torsdag 10 juli 2014

Ur arkivet (1): Världen är liten, vi kan inte välja var vi blir födda och vilka våra föräldrar är...



När vi simmar bland trädkronorna i ytterkanten av mangroveskogen  känns lusten att simma ner bland dess rötter stark. Vi är varnade för att dyka, risken att fastna i de långa rotsystemen är uppenbar. Vattnet är varmt, salt, kanske nästan som urhavet, det hav ur vilket livet föddes.


Vi hade tidigare under dagen sett delfinerna hoppa kring båten, uppmuntrade av skepparen som ihärdigt kallat på djuren. Och vem kan motstå frestelsen att simma i samma vatten som de smarta och lekfulla kusinerna från havet? Havet ligger stilla så här vid flodmynningen, solen känns nästan plågsam så fort vi tar oss upp på båten igen.

Vi äter och mörkret faller snabbt och ljuden är som hämtade ur ett vykort; trummor i fjärran som når en nästan extatisk hastighet. Vi närmar oss byn och doften av fisk blir nästan kvävande. Mamma låter barn få bröstet, pojkar sparkar boll i skenet av några eldar, män sitter och pratar om det jag inte har en aning om, näten hänger tunga och snart har vi barn runt om oss. Den lilla killen, som snabbt springer fram och tar min sons hand i sin lilla hand, har såriga ögon och den lilla tjejen som får tag på min dotters hand har en trasig röd klänning. De tigger inte, är bara nyfikna och välkomnande. Vi vita främmande människor går genom byn efter vårt äventyr, de hyrda jeeparna dyker upp och vi drar iväg till lyxen på hotellet, duschar, byter kläder, åker på snabba hjul ut till flygplatsen och landar några timmar senare på Arlanda. Tar flygtaxi till Centralen, tåget till Katrineholm och nästa dag skall barnen till skolan i Vingåker där mammor ger barnen bröst, pojkar sparkar boll och männen kanske pratar med varandra.

Världen är liten, vi kan inte välja var vi blir födda och vilka våra föräldrar är, vi kan inte förhindra åldrande och död. Och vår största längtan är att få uppleva kärlek och att bli bekräftade för de vi är. Vi är så lika och det mesta som gjort att vi blev de vi blev är tillfälligheter och något som vi inte kan göra så mycket åt. Jag och mina barn kunde lika gärna vara de som bodde i fiskebyn vid havet, den kunde vara min son som hade såriga ögon och min dotter som hade en röd, trasig klänning.  De kunde vara min familj som såg fisket försvinna när utländska fiskeflottor dammsög haven för att förse världens redan mätta med än mer mat. Det kunde vara vi som planerade att fly från fattigdom och inbördes krig som vi inte hade med att göra.

Men vi lämnade byn, sittande i våra hyrda jeepar, tagna av äventyret och vårt inbillade mod, sedan vi med milt våld lossat våra händer från de där barnen som så gärna ville hålla i våra händer och få veta något om vår konstiga värld långt borta. I flyget hör vi råa vita skämt om kvinnorna och männen i Afrika och vi undrar över vilka som är mest värda ett garv.  Nog är det vi i vår civilisation? Vi, som fått större förutsättningar än någonsin att leva ett gott liv, med tid för kärlek och lust utan hunger och materiell nöd, men som drunknar i strävan efter mer av det som aldrig någonsin kommer att ge oss tillfredsställelse. Är inte det värt ett garv? Civilisation?

I botten på varje flyktingdebatt ligger värderingar, erfarenheter, föreställningar och allt som oftast rädslor. Och som en väv för hur vi ser på världen och dess människor ligger ofta medvetna eller omedvetna stråk av det som byggt vår kulturs vurm för rangordning och hierarkier. Vit man överst, möjligen med Gud ännu högre. Sedan kommer de andra.  I detta ligger, mer eller mindre dold, rasistiska frön.

Det är ifrån den världsbilden – medveten eller omedveten – vi skall ta oss an flyktingdebatten. Det är utifrån den världsbilden vi måste resa oss, skaka av oss även sådant som vi kanske inte ens är medvetna om. Vi måste krypa ur föreställningar om den andre, måste sluta tala om kollektiv och om ”folket” och se individen.

Mina barn pratade länge om byn därnere, de funderade och det blev bra funderingar. Och jag kommer aldrig att glömma hur deras rädsla i den där fiskebyn rann av när små nyfikna händer höll deras där vi gick genom de främmande lukterna, de främmande färgerna och det främmande och lite skrämmande kollektivet.  

