lördag 27 juli 2013

Får man nyöversätta svensk skönlitteratur?

Reaktion vid "nyöversättning"?
Klassikerna får alltid skrivas om, var rubriken på en artikel i SvD igår. "Översättare är makthavare i det fördolda, de ger oss världens litteratur - men på köpet får vi deras tolkningar och värderingar", konstateras. Detta föranlett av bland annat Anders Bodegårds nyöversättning av Madame Bovary

Frågan, som jag grubblat en del på en längre tid, är om man får "nyöversätta" svensk litteratur. Egentligen har jag funderat på detta ända sedan en mycket tilltalande nyöversättning som gjordes för ett tiotal år sedan av Don Quijote.

När Arthur Lundkvist tog sig an kubanen Nicolas Guilléns på 1950-talet så valde han att översätta spanskans abuelos med ordet "stamfäder", vilket ju onekligen ger en annan bild än om han valt "anfäder" eller "förfäder".

Äldre svensk litteratur och äldre översättningar av litteratur har ett gemensamt: de präglas mer eller mindre av sin tid såväl vad gäller underliggande normer som ordval och meningsbyggnad. Det uppfattas som helt korrekt att nyöversätta när man ger ut böcker på nytt.

Varför är det då inte lika korrekt att "översätta" äldre svensk litteratur till mer modern och tillgänglig form? Strindberg, som är helig, kan förstås vara knepigt, men god litteratur av mindre helig art borde rimligen kunna få en varsam behandling för att kännas mer angelägna idag. Översättare har ibland uppdraget att korta ner texter, vilket förstås är en känslig börda att bära... Förlaget kanske till och med vill att översättaren skall förbättra texten redan när boken översätts första gången. Detta är tveksamt. Att däremot få "nyöversätta" äldre svenskspråkig skönlitteratur tycker jag vore på sin plats.

Som nog några läsare anar tänker jag inte minst på böcker av Elin Wägner. Cirka hundra år har en del av dem på nacken... Silverforsen, Helga Wisbeck, Släkten Jerneploogs framgång, Vinden vände bladen är några av de stora Wägner-böcker som jag anser borde restaureras på ett varsamt sätt.



18 kommentarer:

  1. Frågan är förstås inte ny och en del "moderniseringar" har skett. Inte minst när det gäller ordval som anses kränkande idag. En nyutgivning av gamla böcker kan mycket väl kombineras med "nyöversättning" men då av människor som verkligen kan historien. Skönlitterare verk, inte minst Wägners, beskrivr ju en tidsanda som idag är främmande i sig. Varsam översättning, med god historisk kunskap, kan vara önskvärd.
    Bokmalen

    SvaraRadera
  2. Bör man inte göra. Varje bok är skriven i sin tid. Detta skulle gå förlorat om man började ändra i texterna. Sedan är det ju också så att äldre litteratur knappast läses längre. Nu får vi generationer som antingen inte kan läsa, saknar läsförståelse och som i bästa fall använder läsplattor. Boken är nog tyvärr på väg ut. Själv digitaliserar jag rubbet på mina bokhyllor och kastar sedan ut dessa. Lägenheten blir större och så slipper jag dammsamlandet...

    SvaraRadera
  3. Peter, i så fall bör man inte heller göra nyöversättningar av utländsk litteratur. Och: varför skall engelstalande ha nyöversatta Wägnerböcker i så fall (vilket de har).
    Maria

    SvaraRadera
  4. Rosenlarv är ett nystartat bokförlag som till en början ägnar sig åt återutgivning av äldre litteratur.

    "Rosenlarv vill utvidga, problematisera, omsluta, penetrera och spränga den litteraturhistoriska kanon och därmed bidra med en förändrad syn på den.

    Rosenlarvs första utgåva blev Feberboken - stoffet till en roman av Stina Aronson som första gången kom ut 1931 under pseudonymen Mimmi Palm.

    Läs mer: http://www.fria.nu/artikel/6256#ixzz2aEaATBQO

    SvaraRadera
  5. Elin Wägners succéroman Pennskaftet, från 1910, ges ut på engelska. Huvudskälet är att boken skall användas i litteratur- och genuskurser vid brittiska och amerikanska universitet.

    Det är Sarah Death som stått för översättningen. Sarah fick Svenska Akademins tolkningspris 2008 och berättar att "det varit en underbar utmaning att få ge sig i kast med en bok och en författare som jag beundrat sedan tidigt 1980-tal".

