onsdag 21 augusti 2013

Kläder, religion och dom andra

Självklart är det en absurd - och förfärlig - tanke att slöja skall förbjudas. Självfallet är det förfärligt att den som bär slöja blir misshandlad eller trakasserad. Det är i grunden lika groteskt som att de som inte bär slöja blir misshandlade. Eller trakasserade. Det gäller här. Där. Överallt.

Hijabuppropet - efter det att en gravid kvinna i slöja blivit misshandlad i Farsta - är menat som en solidarisk manifestation. Man ska ha rätt att bära slöja - till och med keps - utan att misshandlas, trakasseras eller diskrimineras. Baksidan på Hijabuppropet är att det, av de som vill missuppfatta, kan tas som argument för att kvinnor skall bära slöja.

Kvinnor som levt utan slöja i någon som helst form i sitt hemland, eller som flyttar till den lilla svenska staden från Stockholm, känner sig plötsligt tvingade att sätta på sig slöja är också värt en upprop.

Att inte klä sig som byn, släkten, klanen, normen, kulturen eller riksdagen anser vara korrekt må tillhöra de rättigheter som alla människor skall ha utan att drabbas av olika former av bannbullor.

Problem med religioner är att de så lätt kan användas av de som vill förtrycka sina medmänniskor och vrida barmhärtigheten ur sina hjärtan med hänvisning till någon gud vars påstådda uppfattning är icke förhandlingsbar. Problem med människan är att vi har en intelligensbefriad tendens att dela upp oss i vi och dom. Vi är de normala. Dom är de onormala. Vad som är norm bestämmer alltid vi. Oavsett vilka vi är.

När normen applåderar inmonterade silikonkuddar i brösten och accepterar att det säljs stringtrosor för sjuåringar har jag svårt att förstå upprördheten över slöjor.

Förresten: Igår hörde jag i SVT:s nyhetstimme att en orkan i Asien tagit kål på ett antal människor. Frågan är om man sagt att en orkan tagit kål på femton stockholmare. I nyanserna återfinner vi våra värderingar. Det är vi. Det är den andre.

För övrigt föredrar jag att kockar, servitörer, servitriser och kirurger har håret täckt.Till och med keps skulle vara bättre än ingenting.

34 kommentarer:

  1. Jag tror faktiskt att det heter HijabupproPet.. =)

    Robin

    SvaraRadera
  2. Fin, originell och klok analys.

    SvaraRadera
  3. Robin, naturligtvis, slarvigt skrivet av mig, möjligen kan jag skylla på programvaran som inte gillar upprop... Men ansvaret att se till att bokstäverna kommer rätt är ändå mitt.

    SvaraRadera
  4. Inlägget har varit ute 45 minuter och inte en enda sverigedemokrat har varit inne och kommenterat. Rekord?

    SvaraRadera
  5. Är du säker på att den här historien inte har samma sanningshalt som historien om somalierna som tvingades hälla mjölk över sig för att bli vita - som var sid 100-nyhet på SVT:s text flera dagar i sträck - dvs. noll?

    SvaraRadera
  6. mac:
    Jag har svårt att tro att en gravid kvinna skulle misshandla sig själv, men kanske är jag - till skillnad från dig - fantasilös.

    SvaraRadera
  7. En sak till.

    Oavsett om man väljer att bära slöja eller ej bör man vara medveten om att kläder skapar såväl samhörighet som avstånd.

    Så har man vissa klädesplagg får man en gemenskap med vissa personer, men skapar samtidigt distans till andra.

    Så det blir konstigt om man klär sig på ett visst vis, och sedan förundras över att det kan vara svårt att skapa närhet till sådana som klär sig på ett helt annat sätt, i vart fall initialt.

    Är du kostymbärare skapar du en gemenskap med vissa. Men andra, t ex resterande punkare, kommer du att ha svårare att nå. Det är då inte särskilt fruktsamt att klaga på att punkarna inte verkar så kontaktintresserade.

    Kläder är alltså långt mer än ett sätt att reglera sin kroppsvärme. De är också social kommunikation.

    SvaraRadera
  8. Billy, visst är det så. Paradexmeplet är kanske Mahatma Gandhi.

    Han beskriver i sina memoarer, Mitt tidigare liv, hur han kom till Sydafrika som advokat och prövade sig fram i olika roller. Han uppträdde i bonjour som engelsmännen, med turban i bengalisk stil – och registrerade noga resultatet. Han skriver: ”I Bombay bar jag skjorta, höftskynke, mantel och vit halsduk. Därefter klädde jag mig i kostym som de fattiga med mössa från Kashmir - allt valdes efter kalkyl och registrerades, liksom effekten i ett aktivt och passivt politiskt spel.”

