söndag 23 juni 2013

Folkomröstning om EU?

Den italienska polisen gör "korridoren", det vill säga låter migranterna gå mellan poliser som ger dem örfilar på vägen in till de burar där de skall förvaras. Det är EU 2013. Muslimer tvingas titta på västerländsk porrfilm i förvaret, den papperslöse som söker arbete på tomatfälten får jobb om han kan leverera en väninna till arbetsledaren. Det är EU 2013. 

Bättre än så är inte den union där vi är medlemmar. Läs gärna Bilal, av Fabrizio Gatti. Det är inte upplyftande. Men lärorikt. Rent av en nödvändig lärobok.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har lovat en folkomröstning om EU om hans parti vinner parlamentsvalet 2015. Britterna ska få rösta om ett omförhandlat medlemskapsavtalet 2017-2018. Inte för att migranter skall slippa gå den fascistoida korridoren, utan av mer snöda skäl.

 Det finns emellertid etiskt goda och demokratiskt legitima skäl för fler länder att folkomrösta om medlemskapet av den enkla anledningen att EU håller på att gå över styr i byråkrati, centralism, lobbyism och tvivelaktig demokrati med för låg öppenhet. Den fascistoida skiten ryms bakom de glättiga fasaderna. Närmare 30 miljoner är arbetslösa, fast i ett valutagarn. Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat.

Nationalstater är inte något självändamål, jag ser gärna dess upplösning. Men EU-konceptet är ett misslyckande, ett missfoster där ansvariga alltid kan skylla på någon annan. Det är ingen garanti att det varit bättre utan EU. Men euroväven hade man sluppit, en flernationell valuta hade kunnat få växa fram i rimlig takt i länder där det varit rationellt. Samarbete hade kunnat utvecklats även med ett annat koncept - och i mer eftertänksam takt - än det som blivit det nuvarande missfostret. Det hade kunnat bli något bra, något hållbart, något demokratiskt rimligt. Bara maktens män inte haft så bråttom att få  sina namn inskrivna i historien.

Den utveckling som sedan länge tagit sin början innebär påfrestningar även rent säkerhetspolitiskt om man med säkerhet menar att värna demokratin. Försvarsberedningen, som kom med sitt omvärldsbetänkande för några veckor sedan, tycks inte ha analyserat det ekonomiska och sociala kaos som råder i stora delar av unionen och som därmed har direkt påverkan även på Sverige.
 
Det finns faktiska skäl för att också Sverige skall ta sig rätten till en folkomröstning om det EU som växt fram. Oavsett resultat så tvingas ledande politiker till mer öppenhet och större skärpa i svensk EU-politik.

I svallvågorna av ett beslut om ny folkomröstning skulle även svenska medier skärpa sig, bevaka EU på det sätt som man rimligen borde göra med tanke på att allt fler av de beslut som riksdagen tar är underställda allt snävare ramar inom unionen. Det innebär inte att alla beslut som tas i Sverige skulle se annorlunda ut än de gör idag - inte heller bättre eftersom en nyliberal ådra trängt djupt in i också socialdemokratins tankevärld. Medlemskapet innebär att valmöjligheterna snävas in och att partier med en annan agenda än den som är godkänd inom EU har fått allt svårare även rent juridiskt att genomdriva en del av sina förslag.

Vi diskuterar alltför sällan ramverket - det ses snarast som något självklart uppifrån givet. Det är inte bra. Själv skulle jag förmodligen rösta nej i en ny folkomröstning. Men det är alls inte säkert om Sverige, och andra länder som också kan tänkas folkomrösta, kan förmå EU att avlöva sin verksamhet, överge det förödande eurospåret och få byråkratin att sansa sig.

Jag har inte något principiellt emot överstatliga organisationer - nationer i sig är inget självändamål -  men jag ser oerhörda risker med EU-projektet som det fortskrider. Det kan köra rakt in i väggen med kaos och kollaps som följd. Bättre att försöka styra undan in tid.

Man kan naturligtvis också konstatera - men det kunde vi som var aktiva på nejsidan berätta redan före folkomröstningen - att nästan alla de löften och häpnadsväckande (för den som läst på) påståenden som ja-sidan lanserade inför folkomröstningen 1994 var baserade på retorisk och taktisk grund utan saklig förankring. Man behöver inte vara EU-motståndare (ett tvivelaktigt begrepp - jag är inte motståndare till EU) eller ens motståndare till svenskt medlemskap i EU för att förorda en folkomröstning. Skälet kan helt enkelt vara att man vill rädda det som räddas kan av Europeiska Unionen.

