tisdag 22 juli 2014

Ur arkivet (12) Kycklingarnas Mecka


Läste i Katrineholms Kuriren om att slakteriet i Valla är kycklingarnas Mecka. Nu tror jag förstås inte att det är till Valla kycklingar vänder sig för att få nåd. Men artikeln var intressant. Den beskriver på ett bra sätt vilket förhållande vi måste ha till kycklingar för att kunna stå ut med att behandla dem som vi gör.


Hela kycklingindustrin bygger på att konsumenten inte skaffar sig kunskap om hur djuren hanteras. Från det att de föds till det att de slaktas tvingas de leva ett liv som är helt främmande för höns. Men billigt blir det.

Ju mer urbana vi blir till vårt sätt att leva ju mer kan vi fjärma oss från insikten att varenda höna är en individ - till råga på allt en ganska socialt utvecklad individ. Alla vi som har, eller har haft, egna höns vet hur personligheterna utvecklas och vilka relationer de har till de övriga hönsen i flocken.

För att stå ut med hur industrin hanterar hönsen så förvandlas de i retoriken till råvaror redan som levande. Vi producerar kycklingar, heter det.  Ungefär som vi producerar järnmalm eller rödbetor. Problemet är att råvaran kyckling är en levande varelse med hjärta, nervsystem och förmåga att känna stress och smärta. Och dessutom med DNA förvillande likt journalisters, politikers och till och med krönikörers.

Vi säger naturligtvis inte att barn produceras på BB, eller att bergsgorillor produceras i Bwindiparken i Uganda. De flesta av oss drar oss nog också för att säga att man på bondgården i trakten producerar kalvar. När vi kommer till grisar så börjar det närma sig produktionsbegreppet.  Ju eländigare djuren har det ju mer förtränger vi vår empati  genom att nyttja orden på ett sätt som inte stör oss.

Därför produceras kycklingar i Valla. Därför beskrivs Valla som kycklingens Mecka, inte som kycklingens Treblinka. Även om det faktiskt vore mer relevant om man nu ska ta till ortnamn.

I Valla är det meningen, enligt artikeln, att man skall ”producera och förädla” 90 000 ton kyckling per dag. Det var förstås feltryck.  Per år låter mer rimligt. Hur som helst: själva produktionen av kyckling är således detsamma som själva slakten. Det vill säga när råvaran slaktats blir den kyckling… Det är så livsmedelsindustrin vill att vi skall tänka.

I dödsögonblicket börjar förädlingen av råvaran.  Förädlas tigern också när den slaktas för att bli potensmedel åt suktande män i Asien? Förädlas elefanten när man tar dess betar för att göra askkoppar? Förädlas vi när vi bränns till aska och blir till nyttig näring i minneslunden?

Tja, inte vet jag.  Det är lika mystiskt som att man kan köpa stora kycklingfiléer.  Mig veterligen är en kycklings filé synnerligen liten… Och vem sjutton är mor Stina? Hon måste ha ganska många höns i alla fall.

Nu tror säkert en och annan läsare att jag är vegan eller åtminstone vegetarian. Men det är jag inte.  Jag finner bara att livsmedelsindustrins hantering av djur är vedervärdig.

Jätteanläggningen i Valla är ganska liten i jämförelse med annat här i världen. Vad säger ni om en grisfabrik med 400 000 grisar i Ryssland? I Sverige finns förresten jordbruksföretag med 4000 kor, men de får i alla fall heta Gullan och Rosa för att vi ska tro på Sörgården.

Kronfågel säljer gårdskycklingar. Det låter väl romantiskt? Kanske vill vi bli tröstade med en lögn. Ända tills vi får se verkligheten i teve. Då blir vi upprörda. Åtminstone till nästa fredag då vi serverar gårdskyckling…

Vad är det vi inte vill veta? Tja, att kycklingarna aldrig får träffa hönan (trots att Kronfågel talar om ”gårdskycklingar”), att de hålls inomhus i stallar som rymmer tiotusentals individer med upp till 25 stycken per kvadratmeter (fast Kronfågel berättar hellre på sin hemsida att kycklingarna är trygga eftersom inga råttor kan komma in och bråka med dem), att de ska växa upp till slakt på en dryg månad och därför växer så fort att de får ont (avståndet från djurskyddslagens portalparagraf till den enskilda kycklingens välfärd är ungefär som avstånd mellan Jorden och Saturnus).