    Kläder har alltid varit viktiga i den politiska världen; ofta beskrivet är hur Robespierre bar gula byxor i sämskskinn, livrock och skärp i trikolorens färger. Kläderna var ett budskap i sig: han ville se ut en bonde klädd till fest och med det berätta att han kom från folket och inte skämdes för att likna det.

    I Sverige utgjorde länge grå kostym och vit skjorta det manliga politiska plagget. När jag var språkrör var det därför viktigt att inte använda dessa symboler. Så under 80-talet bar jag stickade koftor istället.

    Inför valet 1994 blev det skjortor i starka färger med slips. Det gav distans till såväl det gamla vänster-högeretablissemanget som det gamla koftpartiet, som ju faktiskt ramlat ur riksdagen och hade förlorarstämpel.

    SvaraRadera
  9. De statssystem vi ska gilla (åtminstone godta) har regeringar. De vi ska ogilla har regimer. Medierna följer noga den mallen.

    SvaraRadera
  10. Det enda sätt som hijabuppropet skulle kunna bli begripligt och meningsfullt för mig som solidarisk aktion vore om ett antal män iklädde sig slöja./ Patrik

    SvaraRadera
  11. Birger!

    Hörde mp-språkröret Åsa Romson i teve tala om “klädesplagg”. Detta i samband med att en muslimsk kvinna blivit överfallen och fått slöjan bortryckt.

    Jag reagerade och min tillfälliga omgivning reagerade.

    Självklart måste man ta avstånd från sådana gärningar, men slöjan är ju inget klädesplagg vilket som helst, det vet även du. Slöjan står för någonting, representerar någonting, är ett uttryck för någonting. Är du något sånär insatt i islam, vet du också att slöjan har mannen som sitt mål. Det är vi män som är anledningen till att kvinnor i vissa länder bär slöja. Närmare bestämt handlar det om den manliga sexualiteten, som man menar väcks om kvinnan visar sig sådan hon ser ut. Vi män betraktas som potentiella våldtäktsmän.

    Slöjan avslöjar (!) således en manssyn hos dessa slöjbärande kvinnor som är direkt kränkande mot oss. Att sedan Åsa Romson och en rad andra kvinnor i någon slags missriktad solidaritet med den överfallna kvinnan, tar på sig slöjor, gör saken ännu värre. Dels visar man därmed vad man egentligen anser om kvinnoförtrycket i de muslimska länderna (och numera också i Sverige, där många muslimska män tvingar sina hustrur och döttrar att ta slöjan på sig), dels uppvisar man en aningslöshet när det gäller kränkningen av oss män (som tar avstånd från allt vad kvinnoförtryck och våldtäkter heter).

    Som tidigare aktiv miljöpartist (1985-2002) i kommun och region, måste jag nu överväga om jag överhuvud taget kan rösta på mp i fortsättningen. Om ett språkrör är så okunnigt och levererar sådan aningslöshet, då har partiet nått någon slags botten, anser jag.

    SvaraRadera
  12. kommer osökt att tänka på ett inslag i John Irvings bok Garp och hans värld där S.k. Ellen Jamesare i boken skär av sig tungan som en solidaritetshandling till ett våldtäktsoffer som, för att inte kunna berätta om övergreppet, fick tungan avskuren.

    Med all respekt för kvinnan som blivit nedslagen skulle de personer som tagit på sig slöjan lika gärna kunnat plåta sig med dumstrutar.

    Läs gärna Sara Mohammads artikel i GP debatt. "Hijabuppropet är ett hån mot kvinnoaktivister". Sara Mohammad är ordförande i GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime). En av initiativtagarna til Hijabupproret är Fatima Doubakil som finns med som undertecknare av ett alternativdokument till FN, där bland annat Islamiska förbundet pekar ut svenska statens arbete mot hedersrelaterat våld som onödigt och pekar ut utredningen om stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap som fullständigt meningslös.

    SvaraRadera
  13. Ulf och Erik, jag ser uppropet i första hand som en markering att man inte skall misshandla någon oavsett vad man anser om kläderna eller vad de står för. Jag är övertygad om att Sara Mohammad delar den uppfattningen. Problemet, som jag också skriver, är att uppropet, av de som så vill, kan upplevas som legitimering av att hålla kvinnor i herrans tukt och förmaning.