Resultatet av en folkomröstning kan mycket väl bli ett ja till fortsatt medlemskap - men processen dit kan bli demokratiskt välgörande. För Sverige. Och för EU.



Europrojektet - som är en central del av EU-konceptet - har blivit ett projekt som skapar enorma problem. Det är sjösatt av ideologiska skäl utan förståelse för konsekvenser och ens grundläggande analys över hur en gemensam valuta påverkar länder med helt olika förutsättningar.

Jag är inte principiellt emot en gemensam valuta, har aldrig varit, men däremot alltid varit djupt kritisk till snabbheten med vilken den införts, sättet på vilken den infördes och den djupt antiintellektuella retorik som ledande EMU-förespråkare ägnat sig åt även i Sverige. Nu är det största möjliga tystnad från dessa som gäller - bortsett från Carl B. Hamilton och några till.

När ledande politikers och ekonomers strategi - att blåsa upp lånebubblor för att upprätthålla tillväxten - medför att människor nu drabbas illa, och rädslans samhälle skapas, har man satt igång en process man får ohyggligt svårt att hantera.

Tro inte att det fascistiska Europas historia med automatik avslutades när Franco dog.

Det är inte så, även om storsvenskheten ibland ger sig sådana uttryck, att EU skall anpassas till det Sverige som en gång var. Det är så att Sverige anpassas till det EU som är - och på väg att bli. Och den som inte förstår innebörden de bruna strömmar som flödar genom många länder inom unionen idag förstår inte heller vad EU faktiskt kan vara på väg. 

"Korridoren" är inte en mardröm. Den är reell, den är vardag, den är ett varningstecken.



31 kommentarer:

  1. "Det finns faktiska skäl för att också Sverige skall ta sig rätten till en folkomröstning om det EU som växt fram."

    13 november 1994 röstade man så här ang. EU-medlemskapet: Ja 52,3%, Nej 46,8%, Blankt 0,9%. Valdeltagande 83,3%.

    Vad är det som begärs att det skall bli en -ny- folkomröstning?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomr%C3%B6stningar_i_Sverige

    Wikipedia: Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 2 § 5 punkten).

    SvaraRadera
  2. Jag glömmer aldrig när jag cyklade genom min stad dagen då vi skulle rösta om EU. Överallt planscher, banderoller. Alla hade samma budskap: "Rösta ja till EU." Nån enstaka ynklig plansch hade motsatt budskap. Det är inte konstigt att valresultatet blev som det blev...

    SvaraRadera
  3. När det gäller EU kör du med en säker helgardering. Det spelar ingen roll vad som händer, du har ändå invändningar. Ibland undrar jag var du verkligen står, Birger. Du tycks ha ett enormt behov av att kritisera för kritikens egen skull.

    Hur ska samarbetet se ut, enligt dig?

    SvaraRadera
  4. Eftersom det framkommit att "Ja till EU"-sidan år 1994 for med osanning, vad gäller tvånget att gå med i valutaunionen, så är en ny folkomröstning betingad.

    Ja-sidan hävdade att vi inte var tvingade att gå med i Euron. Men nu står det i Miljömagasinet nr 25att EU kräver detta, så snart konvergenskraven är uppfyllda. Annars kan det bli fråga om avtalsbrott (med påföljd).

    Angående avskaffande av nationalstater, så får man väl tänka på vad ordet "international" betyder. Inter står för "mellan", och nation sägs betyda "folk". Mellan folken, alltså. Det behövs något, vartill man vänskapligt kan förhålla sig "mellan".

    Om det anses berikande med en mångfald av viljor, traditioner, kulturer så krävs möjligen att dessa skyddas av revirbevakning.

