lördag 5 oktober 2013

Tro eller värderingar?


Klockan 19 - 21


Hans-Erik säger inför samtalet: "Jag hoppas det (att vi vågar prata om tro), så att vi inte tar det lättaste och pratar om åsikter och värderingar. Dagsaktuella frågor om etik eller om arbete för fred och rättvisa är viktiga men riktigt intressant blir det först när vi tar steget bakom och frågar: Hur ser min tro om livet ut? Hur ser min gudsbild ut?" 

Jag kommer - förutom att ha en del synpunkter på hans senaste biskopsbrev - att hävda att värderingar är svårare och betydligt viktigare än tro - för tro kan innebära vad som helst, vilket inte minst kristendomen visar. Förmodligen kommer jag att predika mina 11 bud:
  1. Vi bör bygga våra liv på Anständighet, Måttfullhet och Respekt för andras behov. 
  2. Vi bör våga vidga våra vyer och ge oss tid att tänka långa tankar.
  3. Vi bör leta inom oss efter värden. 
  4. Vi bör vara modiga nog att leva fridsamt. 
  5. Vi bör vara stolta nog att inte tappa vårt omdöme.
  6. Vi bör lyssna för att kunna finna svar. 
  7.  Vi bör vara nyfikna på det som inte intresserar oss för att närma oss medvetenskap.  
  8. Vi bör förstå att livet inte blir längre för att vi lever det fort.
  9. Vi bör inse att livet inte blir kortare för att vi lever det väl.
  10. Om du själv vet vad som är rätt och fel, så fundera en stund för vem det är rätt eller fel.
  11. Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att hen har lite ludd i ena örat. /Elfte budet är snott från Nalle Puh/

19 kommentarer:

  1. Birger. Dina bud tåls att fundera över. Men du behöver förklara mer ingående vad du menar.

    Birger skriver i bud 10: "Om du själv vet vad som är rätt och fel, så fundera en stund för vem det är rätt eller fel."

    För att få reda på svaren behöver Birger förklara vad han menar med ordvalen i de olika buden.

    Ordvalet i bud 1: "Vi bör bygga våra liv på Anständighet, Måttfullhet."

    Ordvalet i bud 4: "Vi bör vara modiga nog att leva fridsamt."

    Ordval i bud 7: "Vi bör vara nyfikna på det som inte intresserar oss för att närma oss medvetenskap."

    Många av de ordval som Birger använder används också av oss andra. På grund av olika programmeringar och livserfarenhet har många ord olika betydelse hos oss. Och det betyder att vi inte pratar samma språk - vi värderar olika.

    Ordval i bud 3: "Vi bör leta inom oss efter värden."
    Vad är det som gör att vi har olika värden?

    Ordvalet i bud 5: "Vi bör vara stolta nog att inte tappa vårt omdöme."
    Vad är omdöme? Hur kommer det sig att vi har olika omdöme?

    Christer

    SvaraRadera
  2. 12 Om jag är oförmögen att lyssna till den person som jag för tillfället samtalar med. Om vi talar förbi varandra. Då kan det tyda på att även jag har lite ludd i örat.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  3. Orden i Tio guds bud bör i än högre grad förklaras... Tyvärr blir ganska många ord där ganska förskräckliga vid en närmare analys!

    SvaraRadera
  4. Mycket intressantare är att dikutera varifrån behovet av en tro kommer. Jag själv tror inte på någon gud och är inte religiös. Tro kan vi ju göra på precis vad som helst, ända tills fakta föreligger. Då är det inte längre frågan om tro, utan om vetande. Så har utvecklingen gått genom historien, så varför inte fortsätta så? Varför detta behov av att föra in något irrationellt och obevisat i diskussionen? Hur skulle vetenskapen sett ut om man arbetade med tro? Det hade ju naturligtvis inte blivit någonting av den vetenskapen. I min bekantskapskrets, som mest består av icke-religiösa människor, men även en del som "tror", har vi ibland diskussioner om detta. Varför behöver vissa människor en tro, medan andra inte har detta behov? Det vi kan se är ju också att de som är troende oftast kommer från miljöer där andra människor varit troende. Min egen uppväxtmiljö var totalt fri från troende människor, alltså blev inte heller jag troende. Behovet av en tro inplanteras tydligen under uppväxten. Att intellektuellt komma fram till en tro är dock någonting helt uteslutet för mig. Religionen har inte med förnuft och tänkande att göra, utan mer med känslor, behov. Jag har inte det behovet helt enkelt. Men det är intressant att höra troende tala om sina religiösa behov.

