lördag 7 september 2013

Tämlingen låg lördagsfundering: Recept mot eufori...

Arla morgonstund. En räv smyger i dimman borta på ängen. Livet är fantastiskt. Jag är stolt över att delvis varit den spermie som kom först fram till målet. Jag är också stolt över att delvis vara det ägg som välkomnade den lille krabaten. Det var det första jag, som dubbelnatur, presterade. 

Stolt och stolt förresten, det är väl att ta i. Men glad är jag i alla fall.

Lägg till det att det är vackert väder, att Anders Svensson gjorde 2-1, att jag trivs med grått hår och att jag har ben att gå med, armar att krama med, ögon att se med och öron att höra med.

Över allt detta kan jag känna eufori, en smaklöst dumdristig glädje som kan övergå i ren galenskap. Som t ex att inte stänga av radion när det spelas tysk schlager.

När euforin lett till detta stadium - som skulle kunna betraktas som högt i sådan bemärkelse att ni som var med på sextiotalet kan ana - så känns tysk schlager faktiskt helt rätt. Den är så förskräcklig så det blir... dumläckert.

Samma känsla hade jag en gång när jag hörde Ingvar Carlsson i riksdagens talarstol.

Det finns, tack och lov, recept mot denna sort av euforiskt korkad glädje. Man kan läsa Lars Noréns dagböcker för att åter uppnå balans.

Och räcker inte det till så kan man alltid ta sig en stund med Karl Ove Knausgårds Min kamp i sex volymer.

Med denna kanondubbel av uppsvällt manligt ego kan euforin balanseras. Man uppfylls liksom av ett stråk av skam över att vara man.

Räcker inte ens detta för att uppnå balans kan man förstås alltid ge sig tid att analysera vad det egentligen är Mats Knutsson har att säga.

Näst sista utvägen att ta sig ner från de euforiska höjderna är att tänka på att mannen som skrivit boken ovan föreslogs som finansminister av Miljöpartiet i samband med att man förhandlade med FP, KD och C efter valet 2002... Det tog två år efter det att jag slutat som rör innan man flippade ur på detta sätt.

Sista utvägen är att bläddra i min lilla svarta skämspärm. Där har jag samlat mina sämsta texter, sämsta utspel och länkar till sämsta videoklipp...

Om pärmen är tjock? Det avslöjar jag inte.

Sol, höstvärme, ännu grönt, till och med hyggligt varmt i vattnet. Armar, ben, ögon, öron. Eufori. Som grädde på moset: skrivandet av dagens blogg flöt snabbt och fint. Detta tillstånd riskerar att landa i tysk schlager... Norén, var är du?

PS!
Jag ber om ursäkt för att jag kanske fått någon att läsa ända hit i tron att det skulle bli en drapa om EU, med tanke på rubriken. Skämsvarning utfärdas inför morgondagens blogg... 

36 kommentarer:

  1. Är fundersam över att vara den spermie som kom fram först till målet. Fundersam därför att vi är så olika. En del armbågar sig fram i livet syns och hörs. Andra är osynliga i "utanförskap" om man får tro regeringen. De borde inte fått bli födda. Duger inte presterar inte på topp simmar sakta. Har inte ens vett att konsumera och konsumera mera och bidra till tillväxtsamhället. Hur kunde de simma fortast mot ägget? Hur kunde jag det? Passar ju inte riktigt in någonstans. Nja undrar/hoppas om inte vetenskapen också undrar och vill forska vidare i detta. Hur kan till synes svaga individer ha simmat så fort att de konkurrerade ut andra. Ja spännande är det sannerligen... Varför känna Eufori över att simma snabbast när man kan simma sakta och ändå uträtta saker med eftertanke.