    SvaraRadera
  5. @Birger:

    ..."har man satt igång en process man inte får ohyggligt svårt att hantera." - ett "inte" för mkt? ;)

    annars kan jag bara hålla med om att EU känns djupt osunt på nästan alla sätt o vis. men djupgående reform av samarbetet är förmodligen ljusår bättre än upplösning.

    sedan har jag lite svårt att förstå din totala aversion mot nationer som om nationer är något fullständigt arbiträrt som helt saknar existensberättigande. vilka är alternativen? hur såg det ut innan nationalstaterna? var det mer stabilt och fredfullt? språk och kultur förefaller vara en rimlig enande faktor på någon nivå av mänskligt samarbete. givetvis är andra modeller tänkbara, men kan du peka på någon som så självklart är bättre? människor måste ju ordna sig i kluster på något vis, annars har vi ju anarki i princip. klusterbildning av typ nationalstat förefaller vara en nödvändighet för utvecklingen av kultur, vetenskap och välfärdssamhälle?

    sedan har jag precis lika svårt som du för överdriven nationalism, rasism, allmän kulturfobi etc. etc.

    SvaraRadera
  6. "Bara maktens män inte haft så bråttom att få sina namn inskrivna i historien".
    Och bara man inte varit så ideologiska...

    "Själv skulle jag förmodligen rösta nej i en ny folkomröstning".
    Nej till vad?

    (Eller bara nej i största allmänhet)? ;-)

    F.ö. håller jag med Jonte: nationalstaten är en hyfsat praktisk administrativ enhet.

    W.

    SvaraRadera
  7. Jonte, hur skulle bloggen se ut om det inte fanns det som upptäckte fel... Tack. Ändrat. Men, du, jag har ingen "total aversion" mot nationer, så länge de fyller ett rationellt behov, eller när det inte finns bättre alternativ, så är det helt OK för min del. MEN, jag tror inte att nationer på det sätt vi känner dem är annat än en parentes i människans historia. Som administrativa enheter kan de vara okej, som alternativ till en globaliserad bolagsstyrd värld likaså. Men nationer som är skapade vid skrivbordet eller på slagfältet har sina djupa brister. Själv skulle jag gärna se att nordligaste Europa inom ett halvsekel hade växt samman. Det nordiska samarbetet visade ju under många år att samverkan kan växa fram utifrån rationella motiv.

    W, synd att du tolkar min text på det sättet. Att rösta nej till något är i allmänhet detsamma som att rösta ja till något annat. Att rösta nej till biltullar är att detsamma som att rösta ja till dem. vi som röstade nej till medlemskap i EU röstade inte nej till EU som sådant, utan till just medlemskap i ett unionsbygge vars form vi inte trodde på. Alternativet, som te x jag som språkrör för MP, talade om var ett avlövat EU, där man lade sociala och ekologiska golv, men absolut inte satta upp några tak för hur långt varje enskilt land fick gå. Alternativet utgjordes av ett koncept som inte innehöll kravet på valutaunionen.

    Anonym 10:25: Det framgick för övrigt tydligt för den som ville läsa innantill att Sverige juridiskt måste ansluta sig till euron när kraven är uppfyllda. Juridik och politik är emellertid inte samma sak. Politiskt har inte trycket kommit på Sverige än, och lär inte komma på under överskådlig tid - förmodligen brister euron dessutom så till vida att nästa våg av kris medför att flera länder bryter sig ur. Mitt tips är att det är det är lika troligt att de mer välmående länderna drar sig ur som att de är de mest illa åtgångna länderna som gör det. Spricker euron kommer också EU-konceptet att ifrågasättas av såväl de som vill driva fram Europas Förenta Stater som de som vill ha en lösare sammanslutning. Skälet till detta är, enligt min uppfattning, att unionen frammanats på tok för fort, gått alltför djupt och vidgat klyftan mellan eliterna och såväl de som bär upp samhället som de som utgör ett allt större prekariat.

    SvaraRadera
  8. Birger, ändringar sker tyvärr inte i den text som ligger i Gröna Bloggar, utan där ligger originaltextens fel med i eviga tider... :-)

    SvaraRadera
  9. Neoliberal Agendasön juni 23, 12:09:00 em

    "EU håller på att gå över styr i byråkrati, centralism, lobbyism och tvivelaktig demokrati med för låg öppenhet."

    Det har redan spårat ur.

    SvaraRadera
  10. Det stämmer, att Norden tidigare har haft ett samarbete som, enligt förståsigpåarna, var en relativt lycklig tid.

