tisdag 21 januari 2014

Gammelvänstern är ganska tröttsam

Gammelvänster som nyttiga idioter?
"Satsningar på folkhälsa hjälper till att minska skulden genom att stimulera till ny ekonomisk tillväxt". Just detta citat ur Åtstramning till döds (av David Stuckler och Sanjay Basu) plockas explicit fram i ETC:s ledare.

Det är på något sätt som om den gamla vänsterns företrädare har så svårt att tänka längre än man alltid gjort. Skriv "ekonomisk tillväxt" och de får glitter i ögonen. Med ekonomisk tillväxt klarar vi det mesta. Och att motivera satsningar på folkhälsa med att det ger ekonomisk tillväxt är därmed så lockande.

Tanken att människor skall må bra i sig räcker inte. De gammelröda kritiserar gärna nationalekonomer som fastnat i ekonomismens evangelium men är själva djupt fastcementerade i drömmen om den eviga tillväxten. Högern, Löfvens sosseri och gammelvänstern hand i hand.

Nästan varenda politiskt beslut - oavsett regering - motiveras med att det ger tillväxt. När Göran Persson lanserade maxtaxa på dagis så hittade man i bakgrundsmaterialet det verkliga motiver: om barnen är längre tid på dagis kan föräldrarna jobba mer, vilket stimulerar den ekonomiska tillväxten. Argument för ett nytt operahus i Stockholm: det skall ge tillväxt. Bättre folkhälsa ger tillväxt. Löfvens väckningsrop i appen syftar till tillväxt. Sänkt skatt, höjd skatt, minskade bidrag, höjda bidrag, blodtrycksmedicin och konsumtionsreklam - allt motiveras med att det kan ge tillväxt. Till och med demokrati motiveras med att den nog ger tillväxt. Skulle demokratin motverka tillväxt så sitter den löst.

Tillväxt är medel, mål och medel igen. Religion som inte bara är en tro, utan fundamentalistisk handlingsväg. Vi handlar som vore vi kugga i det hjul som skall hålla igång tillväxten. Normen är sådan. Och normen skapas av gammelvänster och höger i skön förening...

De senaste tio åren har vi lånat för att upprätthålla tillväxten. För varje miljard vi lånar så måste vi, förutom amortering, även betala ränta, vilket i sin tur medför krav på fortsatt ekonomisk tillväxt eftersom vi annars inte får ihop pengar till att betala räntorna. För att klara av detta skall det lånas än mer. Och för varje fortsatt tillväxtsteg så ökar klyftorna mellan rik och fattig - medan vi totalt sett får så mycket siffror på våra konton att vi har råd att konsumera upp planeten.

ETC menar att man har en "röd och grön" ledarsida. Med grön tycks man mena att lägga ut räls, bygga vindkraftverk och plädera för grön tillväxt. Ett begrepp som sågats av alla som ägnat sig åt frågan bortom retoriken.

Den nya vänstern har en mer analytisk förmåga än den gamla, den har förstått kopplingen mellan planeten, miljön, klimatet och tillväxten. Den allom varnade Göran Greider är en av ledarskribenterna i ETC. Han lyckades konstatera följande häromdagen: "Ekonomiska stimulanser och klimatansvar? Jag erkänner att det kan bli en svår konflikt där."

Det är lustigt att en gammal god rödvarg som Göran har förstått mer än de yngre rödvargarna som uppfostrats av gamla stammen. Det samtal som behövs är det systemkritiska. Inte ett fortsatt tillväxtfundamentalistiskt ältande som bara leder till plåster i syfte att osynliggöra en långt gående förruttnelse. Den trötta gammelvänstern är inte en del av lösningen, den är ett del av problemet. En djupt egoistisk del. Som hoppas hinna leva klart innan plåstren inte förmår dölja förruttnelsen. Hand i hand med högern. De utgör ju livsluft för varandra där de far fram på samma motorväg, mot samma tillväxtmål, om än i olika filer. En vänster för vårt tidevarv borde ha större visioner än så.

44 kommentarer:

  1. Ja det är lustigt att en gammal rödvarg som Greider förstått mer än yngre rödvargar. Eller begripit mer men inte riktigt förstått...

    I SvD berättade han att Stefan Löfven skulle delta i det mytomspunna Bilderbergmötet i London. "Det blir på något sätt som att han sällar sig till den ekonomiska eliten" sa Göran Greider.

    Så här har han också sagt. "Partiet säger ja till liberalismen, men förnekar dess bästa sida: individens självständighet. Och partiet säger nej till socialismen men bejakar dess sämsta sida tvångskollektiv-ismen. Vad blir kvar? Partiordföranden.

    En partiordföranden som åker till London och "sällar sig"? till den ekonomiska eliten? Det har i alla fall inte Sjöstedt gjort. Inte ännu i alla fall.

