måndag 21 oktober 2013

När 15 beskrivs som 3,5 mår politiker gott

Det är alltid lika roligt när det man kan betrakta som skaplig sanning dyker upp i den politiska debatten. 

I känsliga frågor manipuleras det ganska ofta med statistik, ordflöden och riktning på strålkastarna. Det onämnbara får inte yttras offentligt... Det som finns bakom strålkastarens bländande ljus får inte användas i den offentliga debatten...

Stockholm är en ganska halvurban stad vars ledande politiker gärna vill gömma sig bakom siffror som ser fina ut för en stad som marknadsför sig som "en världsledande miljöhuvudstad". Var och en som ägnat lite tid åt att sätta sig in i verkligheten har vetat att det där är glassigt skitprat.

Sålunda har nu även SvD på nyhetsplats - väntar bassning från ledarredaktionen? - berättat att den fina officiella statistiken som säger att stockholmare i snitt bara släpper ut 3,5 ton koldioxid på person och år "inte speglar hela verkligheten". Vilket är en försiktig formulering med tanke på att stockholmarnas verkliga utsläpp ligger i trakten av 15 ton per person och år.

De stora utsläppen beror till stor del på konsumtionsmönster. I det halvurbana Stockholm har man dels mer pengar än i andra kommuner, dels är man utsatt för större köptryck från reklam, gallerier och trendnissar. Lägg till det att många medborgare i den halvurbana staden tycks vara så osäkra och rädda och otrygga att de ständigt måste gömma sig i en konsumtionsburka. I en del samhällsmodeller gillar man burkor... De som inte känner begär efter att droga ner sig i konsumtionsträsket är inte riktigt lika bra för tillväxten.

Om vi skall ta den vetenskapliga forskningen på allvar - nu gör sällan politiker det, se bara på hur skolpolitiker verkar totalt likgiltiga inför vad skolforskning kommit fram till -  så måste vi som medborgare ner till en utsläppsnivå under 2 ton per person och år.  Det fiffiga med det är att vi dels skulle bidra till att de planetära processerna skulle fungera bättre, dels nog skulle få bättre liv att leva.

17 kommentarer:

  1. I lördags fick du till ett inägg igen som sprids som bara fasen. Vad händer???

    SvaraRadera
  2. "många medborgare ... tycks vara så osäkra och rädda och otrygga att de ständigt måste gömma sig i en konsumtionsburka"

    Kanske tycker de helt enkelt om att konsumera. Kanske inte.

    Ludde

    SvaraRadera
  3. Lisbeth, det mesta talar för - om man i alla fall får tro alla de forskarresultat som finns redovisade i allt fler böcker - att det inte handlar om den fria viljan utan om att vi är allt mer utsatta för reklam och alltmer rädda att inte "hänga med" när vi jämför oss med andra.

    SvaraRadera
  4. "Stockholm är en ganska halvurban stad". På pricken! En god urban stad har nära till samtalet, inte bara till kommersialism.

    SvaraRadera
  5. Cykeln är helt klart miljövänlig och resurssnål.
    Håller oss i trim och ger oss många läckra bieffekter.

    Dock vägrar vi kvinnor att:
    ..få mascaran i ögonen på morgonen
    ..få vår fräcka frisyr typ rubbad
    ..trycka sönder densamma med hjälm
    ..få svettas i uppförsbackarna
    ..få kläderna stinka människolukt
    ..fastna med klackarna i pedalerna
    ..fastna med kjolen i ekrarna
    ..bli farligt omkörda av vägens feta gubbs

    ..ha snorungar både fram och bak
    ..bli betraktade som miljöhjältar
    ..få en t-shirt med cykel framobak
    ..se cykelvägar byggda bakofram
    Vi vägrar tills de ansvariga feta gubbsen själva börjar cykla.
    Så kanske de fattar hur vi kvinnor förväntas leva upp till
    alla ouppnåeliga ideal.

    mvh BB, som oftast cyklar

    SvaraRadera
  6. Birger, utveckla gärna påståendet att "vi som medborgare måste ner till en utsläppsnivå under 2 ton per person och år."

    För att klara 2 graders ökning av temperaturen på jorden? Eller för att återställa balansen på jorden så att det inte sker någon temperaturökning alls?