Infört i Flyktingbloggen 2011
Bild: Detalj från oljemålning av Lena Rosén Schlaug 

44 kommentarer:

  1. Vi måste tala mer om kollektiv. Inte mindre. Varje samhälle är ett kollektiv olikt andra samhällens kollektiv. Det glömmer politiker när de skapar skrivbordskonstruktioner som inte fungerar så bra i verkligheten.

    Vi väljer inte våra föräldrar. Men vi placeras inte heller där vi placeras av en slump. Ett system som formar alla efter samma mall, är ett system för enfald och inte mångfald.

    Individen och dess utveckling är i den djupaste mening viktigast. Att arbeta bort rädslor och fördomar "rasism". Men vi är alla delar av kollektivet. Inte fullt så viktiga och betydelsefulla som vi tror alltså.

    Individualism och konkurrenstänk genomsyrar hela samhället. Det är så onödigt. Vi vet nu att vi som människor är väsen från allt annat skiljt. Att vi är unika individer. Ett ekonomiskt system som tvingar människor att fly istället för att få utvecklas där de placerats är det frihet?

    Varför låtsas att rötter inte är viktiga för människor i debatten?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  2. Det är där vi befinner oss nu i kaos. Vi tutas i att tro att rötter är mer eller mindre oviktiga. Människor som säger nej tack till detta blir kallade främlingsfientliga och rasister. Buntas ihop och stämplas.

    I Danmark vill man nu lösa tiggeriet med att skicka det till Sverige. Ska vi endast buga och säga ja tack, eller ska vi även titta på bakomliggande orsaker.

    Naturligvis ska vi inte säga nej ni får inte komma hit heller. Vi får ta konsekvenserna av förd politik dvs. skrivbordskonstruktioner. Vi får ta det som individer i ett kollektiv. Vi det är vi som för närvarande befinner oss i landet.

    Skulle vara roligt och framförallt nödvändigt, med ett utvecklande samtal. Om vi för en gångs skull kunde glömma prestige och rädslor och föra samtalet vidare mot allt längre och längre tankar.
    Det verkar vara det som skrämmer politiker allra mest.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  3. Vi måste samtala inte enbart om hur vi skall komma ur ett ekonomiskt system som grundas på idén om den eviga ekonomiska tillväxten som den eviga befolkningstillväxten vilken mest göder de rikaste genom konsumtionshysteri.
    Vi måste rikta blickarna mycket mer åt den globala finanskapitalismen som med hjälp av sina multinationella företagskoncerner, och i samklang med våra politikers ambitioner att sänka våra löner, i nation efter nation frammanar ett scenario med ökande arbetslöshet, bostadsbrist, dåliga skolresultat, ansträngd välfärdsekonomi, bidragsberoende, segregering, brottslighet och utanförskap. En modern variant av de europeiska kolonialmakterna som förr delade upp världen i onaturliga gränser.
    Kan verkligen lösningen för Mellanösternkonflikten vara en stat för judar, palestinier, kristna och alla övriga som önskar vara medborgare i deras samhälle?
    Ett land öppet för alla som önskar bli delaktiga, kravet är vilja till samarbete och delaktighet, inte hudfärg, historia, arv eller familj. En stat som tar emot alla människor som önskar medverka till ett demokratiskt och rättvist samhälle och kapabla till att ha ett ekonomiskt utbyte, gemensam utbildning och rättsväsende. Med samhällen utan nationalism och konservativa religioner som lägger krokben för varandra?
    Inte i Sverige, Burma, Thailand, Indonesien, Libyen, Egyptien, Libanon, Syrien med flera länder har det gått att få folk att hålla sams utan vi ser snarare en ökande oro. Men i Japan med en etniskt homogen befolkning är de sams!

    SvaraRadera
  4. Apropå rötter...våra förfäder, mörka i hyn, kom ju vandrande hitåt från Östafrika för si så där 70 000 år sedan, träffade förmodligen på och beblandade sig med enstaka neandertalare, vars tid på Jorden var på väg ut och - så står vi här nu på norra halvklotet, bleka i hyn för att lättare kunna ta upp D-vitamin...allt med hjälp av evolutionens, ingen annans, omsorg. Vi borde känna stor samhörighet och respekt för vårt eget ursprung.

    Per

    SvaraRadera
  5. Per sa...

    Nej, jag har väldigt svårt att känna samhörighet med de halaporna som befolkade världen för 70 000 år sedan.
    Dessutom drabbar globaliseringen hela befolkningar snabbt och våldsamt i motsats till evolutionen...

    SvaraRadera
  6. Vi behöver komma ihåg att vi samtalar utifrån olika värdegrund? Birgers tal om "tillfälligheter" passar inte in i ett tankesystem som anser att vi reinkarnerar.

    Man skulle kunna säga att det kan vi bara tro att vi gör. Men man kan också lika gärna säga, att en del inte tror att vi lever många liv. Vi kan pröva tanken och se var den för oss... Kanske till längre tankar?