    SvaraRadera
  5. Skillnaden mellan "tro" och "vetande" är inte så skarp som en del ateister verkar tro.

    Man kan ju t.ex. faktiskt tro att demokrati kan fungera som tänkt (någon gång)utan några vetenskapliga bevis för detta.

    Idag i vår sekulära tid kanske den religiösa tro som en del icke-fundamentalistiska religiösa bekänner sig till i grund och botten är en tro på godheten hos mänskligheten, vilket symboliseras av "Gud". Behovet av en universell politik sublimeras till religion...

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Allting går inte att vetenskapligt bevisa, tror man det blir livet väldigt fyrkantigt. Att tro på det goda i människan och försöka locka fram det i möten med varje människa, kan vara en bra början till något djupare. Gillar det du skrev Jonte.

    SvaraRadera
  8. Tack Moa! Så här kommer det igen, något redigerat med några irriterande skrivfel fixade ;)

    Gudomliga, "icke-vardagliga" upplevelser är möjliga att uppleva i dessa våra kroppar, här på jorden. Vi omges av en oändlig astral rikedom bortom den verklighet vi normalt upplever med våra sinnen. Innan vi fått smaka på dessa så kan en intuitiv tro på dessa dimensioner och tillstånd hjälpa oss att söka och finna dem. Men i slutändan handlar det om att erfara dem first hand. Tyvärr så kretsar vår kultur inte direkt kring upplevandet av det gudomliga utan oftast kring helt andra, betydligt fattigare saker. Detta gör att de flesta lever sina liv helt utan direkt erfarenhet av det andliga och mystiska, vilket är synd.

    SvaraRadera
  9. I 11:e budet, varför används bara den könsneutrala feminina formen "hen" och inte någon av de maskulina dito, "hin" eller "hum"?

    Förslagsvis används istället något helt könsneutralt såsom "den", "personen" eller varför inte "människan".

    SvaraRadera
  10. Allting går inte att bevisa vetenskapligt. Inga vetenskapliga bevis finns för att vi överlever döden. Motstånd finns det däremot gott om. Märkligt för människor världen över berättar om liknande saker. Om upplevelser...

    Enligt bl.a. Ekot finns det lite forskning kring nära döden upplevelser. "Nära döden upplevelser forskning pågår." En läkare leder en mindre studie och resultaten presenteras i november.

    Säger egentligen inte så mycket är motivet till studien att definitivt fastslå att vi är mer än bara våra kroppar och att vår medvetenhet överlever döden? Eller är motivet tvärtom. Säger detta eftersom jag upplever det som att vetenskapen blivit vår nya religion. TRO inte att andra kan ha upplevelser som du inte själv har haft verkar vara ledordet för människor med stort motstånd. Inte konstigt att det forskas så lite kring det överfysiska då.

    Lisbeth


    SvaraRadera
  11. Lisbeth, upplevelser vi har, i te x dödsögonblicket, har ju bland annat Birger skrivit om när hans far avled. Syrebrist i hjärnan sätter igång eufori, man ser ljus etc. Syrebrist används som njutningsmedel av en del människor i sexlekar. Vi kan givetvis inte veta vad som händer när vi dör, men det vi definitivt kan veta är att vetenskap INTE är religion eftersom vetenskap hela tider är flytande, man ifrågasätter gamla ståndpunkter, nya forskare ifrågasätter gamla etc. Inga heliga urkunder finns, tvärtom, att hitta svagheter i gammal forskning premieras. Motståndet är stort hos vissa, ända tills det det nya paradigmet uppträder och, som Birger skriver i Från tillväxt till utveckling,och man då ser sådant som man inte sett tidigare trots att det funnits framför ögonen. Vetenskap SKALL vara ifrågasättande!Därmed är den så långt ifrån religion som man kan komma!
    L.