    När jag personligen tittar på världen och EU, så undrar jag i mitt stilla sinne om inte de långsamma spermier som inte nådde ägget hade varit att föredra. Är inte ett dugg stolt över att ha simmat snabbast. Tror inte heller att det var jag. Jag är ren medvetenhet och om jag medvetet trängde ut andra så skäms jag snarare än att känna Eufori. Det borde Mats Knutsson och politiker som försvårar livet på denna planet också göra? Det har gått för långt sa t.om. EU ministern..
    Det går för snabbt.

    Så simma lugnt i fortsättningen! Är det meningen att vi ska uträtta/uppleva något på denna planet eller någon annan, så kommer vi förmodligen att göra det i ett evigt kretslopp.
    Vare sig vi vill det eller inte ;)
    Skvalpa runt i ett evigt kretslopp alltså. Mer eller mindre medvetna.


    Lisbeth

    SvaraRadera
  2. Birger,dina lördagsfunderingar är bästa tänkbara start på helgen. Blir på så gott humör, läser högt, vi njuter vid frukostbordet.
    L och H

    SvaraRadera
  3. Birger skrev:
    "Näst sista utvägen att ta sig ner från de euforiska höjderna är att tänka på att mannen som skrivit boken ovan föreslogs som finansminister av Miljöpartiet i samband med att man förhandlade med FP, KD och C efter valet 2002... Det tog två år efter det att jag slutat som rör innan man flippade ur på detta sätt."

    Själv gick jag med i Mp år 2000 typ, och åkte på min första kongress 2002 i Sundsvall, och detta blev ngt årligt för ca 8-9år eller så, medans medlemsskapet höll i drygt 10 år, varför jag har en del erfarenheter och personkännedom från Mp, så om jag nämner Lennart Ohlssen, Mikaela Waltersson, Ulf Bodach Söderström, Peter Eriksson, som tämligen bakomliggande till denna förödande "utveckling" i Mp, vilka skulle du dra ifrån och lägga till, samt gärna ge en mer utförlig bild av varför det som skedde, egentligen skedde?

    För mig vore det enormt viktigt att få ta del av dina tankar kring detta, självfallet är jag inte ute efter personer, utan efter att försöka förstå HUR det kunde ske???

    Vänliga & Jämlika hälsningar

    SvaraRadera
  4. Visst har Miljöpartiet urartat.
    Skönt ändå att de inte fick Urban Bäckström "på plats".

    SvaraRadera
  5. Tom, jag dristar mig till att haka på dina frågor till Birger. Som jag ser det så går Mp i sneda skor. Det leder förr eller senare till onda knän. Orsaken står nog att finna i det faktum att partiet aldrig velat placera in sig ideologiskt på vänster-höger-skalan. Man kan inte sträva efter individuell frihet OCH jämlikhet samtidigt. Man måste välja. Jag läser en fantastiskt välskriven artikel i svenskan idag, den är skriven av den morske författaren Jan Kaerstad. Bortsett från Norges oljeinnehav så kunde artikeln lika gärna handlat om Sverige. Han skriver:

    "I dag har den kommersiella aspekten trängt in också i dessa sfärer (politiken), inte minst genom idén att mesta möjliga ska privatiseras.

    Detta ideologiska problem diskuteras för lite. För Adam Smith var samhällsekonomin oupplösligt förbunden med moralfilosofin. Vi märker inte att vi håller på att slösa bort vårt arv: tron på de moraliska principerna jämlikhet, rättvisa, solidaritet. Att vi har satt frihetsvärdet istället. Och eftersom vi inte har en ideologisk debatt, utan politiska stunttrick, jippon och utnämning av den finaste valstugan, ser inte alla att detta betyder två olika samhällen. Mer frihet betyder alltid mindre jämlikhet, mer frihet leder till ökade klyftor mellan människor."

    På den här punkten slirar Mp och har alltid gjort, som jag ser det. Kanske dags att låta en skomakare fixa skosulorna så att gången blir rakare?