Ungefär 150 000 kycklingar självdör under transporter till slakterier. Där hängs även de benskadade upp i benen inför slakt. De flesta sänks ner i ett elektriskt vattenbad. En del gasas. Punkt.

Jag läser en annan artikel i samma tidning. Fyra hönor skall stimulera äldre på Yngaregården i Björkvik. De har fått ett fint litet hus att bo i, med rejäla sittpinnar, gått om strö och plats så de slipper slåss om utrymmet. Plötsligt blev råvarorna alldeles levande.  De får leva nästan riktiga hönsliv. De har fått nåden att komma till något som liknar kycklingarnas Mecka.  

Krönika Katrineholms Kuriren 2011 
Bild: Detalj från Isman, Birger Schlaug

10 kommentarer:

  1. Det är bra att det finns icke vegetarianer/veganer som reagerar på hur vi behandlar djuren, i det här fallet kycklingar. Ett bra inlägg. Men "Love"...?

    Att kycklingar är egna individer med känslor kan även vi, som inte haft höns begripa. Det finns forskning kring djurens känslor.

    Det borde vara självklart, att den som äter kött bryr sig om hur det gått till, innan djuret hamnar på tallriken. Hur förklarar vi för barnen?

    Nästa steg när "vi" nu begripit kanske det är dags att förstå, att vi kan välja bort att äta kött? Vi har lämnat djurriket och trätt in i människoriket. Där borde våra känslor för allt annat liv förädlas i takt med att det mentala utvecklas.

    Mindre kött på tallriken en bra början? I skolan, inom vården osv?
    Vi talar ofta om mindre kött för klimatet. Men förbiser att djuren är kännande varelser. Det låter hemskt, men är skillnaden så stor mellan ett djur som utvecklat "hög" mental förmåga och en människa som beter sig som en barbar? Den sistnämnda skulle förmodligen ingen vilja ha på tallriken.

    Är ganska trött på diskussioner kring, att vi ska sluta äta kött för klimatets skull. Debatten borde fokusera på djuren i första hand.

    Djur och barn förbises och vi talar om dem som mindre värdefulla. "rasism"? Barn är ett folk...

    Lisbeth

    SvaraRadera
  2. Tack för ett i myllret av skäl till att å det skarpaste undanbe sig epitetet Människa - den mest skamfyllda benämning som står att finna!

    SvaraRadera
  3. Det konstigaste i sammanhanget är att sällskapshönsen är mest intressanta objekten för länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. De får säkert flera besök per år.

    SvaraRadera
  4. Vår behandling av djuren är inte bra. Djuren är i livsmedelsindustrin instängda i ett ekonomiskt tänkande som fråntar dem basala egenskaper och behov. De blir maskiner, icke-levande ting. Äldre tiders behandling av djuren ska dock inte romantiseras; den var många gånger fasansfull även den. Men idag tillkommer automatiseringen av hanteringen av djuren. Kött och andra delar från djuren har varit människoföda under miljontals år och har följaktligen spelat en viktig roll i vår utveckling och kroppsuppbyggnad, då inte minst när det gällde våra hjärnors utveckling. Vi är allätare, alls inte några vegetarianer. Detta hindrar dock inte att vi kan leva utan kött, d.v.s. vi kan välja. (Själv praktiserade jag lakto-vegetarianism i 25 år och veganism i 6 år). Den här lösningen på problemet med den dåliga behandlingen av djuren tenderar dock att stanna vid privata initiativ. För att ge djuren bättre liv krävs alltså systemförändringar. Jag är inte heller säker på att veganism är någon lösning alls eftersom den livshållningen i konsekvensens namn faktisk utesluter djuren i våra liv. Konsekventa veganer kan endast acceptera förhållanden där djuren lever fritt i den fria naturen, alla övriga relationer till djuren innebär förtryck av dem. Men inte heller i den fria naturen lever ju djuren utan påverkan från oss människor; vi inkräktar ständigt på deras utrymmen. I den yttersta analysen blir det så faktiskt en omöjlighet att vara människa tillsammans med djuren. Ett dilemma alltså. Och så vaknar man (åter) upp till insikten att djur och människor delar den här planeten och alltså måste vi finna rimliga villkor för vår samexistens. En rimlig etik. Kan man då säga att veganens livshållning är rimlig? Jag anser inte det, numera. Att sätta sig över det faktum att människan är allätare är ju nämligen att begå våld mot oss själva, och det vill åtminstone inte jag namnsätta som bra etik. Lite skämtsamt kan man faktiskt säga, att hade den livshållningen praktiserats under människans evolution, hade det inte funnits några människor idag. Den här insikten får dock inte hindra oss från att kritiskt granska nutida behandling av djuren och dessutom våra kostvanor. Vi kan nämligen klara oss med betydligt mindre mängd kött än vad vi stoppar i oss idag. Dagens djurhållning och kostvanor är dessutom förknippade med ekologiska avtryck som är helt orimliga. Att äta mycket kött är dessutom inte bra för hälsan. Detta tillsammans pekar ut en framkomlig väg. En bantning av hela djurhanteringen, plus ett reducerat köttintag, plus avsevärt förbättrade villkor för djuren. Djurens välmående måste få väga tungt och inte, som idag, skalas bort av snävt ekonomiskt tänkande.