    Hand i hand mot samma tillväxtmål på samma motorväg...
    Såvitt jag vet så är Greider fortfarande socialdemokrat? Så det är inte bara partiledaren som finns kvar. Hand i hand går de tu, tills de inte längre gör det. Den dag som Greider lämnar (S) har han inte bara begripit utan verkligen förstått någon mer?

    Vi ingår ju alla som en del av problematiken mer eller mindre förstås. Så länge vi gör det är vi inte en del av lösningen. Men vi döljer förruttnelsen väl för oss själva och andra.

    Lisbeth

    SvaraRadera

  2. Vänstenfolk har alltid varit de mest egoistiska individualisterna, som hela tiden har använt kollektivismen som vapen mot andra...

    Alf Johansson

    SvaraRadera
  3. Jag tror att de flesta, innerst inne, vet att den nuvarande ekonomiska modellen är ett destruktivt pyramidspel. Rädslan och egoismen gör att man inte vill erkänna sanningen, utan man låtsas som att allt är ok.
    (Dystopisk avslutning:)Vi är allesamman ombord på bussen som i ultrarapid kraschar mot bergväggen…. vi får väl se hur många av oss som klarar sig….

    SvaraRadera
  4. "Ekonomisk tillväxt" innebär att man anstränger sig mer. BNP är måttet på hur mycket man anstränger sig, inte på vad man får ut av det, som Miljöförbundets legendariske ordförande Björn Eriksson brukade säga.

    Däremot leder strävan efter ekonomisk tillväxt oftast till att man plundrar - för att detta är lättast. Men sambandet är inte absolut.

    En jättesatsning på att komma ur fossilsamhället skulle t.ex. leda till tillväxt(alla satsningar skapar tillväxt dvs mer ansträngning). Tyvärr är det inte detta regeringar och kapital väljer - men kan vi inte tvinga dom till detta istället för att gnälla över tillväxt sådär abstrakt?

    SvaraRadera
  5. Är det räntan som är boven i dramat? Det verkar ju så nu när du skriver.

    Jag vill minnas att mp någon gång för längesedan på en av sina kongresser beslutade att räntan skulle avskaffas. Det blev ett himla ramaskri från ledarskribenterna, sedan fick partiet ta tillbaka beslutet. Ledamöterna hade suttit och sovit under voteringen...

    Menar även du att räntan ska avskaffas? Hur ska det i så fall gå till? Blir inte många drabbade då, långivarna t.ex. Hur kan ett samhälle fungera utan ränta? Idén om en ränta är väl i princip lika gammal som mänskligheten, alltså har den i alla tider ansetts som nödvändig.

    SvaraRadera
  6. Ränta är att tjäna pengar på pengar och inte på hederligt arbete.

    SvaraRadera
  7. "Det samtal som behövs är det systemkritiska."

    Vad skall man göra med alla de som vill arbeta men inte får under tiden det systemkritiskt samtalas?

    Vill du Birger att de skall vara fortsatt arbetslösa eller att de ska jobba med en lön i nivå med det de har som arbetslös, tills systemet ändrats i grunden?

    Hur lång tid tar det i så fall?

    Anställer man bort arbetslösheten bland de som vill ha arbete, med en lön i nivå med Birgers, så ökar BNP oavsett hur mycket man vill att BNP skall minska.

    Vill man minska BNP, finns alternativet att beskatta det man tycker är skadligt, något som förstås skapar arbetslöshet, och som -om man bryr sig-, någon aktör, privat eller offentlig, måste anställa bort, förutsatt att människor som blir ofrivilligt arbetslösa fortsatt kommer att vilja arbeta. Och det är mycket troligt att det kommer vilja det.

    SvaraRadera
  8. Jan Wiklund skriver :"men kan vi inte tvinga dom (våra makthavare)till detta (att ta oss ur fossilssamhället)istället för att gnälla över tillväxt sådär abstrakt?"

    Jan, vi börjar bli många som går på den linjen. Men HUR ska det gå till? Förslag, någon?

    SvaraRadera
  9. Folk har uppmärksammat mig på att denne Jan Wiklund tydligen inte förstår problematiken med nuvarande finansiella system och det inneboende tillväxt krav som det betingar, varför han just finner det abstrakt!

    Hur förhåller det sig Jan, stämmer ovanstående beskrivning av dej?

    SvaraRadera
  10. Nej, Jan är uppenbarligen inte tillväxtkritiskt/förstår att nuvarande finansiella system & pengar isig självt kräver tillväxt, vidare är han just inne på att vi skall ha än mer tillväxt, så kallad grön sådan, och det blir då för mig väldigt tydligt att Jan saknar 2 viktiga insikter, dels 1. det som jag skrev först om att vårt nuvarande finansiella system isig kräver tillväxt, och 2. att vi idag med råge har en ekonomisk aktivitet som vida överstiger Jordens bärighet. Därtill kommer andra centrala insikter som att vi idag lever i ett fossil högenergisamhälle, som dels innebär att vi både just nu ej behöver nyttja de förnyelsebara energislagen lika mycket - MEN samtidigt så överutnyttjar vi ändå just nu OCKSÅ våra förnyelsebara energislag och resurser inom ramen för nuvarande fossila högenergisamhälle - varför det tycks tämligen klart att Jan "missat" väsentliga faktum...