    Alltså så kan jag välja att instämma i, att det kunde lika gärna vara jag, som fick uppleva livet som flykting i detta nu. Men det gör jag inte! för jag tror inte på tillfälligheter eller slumpen. Jag tror att livet är fullkomligt rättvist.

    Aha avslöjad! Du tycker att flyktingar förtjänar sitt öde tänker många då. Att vi inte ska hjälpa. Inte alls! jag tänker att vi upplever precis det vi behöver uppleva. Just nu upplever vi kollektivt att flyktingar försöker ta sig hit. Hur vi handskas med det är upp till oss själva var och en. Men även som kollektiv.

    Att våra egna och kollektivets val får konsekvenser kan vi nog enas om. Konsekvenser för jaget och konsekvenser för landet, världen.

    Skulle vara på tiden med en politik och politiker, som ägnar en tanke åt, att vi faktiskt själva kan få komma tillbaka och ordna upp allt kaos. Att kommande generationer kan vara vi själva.

    Men istället säger man vi lever bara en gång. Fast man faktiskt inte har en susning om att det stämmer. Snacka om att tro.

    Alltså om nu individen i djupaste mening är viktigast. Varför ägnar de flesta då inte en tanke åt, att de som kommer tillbaka kan vara vi själva? Är det en egoistisk tanke? Hur kan det vara det med allt individualisttänk?

    Är inte individens utveckling viktig för kollektivet? Det finns ingen ond Gud bakom detta som religionerna tutat i människor.

    Samhällsevolutionen skulle alltså kunna ta ett stort kliv, till skillnad från evolutionen som går sakta framåt. Men vi får de politiker som vi förtjänar. Samtidigt talar vi om att bilda kultursamhällen, fast vi ser att globaliseringen nu drabbar oss med full kraft.

    Jag har ett relativt gott minne och jag vet Birger att du prövat denna tanke...

    Lisbeth



    SvaraRadera
  7. "Varje samhälle är ett kollektiv olikt andra samhällens kollektiv." Ja, vad innebär det "egentligen" att människan är en social och kulturell varelse. Hur tungt väger samhörighet och gemenskap för en sådan art. EN av trådarna som behöver beaktas vid nystandet.
    Global rättvisa är en av mina hjärtefrågor, men vi är på fel väg.

    SvaraRadera
  8. Mänskligheten består av en kollektiv enhet och i enheten ingår var och en som en del.
    Kollektivet är viktigast !

    När det gäller kollektiv finns det massor av kollektiv i den kollektiva enheten. Mångfald berikar, men i vår dagliga egoism strider vi om en massa oväsentliga och löjliga detaljer som orsakar ännu mer splittring och kaos. Idag är det själviskhetens jag som regerar. När egoismen upphör inser vi att kollektivet är det viktiga och därmed " att mänskligheten består av en kollektiv enhet ", där du och jag övergår till vi.

    Som jag ser det är livets mening ökad tillväxt av medvetenhet hos var och en av oss. När medvetenheten ökar hos individen förstår individen allt mer. Medvetenheten är olika hos var och en av oss, och det innebär att vi har många olika uppfattningar om hur verkligheten är och hur den ska vara, vilket dagens världsliga kaos vittnar om. Vissa av oss har en syn som säger antingen - eller, svart eller vitt, medan andra har ett större perspektiv på hur det är och hur det ska vara. Vi har olika grad av förståelse, men det betyder inte att någon är bättre än någon annan! Vi bör inse att vi inte är lika, vi är olika - enhetens mångfald berikar.

    I vårt oförstånd bortser vi, och det politiska perspektivet, från enkla egenskaper som detta : Alla behöver varandra, och varje syssla är lika mycket värd.

    Om jag anser att min insats är mer värd, då kräver det att andra tar hänsyn till mina krav. Min insats kanske kräver mer, men att ha större anspråk på de samlade resurserna betyder att andra får det sämre, dvs jag är viktigast.

    När individen är till för kollektivet och kollektivet är till för individen, då är vi på rätt väg.

    Lisbeth, bra inlägg.

    Christer

    Christer

    SvaraRadera
  9. Så här sa Stefan Löfven i sitt tal i Almedalen: "Människor ska behandlas som människor. Det är inget löfte - det är en plikt." Vad han menar kan vi fundera över.

    Formuleringen är bra. Hur det visar sig i verkligheten blir ofta något helt annat. Vi ska värdras lika har politiker påtalat så länge jag kan minnas - det är några år och livserfarenheter sedan. Ser vi till historien och verkligheten kan man säga så här - i en tom tunna skramlar det mest.

    Christer

    SvaraRadera
  10. Riktigt bra skrivet, Lisbeth. Tack!