    SvaraRadera
  5. Katastrofer var ofrånkomliga.
    Den logiska slutsatsen var därför
    att njuta privategoistiskt ännu
    hänsynslösare än förut.

    DESSA människor och deras
    njutningar roade inte Nina.

    Verklig njutning upplevdes av
    dem som brutit igenom till sin kärna.
    Deras lågor var sega och böjliga
    omöjliga att bryta loss.
    De genomlyste hela personligheten och gav den styrka.
    De människor som inte var
    råmaterial till andra, stod
    givetvis i början av någonting
    som den orörda snön påminde henne om.
    Samhälsformerna svarade inte
    längre mot folkets behov.
    Ett nytt samhälle, med en
    mänsklig återkopplingsfunktion
    var vad som krävdes.

    Att Nina inte visste hur det nya
    samhället skulle se ut gjorde bara
    utmaningen större och mera lockande.

    Intern: robes Bshote

    SvaraRadera
  6. Mårddjuret Thurneman har lite "saltlakrits" att bjuda på i hettan: den hets som framförts mot vildsvin förargar honom, låt de söta grisarna leva, manar han. Kan man inte vistas i naturen utan att reta upp djuren får man skylla sig själv, då är det ens eget fel! Då ska man gå till badrumsspegeln, peka på personen som syns där & skylla på denne. "-Men ibland så.."försökte jag invända "-TYST, TYST!" väste han då. Ja, han är så där. Politiska ankdammen avfärdar han också, kallar den "politisk sumpmark" fylld med bleka figurer som småfolk aldrig tycks bli av med. De återkommer hela tiden, även fast de röstas bort. Vissa figurer som hållit sig kvar sedan medeltiden pga kontakter & självskryt har i media förvandlats "legender"; om de släpper väder så är hänförda journalister intresserade av hur det lät. Så sade han, den strävhårige Thurneman. Ord & inga visorrr, det. Lakrits när den är som mest salt.

    SvaraRadera
  7. Vilken bild av Jorden som ska gälla handlar det om, om den ska
    överleva eller inte. Då duger
    det inte att flamsa på som
    Lasse Åberg och hans vänner gör!

    Därför att de väsentliga
    frågorna icke ställs.

    Och dem vill publiken inte höra!

    Sådant upplevs av mig som ett dilemma!

    Men om Ni nu har bestämt att det är
    Kapten Konkurs som ska styra så
    vad kan jag då göra en
    mot Er?

    Intern 7725




    SvaraRadera
  8. Med förvåning ser jag att det, trots den här perioden med blogglättjans arkivflykt, är massor med besökare. Tack för att ni hänger med! Det blir arkiv ett tag till, sedan utlovar jag en bildsatt saga om Sverige. Glad sommar på er allihop! Ni som hittat till bloggen från fjärran land ska veta att det här gnälls det för fullt i teve, radio och i press på att det plötsligt är för varmt. Suck.

    SvaraRadera
  9. Provar att tillverka en länk i blogger eftersom blogger självt inte tycks lyckas med det av någon konstig anledning:
    Dokumentärfilm från Norge om det muslimska brödraskapet

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.