    Kolla gärna på sökordet
    "Nya Kalmarunionen"!

    Gt

    SvaraRadera
  11. Tycker du skriver bra Birger! Det är väl kuckilurandet och stängda processer i slutna rum som inte är bra. Själva tanken med EU är inte dålig, eller rättare sagt den behöver egentligen inte vara det. Vad finns det för motiv bakom detta projekt? Vilka motiv styr? För det verkar inte leda till mer frihet...

    Räddas det som räddas kan är väl en god tanke. Kaos gynnar endast makteliten. Men vi är på väg mot total kaos och massdemonstrationer sker runt om i europa. Så en folkomröstning vore på sin plats...? I fulllständig kaos finns ingen eftertanke...

    Kritiken mot EU tilltar och fler och fler är EU kritiska. Men det är väl inte kaos vi vill ha? Ett plötsligt uppvaknande där det inte längre finns några alternativ...

    Naturligtvis bör vi folkomrösta om EU. Vi måste kräva full insyn i EU:s (vår) politik.

    Lisbeth

    SvaraRadera


  12. Utvecklingen har gått från små samhällen till att bilda nationalstater och nu är vi inne i bildandet av kontinentstater exepelvis EU. Vad blir nästa steg? Är det en världsstat?

    Världssamarbete och världsstat är inte samma sak. Samarbete mellan världens alla folk- Ja! Världsstat- Nej! Kan du/vi verkligen tro att en världsstat med en världsregering med nuvarande system skulle bli mindre sjuk, rutten, enfaldig och självförstörande än nuvarande styrande EU församling? Den enda skillnaden vore att en dylik regering inte längre skulle drabba en enda nation med sin okunnighet. Utan hela världen!

    Ställ dig själv frågan: Skulle du vilja att någon utomstående kom in i ditt hem (bostad) och talade om hur du ska möblera, vad du får och inte får använda dig av etc? Förmodligen inte. Det är vad som sker när utomstående byråkrater från Bryssel bestämmer vad Sverige och Sveriges medborgare får och inte får ta för beslut gällande inhemska intressen. Är det demokrati?
    Ut ur EU!

    Christer

    SvaraRadera
  13. Birger, om jag förstår dig rätt vill du alltså ha större enheter än nationer ("Själv skulle jag gärna se att nordligaste Europa inom ett halvsekel växt samman.), men rimmar det med den gröna tanken om småskalighet och decentralisering?
    AK

    SvaraRadera
  14. "W, synd att du tolkar min text på det sättet.

    Jag var nog lite otydlig.

    Jag tyckte inte det framgick om du skulle rösta nej till att lämna EU eller nej till att vara kvar.

    Själv tycker jag att vi ska vara kvar, även om jag röstade nej när det begav sej.

    W.

    SvaraRadera
  15. Schlaug har som vanligt lite intresse för sakfrågor och gör en slags helgardering. Han är varken för eller emot en omröstning men vill han ha om den hålls och fascismen är inte bra och den verkar komma enligt vissa omständigheter, bla, bla, bla.

    Bara jordbrukspolitiken är ett skäl att lämna EU och av egenintresse. Vad som händer långt bort är förhållandevis ointressant och det ska man inte lägga sig i med något moraliserande flum. Det är deras affärer, även Italien inför kannibalism.

    Med hälften av maten importerad (i värde) har glesbygden drabbats hårt och det är framför allt en fråga om liv och död när tillförseln av livsmedel, bränslen, handelsgödsel, kläder och en mängd tekniska saker bryts, vilket inte tar så lång tid. Landet importerar förövrigt långt mer än det exporterar till EU.

    Det minst byråkratiska och affärsmässiga är importtullar på utvalda råvaror och livsmedel och det är knappast förenligt med ett medlemskap. Och då får dom inte sin feta avgift. Det är bara göra och sedan får man se om landet utesluts från inflytande i spektaklet.

    SvaraRadera
  16. Enhet innebär fullständig Enhet. Inte halv eller delvis enhet mellan några få. Nationalstater är alltså inget självändadmål precis som Birger skriver. Tycker det framkommer tydligt att han vill ha en omröstning. Är väldigt glad för att någon så tydligt lyfter frågan. Det var på tiden!