    SvaraRadera
  6. Peter, även om man använder läsplattor finns ju all anledning att göra äldre litteratur tillgänglig på ett sätt som är begripligt.

    SvaraRadera
  7. Inga problem: man reviderar Strindberg till förståelig nutida svenska, och samtidigt kan man med varsam hand rensa bort alla olämpliga yttranden om kvinnor, zigenare, negrer, judar med flera, samt se till att diverse "små" vetenskapliga missuppfattningar rättas till så att de stämmer överens med de verkliga sakförhållandena!

    SvaraRadera
  8. Har inte upphovsrätten gått ut för Strindbergs verk?

    I så fall får du väl rent juridiskt göra vad du vill med Strindberg. Fast kultureliten kanske inte gillar det, om det nu är vad du menar med "får"?

    SvaraRadera
  9. Cornu, jo, Srindberg lär väl vara ok, eftersom upphovsrätten är 70 år. Roligare vore det om Wägner kom undan upphovsrätten... Men annars, som du anar, tänkte jag förstås på normerna över vad som gillas av kultureliten, eller kanske bättre uttryckt: vad är normen och varför är den som den är?

    SvaraRadera
  10. Det kan bli riktigt fånigt när man ska nyöversätta äldre litteratur, som t.ex. psalmer från 1600-talet, och ge dom en föregivet modern form. Det kan kanske vara ok att byta ut ord som ingen längre vet vad dom betyder men även detta är nära gränsen, att lära sig nya ord är väl bara bra? Kanske är det mer okontroversiellt att byta ut ord vars innebörd har förändrats så att man kommer att misstolka författaren om de får stå kvar?

    Att pracka på äldre författare moderna föreställningar som kanske är passé om tjugo år känns däremot klåfingrigt i överkant.

    SvaraRadera
  11. Men Tin-Tin då?

    Gt

    SvaraRadera
  12. Varför ändra i det som redan är skrivet. Skriv helt ny text, med egna ord. På så sätt bevaras det som är skrivet och nya möjligheter kommer till.

    SvaraRadera
  13. "Varför ändra i det som är skrivet." Därför att vi tror att allt gammalt är mossigt?

    SvaraRadera
  14. "Därför att vi tror att allt gammalt är mossigt" "vad är normen och varför är den som den är?"
    "Kultureliten" är modern eller vill gärna vara nyskapande? Modern konst som ingen kan se vad det föreställer antas skapa nya idéer.
    Men t.ex. ett perfekt målat träd antas vara förutsägbart trist och tråkigt. Märkligt?

    SvaraRadera
  15. Till Anonym 09:20. Om man tittar nära på trädets bark, på löv, in i blommor eller på vanliga grå stenar, kommer man att upptäcka de mest fantastiska "abstrakta" mönster, långt ifrån den hela bilden som ju kan vara "förutsägbart trist och tråkig". Man kan alltså som betraktare byta perspektiv och se något nytt.

    Kanske det är samma sak med gamla texter. Frågan är om det krävs nyöversättning från gammal svenska för att en ny generation skall förstå vad texten handlar om och därmed kunna fundera och reagera? Jag antar att mycket i Strindbergs texter idag är svårbegripligt för "normalsvensken". Det är inte bara hur det skrevs av August, utan att tankar och konflikter som ritas upp ibland är väldigt främmande och ibland skrattretande. Å andra sidan: om en arg ung invandrarkille skulle råka stöta på August, skulle killen kanske bättre se vad August berättade om?

    SvaraRadera
  16. Frågan är om det inte krävs motsvarande förstånd för att kunna översätta en text på ett bra sätt så att själva andemeningen med texten bevaras. I annat fall så kan det ju bli något helt annat.

    SvaraRadera
  17. Språket är ju mycket av glädjen med att läsa äldre litteratur. Jag vill inte läsa nyöversättningar, ej heller av utländsk litteratur.

    Däremot kunde det vara bra med fotnoter som förklarar ord som få förstår idag. Och då det förekommer referenser till den tidens dagsaktuella händelser (som få minns idag) eller till materia ur det som var (allmän)bildning då, men inte idag - t.ex. hade jag svårt att hänga med när Blanche i Flickan i stadsgården gjorde många klassiska referenser i texten.

    På detta sätt behåller man autenticiteten, men gör boken mer tillgänglig. Dessutom mycket billigare.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.