    Var god rätta mig Jan, om denna beskrivning ej stämmer - samt självfallet då också varför & hur?

    PS detta är förstås inte enkom riktat till Jan, utan med ambitionen att förtydliga vissa fundament som ideligen "slirar" fast detta kommentarsfält, som jag hoppas vi alla vill skall tjäna oss alla vad gäller att vrida och vända för att gemensamt komma vidare, framför stagnerade skyttegravskrig av prestigefyllda åsikter utan bärighet i verkligheten...

    SvaraRadera
  11. Jan Wiklund, nej ekonomisk tillväxt innebär inte att man anstränger sig mer. En skotare driver fram betydligt mer ekonomisk tillväxt än trettio skogsarbetare skulle ha gjort i sitt anletes svett.

    Det är inte heller så att en jättesatsning på förnybar energi i sig leder till ekonomisk tillväxt, det leder bara till tillväxt av förnybar energi. Men säger ingenting om huruvida den totala ekonomin växer - den mäts i BNP. Däremot är det bra att stora delar av dagens BNP-volym som upprätthålls av fossila bränslen istället kan upprätthållas av förnybar energi... Men det innebär i sig inte ekonomisk tillväxt.

    Jag vet inte hur många gånger tillväxtkritiker har förklarat det mest elementära: BNP är som en påse som idag innehåller en fossila bränslen. Vi ska byta ut innehållet i påsen. Men det innebär inte med automatik att påsen blir större.

    SvaraRadera
  12. Tom Strömberg, hur skall förändringen till ett annat samhälle ske?

    Skall det ske genom att människor utför någon form av arbete eller menar du att de verkliga resurser som alla människor är, inte skall användas mot betalning i en omställning till ett hållbart samhälle? Eller skall de ske mot mindre betalning för att förhindra att BNP inte växer?

    SvaraRadera
  13. "En skotare driver fram betydligt mer ekonomisk tillväxt än trettio skogsarbetare skulle ha gjort i sitt anletes svett."

    Nej, det är absolut inte säkert att den gör det. Den producerar möjligen mer, men utan avsättning för det den producerar, driver den inte fram någon tillväxt. Det krävs att någon kan efterfråga det som produceras.

    Och för det krävs att människor har inkomst, eller att skotaren producerar på export, vilket även det kräver en efterfrågan.

    Stor förmåga till produktion skapar inte av sig självt ökad BNP.


    "Det är inte heller så att en jättesatsning på förnybar energi i sig leder till ekonomisk tillväxt, det leder bara till tillväxt av förnybar energi. Men säger ingenting om huruvida den totala ekonomin växer - den mäts i BNP."

    Jo, en jättesatsning på förnybar energi genom statlig satsning, allt annat lika, innebär att BNP ökar under tiden som satsningen sker. Människor får lön för mödan att jobba med uppbyggnaden av energiomställningen. Den lönen spenderas ut i ekonomin, om den inte sparas, och det spenderandet genererar även det arbetstillfällen.

    Om BNP inte ökar genom ovan satsning, så beror det på att något annat område inom ekonomin minskar.

    SvaraRadera
  14. Birger:
    Är det verkligen så att räntor skapar ett krav på ekonomisk tillväxt? Det trodde jag var en myt. Har aldrig hört någon förklara hur det sambandet skulle se ut.

    Tex tänker jag mig att antingen äger hyresvärden mitt hus, och jag betalar hyra till hyresvärden. Eller så äger jag mitt hus och betalar ränta till banken. Min utgift är lika stor i båda fallen. I det ena fallet går pengarna till en hyresvärd som kan spendera dem. I det andra fallet går pengarna till en bank som kan spendera dem.

    Jag har aldrig hört någon hävda att hyresmarknaden kräver tillväxt. För mig verkar det långsökt att det ena fallet kräver tillväxt men inte det andra.

    SvaraRadera
  15. @iblandeknomi
    Du får gärna förklare på vilket sätt det är en myt.

    Här är en förklaring ur USA-perspektiv (på att det INTE är en myt), skillnaden är att i Sverige så är det hushållen istället för staten som här skuldsatta (merparten av hushållen i alla fall):
    http://www.peakprosperity.com/video/229/playlist/153/chapter-12-debt

    Nicole Foss brukar också vara bra på att förklara, oftast tänker hon ett steg längre än de flesta.