    Har du någon hum om vilken standardnivå vi måste "gå tillbaka till" beträffande BNP för att klara att hålla utsläppen på nivån 2 ton per person? BNP ökar i snitt med 2 procent per år, läste jag någonstans. Det kanske inte är matematiskt möjligt - men jag är ute efter att det borde gå att säga att "den standard vi hade år x eller år y skulle klara dagens utsläppskrav". Jag är så innerligt trött på tillväxtkramarnas påstående att vi måste tillbaka till grottstadiet och behöver bärande argument som bevisar motsatsen.

    SvaraRadera
  7. Grrreenline 2, Den fria viljan ser jag som en gåva till oss. Hur vi använder den är en annan sak. Som det ser ut nu så använder vi den till att ge oss själva saker. Köper "kärlek" genom att ge andra gåvor. Ger prylar som ingen egentligen behöver eller t.om. som ingen ens vill ha. Säkert som du skriver för "att vi är allt mer utsatta för reklam och alltmer rädda att inte "hänga med" när vi jämför oss med andra." (I vilken grad vi gör detta är givetvis individuellt)

    Det positiva är väl att alltfler börjar ifrågasätta detta. Inte bara forskarna. Även om vi är svårt utsatta, så kan vi bygga upp vår integritet på olika sätt. Så att vi bättre kan stå emot grupptryck som reklam. Hur vi väljer att bygga upp vår integritet avgörs av vår fria vilja. Eller brist på vilja. Vi har en kropp, någon slags medvetenhet har vi alla och vi vill förhoppningsvis de flesta av oss röra oss framåt. Det finns verktyg för detta på vägen om vi bara "ser" dem. Reklamen kan vara ett verktyg om vi ser igenom den.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  8. Anita, det formella målet som satts upp rent politiskt är att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå.

    För att uppnå detta - som i sig också innebär stora klimatproblem - bör den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna inte överskrida 400 miljondelar mätt som så kallade koldioxidekvivalenter. (Ett mått där varje enskild växthusgas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.)

    Utifrån detta bör utsläppen av växthusgaser, brukar man säga, minska fram till 2050 till ungefär 2 ton per capita för att därefter minska ytterligare. Allt under förutsättning att befolkningsutvecklingen sker på det sätt man tror skall ske.

    Det är förstås omöjligt att jämföra bakåt i tiden när det gäller att ge en bild av hur välstånd/välfärd kommer att se ut om vi når 2 tonsmålet. Det handlar ju inte minst om teknisk utveckling och hur livsstilsförändringar kommer att ske och därmed också vad som kommer att uppfattas som välstånd och välfärd.

    SvaraRadera
  9. Tack för svar, Birger! Jo, jag inser också att det är omöjligt att slå fast ett exakt årtal för en standard (vi talar Sverige nu) som vår planet skulle tåla.

    Men som tankeexperiment: Hade vi det verkligen så risigt för tjugo, eller trettio år sedan? Mår vi verkligen bättre, är vi verkligen lyckligare idag? Beror det i så fall på tillväxten?

    SvaraRadera
  10. Det är bra med tankeexperiment anita. Innan vi fick TV så umgicks vi mer hela släkten. Därefter avtog det nästan till noll alla satt hemma hos sig och glodde på dumburken. Vi körde bil utan att samtidigt prata i telefon. Var vi inte mer närvarande i nuet förut. Kanske inte lyckligare men närvarande.

    SvaraRadera
  11. anonym 02:30:00, men jag skulle inte säga att vi var MINDRE lyckliga, heller.

    Att vara NÄRVARANDE eller UPPKOPPLAD - det är frågan . . . :-)

    Tillbaka till mänsklighetens ödesfråga: Livsstilsförändringar är nödvändiga i framtiden. Jag envissas med att ett sätt att gå in i den tanken kan vara att gå bakåt i tiden. Till en tid när det inte fanns på kartan att människor skulle resa till Thailand och sola.

    Jag menar inte att "allt var bättre förr" - jag försöker bara säga att det var levbart och mer än så även om vi materiellt hade det sämre.