    Däremot så uteblir tydliga svar. Någon helgardering läser jag personligen inte in. Bara ett konstaterande att det vid en folkomröstning kan bli ja eller nej. Men att den krävs för att EU är ett "missfoster".

    Förmodligen så bör man rösta nej till ett sådant missfoster...? "Helgarderingen" med att skriva förmodligen visar på att man förstått att kaos väntar oavsett om det blir en omröstning eller inte. Kaos väntar också oavsett om det blir ett ja eller nej? Vi vet ju inte hur svaret blir vid en eventuell folkomröstning. Men vi tar ett kliv framåt.

    Ett system som blivit självgående suddar vi inte ut så lätt. Men vi kan förhoppningsvis ändra färdväg. Kvar i våra medvetanden finns förhoppningsvis tanken kvar om Enhet. Då finns inga gränser uppsatta...? Då kan vi göra om, göra annorlunda. Vi kan börja med att samsas med de närmaste, grannen, chefen eller varför inte med vår partner. Det är ju alltid en början...

    Vi är "förmodligen" inte mogna:) Det har gått för fort. När människor inte är mogna för något styr fel motiv och människor med dolda motiv kan härja fritt. Så skapas en monsterstat...?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  17. Schlaug är inte emot en folkomröstning, ser jag nu. Men resultatet har ingen betydelse. Bara det är demokratiskt så blir det bra. Utan sakfrågor blir det snurrigt och tunt och det kan inte pågå så någon längre tid. Något fångar uppmärksamheten och det kan vara det där fascistiska. Det finns också mer liberala strömningar för egenintresse, som man nog måste ha för att det ska bli något perspektiv. Så här kan jag inte fortsätta för då blir det bara flum.

    SvaraRadera
  18. AK, det beror väl vad det är som förs över till överstatlig nivå, på samma sätt som det rimligen finns olika beslutsområden inom ett land. Lägsta nivå på kapitalskatter, lägsta nivå på koldioxidskatter, lägsta tillåtna krav på hönsburar... är exempel på sådant som bland annat MP hävdat bör ske överstatligt inom t ex EU:s ram.

    Urban, tror du läst lite slarvigt eftersom du inte tolkar det jag skriver som att jag anser att vi bör ha en folkomröstning av flera skäl: bland annat för att politiker bör skärpa sig i frågor som berör EU, för att medierna skall begripa att allt mer frågor avgörs inom EU, för att det är på väg att krackelera såsom utvecklingen är - inte minst beroende på eurounionen.

    Jordbrukspolitiken, som Urban skriver om., är definitivt ett område som inför en folkomröstning bör nagelfaras så vi kan se den enorma skillnaden mellan Norges värnande av lantbruket och den EU-modell som råder - sägas skall emellertid att Sverige varit pådrivande för den storskalighet och rationalisering som skett inom jordbruket med enorm utslagning av små och mellanstora gårdar. Centern/LRF drev på detta långt innan medlemskapet blev aktuellt - uppbackade av socialdemokraterna.

    Lisbeth, du tolkar mig rätt. Det är ju svårt att veta idag om man skall rösta ja eller nej till något som kan se helt annorlunda ut om ett antal år - kritiken, och hotet om folkomröstning hos Cameron, kan stegvis leda till att fler länder börjar diskutera folkomröstningar, vilket i sin du kan medföra att konceptet byggs om för att inte hela unionen skall spricka.

    Christer, den fråga om världsstat som du tar upp är ju inte helt lätt att analysera eftersom det obevekligen krävs en del globala beslut och frågan är om konsensus kan fungera eller om man måste låta kvalificerad majoritet gälla i frågan om en del globala beslut om/när t ex klimatförändringarna leder till kollaps på delar av planeten.

    SvaraRadera
  19. Birger, nja tolkar dig nog delvis rätt. För mig personligen är det inte alls svårt att säga nej till EU. Är rötterna sjuka så behöver de dras upp. Däremot så kan jag behålla visionen om Enhet. Den innefattar alla. Men den bör inte byggas ur kaos...

    Tror mycket väl att hotet om folkomröstningar kan göra "att konceptet byggs om för att inte hela unionen skall spricka." Eller varför inte att hotet om folkomröstningar tas emot med glädje. Kuckilurandet som du själv beskrivit i stängda rum är ju inte helt lätt aytt analysera...? Vad diskuteras där. Kaos gynnar makteliten? I kaos existerar ingen eftertanke utan bara känslosvall. Vi är röstboskap och drivs än hit än dit. Vår längtan efter enhet är stark. Därmed är vi lätta att manipulera. Höger, vänster, blått, rött, grönt...