    /solgule

    SvaraRadera
  16. Tips:
    "Miljöminister Lena Ek medverkar vid invigningen av Östergötlands stora energi- och miljösatsning E-week. Evenemanget genomförs på Konsert & kongress i Linköping den 28-31 januari. Programmet innehåller information om solel, hållbara städer, finansering av projekt och miljöteknik med mera. Bakom E-week står Länsstyrelsen Östergötland, LRF, Linköpings universitet, Energikontoret Östra Götaland och Cleantech Östergötland."

    http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/nyheter/2014/Pages/miljoministern-till-energi-och-miljosatsningen-e-week.aspx
    AK

    SvaraRadera
  17. Chris Martenson som pratar i videon vet inte vad statligt underskott innebär i praktiken.
    Han heller inte förstått hur ett system med en suverän flytande fiat-valuta fungerar.
    På tok för mycket desinformation.

    SvaraRadera
  18. Chris Martenson säger bl.a.:

    "David Walker, the recently retired Comptroller of the US and a personal hero of mine"

    Här kan man få lite mer kött på benen ang. Chris Martenson "hjälte" David Walker. Some hero… not! Mer ett Pucko.

    http://mikenormaneconomics.blogspot.se/2010/11/my-discussion-with-david-walker.html

    SvaraRadera
  19. http://www.nytid.fi/2014/01/vanstern-maste-saga-nej-till-olli-rehn/

    SvaraRadera
  20. I snitt över alla privata välfärdsföretag är vinsten kring 1 % av omsättningen. Inte så mycket att bli upprörd över. Dessutom är väl kvaliteten det viktiga? Mätningar tyder ju på att kvaliteten är bättre hos de privata företagen. Den som inte är nöjd är ju fri att byta, tack vare att vi har en marknad med olika aktörer.

    Det ohederliga i Sjöstedts återkommande argumentation (att vinsten kunde gått till vård istället) är att han förutsätter att politiker är lika duktiga på att effektivt driva företag som privata, konkurrensutsatta aktörer. Naturligtvis får han aldrig några besvärliga motfrågor från vänstermedia.

    SvaraRadera
  21. Vad vi kan tro om framtiden är
    också hur vi beter oss.
    Men för de flesta, hänger ingenting ihop.
    Och i det vattnet simmar vi alla.
    Men tänk dig att du klipper sönder
    simhuden mellan pekfingret och
    långfingret. Ett V-tecken som ett
    tecken till dig själv, att du har höjt dig över ytan, framträder då.

    SvaraRadera
  22. @iblandeknomi
    För att ta ditt exempel, som jag anser att du fick ena alternativet rätt andra fel och glömde det tredje.
    1) Hyresvärden äger: Du betalar hyra och hyresvärden lagar eventuella fel och brister
    2) Banken äger din bostad (genom dina lån): Du betalar ränta (hyra) till banken och DU lagar eventuella fel och brister själv. (Om du amorterar på lånet så kan man se det som att du köper bostaden på avbetalning.)
    3) Du äger bostaden själv (inga lån): Du betalar ingen hyra eller ränta, och du får stå för kostnaden av fel och brister.

    man kan alltså se det som att banken tar ut hyra av dig, utan att behöva göra något i utbyte. Förutom att du får bo i "din/deras" bostad.

    /Charlemange

    SvaraRadera
  23. solgule:
    Jag återkommer till dig när jag sett filmen.

    Charlemange:
    Nej, jag inte fått något alternativ fel, men möjligtvis utelämnat några av detaljerna du tar upp. Jag förklarar varför:

    1) OK

    2) Nej, det är jag som äger huset. Banken tar inget ansvar för att laga läckor, betala fastighetsskatt, lösa granntvister eller något annat som har med fastighetens ägande att göra. Det får den heller inte göra. Bankens ansvar är bara kopplat till lånet, som de i värsta fall kan dra in. Detta ger dem dock inte äganderätt över fastigheten, utan ägaren står fri att i det fallet försöka finansiera sitt boende på något annat sätt. Att banken äger en belånad fastighet är ett populärt uttryck som har många motiv, men det är inte sant.

    3) Att äga bostaden själv är oftast bara ett alternativ för de som föds med mycket pengar eller har kommit en bra bit upp i ålder. Om det bara var det alternativet som stod till buds hade vi haft kvar mycket av det gamla samhället där det gäller att hålla sig god med ibland idioter till föräldrar, så att man får en chans att få tak över huvudet redan tidigt i livet.

    Oavsett vilket, har inget av ovan med lånens eventuella följd som krav på tillväxt att göra.

    SvaraRadera
  24. Ekonomisk tillväxt eller inte? Ekonomisk tillväxt KRÄVER i samma takt tillväxt i destruktionen av allt livs grund: Jordens symbios, dvs samverkan av skilda arter till allas nytta. Något att tänka på?

    Fråga: Har konsekvenserna av på jorden samlade, nuvarande kapitalvolym (som växer med ca 2 TUSEN MILLIARDER kronor - PER DYGN) nått "den enkelriktade vägens ände?"

    Står nu människan hand i hand med livet, vid stupet mot bottenlös avgrund - varur Förintelsens råmande eko rullar - välkomnande?