    Artikeln finns här:
    http://www.svd.se/kultur/norges-vag-fran-samhalle-till-firma_8495258.svd

    SvaraRadera
  6. Jan Kaerstad må vare Morsk, men det skulle stå Norsk! :-)

    SvaraRadera
  7. Birger

    Visst simmade du snabbast, liksom alla som skriver på din blogg. Dessutom sitter vi på översta gräddhyllan bland jordens snabbsimmande spermier. Men sedan tar likheten slut. En del sitter och slickat i sig den sötaste grädden, en del lättgrädde, en del sur grädde och de flesta får nöja sig med skummjölken.
    Som introvert som jag är, är det dessutom jobbigt med alla extroverta som talar vitt och brett om hur starka, vackra och kloka de är och hur andra skall vara...

    SvaraRadera
  8. Jag följer upp mina egna frågor om:

    "Varför Mp degraderats så?",

    samt Anitas, genom att tipsa om en tydlig analys av Naomi Klein som just avhandlar denna intrikata fråga - alltså:

    "hur den gröna rörelsen kommit att bli partner med de krafter som föröder vår planet?",

    den är så pass bra att jag inte vill referera allt för mycket, men hon lyfter bl.a. fram den Gröna rörelsens Elit som ett av huvudproblemen, så läs den gärna (och skyll på mig om Ni känner att jag stulit Er tid på ngt banalt):

    Naomi Klein: Green groups may be more damaging than climate change deniers

    SvaraRadera
  9. Detta inlägg måste minsann tonsättas med en veckorepris:

    https://www.youtube.com/watch?v=twmjADjrNhM

    Skönt att veta att jag inte är ensam om att kunna drabbas av denna livseufori. Håller dock inte med om att Knausgård biter på den, kan iofs bero på att jag inte är man. :-)

    11:14: "Som introvert som jag är, är det dessutom jobbigt med alla extroverta som talar vitt och brett om hur starka, vackra och kloka de är och hur andra skall vara..." Förstår dig verkligen (bl a för att jag själv är ambivert, dvs både mycket utåtriktad och mycket introvert). Ett lästips är boken "Introvert - den tysta revolutionen" som är ett försök till upprättelse och hyllning av de introverta dragen. Beskrivning av boken på Adlibris:
    "En underskattad personlighetstyp.
    Tänker du först och talar sen eller talar du först och tänker sen? Blir du besvärad när expediter kommer fram till dig i affären eller tycker du bara att det är trevligt? Är du mest kreativ när du arbetar ensam eller när du arbetar i grupp?
    I vår tid verkar "utåtriktad och flexibel" vara de mest eftersökta egenskaperna på arbetsmarknaden, social kompetens värderas högre än yrkeskompetens och den som skriker högst får oftast som den vill. Det är en tid där inåtriktade, eftertänksamma och stillsamma karaktärsdrag har klassats som mentala sjukdomstillstånd. En tid där introversion ofta förväxlas med blyghet, arrogans och asocialt beteende. Inget kunde vara mer fel.
    Om vi är introverta eller extroverta är en biologiskt hårdkodad del av vår personlighet. Detta har varit känt och har undersökts av vetenskapen i mer än hundra år. Trots det tillkommer hela tiden ny kunskap i ämnet. Linus Jonkman tar med läsaren på en fascinerande resa genom den introverta världen. Han berättar om sina egna och andras upplevelser som introverta och förklarar skilnaderna på och likheten mellan extroverta och introverta människor. Mycket av den friktion vi upplever i våra liv, både i yrkeslivet och privat, har sin botten i motsättningar mellan dessa båda läggningar. Förståelsen för vad det innebär att vara introvert har ökat avsevärt på sistone. Men vi har ännu inte sett någon platsannons som efterfrågar introverta människor.
    I en värld där allt går fortare och fortare och där bruset blir starkare för varje dag kan det rentav vara en fördel att vara introvert, och de som fått den gåvan kan skatta sig lyckliga."