    Tankar inom antroposofin, som jag fått ta del av, kungör att vi faktiskt väljer ut vilka föräldrar vi ska låta oss återfödas av. Och att det är vi själva som får sopa upp efter oss, det känns så riktigt. Karmalagen är utjämnnde, kanske man kan säga.

    Bra skrivet också av Christer, Tack!

    Det gamla utropet "En för alla, alla för en!" står sig alltså än idag.

    Gt

    SvaraRadera
  11. Anonym, "Ja vad innebär det "egentligen" att människan är en social och kulturell varelse." Ja, att vi är på fel väg det visar allt kaos. Vi får se hur vi kommer att handskas med verkligheten. Om det leder till mer tolerans och empati. Eller tvärtom.

    Christer beskriver det bra tycker jag "Alla behöver varandra och varje syssla är lika mycket värd" Han skriver att vi och det politiska perspektivet bortser från det.

    Det gäller både höger och vänster. De ideologier som avlöser varandra och ändå så kvarstår klyftor och fattigsdomsproblem.

    Gt, Det är ingen omöjlig tanke att vi väljer våra föräldrar. Men om vi ser till skördelagen eller karmalagen är vi kapabla till detta? Beror det inte på hur långt vi kommit i vår utveckling av medvetenheten? Ödet talar en del om dvs. ödesmakter. Talas det om detta inom antroposofin?

    Tycker det Christer skriver är viktigt att det finns massor av kollektiv i den kollektiva enheten. Vi skulle kunna fundera över vilka... Samt utifrån det perspektivet sätta in individen i dess sammanhang.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  12. Varje sak på rätt ställe. Vi hyllar kollektivet i en del fall. Till exempel kollektiv trafik.

    Men inte i andra. Till exempel dagis med sin kollektiva uppfostran av de små barnen. Föräldrar ser dem vid avlämnadet och hemtagandet, sedan är det snart dags att nattas. Barnen präglas på dem som de mest umgås med.

    Kollektivanslutningen av facket till sossepartiet sågs som vidrigt av oss som inte var sossar. Man kunde gå ur en gång per år, då inför alla sossar som satt på fackets expedition. En del av oss vågade inte, utan förblev anslutna. Tjusigt va?

    Svar på Lisbeths fråga: Läs Rudolf Steiners bok "Antroposofi -en sammanfattning". Den förklarar tingen vida bättre än jag skulle kunna. I Stockholm finns Antroposofiska bokförlaget. Där hittar du nog fler förslag till svar i "ödesfrågan".

    Antroposofiska Sällskapet i Sverige har även cirkelverksamhet på en del orter. Nyligen hade vi en sådan i Antroposofisk medicin.

    Kolla gärna: www.vidarkliniken.se och www.integrativecare.se

    Gt

    SvaraRadera
  13. Mårddjuret Thurneman bad mig vidga perspektivet; han var trött på "den tvåbenta vinkeln". Less på älg-massakrer som varje höst beskrivs som folkfester beklagade han han, sittande på en sten, att skogens djur nog aldrig blivit lika illa behandlade/förtalade som idag: det mesta handlar om att flå, skjuta, knäppa, avliva, stycka & exploatera. En fascistisk paramilitär jägarkår & omänskligt snåla markägare hade givits rollerna som bödlar & domare i landet avlång, fräste han i det skarpa solljuset. Djuren får inte längre äta lunch i skogen, det blir för dyrt! Så sammanfattade han sin mycket dystra bild av dagsläget. När jag målande beskrev bilden av ett ekologiskt naturfolk som dyrkar naturen skrek han "-håll käft, håll käft!" i falsett. Det var en urladdning följt av rensad luft, lite som vid ett häftigt åskväder..

    SvaraRadera
  14. Var och en blir förstås rik på sin tro, men personligen upplever jag det som vulgärt att nämna flyktingar och reinkarnation i samma mening.

    "Aha avslöjad! Du tycker att flyktingar förtjänar sitt öde tänker många då. Att vi inte ska hjälpa. Inte alls! jag tänker att vi upplever precis det vi behöver uppleva. Just nu upplever vi kollektivt att flyktingar försöker ta sig hit. Hur vi handskas med det är upp till oss själva var och en. Men även som kollektiv." Så den som flyr från krig upplever precis det den behöver uppleva?

    SvaraRadera
  15. Anonym, Du är naturligtvis i din fulla rätt, att tycka att det är vulgärt att nämna flyktingar och reinkarnation i samma mening. Men hur jag än tänker efter och vrider på det kan jag inte tycka att det är vulgärt.