    Om "JA" - kanske det vore klokt med många steg tillbaka - så långt att blick och förstånd inte längre döljes av hjärntvättens dimslöjor; så att vi klart ser.

    Kanske ser vi därifrån Livbojen: HÄST & VAGN & GENUINT SJÄLVHUSHÅLL till alla jordens familjer - vår enda Livboj!

    Andra, relativt mänsklighetens Nödläge adekvata förslag mottages med största tacksamhet!
    ***
    "Det är ont om jordklot", sa Tage Danielson.

    Tänk om
    dom är dyrare
    än möjligt

    © s-e forslin

    SvaraRadera
  25. @iblandeknomi

    Om du tänker ödsla tid på filmen bör du också läsa detta:

    http://mikenormaneconomics.blogspot.se/2010/11/my-discussion-with-david-walker.html

    David Walker omnämns i filmen som en "personlig hjälte" till personen som talar i filmen. Kan vara ba att ha i bakhuvudet vad denne hjälte är för figur.

    SvaraRadera
  26. iblandekonomi sa...

    "Är det verkligen så att räntor skapar ett krav på ekonomisk tillväxt? Det trodde jag var en myt. Har aldrig hört någon förklara hur det sambandet skulle se ut"

    Hej iblandekonomi & andra ev. intresserade av ovanstående!

    Egentligen är detta inget svårt alls, det är snarare så att den enkla förklaringen ställer i stort sätt allt på ända - och det är snarare alltså just det, och inte att det skulle vara komplicerat och svårt att förstå, som gör att få tycks ta det till sig.

    Istället för att här förklara, tror jag mer på att Du/Ni försöker själva med hjälp av en minimodell. Fört.ex. ner Jordens befolkning och rymd till 10 personer varav en är bankägare. OBS skapa pengarna som i dagens samhälle, alltså som räntebärande skuldkrediter, alltså "pengar" som skapas ur intet och som förintas till intet vid amortering. Testa nu vad som händer med Er lilla ekonomi vad gäller penningmängd, räntans effekt,ackumulation, köpkraft o.s.v. Funkar Er lilla ekonomi, går ekvationerna ihop för respektive människa och samhället i stort, när pengarna skapas som räntebärande skuldkrediter om inte hela tiden ny skuldsättning/skapande av ytterligare räntebärande skuldkrediter!?

    Överkurs blir att i samma minimodell minska ner vår ändliga planet för att se vad ovanstående innebär för dess ömsom ändliga-, som begränsade resurser och ekosystemtjänster

    Lycka till :-)

    SvaraRadera
  27. solgule:

    Jag känner igen alla argumenten. Genom hela filmen jämförs äpplen och päron. Inte konstigt att man kan komma fram till alla möjliga slutsatser då. Jag kommenterar filmen nedan.

    Att splittra upp per capita är meningslöst, och tjänar mest som skrämselpropaganda. Om en individ tar en stor skuld för att köpa massor med land som sedan kan genererar inkomster är det inte något som är dåligt för alla andra pga att per-capita-skulden blir större.

    Kan skulder växa mer än inkomster för evigt. JA. Så länge det finns tillräcklig inkomst för att betala räntan. I diagrammet är det inte räntan och inkomsten som jämförs, utan storleken på skulden och inkomsten, vilket är bedrägligt i sammanhanget.

    Det redovisas inga siffror på hur mycket som inte är skulder till investeringar. Säger bara att det är en stor andel. Inte trovärdigt.

    Framtida räntor flyttar konsumtionsutrymme i framtiden från den som har skulden till den som lånar ut, via räntan. Den tar inte bort konsumtionsutrymme generellt, utan flyttar det.

    Skulder betalas inte med BNP. BNP är bara omsättning och man betalar inte skulder med omsättning. Räntor betalas med omsättning, men dessa redovisas inte. Jämförelsen mellan skuldernas storlek och BNP är inte något absolut samband. Om man vill jämföra skulden med något borde man jämföra dem med tillgångar. Dvs hur mycket mer tillgångar finns det i samhället i form av hus, infrastruktur, fabriker etc. Denna siffra redovisas dock inte. Vi står därför utan svar från denna film.

    Key Concept #7 är inte underbyggt i filmen.

    SvaraRadera
  28. Tom Strömberg:
    Det är genom att köra just den minimodell du föreslår som jag kommit fram till att kopplingen mellan BNP och skuldnivå inte existerar. Det finns heller ingen direkt koppling mellan skuldnivå och den samlade konsumtionsnivån.

    Däremot finns en koppling mellan skuldnivå och tillgångsnivå, men detta är ju som bekant inte BNP.

    SvaraRadera
  29. Jag håller i och för sig med dig i sak. Förstår bara inte vad "gammelvänstern" har med saken att göra... Menar du den del av vänstern som inte längre är vänster eller i största allmänhet? Jag är 60 år gammal så jag kanske räknas till "gammelvänstern" men känner inte igen mig i din beskrivning.

