. Ulf Bodach Söderströmfre aug. 08, 02:49:00 em

    Eftersom du är expert på pengar så känner du givetvis till att en väldigt stor del av alla lån i Sverige sker mot säkerhet i fastigheter bostadsrätter o dyl.

    Penningmängden kan inte ökas utan säkerheter eftersom alla pengar är skuldsedlar. Men även detta känner du till eftersom du är expert på pengar.

    Så givetvis har du en aning om varför jag skriver om fastigheter. Du är ju expert.

    :-)

    SvaraRadera
  30. @Ulf

    Och på vilket sätt har du med ditt senaste svar bevisat något av vad du skrev på din blogg när du skrev:

    "I korthet lånar bankerna pengar av Riksbanken och företag och lånar sedan dessa pengar vidare till privatpersoner och företag. Men de pengar som lånas ut kommer sedan tillbaks till bankerna och kan då lånas ut igen."

    Ingenstans! Och jo, till skillnad från dig så vet jag hur pengar skapas och jag undviker att försöka skapa mysticism och mytbildningar vilket du gör med ovan citat. Jag har påvisat vad Bank of England uttrycker och vad ekonomiprofessor Rickard Werner uttrycker och du har bevisligen inget att sätta emot.

    Men du är inte ensam om att tro att bankerna "lånar ut" insatta kronor till konton - t.o.m "nobel"pristagaren Krugman inbillar sig att så är fallet. Det visar på hur totalt verklighetsfrånvända nationalekonomer är. Det var med avsikt att skingra den dimman som Bank of England gick ut med sin rapport. Du är välkommen ut du också nu när du fått förklarat för dig hur det fungerar. :)

    SvaraRadera
  31. Ulf!

    Den enda "säkerhet" som bankerna behöver vid utlåning till ett bostadslån är numera 85% av priset vilket inte har krävts innan. Trots det går det att ta Blancolån utan någon säkerhet alls till andra saker och ingen bryr sig om eller kan kontrollera att inte kunden (låntagaren) går till en annan bank och lånar resten av summan utan säkerhet där. Vad händer då om kunden vill köpa ett villa för 2 miljoner istället för 1 miljon som den var värd för några år sedan? Jo helt plötsligt har värdet på villan stigit till det dubbla och så även den "säkerheten" du talar om. Det är alltså inga problem att låna ut hur mycket som helst och ju fler pengar som skapas och lånas ut ju högre blir priserna och "värdet" på villorna och därmed även dina så kallade "säkerheter". Men vad händer när inte folk kan eller vill låna mer pengar? Värdet på villorna och dessa säkerheter sjunker som en sten och visar sig vara ren spekulation och inga reella värden. Tänk om. Tänk nytt. Tänk rätt.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  32. Ulf Bodach Söderströmlör aug. 09, 09:13:00 em

    Jan: Vad menar du med "dina så kallade säkerheter"? Menar du att banken lånar ut till bostäder utan att kräva att bostäderna pantsätts för lånet? Eller menar du exakt det jag skrev: Att det är ett enormt problem att bostäderna på papperet är värda en massa pengar, så att penningmängden ökar mer än vad som kan anses rimligt? I så fall är vi ju överens?

    Varför är du i så fall spydig?

    SvaraRadera
  33. Ulf!

    Nej! Naturligtvis inte men man behöver idag inte ha mer än 15% i så kallat eget kapital (innan 0%) för att få låna till ett husköp med fastigheten som säkerhet. Men det kan man lätt kringgå då det alltid i princip går att få ett Blancolån utan säkerhet om bara man är villig att betala en hög ränta. Det räcker med att man har en inkomst och att banken eller andra långivare tror att man ska kunna betala tillbaka på sikt. Det är en riskbedömning som långivarna gör och är bara vinstmöjligheterna tillräckligt stora finns det alltid någon som är villig att låna ut pengar. Så penningmängden kan därmed visst öka utan någon säkerhet. Dessutom vad är den säkerheten värd om den sätts efter ett pris som trissats upp av att allt mer pengar skapas? Det var bara det jag ville påpeka. Att du anser det vara spydigt är upp till dej att bedöma.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  34. Vilken bra intervju! Bra att "experterna" ställs mot väggen. Roligt med frågan om var pengarna kommer ifrån haha.

    Kerstin

    SvaraRadera
  35. @iblandekonomi

    Det är lätt att hitta en definition på vad som är kronor och vad som är bankernas skulder på kronor(dvs kundkontona). Ett kundkonto hos banken kan per definition aldrig innehålla kronor- vilket också är vad Bank of England påpekar. Att beskriva saker felaktigt gör inte saker lättare att förstå - det gör dem svårare att förstå. Att kunna skilja på "skulder på kronor" (dvs bankernas kundkonton) och kronor är trivialt.

    Att vi sedan använder bankernas skulder på kronor (dvs ditt kontoinnehav) som pengar och betalmedel, dvs som ett substitut för kronor, gör inta att kundkontona ÄR kronor - din text är helt enkelt sakligt felaktig.