    Den som flyr från krig kan mycket väl ta del av kollektiv orsak som fått sin verkan. Snart kanske det är vi som flyr. Ett nytt världskrig känns inte alltför avlägset eller omöjligt. När beslut tas över våra huvuden överstatligt, så har vi inte mycket att sätta emot. Vi får lita till något sånär ärliga människor t.ex. politiker som upplyser oss om rävspelet.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  16. I den amerikanska komedin av James Franco och Seth Rogan rekryteras en talkshow-värd för att mörda den nordkoreanska ledaren Kim Jong-Un. Foto: TT

    ”Ett helt öppet stöttande av terrorism, såväl som en krigshandling".

    Nordkorea har tidigare uttryckt sitt stora missnöje med den kommande filmen ”The Interview”. En talesperson för landets utrikesminister har till och med varnat för krig om filmen lanseras.
    Vill att FN rycker in

    Efter att ha fått dåligt gehör från USA och produktionsbolaget kontaktar nu Nordkorea FN.

    Enligt Reuters har Nordkoreas FN-ambassadör J Song-Nam skrivit ett brev till FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i villket det bland annat står:

    ”Att tillåta produktionen och distributionen av en film som handlar om att lönnmörda ett sittande statsöverhuvud bör ses som ett helt öppet stöttande av terrorism, såväl som en krigshandling”.
    Svarar på Twitter

    Seth Rogen har kommenterat Nordkoreas utspel på sitt Twitterkonto: ”Folk vill vanligtvis inte döda mig på grund av mina filmer förrän efter att de betalat tolv dollar för att se dem.”
    Relaterat





    Mer Nyheter
    Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. TT
    Netanyahu: Vapenvila inte på agendan

    Tydligt besked från Israels premiärminister ”Jag pratar inte med någon om ett eldupphör just nu”, säger han enligt Haaretz.
    Nu är det väl läge för nya bosättningar, med USAs goda minne.
    Per Bolund och hans Miljöpartiet kräver nu att blocken för samtal om hushållens skuldsättning. Det kan innebära att du snart tvingas amortera dina bolån. Tvingas?

    S och MP öppnar för amorteringskrav Chefekonomen: Kan leda till att man inte har råd att bo kvar.

    TT
    Experten: Så skyddar du dig mot blixten

    ”Uppsök en säker plats”

    Hur skyddar jag mig mot
    mänskligheten? Ta ett piller!

    Eller bilda en oppositionsvärld,
    värd namnet.

    Roland

    SvaraRadera
  17. Ett fint inlägg , värt att upprepas, tycker jag.

    Varje gång någon säger (typ)

    " När individen är till för kollektivet och kollektivet är till för individen, då är vi på rätt väg "

    så känns det lite lättare att leva.

    Eric

    SvaraRadera
  18. Hörde en gång att deviser som "Enade vi stå, söndrade vi falla" delades av fascismen. Dess val av spöknippet som sin symbol skulle bero på detta uttryck. Alltså, ett spö kan knäckas. Men i bunt (knippe) blir det starkare.

    Liknelsen är ju bra. Men, hur kul är det att dela denna slogan med Benito Mussolini?

    Gt

    SvaraRadera
  19. Gt!

    Man behöver ju inte hylla Mussolini som en hjälte bara för att han hade EN bra tanke. Allt är inte helt svart eller vitt utan det handlar om helheten och sammanhanget. "Enade vi stå, söndrade vi falla" är också en stark facklig tanke men med helt andra målsättningar.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  20. Att vi har ett liv handlar om fakta (det vi vet) medan att tro att vi har flera liv handlar om just tro och inte fakta (det vi vet). Kan det förändras? Knappast troligt då det är mycket svårt att bevisa liksom existensen av en Gud. När tro blir viktigare än fakta är man ute på mycket farliga vägar.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  21. Och det är vi inte nu, ute på farliga vägar alltså? Som om inte tron styr politiken eller de flesta av oss.

    SvaraRadera
  22. Anonym 10:34!

    Precis!

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  23. Jan Örsell. Det har du rätt i! Bara för att Hitler åt vegetariskt en period, på läkares rekommendation, behöver jag, som är vego, inte vara Hitlerbeundrare.

    Existensen av en Världsande, eller Gud som en del föredrar att skriva för att spara bläck, tror jag ingen med nuvarande vetenskapliga medel kan bevisa.

    Det är väl f.ö. symmetriskt, eftersom ingen heller kan bevisa att dylikt icke existerar.

    I det läget kan jag välja det som känns mest troligt. Vilket i sin tur styrs av min läggning.

    I meditationen kan jag göra upptäckter som bara min inre syn kan uppleva. I ett labb däremot skulle de knappast blotta sig.

    Gt

    SvaraRadera
  24. Varför världsanden inte gör
    mer väsen av sig beror på att
    han förtrycks av medlemmarna
    till Kapten Konkurs som är
    våldsamt många flera än Han
    och hans lärjungar.