    Vad den eviga tillväxten anbelangar så har du rätt även om jag tycker att stora delar av världen fortfarande har tillväxt att ta ut och även rätten att ta ut den. Kina, Afrika, Latinamerika, Mellanöstern m.m. Även Kuba, som ju anses som världens mest klimatsmarta land, vilket du redan vet, har ju en stor portion tillväxt att kvittera ut främst beroende på USAs sanktioner.

    SvaraRadera
  30. Tom Strömbergs mikromodell är inte i närheten av att representera hur det fungerar i verkligheten. En mycket märklig modell till för at påvisa vad?

    Var har de 10 personerna fått sina ursprungliga valuta som alla 10 + bankägaren accepterar som betalningsmedel?

    Menar du att bankägaren lånar ut valuta före de 10 personerna har tillgång någon valuta?

    På vilket sätt representerar några av dessa 10 representera import och export, där man har olika valutor?

    Vem/vad representerar staten/staterna i mikroexemplet och vad är statens roll?

    SvaraRadera
  31. Simsalablunder:
    Ja vad kommer pengar ifrån ursprungligen. När du vet svaret inser du att det inte är relevant.

    Ta gärna en titt på http://iblandekonomi.wordpress.com/2013/11/28/pengar/ och berätta om du tycker jag fått något om bakfoten.

    Mikromodellen tycker jag är högst relevant. Inte så svårt att bygga ut den med en stat och lite utrikeshandel om man tror att det är intressant för slutsatserna.

    SvaraRadera
  32. Jo, det är högst relevant var pengar kommer ifrån. Det är nämligen där allt går fel, eftersom de flesta tror att staten bara är en aktör som tar in valuta för att sedan betala ut den i utbyte mot varor och tjänster mm, likt en hushållskassa.

    Den felsynen garanterar att penningmängden minskar om man samtidigt tror att staten kan spara, likt ett hushåll.

    Framförallt kan man inte nog påpeka faktumet att staten pytsar ut valuta (miljardbelopp) dagligen genom ett visst antal statliga myndigheter, vars storlek på beloppen är styrda av statsbudgeten. Det sker utan koppling till skatteintäkterna.

    Operativt sker det genom att kreditera en stor mängd olika bankkonton i tre privata banker, med vilka Riksgälden har ramavtal. I de fall allt inte används, töms konton på resterande belopp, vilket också det sker dagligen.

    Staten ger ofta ut mer valuta än den tar in (via skatt) i utbyte mot varor och tjänster etc.

    Gör den inte det, utan lyckas med konststycket att balansera budget, dvs lika mycket ut som sedan kommer in, så krymper ekonomin om det finns en vilja i den privata sektorn att spara.

    Viljan att spara är stor hos olika aktörer i den privata sektorn.
    Det är bara att titta på hur lätt staten har att låna upp sin egen redan tidigare utgivna valuta.

    Om staten medvetet kör med överskott så är det förstås också detsamma som att krympa ekonomin, eftersom det är att aktivt ta mer pengar ut ur ekonomin än vad den pytsar in genom statsbudgeten.

    Mikromodellen i tråden ger jag inte mycket för genom redan ställda frågor i anslutning till den.

    SvaraRadera
  33. Simsalablunder, en minimodell kan du utforma precis som du vill (men hela poängen är ju att efterlikna den verklighet man ser, vissa saker går ju också till på ett speciellt sätt, oavsett vad man själv tror) , poängen med en minimodell är att få koll på helheten på ett enklare sätt. Alltså en systemmodell i miniatyr där en huvudregel är att aggregera relevanta delar framför att plocka bort dem.

    Och ja, vi är helt eniga om att HUR "pengar" blir till, liksom av VEM, liksom VILKA SLAGS pengar som skapas ÄR HÖGST RELEVANT för utfallet!

    SvaraRadera
  34. @0Tom Strömberg
    Poängen är att du inte får någon koll med din modell, eftersom den inte efterliknar verkligheten. Du får ingen koll på helheten med den modellen. Du har inte med alla relevanta delar. Du har med 10 personer och en bank. That's it.

    SvaraRadera
  35. Men, Simsalablunder, en sista gång, vilka roller du ger övriga nio och hur du utformar modellen är ju upp till dig - dock, det väsentliga i detta fall är att se vad som händer med penningmängd, skuld, koncentration o.s.v. om "pengar" som idag skapas som räntebärande skuldkrediter, testa så får du se.

    Hur många "personer" anser du själv skulle krävas för en minimodell, fler eller färre - vilken nytta, och vad mer är det du "saknar", tipsa gärna.

    SvaraRadera
  36. Simsalablunder:
    Det finns många myter om hur pengar uppstår ur "intet". Jag vet inte om det är detta du avser. Sen är det svårt att veta vad du menar med "krympa ekonomin". Är det penningmängden du menar, eller kanske BNP, eller något mer allmänt begrepp.