    AK

    SvaraRadera
  10. Tom, din senaste kommentar får mig att tänka på ett av Birgers gamla inlägg med kontentan: det största problemet är inte de som förnekar, utan de som låtsas.
    AK

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  12. Jag tycker mig förstå - men har kanske missuppfattat - att alla som kommenterar inte har humor eller kan läsa texter med en viss glimt i ögonvrån. Birger är väl för övrigt inte den som är extrovert precis, vilket någon "anklagar" honom för. Den som kan hans historia har nog en helt annat uppfattning. Mot alla odds har han slitit för att kunna, orka och våga göra det han gjort och det han tror och brinner för. Dessutom är han personliga ganska introvert.
    L.

    SvaraRadera
  13. Håller sannerligen med dig, L. Tycker dock att det är ganska kul när inlägg spretar iväg tanken åt allehanda håll pga diverse associationer.
    AK

    SvaraRadera
  14. Lisbeth. Även om spermie nummer ett skulle bli förbisimmad av tvåan nära målet (ägget) så vore vi kanske ändå det vi är. Vi kom kanske in i processen lite efter själva målgången. Eller hur minns du, hur det var?☺

    Gt

    SvaraRadera
  15. "...hur minns du, att det var?" ska det väl heta.

    Gt

    SvaraRadera

  16. Tack AK 11:48

    Nu känns det lättare att simma vidare i allt oväsendet...

    SvaraRadera
  17. Nej jag minns inte Gt :)
    Eftersom jag räknar mig till de Troende så tror jag att vi kom in i processen "lite" efter själva målgången. Kanske t.om. väldigt sent. Att vi inte behöver simma så förtvivlat fort.

    Gillar inte tanken på spermienkriege eller krig överhuvudtaget. Ursäkta min taskiga tyska...
    Jetzt nämlich beginnen die spermienkriege. Du hast deine bruder und Schwestern umgebracht Weil du die stärkere warst.
    Deras zufall (fall)? gab dir die kraft zum leben.

    Tycker det mest låter som ett mänskligt påhitt och är sorgligt. Simma snabbt och fort inte simma smart...Eller varför inte kom dit du ska i god tid dvs. när det är dags att komma ut. Det borde väl räcka...? :)

    Lisbeth

    SvaraRadera
  18. År det inte något overkligt över allihopa?
    "Men EU:s utrikesministrar enades om att peka ut Assadregimen som ansvarig för kemvapenattacken den 21 augusti."
    Kanske rätt kanske fel!

    Men inte handlar det om att grunda sina journalistiska
    ambitioner på att först ta reda på Israels och USAs och
    Saudis och Frankrikes och Danmarks bevekelsegrunder för
    att därefter följa alla spår, om de så till hevetet bär!

    Förlåt så in i h-e, jag glömde
    att ordet också är marknadsanpassat.

    Och att fria skribenter inte är fri tillsammans
    med andra i en kultur, men mycket inbilska ändå!

    Mvh Roland

    SvaraRadera
  19. Håller med dig RL, Carl Bildt är ju sanslöst "ond" när han går Petrodollarhegemonins ärenden, utan att blinka, men visst han utgör väl en del av denna/tror sig vara...

    Och hur uppenbart korkat låter det inte, så säg, "...enades om att peka ut..",
    nästa uttalande blir väl i stil med:
    "Nu har vi EUs Utrikesministrar enats om att FN-observatörernas undersökningar pekar..."

    MEN, det som ALLA torde kunna vara överens om är att någon demokrati inte existerar, det är hela tiden makteliten som styr och ställer, och gör uttalanden hit och dit, fattar beslut hit och dit, och Folken och Media(i vart fall svensk) har knappt aning om vad de bakomliggande syftena är och vad som står på spel...

    SvaraRadera
  20. Är det inte något overkligt över allihopa?
    "Men EU:s utrikesministrar enades om att peka ut Assadregimen
    i Syrien som ansvarig för kemvapenattacken den 21 augusti."
    Kanske rätt, men på ett sätt, avgörande fel!