    Lisbeth


    SvaraRadera

  20. De mångordiga misstänker jag mer än alla andra.

    Gud fanns som en omkrets men Nu har
    vi dragit ett streck igenom honom.

    Totempålar har funnits men den tanken är tabu!

    GT eller Lisbeth kanske ?

    SvaraRadera
  21. Jag skulle välkomna en folkomröstning - för att släppa in lite frisk luft i de unkna rummen.

    SvaraRadera
  22. Birger. Konsensus för liten grupps vinning - typ EU - är reell och ett varningstecken.

    Över hela världen finns det klaner av manipulerare som ingår i olika brödraskap. Deras manipulation av världens folk har pågått i alla tider och manipulationen handlar om demagogi. Alltså en manipulation med osanningar till de man anser är mindre vetande för att skaffa sig mer makt inom alla områden för att på så sätt kunna hålla den stora massan borta från sanningen.

    Det kan verka overkligt, löjligt och konspiratoriskt. En färd till mentalsjukhus kanske skulle passa. Det är själva andemningen från manipulerarna. Det kan vi välja att skratta åt och säga; "Det tror jag inte på."
    Ju fetare lögn desto fler tror den!

    Christer

    SvaraRadera
  23. Vår "nationalstat" är en administrativ enhet. Vi håller nu på att ombilda denna till en liten del av en större administrativ enhet. EU. Om vi inte har administrativa enheter så blir det kaos. I kaos kan inte demokrati fungera. Så jag förstår inte ditt ofta uttalade motstånd mot nationalstater/administrativa enheter och inte heller dina förklaringar till vad du menar. Menar du att folk från andra nationalstater/administrativa enheter skall ha fri rätt att när som helat kunna vandra in i en annan nationalstat/administrativ enhet och ta del av vad som byggts och samlats där? Eller menar du att det överstatliga styret skall ha rätten att överföra delar av vad en nationalstat/administrativ enhet har byggt och samlat till en annan nationalstat/administrativ enhet, bara sådär för att utjämna. Alltså, med vad argumenterar du denna totala frihet? Och på vilket sätt skulle vissa nationalstater/administrativa enheter fritas från ansvaret att själva bygga och samla och att bara kunna ta del av andras när det passar sig? Vad mera är i ett sådant system; hur styr man en nationalstat/administrativ enhet som när som helst kan överraskas av sådant förfarande? I övrigt håller jag med om dina vanligtvis kloka funderingar! Låter ju som egoism och brist på solidaritet, men så är det naturligtvis inte menat. Tänk istället på vad det skulle kunna medföra, med tanke på hur vissa av de idag i EU ingående nationalstaterna redan agerat och fortsätter uppenbarligen att agera!

    SvaraRadera
  24. Arne, något uttalat motstånd mot nationalstater vet jag inte om jag gett uttryck för. Jag gillar inte nationalism, inser/anser att nationalstaterna, som de ser ut, är flyktiga till sitt omfång och tillkomna på ett ofta ganska makabert sätt. När de fyller ett rationellt behov så är det inget fel i dem. Men idéer som att t ex norrlänningar helst bör köpa svensk trots att det är naturligare att köpa finskt - och liknande idéer - är så erbarmligt krystade. Bioregioner är väl mer naturligt än krystade landsgränser, närodlat är väl trevligare oavsett om nära råkar vara på andra sidan av en administrativ gräns som kallas landsgräns...

    Du beskriver en situation där "det överstatliga styret skall ha rätten att överföra delar av vad en nationalstat/administrativ enhet har byggt och samlat till en annan nationalstat/administrativ enhet, bara sådär för att utjämna". Jo, det kan allt finnas skäl för det, tanken finns faktiskt i FN:s mål om 0,7 procents biståndsbudget i de rikare länderna. Har man en politisk union så är det väl lika naturligt att överföra medel från rik del till fattig del som det är att överföra medel via kommunal skatteutjämning inom ett land. Det jag framförallt betonat är att det behövs överstatliga beslut när det rör sig om lägsta accepterade kapitalskatt, lägsta koldioxidskatt etc för att undvika att pengar och investeringar söker sig till länder med lägsta möjliga skatter. Vi ser det t ex med riskkapitalbolag. Det väsentliga är väl rimligen att besluten tillåts ta där de hör hemma när man ser till såväl rationalitet som delaktig demokrati.