    Själv hissade han ner en stege
    till mig ifrån andra våningen.

    Där är jag nu och här är det
    ännu mörkt, men jag går här.

    Det är bra för Jorden att de,
    som har en trappa upp, gärna
    berättar det för andra.


    SvaraRadera
  25. Själv hissade Han ner en stege
    till mig ifrån andra våningen.
    Det är skillnad på Han och kaptenen som är vi.

    Ett förtydligande till dem som har
    gett sig fan på att inget förstå!

    SvaraRadera
  26. Gt!

    Det är en sak att i brist på fakta ha existentiella funderingar men något helt annat att låta dessa funderingar mäta sig med fakta eller bli viktigare än fakta. Kan man hålla det till funderingar och möjliga teorier är det okej men när teorierna börjar anses som fakta det är då man är ute på mycket farliga vägar.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  27. Jan Örsell, För en del människor innehåller dessa funderingar viss fakta. Ett ständigt sökande och egna upplevelser har bidragit till dessa vissa fakta. Vi är redan nu ute på mycket farliga vägar. Gud används som ursäkt för att gå in i andra länder och "reda ut" saker.

    Det är rent löjeväckande att tro, att det skulle vara farligt om alla ställde sig denna enkla fråga. Om det var jag som kom tillbaka, hur vill jag då att det ska vara?

    Det är ju endast det som det handlar om. Inte om att övertyga alla andra om att vi återföds.
    Men vi som anser/tror det måste få tala och skriva utifrån vår egen värdegrund. Precis som alla andra har rätt att göra det.

    Det är så vi når mer om verkligheten. Vi prövar olika fakta med våra egna funderingar. Det gör säkert även du själv om du tänker efter? Existentiella funderingar får de flesta under livets gång. Ofta i samband med svårigheter av något slag.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  28. Lisbeth, du uttrycker väldigt bra det även jag känner.

    Det verkar som om naturvetenskapen tilldömer sig själv problematiserings-företrädet, dvs den erkänner bara sina egna metoder. (Rätta, om jag har fel!)

    Även vi, som talar om andevetenskap, måste ödmjukt inse att det finns andra synsätt på tillvaron och därmed andra metoder i forskningen.

    Att den erkända vetenskapen ej sällan har "bäst före-datum" på sina resultat, t.ex. i vaccinfrågn, det är en annan sak. www.vaccin.me är f.ö. värd ett besök.

    Men för att slippa bli missförstådd, är min åsikt att att alla behövs. Det menar man även på Vidarkliniken. Där de tillämpar både den antroposofiska läkekonsten och de skolmedicinska läkemedlen.

    Gt

    SvaraRadera
  29. Gt: "Men för att slippa bli missförstådd, är min åsikt att att alla behövs. Det menar man även på Vidarkliniken. Där de tillämpar både den antroposofiska läkekonsten och de skolmedicinska läkemedlen.

    Men om tiden går, och Vi aldrig
    kommer oss för att organisera oss
    så att alla behövs då blir
    sådant prat bara moraliska
    floskler och ett hon emot dem som
    ställs utanför och som kanske till
    och med ser behovet av att
    organisera sig!

    Två av mina uppdrag är att jaga
    moralister och bedragare
    så länge Jorden består.

    Men inte alltid här.

    Roland

    SvaraRadera
  30. Gt och Lisbeth!

    Men det är ju just det jag säger. Att det är när dessa funderingar eller teorier inte längre ses som teorier utan fakta som inte behöver ifrågasättas det är då det blir farligt.

    I brist på fakta tar även vetenskapen ibland fel men man söker vidare och blir med tiden klokare. Troende (oavsett det handlar om vetenskapsmän eller religiösa människor) stannar ofta upp i sökandet efter sanningen eftersom de enligt sig själva redan har sanningen. De väljer att blunda eller förneka fakta som inte passar deras teorier.

    Var och en måste naturligtvis själva ständigt söka efter sanningen. Alla har rätt att tycka och säga vad de vill hur dumt det än är men det betyder inte att det de säger är sanning och att andra inte får ifrågasätta och kritisera felaktigheter i deras tänkande.

    Jo! Frågan är farligt eftersom frågan är felställd och utgår från att teorin om reinkarnation är fakta och inte en teori. Det finns ingen anledning att ställa sådana ledande frågor. Vad är det för fel på att bara acceptera att vi har en möjlighet till inlevelse och att känna medkänsla för andra människor oavsett hur detta går till? Varför dra in reinkarnation i saken över huvud taget?

