torsdag 26 september 2013

Så ser konsumtionen ut

Med anledning av kommentarer efter gårdagens inlägg kanske det kan vara lämpligt att konkretisera hur konsumtionen ger upphov till betydligt större utsläpp än vad politiker i allmänhet hävdar på temat "Sverige är bäst". Till vänster stapeln för hur stora utsläpp vi kan acceptera om vi skall klara det så kallade 2-gradersmålet.




8 kommentarer:

  1. Och när nu gårdagens kommentarstråd om fördummad klimatdebatt rekapituleras vore det intressant att läsa hur du ser på det jag påpekade baserat på naturvårdsverkets beräkningar och demografiska data och nationalräkenskaps-statistik: Mellan år 1993 och 2010 var den genomsnittliga trenden i total konsumtionsrelaterad CO2-ekv-utsläpps-ökninge ca +10%. Variationerna under intervallet var större än så och följde i stort sett konjunkturcyklerna. Under samma tid ökade befolkningen med ca 8% och BNP med 60-70%. Därur kan man se att en viss koppling mellan utsläpp och BNP finns, men att den är kvantitativt svag. CO2/capita har ju varit närmast oförändrad under perioden till skillnad från BNP/capita som ökat markant. Tro nu inte att jag är en tillväxtkramare för det är jag inte. Jag tycket att ekonomisk tillväxt är andefattigt som explicit politiskt mål, men det är också andefattigt som explicit miljöproblemformulering. Jag tror mer att det handlar om hur stor del av BNP som utgörs av materiell konsumtion samt i än högre grad hur denna är sammansatt. BNP i sig är ett för grovt mätetal för att svara på sådana frågor.

    MVH
    //Ingemar

    SvaraRadera
  2. Ökar BNP så ökar de reella utsläpp som genereras av konsumtionen. Det gäller i Sverige såväl som i världen. Det kommer att vara så alltför länge för att klimatfrågan skall lösas om politiker vägrar se de reella utsläppen och istället gömmer sig bakom en statistik som är uppbyggd utifrån den materiellt rika världens intressen.

    Det skrämmande är att för varje krona som BNP ökar så ökar också utsläppen i reala termer. Detta beror bland annat på den så kallade rekyleffekten.

    Det är så att genom ny teknik etc så kan varje krona innehålla allt mindre koldioxid - om du förstår hur jag menar. Men det äts upp av att vi har tillgång till allt mer kronor. För att ge en bild av läget.

    För övrigt ökar bnp per capita i Sverige marginellt sedan ett antal år tillbaka.

    Vi tycks vara överens om att BNP är ett dåligt mått på många sätt. Men det är inte måttets relevans som är intressant, alla inser dess brister som mätare på utveckling etc. Det som är det avgörande är att vi har byggt upp system som kräver fortsatt BNP-tillväxt trots att det per definition (bnp mäts exponentiellt) är en omöjlighet. Om detta borde alla rimligen kunna vara överens eftersom det inte har med värderingar att göra utan bara med matematiska fakta.

    Du brukar hänvisa till att bnp kan innehålla mindre materiell konsumtion. Det är givetvis helt riktigt. Men, vilket jag skrivit så många gånger att jag är trött på det, begreppet tjänster innehåller framförallt sådant som har i syfte att också öka den materiella konsumtionen. I tjänster ingår främst transporter, resor, reklam och dylikt. Man transporterar inte tjänster i första hand, utan varor.

    De delar av bnp som inte är kopplade direkt eller indirekt till materiella flöden är mycket begränsade. Dessutom: tjänster borde ersätta materiell konsumtion även INOM nuvarande ekonomisk volym, att dessa goda tjänster dessutom skulle bidra till ökande bnp inom några sorts klimatramar är högst osannolikt. Den påse vi har, och som utgörs av bnp, behöver fyllas med mindre materiellt innehåll. Att tro att det också skulle kunna fylla på påsen med än större volymer är inte trovärdigt.

    Jag vet inte hur många gånger jag varit med i debatter med både okända och kända politiker som inte haft en aning om vad exponentiellt tillväxt är, hur bnp mäts eller vad det egentligen är vi mäter. Suck.

    SvaraRadera
  3. Hej Birger!
    Min fråga handlade främst om att jag kom till en delvis annorluna eller "lindrigare" slutsats om sambandet mellan CO2-ekvivalent-utsläpp och BNP än du. Jag använder den tidsserie från Naturvårdsverket som du refererar till och som enligt vad jag uppfattar beskriver resultatet av en beräkning på de utsläpp av CO2-ekvivalenter inom och utom landet som svenskars konsumtion ger upphov till.

    Du svarar genom att upprepa ditt påstående om en stark koppling, men utan beskrivning av hur du resonerar. Baserar sig ditt resonemang på den refererade tidsserien eller andra data?

    Hur jag resonerat hoppas jag framgår av kommentaren ovan. Att BNP/capita ökat marginellt under ett litet antal av de senaste åren tycker jag väger lätt jämfört med en närmare 20år lång tidsserie. Om vi börjar basera resonemang på uthuggna småsnuttar går det t.ex. att redovisa negativ korrelation mellan CO2 och BNP mellan 1996 och 2001.

    Jag är lika bekymrad över CO2-utsläppen som du, och har en väl så stark aversion mot rika människors ihärdiga materiella konsumtion, av såväl miljöskäl som existentiella skäl.