    SvaraRadera
  12. Tillägg: Det forskar inte alls lite om kring det överfysiska! Tvärtom! Nästan alla ny forskning handlar om det som för bara några årtionden kallades "övernaturligt" och "utan förnuft"! Kvantforskning, hjärnforskning, forskning om hur djurs empati, nya material som gör att vi upplever att saker kan vara osynliga! HELA tiden flyttas positionerna inom forskningen fran så att det "övernaturliga" blir "naturligt"!

    SvaraRadera
  13. En naturlig orsak till att det "forskas så lite kring det överfysiska" är ju att det kräver att forskaren har modet, verktygen och den juridiska tillåtelsen att öppna dörren till det överfysiska, vilket oftast inte är fallet.
    Sedan "forskas" det ju naturligtvis (som tur är) en hel del på det överfysiska ändå, men i helt andra kontexter än i den traditionella västerländska vetenskapen.

    SvaraRadera
  14. Nej, Jonte, det forskas även i den traditionella västerländska vetesdkapen på det "överfysiska", det är bara det att du inte märker det därför att det steg för steg integreras allt mer "överfysiskt" och "materiellt obegripligt" i vår forskning så vi upplever det "övernaturliga" som något naturligt. Birger, inte minst, brukar ju i Nobelpristidstider dra massor med sådana exempel!

    Kvantfysiken, kaosvetenskapen, hjärnforskningen... Vi är allt längre bort från det fyrkantiga och enkelt mätbara som dominerat så oerhört länge. Vetenskapen är alls inte främmande från det du och Lisbeth talar om.
    L.

    SvaraRadera
  15. Inom sjukvården forskas det på ut ur kroppen upplevelse. Radions P1 har informerat om detta.

    SvaraRadera
  16. @L. Jag sa inte att det inte alls forskas på dylikt inom den västerländska vetenskapen.
    I övrigt upplever jag att vi talar om äpplen och päron.

    SvaraRadera
  17. L Håller med dig det finns mycket intressant forskning! däribland kvantfysiken. Menar att TILLtron till vetenskapen gör att den blivit vår nya religion. Eller riskerar att bli det. Hoppas att vetenskapen och det överfysiska kan mötas mer och mer.

    Som Jonte skriver "det krävs att forskaren har modet verktygen...osv" Verktygen utvecklas säkert och modet också förhoppningsvis ju mer öppet man talar om dessa frågor.

    Det kan vara så att Anonym syftar till samma forskning som jag menar ang. "ut ur kroppen upplevelse".

    Kvinnan som intervjuades var tidigare rädd för att berätta om sin upplevelse. Rädd för att bli inspärrad. Har lyssnat till ett föredrag av en känd forskare som beskriver samma sak. Inte rädsla för att bli inspärrad. Men väl för att inte bli tagen på allvar. Hen har mött stort motstånd från bl.a. forskarvärlden och kollegor. Men även av andra som har gett sig sjutton på att förtala/förhala all forskning kring det överfysiska.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  18. Hans-Erik Nordin hoppades på att ni skulle våga prata om tro. Tycker det var klokt sagt. Lika klokt som att tala om värderingar.
    Tro eller värdegrund. Åsikter de sprutar vi ur oss. Var och en har ofta en åsikt om det mesta. Är lite inne på det som Christer skriver om... Om hur vi tolkar ord.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  19. Jag gillar ditt mod Birger! I dag är det inte särskilt comme il faut att vara troende eller ens diskutera tro och värderingar. Det är så stimulerande med en riktigt intellektuellt hederlig ateist som vågar prata om detta, tycker jag; en hard core kristen. De flesta ateister i diskussionen på nätet är tröttsamt ointelligenta, intoleranta och trångsyntare än Ayatolla Khomeini. Med dig finns det tankeutbytesutrymme.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.