    SvaraRadera
  12. Det här med konsumtion är klurigt.
    Förr i tiden, alltså för omkring 100 år sedan och mer, köpte man en rock eller ett par byxor därför att man behövde det; de gamla persedlarna var utslitna.
    Överklassen skilde sig dock från det här beteendet hos folkflertalet, det har den alltid gjort. Där skaffade man sig kläder och andra "nödvändigheter" för att utåt signalera att man var förmer än så kallat vanligt folk. Man hade råd att konsumera. Klädbytena gav glans åt de rikas identitet.
    Idag lever de flesta av oss som gårdagens överklass. Vi har anammat dess beteende, bl.a. vanan att byta kläder, inte när de gamla är utslitna utan för att markera vår identitet och position i sociala sammanhang.
    Förr gick man till skräddaren och fick sytt ett par byxor. I dag "shoppar" vi i varuhusen. Det har blivit en del av vår livsstil.
    Planeten klarade av gårdagens livsstil inom överklassen, men det blir problematiskt när alla ska leva som överklass. De ekologiska fotavtrycken växer exponentiellt.
    I dag utgör konsumtionen det största hotet mot miljön. Konsumtionen är kopplad till ekonomin på så sätt att ekonomin inte kan fungera om vi inte konsumerar alltmer.
    Under de senaste decennierna har det förts en diskussion om hur vi ska kunna få ekonomi och miljö i balans. Hittills har man inte lyckats med det företaget. Så fort konsumtionen går ner, vilket är bra för miljön, krisar ekonomin. D.v.s. ekonomi och miljö befinner sig fortfarande i konflikt med varandra.
    Ekonomi handlar ju definitionsmässigt om hushållning med knappa resurser. Men vi agerar hela tiden som om resurserna är oändliga. Visserligen är resursbegreppet direkt knutet till vad som vid ett givet tillfälle kan utnyttjas av människan, varför den tekniska utvecklingen är viktig. Natursystemen som utgör grunden för alltsammans är dock ingen oändlig resurs.
    Eftersom konsumtionen är så hårt knuten till sociala och psykologiska faktorer, måste kampen mot konsumismen föras på flera plan.

    SvaraRadera
  13. Att vara närvarande även när vi är uppkopplade...? Som nu när vi skriver. Det kanske är om inte omöjligt men väldigt svårt och energikrävande att vara ständigt uppkopplad. Med allt jobb, data, TV, mobiler, ungar, partners, hemläxor..... Inte så levbart...Eller för den delen njutbart alla gånger.

    Håller med dig livsstilsförändringar är nödvändiga i framtiden. De var nödvändiga när vi går tillbaka i tiden. Vi strävade som Birger brukar säga efter goda liv. Livsstilsförändringar är nödvändiga nu. Var tid kräver livsstilsförändringar. Vi strävar hör och häpna fortfarande efter goda liv. Trots att vi (inte alla) har det materiellt bättre.

    Nej allt var inte bättre förr. Men det var som du skriver levbart och mer än så även om vi materiellt hade det sämre. Kan det vara så att prylar automatiskt inte gör oss lyckligare? Hemska tanke :)

    Vad säger de senaste forskningsrönen? Forskning bygger ju på tankeexperiment. Har för mig att forskningen talar om nivåer av välmående och lycka? För att livet ska kännas uthärdligt levbart så krävs ett visst välmående för att uppnå lycka. Detta mystiska ord... LYCKA.

    SvaraRadera
  14. Som så mycket annat är kanske lycka en produkt av arv och miljö.

    http://www.ne.se/rep/lycka-en-medf%C3%B6dd-egenskap

    A.

    SvaraRadera
  15. Lycka, vad är det? Byt ut ordet mot gemenskap, samhörighet, tillhörighet, empati och säkert fler ord jag inte kommer på just nu, då infinner sig en känsla av glädje och en inre frid. Kan det må hända vara lycka?

    SvaraRadera
  16. Moa, jag delar din syn på lycka. Efter att vi uppnått en ekonomisk grundtrygghet är det helt andra saker än det som går att köpa för pengar som ger välbefinnande. Därför är det så tragiskt att så många av våra politiker sitter fast i plånboksfrågor. (Sedan är det en helt annan fråga att det krävs en omfördelning av de resurser som står till buds.)

    SvaraRadera
  17. Stad stängd pga smog...
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5680850

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.