    Om det är penningmängden: Staten är inte ensam om att skapa pengar i ekonomin, så det finns andra mekanismer som gör att penningmängden ökar även om staten sparar.

    Om det är BNP: BNP är så som jag förstått det ett mått på omsättningen i ekonomin. Dvs om samma tio kronor omsätts fem gånger på ett år bidrar de med 50 kronor till BNP. Därmed finns ingen direktkoppling till penningmängden.

    Möjligt att jag skjuter bredvid målet här. Tack för ditt inlägg på min blogg. Det inspirerar mig att fortsätta min serie om pengar där.

    SvaraRadera
  37. Att kritisera maxtaxan med tal om tillväxttänkande lönar föga, Birger. Att maxtaxan ligger bergfast beror främst på att den har ett brett folkligt stöd. Att stanna hemma en rad småbarnsår tilltalar få fäder och numera inte många mödrar heller.

    SvaraRadera
  38. @Tom Strömberg
    Om DU hänvisar till en modell tänkt att representera hur det fungerar i verkligheten, så som DU gjort här i tråden, en modell där DU inte är mer specifik än att du krymper jordens befolkning ner till 10 personer + en bank, så ligger det på DITT bord att visa hur väl den modellen fungerar.

    Utifrån vad du presenterat här i tråden, gällande den modellen, kan jag konstatera ett den inte duger till mycket.

    Och nu tycker du att jag skall fylla den med innehåll?

    Näe, det får DU göra, om du hävdar att den är så förträfflig.

    SvaraRadera
  39. @iblandekonomi
    Vilka myter om hur pengar uppstår ur "intet" syftar du på?

    Vilka andra än staten skapar pengar (valutan) som används i ekonomin?

    Förändring i penningmängden, genom statens köp av varor och tjänster mm, påverkar BNP i princip direkt.

    Låter staten bli att köpa varor/tjänster under en månad, allt annat lika, får man ett massivt fall i BNP.

    Om det inte skall ske måste motsvarande belopp -det staten annars skulle ha betalat ut i utbyte mot varor/tjänster- tas ur besparingar, en ökad export och genom ökad mängd krediter.

    SvaraRadera
  40. Simsalablunder:

    Myter: Det finns en del myter om att bara för att det uppstår pengar när lån skapas av en bank tror en del att banker kan skapa pengar hur som helst. Det finns också många som ger uttryck för att det skulle vara något väldigt konstigt hur pengar skapas genom krediter.

    Pengaskapare: Tex banker skapar pengar genom sin kreditgivning.

    Förändring av penningmängd: Nettoförändringar i penningmängden skapas så vitt jag kan förstå inte pga statens konsumtion annat än om den lånar till konsumtionen, och då är det genom bankens kreditgivning ökningen uppstår. Däremot är det förstås så att BNP påverkas mycket av statens konsumtion, precis som det gör av all annan konsumtion. Men, staten kan både konsumera och spara på samma gång eftersom den tar in pengar som skatt varje månad. Och under högkonjunktur när den privata konsumtionen är hög, kan det vara gynnsamt för ekonomin om staten sparar lite, och därmed minska risken för överhettning. Och den privata sektorn kan på egen hand generera höga BNP-siffor utan att tära på sparkapital (förväxla inte hör "hög BNP" med "ökning av BNP").

    Det känns som vi står ganska långt ifrån varandra när det gäller hur vi uppfattar att dessa saker hänger ihop, och jag har inte ansträngt mig att förklara allt jag skriver från grunden, så jag blir inte förvånad om en del låter konstigt i dina öron.

    SvaraRadera
  41. Ja det finns mycket myter och du ger uttryck för en av de allra vanligaste, nämligen att statens ekonomi fungerar som ett hushålls.

    "Nettoförändringar i penningmängden skapas så vitt jag kan förstå inte pga statens konsumtion annat än om den lånar till konsumtionen"

    Upplåningen sker EFTER att staten spenderat.
    När nu upplåning och skatt kommer in EFTER att man spenderat, hur kan då staten betala för sig, om den inte också skapar pengarna den använder i det ögonblick den betalar ut till bankkonton?

    Svaret är att staten inte skulle kunna göra det, utan istället tvingas vänta på att skatteintäkter och att Riksgäldens upplåning fyller på kassan, så att utbetalningar kan ske, dvs hushållsanalogin.

    Men så fungerar det alltså inte.
    Riksgälden lånar inte upp pengar i förväg för att staten skall ha pengar till sina dagliga utbetalningar.

    "Men, staten kan både konsumera och spara på samma gång eftersom den tar in pengar som skatt varje månad."

    Statliga skatteintäkter har inte funktionen att finansiera. Alltså har statligt överskott inte funktionen att spara, dvs ge finansiella muskler framgent. De musklerna har den alltjämt oavsett skatteintäkternas storlek, oavsett underskott eller överskott.