    Fred, ja, det är ungefär det där med frisk rum i unkna rum som är det avgörande skälet till varför en folkomröstning vore på sin plats. Oavsett resultat av en sådan.

    SvaraRadera
  25. Nationalstater kan skapa krig. Självständiga stater kan välja att gå sina egna vägar. Vår värld behöver ibland ta ställning till gemensamma beslut...
    Nationalstater är alltså inte något självändamål. Inte nödvändigtvis någon bra början till Enhet.

    Ett tips läs vad Birger skriver i "Utan långa gristransporter stannar EU"... Mycket bra skrivet!

    Lisbeth






    SvaraRadera
  26. Den artikel Lisbeth hänvisar till finns här: http://schlaug.blogspot.se/2011/01/ingenting-skulle-fungera-om-grisarna.html

    SvaraRadera
  27. Att jämföra med Hitler är förstås gräsligt. Men han var faktiskt inne på linjen Enhet. Därför förbjöds alla partier, utom NSDAP. Likriktning kallades det, och var i nazzars ögon ett honnörsord. Liksom ett fotbollslag skulle alla dra åt samma håll. (Sovjet hade en motsvarande tanke.)

    Med fortsatt demokrati/flerpartisystem skulle landet däremot slitas i stycken. Så löd propagandan. Raka motsatsen till mångfald.

    Men är det så, att vi måste välja: antingen enhet ELLER mångfald?

    Nej så kusligt får det inte vara!
    Utan det måste bli mångfald OCH enhet. Hur vi nu ska få till det.

    Gt

    SvaraRadera
  28. Hej Gt
    "...Utan det måste bli mångfald OCH enhet.
    Hur vi nu ska få till det."

    Lätt som en Jordplätt

    Mångfald:
    Kulturer som lever inom Sina egna begränsningar
    och med varandra och inom Jordens Gränser.

    Och:
    Leva och låta leva är förnuftigare och
    oerhört mycket mindre kostsamt än att
    Erövra Världen genom att Förstöra Den!

    Enhet:
    Klotförstånd som förstår hur jorden fungerade
    innan vi klättrade ner från träden och blev de
    belevade gäster som vi nu antas vilja vara.

    Vi:
    Antropogena varelser har nu en uppgift som avgör
    om framtiden blir av eller inte.
    Kan Vi behärska oss själva eller Ej!
    Kan Vi skapa en känsla av att vårt Öde beror på
    om Vi kan skapa gemenskap mellan varandra och med
    fåglarna och med Jorden och med barnbarnens barn
    Ja då kanske ...


    SvaraRadera
  29. Tack för svaret Birger. Då förstår jag bättre vad du menar! Dock handlar det ju inte bara om en av FN beslutad överföring till de fattiga länderna på 0,7 %. (vi
    betalar ju dessutom 1 %, eller gjorde ) Det handlar ju om mycket mer om man ser på EU och dess avgifter. Det handlar ju inte bara om en avgift för administrationen av vårt medlemsskap. Det är ju verkligen en överföring av välfärden från ett land till ett annat! Och man ser inte särskilt mycket utveckling i mottagarländerna. Ett bra exempel är ju jordbruksstödet!

    SvaraRadera
  30. Nationalstater är bra för demokratin. Om politiska ledare och folk inte talar samma språk, har samma kulturella referenser, minskar den demokratiska delaktigheten.

    Vidare; gränser är en bra lösning på den medfödda benägenheten för människan att identifierar sig i grupper. Om det klart framgår vem som är gäst och vem som är värd, slipper man konflikt och kan umgås civiliserat. Många konflikter idag beror på att det saknas gränser, olika folkgrupper inom samma nation som tävlar om makt och inflytande.

    SvaraRadera
  31. EU är verkligen en sak som vi inte behöver hela tiden och jag blir ledsen att eu tvingar sina medlemmar att ta tex övervakning av datorer lagar annars så får man böter alltså va är det på väg

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.