onsdag 8 maj 2013

Myt 2: "Skola, äldrevård och omsorg kräver ekonomisk tillväxt..."

Även gröna, och röda, hävdar att kakan måste växa...
Genom fortsatt ekonomisk tillväxt kan vi satsa mer på bättre skola, omsorg och äldrevård. Så brukar det heta i den politiska debatt som förs av ledande politiker - de må vara blåa, röda eller gröna. 

Men detta är en myt. BNP har de senaste 30 åren fördubblats. Under samma tid har nedskärningarna inom skola och omsorg pågått. 

Om myten vore mer än myt hade detta naturligtvis inte varit fallet. Tvärtom borde ju skolan, omsorgen och äldrevården varit dubbelt så bra...

Att myten är en myt hänger ihop med det som brukar kallas tjänstedilemmat. Skola, vård och omsorg består till största delen av tjänster som utförs av människor av kött och blod. Vilket innebär att kostnaderna för denna del av det goda samhället stiger om dessa människor av kött och blod skall ges samma reallöneutveckling som andra i samhället. Vilket ju är mer än rimligt.

Ekonomisk tillväxt innebär därför inte att vi med automatik får mer pengar till ökande satsningar på allt det goda vi vill ha inom skola, vård och omsorg. Det vill säga det populära uttrycket "växer kakan får vi råd med fler vuxna i skolan och fler händer i vården" är tom retorik. Det är värt att upprepa: Hade det varit så hade skolan, sjukvården, omsorgen varit betydligt bättre i dag än för trettio år sedan. Nedskärningar i form av färre anställda hade inte varit aktuella. Tvärtom.

Tyvärr har även MP anammat det felaktiga synsättet i sin retorik - vilket bland annat framgår av det nya förslaget till partiprogram. I förslaget skrivs att "den offentliga sektorn är för sin finansiering mycket tillväxtberoende". Lustigt, att det där inte är sant visste partiet för ett antal år sedan...

Skola, vård och omsorg hänger intimt ihop med hur stor skattekvoten - det som borgerliga politiker, Timbro och ledarskribenter retoriskt istället kallar för skattetryck - är. Det vill säga hur del av samhällsekonomin som utgörs av skatter.

Genom att låtsas att tillväxt med automatik ger bättre utrymme för skola, vård och omsorg kan man utan större debatt sänka skatter utan att ta debatten om vad det innebär. Istället pratar man om växande kaka som skall ge gåvor till välfärdssektorerna..  Oavsett vad man anser i sak om skattekvot och gemensam sektor bör en debatt, som har som utgångspunkt att vara hederlig, inte utgå från ett falsarium.

Självfallet kan man också inom den skattefinansierade delen av samhället prioritera olika områden.

Ni som följt min blogg vet förstås att jag inte förordar hög skatt på arbete - sådan skatt bör främst vara fördelningspolitiskt motiverad - utan en breddad skattebas som utgår från omsättningen/"produktionen" (oavsett om dess värden skapas via arbetstimmar eller via robotar, automater, datorer eller vad det nu kan vara).


PS!
Skalar man bort ledande politikers - de må vara blåa, röda eller gröna - försök att förvilla genom sin retorik finner man att kunskap om detta finns även inom den politiska sfären: Långtidsutredningen (2008) prognostiserar en ekonomisk tillväxt som skulle medföra att den svenska ekonomin skall växa att växa med 50 procent till och med 2030. Men utan att detta ger något ökat utrymme för det som kallas välfärd.

Fortsättning följer, men imorgon blir det paus - det är ju en röd dag, en sådan som hotar tillväxten och därmed anses som skadlig. Imorgon blir det något man kan ta del av innan lommen vaknar i viken...

72 kommentarer:

  1. Lägger du skatt på produktion riskeras den att flytta till andra länder. Är det då inte bättre att lägga skatt på konsumtion?

    /Lars

    SvaraRadera
  2. Menar du att den gemensamma sektorn inte har utvecklats sedan 1983...?

    Sensationellt uttalande!

    SvaraRadera
  3. Lars, tar man bort de sk arbetsgivarsvgifterna och inför produktionsskatt stegvis och i allt fler länder är det inte större problem än när man stegvis införde arbetsgivarsvgifterna.

    kinedward,utvecklingen här varit neddragningar, hårdare arbetsmiljö, färre vuxna i skolan och delade turer inom vården.

    SvaraRadera
  4. Mia, med ditt förslag är vi inte herrar i vårt eget hus utan beroende av vad andra gör.

    Därför tycker jag det är bättre att beskatta mindre flyktiga saker såsom fastigheter och konsumtion.