    Det är dock helt riktigt att överintag i skatt har funktionen att kyla ner ekonomin. Och det pga av att mer pengarna tas ut ur ekonomin än vad som tillkommer.

    "Och den privata sektorn kan på egen hand generera höga BNP-siffor utan att tära på sparkapital (förväxla inte hör "hög BNP" med "ökning av BNP")

    På egen hand? Samtidigt som staten sparar, dvs tar in mer i skatt än den spenderar, samtidigt som den privata sektorn inte använder sina besparingar? Då återstår bara exportsektorn.

    För du menar väl inte valutans omloppshastighet skulle helt plötsligt öka, och ta hand om den ökade aktiviteten i ekonomin?

    Hur skulle det i så fall gå till?

    SvaraRadera
  42. Jag känner inte till statens eventuella möjligheter att spendera pengar först och sedan finansiera detta, dock om det är så blir det i praktiken så att den bank som tar emot pengarna ger staten en kredit i väntan på finansiering. Om staten senare skulle strunta i att ta in finansiering skulle det bli som en form av konkurs, eller klassiskt penningtryckeri, vilket förstås är fullt möjligt för en stat att ägna sig åt, men vad jag vet gör vi inte det i Sverige för tillfället. När man gör det brukar det förr eller senare leda till att valutans värde minskar mer än omvärldens valutor.

    Ditt påstående "Statliga skatteintäkter har inte funktionen att finansiera" är väldigt kontroversiellt inser du nog. När jag hört liknande påstående tidigare och tagit reda på hur det ligger till har jag alltid funnit att det fungerar så som man kan tro, dvs det finns regelverk för hur staten tillåts skapa pengar.

    Din fråga. "För du menar väl inte valutans omloppshastighet skulle helt plötsligt öka": Jo, jag menar att det är fullt möjligt för omloppshastigheten i den privata ekonomin att variera, dvs öka som i detta exemplet eller minska. Inget konstigt med det.

    Exempelvis kan ett företag öka sin omsättning dramatiskt genom att låna pengar till att betala leverantörsfakturor till i princip obegränsade nivåer (i praktiken i längden bara förutsatt att företaget kan upprätthålla motsvarande försäljning).

    Dessa krediter behöver inte öka kreditgivningen generellt. Det finns inget som hindrar att de betalas tillbaka direkt vid försäljningen. Därmed har vi fått en stor ökning av BNP, men ingen ökning av penningmängden (alltså efter att varorna sålts och krediterna betalats tillbaka).

    SvaraRadera
  43. Nej, det fungerar inte så som du nu spekulerar i. Banken ger inte en kredit i väntan på att staten skall låna upp.

    Det finns ett visst antal statliga myndigheter, med särskilda befogenheter att kreditera konton i tre olika banker, Swedbank, Nordea och SEB. Det görs dagligen och det belopp som inte till fullo används töms från kontot dagligen.

    Ingen kreditgivning har skett från bankens sida och ingen upplåning har skett i detta skede.
    Så var har då pengarna kommit ifrån?

    Må så vara att det är kontroversiellt att påstå att skatt INTE finansierar på statlig nivå, (kommunal och landstingsnivå är en annan femma). Det finns akademisk litteratur på området.

    Sedan förstår jag inte varför du börjar tala om penningskapande i samband med vad skattens funktion är. Inte ens med din tro, att skatt finansierar, är det penningskapande.

    Men om du nu tagit reda på hur det går till när staten skapar pengar, varför då inte förklara hur det går till?

    "Exempelvis kan ett företag öka sin omsättning dramatiskt genom att låna pengar till att betala leverantörsfakturor till i princip obegränsade nivåer (i praktiken i längden bara förutsatt att företaget kan upprätthålla motsvarande försäljning)."

    Vid detta skede har du ÖKAT penningmängden genom kreditgivningen (lånet), allt annat lika.

    "Dessa krediter behöver inte öka kreditgivningen generellt. Det finns inget som hindrar att de betalas tillbaka direkt vid försäljningen."

    Om krediterna betalas tillbaka vid försäljningen, så har väl ändå TID förflutit mellan upplåning för att betala leverantörer och försäljningstillfället. Under den tiden har penningmängden ökat genom upplåningen för att betala leverantörer.

    Dessutom, vid varje fall där det som producerats med hjälp av lånade pengar, och där hela försäljningen av det som producerats kan ske samtidigt, förlängs TIDEN man använder kredit.

    Så ditt påstående att ingen ökning av penningmängden skett har ingen bäring på någon verklig ekonomi. Bara om du tänker bort förfluten TID mellan lån och försäljning, kan du få ihop det, men det fungerar inte i verkligheten.

    SvaraRadera
  44. Borde ha skrivit så här istället:
    Vid varje fall där det som producerats med hjälp av lånade pengar, och där försäljningen av det som producerats INTE kan ske vid ett och samma tillfälle, förlängs TIDEN man använder kredit, givet dina förutsättningar.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.