    Det handlar inte det om att grunda sina kunskaper på
    journalistiska ambitioner såsom att först ta reda på Israels
    och USAs, och Saudis och Frankrikes och Danmarks strävan efter
    total världs dominans, respektive total undergivenhet för att
    därefter följa alla spår, om de så till helvetet bär, som det gör!

    Förlåt så in i h-e, jag glömde
    att ordet också är marknadsanpassat.

    Och att fria skribenter inte är fri tillsammans med andra
    i en självständig kultur, som lever på Jordens villkor,
    men mycket inbilska ändå!

    SvaraRadera
  21. Håller med dig TS.
    RL gillar jag, ofta råkar jag ut för människor som
    både tänker modigare än vad jag själv törs göra och
    som formulerar sig bättre, än vad jag kan göra.
    Så du ska inte bli förvånad när du känner igen
    dina ord i något som jag kommer att skriva! :-)

    SvaraRadera
  22. Roland jo det är något "overkligt" över alltihopa! Kvinnans roll inte minst i hela spektaklet känns overkligt...

    Cathrine Ashton påstår att det finns bevis. Sätt in en kvinna som lakej. Det räcker med att det är en kvinna kompetens behövs inte. Låt svenska kvinnliga politiker ta farväl av Obama. Vinka lite lagom sött. Undrar vad Elin Wägner skulle ha tänkt om sina "medsystrar"...? Om skendemokratin.

    Vad tänker ni kvinnliga läsare av denna blogg? Männen beskylls med rätta för att vilja kriga. Men manskvinnor i kvinnokläder då?
    Det är overkligt och man skäms nästan för att vara kvinna.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  23. Lisbeth. Från antroposofiskt håll hörde jag att vi, människoandar, inkarnerar fostret gradvis, med början vid befruktningen. Strax är detta en hel människa.

    Men enligt lagen har vi inte fullt människovärde, förrän efter förlossningen. Därför är abort juridiskt sett inte detsamma som mord.

    Under slavtiden stiftades en lag som sa att afrikaner inte var riktiga människor. Därför kunde man behandla dem efter godtycke.

    Gt

    SvaraRadera
  24. Jo Gt då uppstår frågan vad fostret har för värde "människovärde"? står det högre än allt annat livs värde?
    Har vi verkligen rätt att abortera foster med motiveringen att "Därför är abort juridiskt sett inte detsamma som mord?
    Vill inte döma men är det inte en "rättighet" vi har tagit oss? Stiftade lagar av människor överensstämmer de alltid med livets lagar? Ser att du redan svarat på det. "Under slavtiden stiftades en lag..."

    Lisbeth

    SvaraRadera
  25. "Recept mot eufori"
    Sex kvinnliga ministrar som vinkar av Obama? Enligt Maria Larsson KD så hade Obama ett stort leende på läpparna.
    Ja fjolligt var ordet kvinnor för fred?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  26. Bra inlägg! Lyckades attrahera hela foliehatt-comunity.

    SvaraRadera
  27. Lisbeth
    De flesta kvinnor agerar olika och efter eget kön i olika situationer.
    Härmed fritages Du från och för att ansvara för alla Qvinnor.

    Jag skäms ibland för att vara Människa,
    kanske kan Du hjälpa mig!

    Roland

    SvaraRadera
  28. Oj, så mycket olika vinklingar som föll ut efter min enkla lördagsfundering modell light, lite som ett gammalt hederligt kåseri. Tack för intresse för huruvida jag är extrovert eller introvert eller nåt annat.

    Det jag ville ha sagt är ungefär det som Evert Taube skrev om: vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn... I antologin Svära i kyrkan skriver Fredrik Lindström om att vi kanske borde fundera över det vi har all anledning att vara tacksamma för istället för att - hur bra vi än har det - gnälla över det vi inte har.