    Innan jag skrev funderade jag mycket på vad jag själv hade gjort, om jag varit kvinnligt språkrör. Tryck från båda håll, argument som håller från båda håll, men ändå beroende på hur man tolkar dem. Kom fram till att jag inte vet.

    SvaraRadera
  14. Hej Ulf, Erik och Birger, jag blir lite beklämd när jag ser hur rörig den här diskussionen blir. Huvudfrågan handlar om att ett antal kvinnor visar sin medkänsla med brottsoffret genom att ikläda sig det klädesplagg som sannolikt "legitimerade" brottet utifrån förövarens perspektiv. Precis som Birger säger är det en markering - som jag ser det mot en rasistisk handling. Slöjuppropet ser denna kvinna där hon står just idag. Att som man bli kränkt över slöjbärandet blir i detta läge befängt. Det blir ju närmast ett dubbelt påhopp. Den andra diskussionen - vad slöjan som påbud utifrån en patriarkal ordning innebär för både kvinnor och män - är nödvändig och viktig, men kan inte ställas mot det brott som begåtts. Som kvinna blir jag upprörd över att en principdiskussion om kultur och genus tenderar att slå ut människors inlevelseförmåga gentemot en person som är utsatt -just utifrån både kultur och genus

    SvaraRadera
  15. Gott folk läs Andreas Cervenkas analys idag om ekonomiska läget i världen med den kanske något förvånande rubriken "Världen svämmas över av pengar"

    Jag är ingen som vurmar för SVD men Cervenka tycker jag är en god journalist som enkelt förklarar. Jag tror denna bloggens skapare kan hålla med.

    SvaraRadera
  16. Birger:
    Självklart skall varje människa klä sig så som den vill. Det gäller även Hijab. Personen som överföll den gravida kvinnan skall naturligtvis lagföras och eventuellt också dömas för hatbrott.

    Problemet som har uppstått är att manifestationen som initierats av bl.a. islamistiska förbundets representant Fatima Doubakil, som du själv skriver, lätt kan användas av antidemokratiska rörelser. Både islamister, antifeminister och rasister kan lätt utnyttja hijabupproret till sina egna syften vilket är olyckligt.

    En manifestation som riskerar få den effekten är misslyckad och att som framträdande politiker delta är enligt min uppfattning ansvarslöst.

    SvaraRadera
  17. Anonym ons aug 21, 08:53:00 em:
    Förstår inte vad som är rörigt med diskussionen. Att se manifestationen som en solidarisk handling för en person som blivit misshandlad är att göra det enkelt för sig.

    Varifrån initiativet kommer och uttrycket har betydelse. Om många kvinnor med muslimska rötter kan vittna om tvång och hot om man inte bär slöja är en manifestation med slöja mycket olycklig. Rent av ett hån mot dessa kvinnor.

    Risken är stor att hijabuppropet legitimerar den typen av förtryck. Läs gärna Dewin Rexvids analys "Uppropet med slöja
    stöttar kvinnoförtryck" i SvD Brännpunkt.

    SvaraRadera
  18. Är det en relevant fråga om den attackerade kvinnan bär slöjan frivilligt eller är tvingad till det? Är det någon I debatten som vet det? Om hon bär den av tvång är väl inte uppropet solidariskt med henne?/ Patrik

    SvaraRadera
  19. Upprop mot att någon misshandlar på grund av slöja är väl ändå solidariskt mot den som misshandlades?

    SvaraRadera
  20. Anonym ons aug 21, 10:57:00 em:
    Uppropet är solidariskt men formen för det är olyckligt ungefär som att vara solidarisk med en alkoholist genom att börja supa.

    SvaraRadera
  21. En kvinna i slöja har blivit överfallen. Andra kvinnor, bl.a. mp-språkröret Åsa Romson, har med syftet att stödja kvinnan själva tagit slöjor på sig. Men man hade kunnat stödja kvinnan på andra sätt än genom att på detta sätt legitimera slöjan. Alla, även Åsa Romson, vet nämligen att slöjan inte är ett klädesplagg vilket som helst. Slöjan signalerar underkastelse och kränkning. I de muslimska länderna (och nu även i Sverige!) tvingas kvinnor av män att bära slöja, eftersom dessa män anser att kvinnor utan slöja väcker lustar hos andra män. Islamska män ser ofta kvinnan som sin egendom. I Sverige blir denna företeelse en direkt kränkning av oss män eftersom vi därmed betraktas som potentiella hot, sexgalningar och våldtäktsmän. Jag har diskuterat detta med åtskilliga svenska män och de är av samma åsikt, men de vågar inte göra någonting eftersom de befarar att de då får rasiststämpeln på sig, och så stryps debatten. Det är beklämmande att se dessa svenska kvinnor ta på sig slöjan, kvinnor som i andra sammanhang talar om förtryck av kvinnor. Och oss män har man inte en tanke på!