    Det räcker väl att ställa sig frågan hur vill jag att samhället ska se ut oavsett om jag är med eller inte. Man måste inte alltid bara utgå ifrån sin egna egoism och det som drabbar en själv. Livet kan snabbt förändras och man vet därmed inte heller vad som är bäst för den egna individen i morgon. Vilka kollektiv man då tillhör. Vad som behövs är istället ett medmänskligt samhälle där alla kollektiv och individer har en möjlighet till ett drägligt liv utan att behöva förlita sig på några eventuella extra liv på jorden eller i himmelen.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  31. Egoismen i mäniskorna förstör hela tiden kolektivets andemening, tex sovjet,kuba,fackföreningar som sätter sig i styrelser och driver egna företag!

    SvaraRadera
  32. "Om det var jag som kom tillbaka, hur vill jag då att det ska vara?" En sån urbota egoistisk tanke, som dessutom inbillar sig att den talar till det solidariska inom oss.


    "Det räcker väl att ställa sig frågan hur vill jag att samhället ska se ut oavsett om jag är med eller inte. Man måste inte alltid bara utgå ifrån sin egna egoism och det som drabbar en själv. " Precis så!!

    SvaraRadera
  33. Anonym "En sån urbota egoistisk tanke, som dessutom inbillar sig att den talar till det solidariska inom oss." Nej men kanske till det egoistiska hos dem som inte är så solidariska? Vem vill komma tillbaka till totalt kaos? Vill du det anonym?
    Jag vill det inte och jag tycker inte att det är egoistiskt.

    Varför urbota dumt? Individualismen är "vår" nuvarande ledstjärna. Människor värjer sig mot kollektivism och ser det som något farligt. T.om. Birger skriver ju att vi ska tala mindre om kollektivet. Nej tack vi ska tala mer om kollektivet.

    Dessutom för att förstå något mer behöver vi uppleva något mer. Politiker en del talar mycket om att vårt sätt att leva kommer att drabba kommande generationer. De talar om att kunna se sina barn i ögonen. Men det verkar inte riktigt ta skruv.

    Om vi i stället ställer oss frågan "Om det var jag som kom tillbaka, hur vill jag då att det ska vara." eller se ut. Då är jag tämligen "säker" på att inte minst politiker skulle ta andra beslut än vad de nu gör. Om de insåg att de faktiskt själva kan vara de kommande generationerna.

    En del beslut är givetvis grundade på okunnighet men knappast alla. Det egoistiska inom människan har en förmåga att tala. Inte minst i direktiv som vi ska följa.

    Tycker du anonym att det verkar räcka som det är nu? Verkar alla bry sig om att barn och barnbarn blir drabbade? Hur jag en ser efter och lyssnar så märker jag inte att det är så.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  34. Lisbeth!

    Den goda sidan kan aldrig vinna genom att sänka sig till den onda sidans nivå. Vi måste komma över den egoistiska synen som präglar världen om vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Då är det fel att spela på egoismen eller ovetenskaplig tro. Lika fel och ohållbart som att ta till vapen och försöka att tvinga fram en förändring mot folkets vilja. Ett hållbart samhälle måste bygga på fakta, demokrati och folks vilja att förändra samhället annars kommer det inte att hålla i längden. Det är säkert lättare och betydligt mycket mer effektivt och relevant att övertyga människor om behovet av osjälvisk godhet tillsammans med andra än att övertyga alla om reinkarnationstanken och fortsatt egoism. Det är heller ingen lösning av de problem vi har.

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  35. Inlägget handlar ju om hur vi skall ta oss an flyktingpolitiken.
    "Vit man överst, möjligen med Gud ännu högre"
    Så är det ju. Eller har varit. Men även det förändras. Vita medelålders heterosexuella män har mist sin stjärnglans.

    Frågan är även, är det enligt den västerländska världsbilden vi ska ta oss an flyktingdebatten? Det kunde lika gärna ha varit min familj. Endast slumpen avgör. Ska alla behöva tänka så? Även mot sin vilja.

    I så fall varför då? En gemensam världsåskådning bygger väl på alla livsåskådningar. Även på dem som inte tror på slumpen. Inkarnationstanken den kan man sopa under mattan lite godtyckligt? Om man ska ta sig an flyktingdebatten kan man väl inte dela upp världen i vi och dem och sluta upp med att tala om kollektiv.

    Så det är lättare att övertyga människor om behovet av osjälvisk godhet tillsammans med andra. Tror att det är tvärtom vi behöver inse att vi människor är allt annat än osjälviska. Det är skillnad på att begripa och att verkligen förstå.

    Vi behöver föreställa oss hur världen kommer att se ut om det fortsätter på samma vis. För att försöka förstå något mer. Samt ta en rejäl funderare på om vi själva skulle vilja leva i en allt hårdare värld. Barn och barnbarn verkar inte vara skäl nog för en förändring.

