lördag 24 augusti 2013

Morfar skrev inga memoarer

Gustav Fridolins senaste bok var inte bra. Den kom i förra valrörelsen, tycktes mig framvuxen med hjälp av dåliga rådgivare som inte visste ett dyft om grön ideologi. 

Det behöver man förvisso inte heller göra för att skriva den bok Gustav nu skrivit. Boken om sin morfar. Det är en ömsint skildring av en morfar som har betytt mycket för honom, det är en samhällsskildring över tidevarv när det moderna Sverige växte fram. 

Berättelsen berör. Och Gustav vet hur man skall formulera sig. Han kan fånga stämningar och skissa miljöer som får dem att leva. Det är en biografisk roman, betonar han med författarens rätt och pekar själv i förordet på några detaljer som förvanskats.

Hur det hade varit om Gustav Fridolin Senior själv skrivit kan ingen veta. Det hade i vart fall inte blivit bättre än det som nu Fridolin Junior har presterat. För det här är en mycket läsvärd bok om en pojkes fattiga uppväxt till ung man och sedermera till handelsman. Arbetarroman, kanske det inte kan kallas, men arbeta gjordes det. Klassresa blev det.

I en av de första recensionerna - Mats Gellerfelt i SvD - jämfördes Gustavs bok med Per Anders Fogelström. Det lät befängt. Tyckte jag. Tills jag sträckläste boken.

Det är svårt att bedöma böcker skrivna av de man känner, man lägger in sådant som den som inget vet inte lägger in. När jag läser tycker jag mig se rötterna ner till det sociala engagemang och den hängivenhet jag tycker mig förstå att författaren känner för dem som hamnat utanför. Inte minst äldre som efter ett långt liv behandlas illa, yngre som inte bli bekräftade i skolan och flyktingar som far illa. Flyktingamnestin för ett antal år sedan var till icke obetydlig del resultat av Gustavs envetenhet - han, om någon, fick MP att hålla fast sitt krav och därmed driva fram något som socialdemokraterna aldrig skulle gått med på utan en hård linje från samarbetspartiet.

Hur Gustavs engagemang för illa drabbade går ihop med MP:s försvar av marknadens avarter - i form av vinstsyftande skolor och svag fördelningspolitik - förstår jag inte. Men jag väljer att fortfarande tro på dåliga rådgivare och dagligt umgänge med de som fastnat i den värld som riksdagskvarteren utgör... En värld där retoriken övas, svaren slipas i akt och mening att inte öppna för blottor. Kan man skriva en sådan här bok finns anledning att våga stiga ur den intränade politikerformen och lita på sig själv utanför retorikens och de färdiga formuleringarnas värld.

Egentligen har det inte alls med saken att göra. Boken är skriven av en författare. Och skall bedömas som sådan. 

När året har gått är jag övertygad att Gustavs bok kommer att minnas som en av de bästa som kom ut. En del av intäkterna går till föreningen Maskrosbarn. Det lär inte bara vara ett politiskt taktiskt uttryck utan bottnar i något större än så.

7 kommentarer:

  1. "Men jag väljer att fortfarande tro på dåliga rådgivare och dagligt umgänge med de som fastnat i den värld som riksdagskvarteren utgör..."

    Samma här - och jag vet att vi är flera!

    Rentav tror jag att vi är många som fortfarande hoppas på att Gustav blir den han har potential till att bli.

    SvaraRadera
  2. Vacker analys av såväl boken som författaren. Skall läsa boken, och försöka se igenom den unge mannen som så gärna skyddar sig genom att, inte ikläda sig handelsman Fridolins varma kläder, utan den robotliknande politikerkostymen.

    SvaraRadera
  3. Efter SVT:s program Sveriges bästa äldreboende, kan/borde man undra varför ålderdomshem tagits bort och ersatts med hjälp från olika privata utförare. De ska ersätta ålderdomshemmen och stötta och hjälpa de äldre i hemmet. Stressad personal räcker inte till. Tvättid beräknas t.ex. till en timma. Stora krav läggs på anhöriga.

    En djungel av privata utförare, det kallas för valfrihet har tagit över. Efter att på nära håll nu bevittnat hur denna "omsorg" kan gå till, så är jag än mer kritisk till denna utveckling. Människor blir sittande inlåsta i sina lägenheter utan någon möjlighet att ta sig ut annat än vid t.ex. viktiga läkarbesök. Då får de hjälp att baxas ner för branta trappor om hiss ej finns. Personalen verkar själva allt annat än nöjda. Utan stressar runt bland olika "brukare".

    Valfriheten ligger i att välja mellan massor av olika utförare. De med bäst rykte kan inte ta emot alla. Kvar blir resten. Som ett lotteri har äldreomsorgen blivit. Vinstlott eller nitlott? Det kommunala alternativet plockar man glatt bort i sin iver över "valfriheten".

    Personligen så hoppas jag på att SVT:s program kan bidra till att visa att vi är sociala, kulturella och andliga varelser. Det är klart att de flesta vill bo hemma så länge de kan. Men jag kan personligen inte annat än att förundras över, att den privata hemtjänsten verkar bygga på att anhöriga ska ha ork och tid över. De förväntas att sköta och ofta besöka sina äldre sjuka och anhöriga. Även om de är sjuka själva.

    Det är märkligt för övervägande politiska beslut bygger på motsatsen. Noll omsorg. Vi ska arbeta mera, konsumera mera...Hur ska vi då ha tid och ork? Har dygnet plötsligt fått mera än 24 timmar?

    Nej, fram för mera valmöjligheter när det gäller äldrevård utan vinstintresse. De gamla ålderdomshemmen är underskattade. Numera måste vi vara dementa eller väldigt sjuka för att få ett sådant boende. Hoppas verkligen att seriösa diskussioner och samtal kommer igång efter SVT:s program.

    Ska läsa boken.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  4. Jag förstår inte varför man eller kvinna inte
    ger hysteriska uttryck för vårt predikament på
    jorden?
    Men vi kanske ska tillfredsställa psykiatrikerna
    och regeringen och Obama. Inte vet jag, eller!

    Roand

    SvaraRadera
  5. Roand Kan förstå kvinnorna att de inte "ger hysteriska uttryck för vårt predikament på jorden?"
    Hysteri har setts som en sjukdom för enbart kvinnor och ansågs hänga ihop med livmodern. Givetvis var den definierad och behandlad av manliga läkare. Det kunde leda till att livmodern opererades bort.

    SvaraRadera
  6. Tack för ditt lugnande svar!

    SvaraRadera
  7. Mycket bra och rörande bok.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.