    Ett av alla skäl till att jag alltid varit intresserad av religion är att jag - faktiskt ända sedan barnsben - känt att så många inte kan vara nöjda med den tid man fått, utan strävar efter evigt liv som om det inte var fantastiskt nog som det är här och nu. Som jag ser det lever vi under ett avtal som säger att vi får leva ett tag om vi finner oss i att också avsluta livet. Blir det något annat, så gärna för mig. Men det räcker så väl som det är också.

    SvaraRadera

  29. Tom: Tja, vad ska man säga om personer... Egentligen är det nog så att man lätt sugs in i ett tänkande som dominerar i de kretsar där man tillbringar allt mer av sitt liv - vilket man kanske inte vill, men för de flesta i en partiledning ryms inte mycket annat än politik och förhandlingar och umgänge med sådana man måste umgås med för att klara jobbet - och klara jobbet kräver medlemmarna att man gör.

    Tro inte att det är gratis, eller inte tar nästan all tid, att vara påläst på hela fältet av frågor. Inte bara kunna köksbordsargumenten utan bakgrunder ohh detaljer. För att klara detta sugs man in bland likasinnade, ens världsbild förskjuts, man ser på världen från den plattform man står på.

    Många skämtande - eller kanske snarare drev - med mig eftersom jag som språkrör alltid tjatade om vikten att alltid behålla ett utanförperspektiv. Att alltid går tillbaka till varför man engagerade sig. Att hela tiden stå med ett ben inne, och ett ute.Det är svårt, för du blir inte riktigt accepterad av dem du umgås med dagligen i utskott, i förhandlingar, i möten, på sammanträden, i mingel. Man måste frikoppla sig från idén att politik är en sfär där man skall göra karriär för att efteråt få något fint jobb. Det är nog inte så lätt för den som finns mitt i smeten. Själv har jag haft det enkelt för mig - jag har alltid sett mig som en besökare i politiken, har aldrig känt mig hemma och har aldrig känt behov av att vara till lags.

    Lägg till detta tidsandan, som varit anstruken av nyliberalt tänkande, vilket givetvis smittar. Vänsterpartiets aktuella ståndpunkter idag delades i många frågar av alla partier för femton år sedan. Förskjutningen har varit enorm. De uppfattningar som borgerliga partier hade för femton år sedan kallas idag extrema och kommunistiska...

    Det är denna miljö politiker verkar i. Kom ihåg att medlemmar i partier röstar fram sina ledarfigurer. De som du, Tom, tar upp är i åtskilliga fall framröstade till sina positioner även efter det att de gjort sin resa bort från de värderingar de en gång hade.

    Personligen uppfattar jag att partiets mest uppskattade politiker - Maria Wetterstrand - varit en av de som tillsammans med några av dem du nämnde hårdast drivit partiet åt det håll det nu drivit. Lennart har aldrig varit grönt radikal, men en fantastiskt bra räknenisse och utredare - problemet blev att politikerna som skulle styra honom blev styrda.

    Ett problem för nyvalda - rör eller andra - är att tjänstemannaskaran ökat något alldeles förfärligt under åren. Politikerna byts ut, men tjänstemännen sitter kvar på grund av regler för arbetsmarknaden. Även tjänstemannaskaran, inte minst de högsta inom organisationen, vill bli accepterade och omtyckta av motsvarande i andra partier. Att då framföra åsikter som andra anser vara aparta är jobbigt. Språkrör har under alla de år jag hade insyn varit noga med att omge sig med oliktänkande för att kunna förstå hela partiet, idag är det nog tvärtom, vilket blir bekvämt men politiskt dumt.

    Det exempel som lyser starkast just nu är väl resonemangen om frihandelsavtalet mellan EU och USA. Att ifrågasätta eller problematisera ligger helt utanför den norm som skapats.

    SvaraRadera
  30. Roland naturligtvis ansvarar jag inte för alla kvinnor. Det förstår du säkert att jag inte tror. Men jag "förundras" ständigt över varför det är så svårt att få en dialog med andra kvinnor. Ja faktiskt svårare än att få en dialog med män. Det är betydligt lättare. En dialog med medsystrar kring fred. Elin Wägner försökte helt uppenbart. Men Birger lyckas nog bättre med att nå fram till kvinnorna som man? Så visst misstänker jag starkt att det har att göra med det som Birger skriver. "Att ifrågasätta eller problematisera ligger helt utanför den norm som skapats."