    En enkel tanke skulle kunna få oss att tänka efter lite. Det är ingen lösning på de problem vi har. Men en början. Vi är individer och vi kan tänka. Vi kan föreställa oss saker om vi vill.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  36. Lisbeth!

    Precis som du säger så förändras folks synsätt så varför inte också synen på egoism? Jag ser tydliga tecken på att en sådan förändring i synsättet är på gång. Folk bestämmer väl själva vad de vill tro på? Om de ska tro på fakta och sanning eller på sagor.

    Ska alla behöva tänka rätt och utgå från fakta och sanning? Nja! Inte alla men en majoritet måste göra det för att på demokratisk väg kunna förändra samhället. Vi kan inte välja att tro på sagor bara för att det passar oss själva. Det spelar ingen roll om de sagorna eller den tron bottnar i en tro på gud, reinkarnation eller marknadens eller feminismens förträfflighet eller någon politisk organisation. Det säger väl sig självt att det inte går att bygga en gemensam och sanningsenlig världsåskådning om alla ska ha sin egen världsåskådning. Hur ska det gå till?

    Det går inte att säga att vi ska vara osjälviska och samtidigt säga att vi ska minsann inte ge efter på vårt egoistiska privata ägande. Alla val man gör har sina för och nackdelar och man tvingas att välja eftersom inget val är också ett val att behålla det som är med de konsekvenser det ger.

    Det är klart att människor är själviska i ett kapitalistiskt system. Man måste ju anpassa sig till de spelregler som finns. Människan är inte ond eller självisk i grunden. Allt handlar inte om gener utan miljön spelar också en stor roll i form av det samhälle vi skapat och lever i. Det går inte att vara för generös och osjälvisk (utan att utplåna sig själv) om inte spelreglerna i samhället ändras så att alla efter förmåga bidrar lika mycket.

    Meningen med den demokratiska politiska debatten eller samtalet måste ju vara att försöka enas om en så sann världsbild det går om hur samhället och människor inställning behöver förändras. Kan vi inte ändra våra åsikter är det ju meningslöst att ha en sådan debatt.

    Hittills har inte din bevisföring och logiska argumentation imponerat på mej och fått mej att överväga att tro på något annat. Tycker du verkligen att dina teorier håller för en sådan granskning eller bör du kanske själv ändra dina åsikter? Jag kan inte tvinga dej utan du måste själv avgöra. Hur har du det med självkritiken?

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  37. Det är att göra det väldigt enkelt för sig, att bara se en sida av frågan, strunta i alla problem som ohanterligt stor migration skapar.

    Som Lisbeth klokt skriver, människor är delar i kollektiv, söker sig till de sina. Det försvårar identifikation med majoritetssamhället och den kultur som skapat ett civiliserat välfärdsland. Det skapar konflikter som tar tid, energi och kostnader och som minskar trygghet och tillit.

    SvaraRadera
  38. E!

    Vem har påstått något annat?

    Jan Örsell.

    SvaraRadera
  39. "Om det var jag som kom tillbaka, hur vill jag då att det ska vara?"

    Om... Inte att. En viss skillnad.

    Jan Örsell, det ligger något i det du skriver. Inte att frågan är farlig och felställd, utan att den inte attraherar vissa. Jag ville pröva frågan. Den fungerar inte.

    Vill pröva frågan därför att vår inställning är inte till endast för vår egen skull. Inte heller för en viss grupps skull. Frågor bör gynna alla.

    För att nå fram får inte innehållet verka frånstötande.

    Det finns många frågor som verkar frånstötande på en del. T.ex ska vi korta arbetstiden? En del skulle förmodligen hävda att nej det ska vi inte, för mycket ledig tid är farligt. Titta bara på hur det blir under semestrar, misshandeln ökar inte minskar.

    Gör denna reaktion på frågan om kortare arbetstid att den är farlig och felställd?

    Frågor bör vara en kulturfaktor som gör att vi finner en väg som gynnar alla i kollektivet. Det osanna har ni nog av. Tycker att frågan OM det var jag som kom tillbaka är en kukturfaktor. Frågan om kortare arbetstid är också det.


    Lisbeth

    SvaraRadera
  40. Det osanna har vi nog av ska det vara.

    SvaraRadera
  41. Usch vad grovt det blev:) "kukturfaktor" Ser det nu. ha,ha kulturfaktor ska det givetvis vara.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  42. Anonym, "Vadå usch?:)"

    Så sant :) OM t.ex. jag kommer tillbaka så kan det mycket väl vara som "kukturfaktor" Om vi kommer tillbaka så föds vi "förmodligen" omväxlande som kvinna eller man.

    Lisbeth

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.