    SvaraRadera
  22. Det första jag reagerade på var varför de som deltog i hijabuppropet inte drog heltäckande hijab (för det var väl det den misshandlade kvinnan hade haft?) De flesta bilder jag har sett visar kvinnor i huvudduk.
    De skulle protestera i hijab, då skulle de kanske börja fundera vad detta klädesplagg gör med människor och deras självkänsla.
    Även om det finns kvinnor som bär hijab av fri vilja (oftast för att de är troende muslimer som anslutit sig till wahibism-relaterad islam) så är det i det flesta fall INTE så, enligt min erfarenhet. Man bär hijab (eller huvudduk) av kulturella skäl, för att visa vilken grupp man tillhör och för att den gruppen förväntar sig att man bär den.

    Jag har personligen inte ett så stort problem med att muslimska kvinnor döljer håret, om de går klädda "normalt" i övrigt.
    Hijab/burka har jag däremot enormt svårt för.

    SvaraRadera
  23. Ungefär en gång i veckan dyker det nu upp någon händelse som leder till konflikt orsakad av de kulturella / sociala / religiösa spänningar som invandringen för med sig. Debattartiklar skrivs, sociala medier översvämmas, det demonstreras, upprop startas. En manliga muslim vägrar ta en kvinna i hand och får skadestånd, bilar brinner och räddningstjänsten attackeras i en förort, en muslim sparkas ur en partistyrelse, för att ta några exempel ur högen.

    Halalslaktat kött, omskärelse av pojkar, för och emot psalmsång och julfirande i skolan, könsstympning, andeutdrivning, slöjor. Listan på frågor med konfliktpotential kan göras lång.

    Min prognos är att det är så här det kommer att se ut de närmaste tjugo åren. Att vi ännu bara sett början. Det är dessa konflikter och den här typen av frågor som kommer att vara överst på agendan och dominera debatten.

    Jag vet inte om detta är bra eller dåligt. Vi kanske lär oss något viktigt allihop. Men en sak vet jag, personligen hade jag hellre sett att frågorna som debatteras med denna intensitet och iver varit av typen: hur kan vi sänka arbetstiden och dela på jobben, när kan vi avveckla kärnkraften, hur skall djurhållningen förbättras, när kan den destruktiva och sexistiska reklamen förbjudas, hur kommer vi ur tillväxttänkandet och konsumismens tvångströja, hur kan skolan hjälpa till att minska köttkonsumtionen, etcetera.

    I stället diskuteras nu, exempelvis, på allvar behovet av att få tillbaka de enkla industrijobben (som vi brukade kalla själsdödande) så att analfabeter och de som misslyckats i skolan kan hållas sysselsatta.

    Att tro att etableringen av relativt stora invandrargrupper i Sverige som vill leva och agera på ett sätt som folkflertalet finner märkligt och främmande, eller rentav frånstötande, skall kunna ske smärtfritt och utan konflikter, vilket faktiskt en del i Sverige inte bara tror utan KRÄVER, det är oerhört naivt.

    För att inte bli missförstådd vill jag påpeka att jag anser att människor med skyddsbehov självklart skall få en fristad här. Att invandringen tillför mycket positivt, att nationalstatsidén i grunden är absurd och att alla gränser murar och barriärer mellan människor borde rivas.

    Jag bara konstaterar faktum.

    Tack för ordet / Patrik

    SvaraRadera
  24. Jag tycker att flera skribenter här har läst Birgers text väldigt slarvigt. Han lyfter fram att västvärldens kvinnosyn också har mycket övrigt att önska men att det kläs i en helt annan gestalt. Jag vill rekommendera att läsa på feministiskt initiativs hemsida för en fördjupad förståelse av Hijabuppropet. Som kvinna blir jag bedrövad när denna diskussion tenderar att ta kvinnofrågan spm gisslan för att förfäkta rasistiska tankespår. Det finns ingen motsätting mellan att vara mot att kvinnor blir slagna och attackerade för hur vi klär oss, och samtidigt också vara mot det patriarkala förtryck som ligger i slöjpåbudet. Det gäller att kunna hålla två tankespår gående samtidigt bara. Hur hjälper man kvinnor genom att acceptera att de blir attackerade?