    Stig Malms "fittstim" fick en ny innebörd när sex kvinnliga ministrar behagade Obama. Hans (Obamas) uttalande i stil med att det är kvinnor som får något gjort stämmer alltså inte. Varför då ens låtsas? Normen består. Det är en liten klick män i mörka kostymer som i huvudsak styr kvinnor, mäns och barns vardag. Kvinnor och män verkar ofta nöja sig med det. Det förundrar mig. Nej jag kan givetvis inte hjälpa dig. Även jag skäms ibland över att vara människa. Skäms även över Sverige som låtsas att vi kommit så långt. När vi i själva verket inte alls gjort det. Skenet bedrar. Kvinnor och män hjälps åt med att upprätthålla skendemokratin. Normen är fortsatt krig. Det verkar alltså inte som om enbart fler kvinnor i politiken är lösningen och kan ändra på det.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  31. Birger. "att så många inte kan vara nöjda med den tid man fått, utan strävar efter evigt liv som om det inte var fantastiskt nog som det är här och nu"

    Det är fullt möjligt att här och nu "vara nöjd med den tid man fått." Samt även ha en strävan mot evigt liv. Livet här och nu behöver inte vara i motsats till strävan mot evigt liv.

    Christer

    SvaraRadera
  32. Lisbeth. Jag tror inte att man kan gradera människovärdet. Ett människovärde är just ett människovärde, känns det som.
    Juridiken kom väl till för att bl.a. skydda livet. Men ej sällan går den på tvärs mot detta.

    I lumpen fick vi lära oss att döda eller dödas. Säkerligen fick soldater i andra länders arméer lära sig motsvarande gräsligheter.

    Så har vi uttrycket "Den enes bröd är den andres död". Samhället fostrar egoister.

    Motvikter existerar. Men var finns de, när de som bäst behövs?

    Gt

    SvaraRadera
  33. Gt "Motvikter existerar." Ibland där man minst anar det "Men var finns de, när de som mest behövs?"
    Ibland finns motvikt i TV soffan nyhetspanelen. Motvikt från både kvinnor och män. Tycker det är lite sorgligt när män annars till synes enbart buffliga män försöker sig på att förklara för annars intelligenta kvinnor att hela Obamas besök var som ett prinsessbröllop...

    "Det visar hur betydelselöst det här besöket var" när man skickade fram kvinnor sa Göran Hägg och viftade med armarna. Oj sa Kristina Axén Ohlin och menade att det var en medveten tanke från Alliansen att göra det. Hon sa att det var tur att hon inte drack kaffe, för då hade hon satt kaffet i halsen. Själv satt jag hemma och jublade. Satte inte morgonkaffet i halsen. Tyckte drygt att jag var väldigt medveten i just det ögonblicket. "Kanske" med viss eufori inblandad :)

    Det blev som ett bevis på att vi sover och glömmer hur verkligheten ser ut. Att kvinnor oftast är underrepresenterade när det verkligen gäller. Men knappast när det gäller prinsessbröllop. Så inget nytt under solen med detta avsked alltså.

    En känslobaserad tanke att skicka fram kvinnliga ministrar i det läget? Vi kanske inte är så medvetna om att känslan färgar tanken? Att känslor inte alltid är av godo när medvetna beslut ska fattas.

    Varför blir det bara löjligt sa SVT: reporter. Kanske blir det ännu mera löjligt när reportrar kvinnliga och manliga inte är/verkar vara medvetna om vilka maktstrukturer som gäller? När de reportrarna när de som bäst behövs som t.ex. vid Obamas besök glömmer att medvetet agera motvikt. De har likt politiker en enormt betydelsefull roll att förmedla verkligheten och bör därför agera som motvikt. Kanske inte känslobaserat alltid är att föredra då? Utan krasst medvetet.