    SvaraRadera
  36. När det gäller definitionen på pengar, så utmanar jag läsaren att ta fram den juridiska definitionen på pengar.

    Det verkar finns definitioner på många saker, men inte på just pengar.

    Sök på: Ron Paul Ben Bernanke I Want A Definition Of Money

    För övrigt är sidan Positiva Pengar en bra sida att läsa noga.

    SvaraRadera
  37. @Lincoln

    Kronorna du pratar om är ganska ointressanta för mig, pengarna desto mer intressanta.

    Du har för övrigt själv hittat på definitioner för begrepp (med stöd av kontroversiella källor), och jag vet att du inte använder dig ens av dina egna definitioner konsekvent (eftersom de är lite krystade). Det är framförallt därför det är så svårt att förstå det du skriver.

    Du vet också att det fungerar så som jag skriver när pengar skapas. Om du tycker att det kan formuleras tydligare, kom gärna med förslag, du är välkommen att diskutera på min blogg (och då menar jag inte något rörigt klipp och klistra från dina svårtydda beskrivningar).

    SvaraRadera
  38. @ A. Nilsson

    Att hitta en juridisk definition på pengar kommer inte bli lätt, och inte heller speciellt viktigt. Men man kommer nog ganska nära om man utgår från de pengar som accepteras som betalning av skatt (tillgodohavanden på bankkonton och kontanter, och eventuellt annat jag inte känner till).

    Jag skulle bli förvånad om någon kunde hitta en juridisk definition på en gris också, trots att det nog är lättare att ta fram än en definition på pengar som fungerar i alla sammanhang.


    Jag har valt att skapa en definition på pengar som tar upp de egenskaper som är viktiga för förståelsen av de resonemang jag för kring pengar på min egen blogg.

    SvaraRadera
  39. Jag hittade faktiskt en juridisk definition på elektroniska pengar enligt nedan, som gäller i SFS 2011:755 Lag
    om elektroniska pengar. Alltid något.

    "2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som
    a) representerar en fordran på utgivaren,
    b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner
    enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och
    c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,"

    SvaraRadera
  40. @Lincoln

    "Jo, jag vet hur pengar skapas och bankerna kan inte skapa kronor som du påstår."

    Det är du Lincoln som skrivit texten ovan, inte jag.

    Vad jag kan se är det bara du som tjatar om kronor i den här tråden, så vad gäller dem verkar du föra en diskussion med dig själv där du verkar behöva hitta på motargument att bekämpa.

    Kronor, så som du använder begreppet, utgör en mindre del av de pengar som finns i samhället. Därför är de inte lika intressanta som det större begreppet pengar, enligt min definition, tycker jag.

    SvaraRadera
  41. OK, jag förstår vad du menar med kronor nu Lincoln. Du tänker på texten här förstås: http://iblandekonomi.wordpress.com/2014/03/04/skapa-pengar/

    Ber därför om ursäkt för mitt tidigare lite spydiga inlägg.

    Förklaringen till att jag använder begreppet kronor i min beskrivning är att pengarna på kontot mäts i enheten kronor. Ej att förväxla med de kronor som Riksbanken ger ut. Modifierar texten så att det framgår bättre.

    SvaraRadera
  42. Eller, jag hoppar över kronorna helt och hållet, det var dumt att blanda in dem i texten.

    SvaraRadera
  43. @iblandekonomi

    Så inte nog med att du är ointresserad av att veta skillnaden mellan kronor och skulder på kronor - du är dessumtom ointresserad av vad du själv skriver. Från din blogg där du påstår dig beskriva hur pengar skapas:

    "Banken för in 1 miljon på person A:s konto och registrerar samtidigt en skuld från person A till banken. Nu har det skapats 1 miljon digitala kronor i person A:s ägo och en skuld från person A till banken."

    Du skriver att banken skapat, citat:
    "1 miljon digitala kronor"
    men samtidigt skriver du att:
    "Banken för in 1 miljon på person A:s konto"
    som om banken överfört 1 miljon kronor till banken.

    Det du skriver är totalt svammel.
    1) banken har "för" inte "in" 1 miljon kronor till kundens konto. Banken hittar på att kunden gör en fiktiv insättning på 1 miljon kronor som aldrig skett (såsom ekonomiprofessor Richard Werner beskriver ovan). Kundkontot är INTE kronor

    2) Nä, inga kronor har skapats av banken

    Jo, min elräkning mäts också i enheten kronor men men den kan omöjligt VARA kronor. Att bladdra ihop det med att en skuld på kronor ÄR kronor såsom du (och bankerna) gör är klar desinformation).

    Det är ju helt uppenbart att det du är mest ointresserad av är att beskriva penningsystemet.

    SvaraRadera
  44. Som du ser har jag ändrat lite i texten. Känns den OK för dig nu?

    (det är nog mer relevant att ha denna diskussion i kommentarer till texten vi diskuterar)

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.