    SvaraRadera
  25. Patrik,
    även jag tycker att nationalstatsidén är absurd. Men man kan inte tänka bort verkligheten. Den måste man i stället ta hänsyn till, mer eller mindre. Och då har vi ju det här med att varje nationalstat har en begränsad börs, alltså begränsat med pengar och övriga resurser. Invandringen till Sverige kan således bli för stor i förhållande till dessa begränsningar, och det anser jag att den varit och är. Jag ser idag förfallet, det nya klassamhället växa fram. Det finns miljöer idag som vi inte sett sedan 1930-talet, det är fullständigt horribelt. Arbetslöshet, nedslitna bostadsområden, analfabetism, kriminalitet, o.s.v. Och ingen bryr sig!

    SvaraRadera
  26. Ulf,
    Begränsad börs eller ej så är Sverige ett av världens rikaste länder. I ett globlat perspektiv är vi oerhört priviligierade. Jag skulle inte kunna säga till en person som flytt hit från krig, gasattacker och tortyr: nej vi släpper inte in dig här. Du får åka tillbaka dit du kom ifrån. / Patrik

    SvaraRadera
  27. Jag har svårt att inte uppfatta en hijab som ett aktivt avståndstagande från majoritetskulturen. D.v.s. den underblåser ett samhälle med mindre gemenskap och sammanhållning.

    SvaraRadera
  28. Alla svenska kvinnor som genom åren trakasserats eller våldtagits för att de varit för västerländskt lättklädda. Då vill inte media se rasismen. Då är det bara enskilda händelser och det är inte intressant att gräva i motiv och bakomliggande strukturer. Dubbla måttstockar, som vanligt.

    SvaraRadera
  29. @Ulf Löfgren

    Att se slöjan som något specifikt muslimskt är i grunden märkligt. Vi har plagg med motsvarande symboliska betydelse i vår kultur.

    Det spelar ingen roll hur varmt det är, mycket få föräldrar skulle acceptera att deras döttrar, om de är äldre än fem år, vistas utan kläder på underkroppen i miljöer där det finns män.

    SvaraRadera
  30. Iblandekonomi:
    Det gäller väl i rättvisans namn även pojkar som vistas i miljöer där det finns kvinnor. Vid ungefär samma ålder för både pojkar och flickor blir det opassanade att vistas naken i offentliga miljöer. Det är väl till ocjh med så att man kan bli dömd för förargelseväckande beteende om man som vuxen går naken i offentliga miljöer, men det är liksom en annan fråga.

    SvaraRadera
  31. @Erik F.
    Det är inte en annan fråga, men det är en annan kultur, nämligen vår egen. Enda tillfället du skulle bli varse detta i praktiken vore dock om du flyttade till en kultur där normen är att inte klä sig på underkroppen.

    Vissa svenska skulle anpassa sig och också gå avklädda. Andra skulle hålla fast i de Svenska traditionerna och hålla mycket hårt i detta för att alternativet skulle kännas mycket olustigt.

    Någon av dessa traditionella Svenskar skulle åka på stryk för att de vägrar att anpassa sig, kanske - om kulturen de kommit till har problem med personer som uppträder avvikande ...

    SvaraRadera
  32. Betrakta följande historia.

    Vetenskapsmän upptäcker en värld där det lever två olika typer av varelser. Den ena är mer intelligent än den andra och har förslavat den andra typen av varelse. Den andra typen utför ibland mycket tungt arbete under ytterst begränsad frihet. I många fall går det så långt att den första typen dödar den andra för förtära dess kropp under festliga former. Detta anses helt normalt och ger inga som helst straff.

    Vetenskapsmännen fortsätter arbetet och kommer fram till att den första typen av varelser kallas människor, den andra djur, och världen de lever i Jorden. - Slut.


    Att betrakta sin egen kultur som något främmande kan ge en eller annan insikt. Jag vill också gärna skriva att jag äter kött och är därmed en hycklare, precis som de flesta människor. Medicinen vi tar mot detta kallar jag förnekelse.

    SvaraRadera
  33. Iblandekonomi:
    Ledsen för sen respons. Syftet med min invändning var att belysa att tabut att gå naken i västvärlden gäller både kvinnor och män. Att vår kulturs klädkod skulle möta problem i andra kulturer håller jag med om.

    SvaraRadera
  34. Iblandekonomi:
    Erik F skrev ovanstående kommentar.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.