    Lisbeth

    SvaraRadera

  34. Hej Lisbeth

    När vi törs och vill
    ta ansvar för framtiden
    och tänker efter så kommer
    vi att hamna lite före många
    människor och blir då inte i
    samklang med dumheten utan något
    utanför den och kanske inte ens
    anställningsbara efter den norm
    som styr och då får vi också
    vara beredda på att ta en
    inte så liten del av vår
    beskärda del av skit!

    Mvh Roland

    SvaraRadera
  35. Lindströms kapitel i "kyrkoboken" var precis så formidabelt som jag väntade mig. Innehållandes den mängd med perspektiv som just han är en hejare på (fåtalet sidor till trots blev det en kunskapsuppvisning i både historia, språkvetenskap, sociologi, ekonomi, psykologi, naturvetenskap och biologi, marknadsföring, filosofi och humor). På temat tacksamhet skriver han bl a "Om vi dagligen jämförde oss med våra förfäder på 1800-talet eller människorna i tredje världen skulle vi kanske tycka att vi var bortskämda och känna oss lyckliga och privilegierade och därmed ödmjukt underkasta oss livet och tillvaron på ett sätt som äventyrade hela världsekonomin."

    Ja, det är sorgligt att människan inte lyckats inse att nyckeln till lycka inte ligger i det avundsjuka jämförandet uppåt, utan i det tacksamma jämförandet "nedåt".

    Jag hade en riktig skituppväxt och fattades det mesta. På alla plan. En fattigare tillvaro i ett västerländskt land är svårt att tänka sig. Men ack vilken tacksam individ det format mig till. Vetskapen om hur krasst ett liv kan levas bär jag med mig som en måttstock i mitt omedvetna och att "bara" få finnas till i lugn och ro och trygghet får det nästan dagligdags att spritta i kroppen av tacksamhet och lycka. Det går alltså att vara tacksam till och med över en eländig barndom. :-) Eftersom även den kommer med gåvor för den som ser efter.
    AK

    SvaraRadera
  36. Detta med att vara nöjd med det man har är viktigt. Oavsett om man tror på ett enda liv eller är övertygad om att vi lever flera.

    Oavsett om vi lever flera liv eller ett så bäddar vi här och nu i detta liv för hur de liven ska bli för oss själva eller för andra. Förnöjsamhet är därför A och O. För individen själv och för kollektivet som helhet. Om det kan vi säkert enas. Det viktigaste borde vara att enas om det vi kan enas. Ingen vill lida i onödan. Såvida vi inte är självplågare. Lycka verkar vara något fult och underskattat. Var därför inte nöjd.

    Men verklig förnöjsamhet saknas tyvärr. Norge är ett bra exempel på detta. Egentligen så har vi det väldigt bra säger man. Men vad det är trist med samma ansikten inom politiken. Politiker är medvetna om detta. Vår eviga ombytlighet. Vi kommer inte att ändra på så mycket. Lita på oss. Känns tongångarna igen? Oavsett höger eller vänster så använder man sig av detta.

    Förmodligen så blir det regeringsskifte i Norge. Sverige utpekas av en del som ett skräckexempel med våra privatiseringar och vinster i välfärden. Andra skrattar åt det och tycker det är överdrivet. Det går bra för Sverige säger de. Lita på oss!

    Norges EU anpassning fortsätter oavsett regering. Precis som den gjort här. Frihet för kapitalet är viktigare än frihet för människor?
    Folket då? Norges folk är EU kritiska. Men tristessen samma ansikten väger tyngre. Oavsett om anpassningen till EU går sakta eller fort så sker den med ord som lita på oss! Vi kommer inte att vända upp och ner på er tillvaro. Det som lyser starkast är resonemangen om frihandelsavtalet mellan EU och USA skrev Birger.

    Lita på det...!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.