    Hur trött du än är på att hålla isär materiell och ickemateriell produktion och det faktum att dessa inte alltid enkelt låter sig separeras (som du mycket riktigt påpekar) så så finns ju fall där de faktiskt separeras. Vård skola, omsorg, rättsväsende, media, kultur, idrott, nöjen, restauranger . . . är till övervägande del rent immateriella verksamheter, även om de naturligtvis omsätter en del materiell konsumtion. Ta en enkel kopp kaffe t.ex. Dricker du den hemma kostar den dig ett par kronor och lite tillredningstid. På ett kafe´ kostar den mellan 25 och 40 kronor. Samma fysiska resursförbrukning (eller kanske lägre på kafeét pga stordriftsfördelar), men helt olika avtryck i tjänste- och varuproduktion/konsumtion.

    Jag tror inte man skall lägge onödigt mycket möda på svårkorrelerade storheter utan koncentrera sig på kärnan, dvs. resursförbrukning.

    MVH
    //Ingemar

    SvaraRadera
  4. Absolut Ingemar, men det går inte att komma ifrån problemställningen som styr hela politiken och varenda budgetförhandling: jakten på ekonomisk tillväxt. Ska vi komma ur den här fällan måste vi faktiskt samtala om hur vi organiserar systemen på ett annat sätt. Vi kan inte, rent matematiskt och utan några som helst värderingar, ha en ständig tillväxt mätt i BNP. Ändå är det nödvändigt för att hålla igång dagens system...

    SvaraRadera
  5. Hmmm, jag ser inget svar på hur du fick ihop Naturvårdsverkets tidsserie med tesen om obönhörlig proportionalitet mellan BNP och utsläppta CO2-ekvivalenter.

    Vidare: Jag är inte lika säker på att vi inte kan en om inte oändlig så iaf. en kraftigt ökande BNP. Däremot kan vi inte förbruka fysiska resurser som vi gör idag. Alt beror på hur str andel av BNP som är strikt immateriell. Vi kan nog dilla länge på detta tema utan att nå enighet ;)

    Jag tycker som nämnts inte att BNP platsar som målsättning öht. oavsett nivå. Vad är det för nuvarande system du anser kollapsar om BNP-tillväxten blir noll. Den är ju f.ö. noll nu och härom året t.o.m. negativ, men himlen ramlade inte ner över våra huvuden för det :)

    MVH
    //Ingemar

    SvaraRadera
  6. Intressant att en förnuftigt tänkande människa, som säkert Ingemar är, inte kan förstå vad exponentiell tillväxt är. Problem uppstår omedelbart när vi inte har tillväxt, Ingemar. Har du hört talas om pensioner som faktiskt sänks? Har inte Birger skrivit flera gånger om skuldberget som hushållen har - det är ju detta skuldberg som möjliggjort den ekonomiska tillväxt vi idag har. Ser du inte problem i det, Ingemar?

    Först upprätthåller vi tillväxten genom att plundra naturen, roffa åt oss naturresurser. Sedan när inte det går upprätthåller vi tillväxten genom att skuldsätta oss. Hur kommer det att du inte ser problemen när du ändå tycks ha funderat på det så länge??

    I övrigt, när det gäller systemfel, så tillkommer ytterliga problem: Ränta kräver tillväxt - du lånar 1 miljon och för att få råd att betala ränta krävs tillväxt eftersom fler pengar måste till.
    L.

    SvaraRadera
  7. Tablån är intressant, den kommer från Stockholm Environment Institute. Den visar hur det ser ut, uppdelat på olika sektorer. Man ser att det som politikerna oftast talar om, det vill säga transporterna, utgör en stor utsläppsfaktor men i relation till annat, som vi sällan talar om, en mycket liten del av de totala utsläpp som vi genererar via vår konsumtion. Värt att notera är den röda delen, investeringar. Den visar på ett problem som jag nästan bara hört Birger tala om: de investeringar de rödgröna vill göra i höghastighetståg, bostadsbyggande etc ger upphov till stora mängder koldioxidutsläpp. De investeringsplaner som de rödgröna har kommer att leda till att våra utsläpp ökar. Vilket i sin tur borde leda till att dom också kräver minskad konsumtion för att balansera detta!
    Jag ber er också kika på den gröna posten: IT etc. När vi mejlar, facebookar och googlar nyttjar vi massor med energi!
    Det är komplext och vi vill nog leva i en livslögn så länge det går, dagens mest populära livslögn innebär att vi vägrar se hur IT-samhället påverkar klimatet.

    SvaraRadera
  8. Ingemar Gråsjöfre sep. 27, 07:33:00 fm

    @Anonym 10:35: Tack för bra exempel. Jag skall fundera igenom dem. Min ursprungliga fråga till Birger handlade om en refererad tidsserie från naturvårdsverket som han använde till att backa upp en tes. När jag satte den tillsammans med ett par andra tidsserier fick jag bara delvis ihop resonemanget. Birger har inte klarlagt sitt resonemang kring denna tidsserie än men jag är väldigt nyfiken på det. Därför tror ja inte att jag vill divergera diskussionen just nu, även om det du svarat är intressant. Hoppas du ursäktar . . . . . :)

    @Anonym 11:05: Bra reflexion om transporter, infrastrukturinvesteringar och övrig konsumtion. Inte minst IT-konsumtion. Det kanske skulle vara intressant med en tråd som jämför sådant som nättidning v.s. papper, mail v.s. brev, spotify v.s. skivbutik etc. ur ett livscykelperspektiv.

    MVH
    //Ingemar

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.