    När vi hade förmögenhetsskatt var den i praktiken frivillig.

    Idag pågår nästan tävling i att ha låg beskattning då måste man beskatta sådant som svårligen kan lämna landet.

    /Lars

    SvaraRadera
  5. Lars, det som du tror svårligen lämnar landet har till stor del redan gjort det. Exempel husen förfaller i stora delar av landet därför att de beskattas utan att ge inkomster. Bättre då för ägaren att låta dem falla samman. Hur många känner du som är stadda vid kassa? Stadda vid såpass kassa att de kan köpa ett hus utan lån för pengar de arbetat ihop? Det är ännu ett exempel på något som inte finns i Sverige längre.

    Du verkar bortse från att vi har en historiskt abnormt hög skatt och att denna måste ner till rimliga nivåer om samhället skall bli annat än just historiskt.

    Kanske hade skattetrycket varit OK ett tag om de tagna pengarna lags på hög men nu används de till konsumtion, därför är Sverige fattigt jämfört med tidigare.

    SvaraRadera
  6. kgb35, min poäng var primärt att skatter skall utformas på sådant sätt att de gör minsta skada för landet. Dit hör konsumtions och fastighets skatter.

    När vi infört dessa kan vi ta bort/sänka de mer skadliga skatterna, som inkomstskatt.

    /Lars

    SvaraRadera
  7. Birger:
    "Men detta är en myt. BNP har de senaste 30 åren fördubblats. Under samma tid har nedskärningarna inom skola och omsorg pågått. "

    Med andra ord - vi måste springa ännu fortare än tidigare för att stå kvar på samma ställe.

    Med dagens ständigt ökande samhälls-komplexitet börjar man nu ana att den exponentiella tillväxtens gräns är nådd.

    SvaraRadera
  8. Bra att det uppmärksammas, på cogitos hemsida pågår en debatt kring detta ämne. Mikael Malmeus, som skrivet en bok på temat, kritiserar MP:s partprogramförslag på bland annat denna punkt. Lennart Olsen försvarar. Då vet alla miljöpartister, som varit med ett tag, vad som gäller.

    SvaraRadera
  9. Helt rätt, Birger. Det enda som fattas är att vi måste se till att penningsystemet blir en allmännytta istället för ett parasitredskap åt egennyttan.

    När jag kollade på dokumentären "Den stora ölresan" på SVT igår kom jag att tänka på det du skriver om rationaliseringar. Kolla in de första 1 1/2 minuterna på trailern nedan får ett av världens största bryggerier. Jag såg inte en enda arbetare på på golvet - allt verkade var helt mekaniserat. Visst är det en myt att vi inte har resurser till vård, omsorg eller skola. Vi har mer resurser än någonsin men pengarna finns inte där. Därför är en reformering av penningsystemet helt avgörande för frigörande av resurser, fritid och medborgarlön.

    SvaraRadera
  10. Glömde länken till klippet:
    http://youtu.be/PSRA7k_qEKA

    SvaraRadera
  11. Fast Birger sprider ju själv myter i sin iver att punktera myter.

    Det är inte skatter som finansierar det offentliga, det är underskott.
    Skatteintäkter släcker sedan underskottet allteftersom de löpande betalas in, och underskottet förnyas regelbundet när betalning för tjänster och varor sker. Detta ger helt andra förutsättningar till förmågan att finansiera och hur beskattning kan utformas för att styra samhällsutvecklingen i en hållbarare riktning.

    F.ö. är en anledning till en ständigt krisdrabbad offentlig sektor, att det finns ett besparingsmål på 1% av BNP. Ett sådant mål är fullständigt kontraproduktivt och gör att en ekonomi, som går dåligt, går ännu sämre.

    En annan är New Public Management, som borde ha slängts på sophögen för länge sedan.

    SvaraRadera
  12. Långtidsutredningarna skall man inte bry sig om.

    De bygger alla på på tidigare rapporter, som vid granskning visat sig använda uppdiktade och överdrivna räkneexempel.

    Bl.a. används SKL:s tidigare sifferdribblande, där SKL drar till med en siffra ur luften på 13 kr i kommunal skattehöjning fram till år 2035.

    Bara 1 kr av dessa är baserat på stigande ålder, resterande 12 kr en hittepåkostnad, som man kallar för ”ständigt ökande krav”, utan att redovisa hur de kommit fram till just 12 kr.

    Det är uppdiktade siffror, ämnade att skrämma upp befolkningen till lydnad, för att lättare få folk att acceptera att stora uppoffringar måste till, genom att jobba häcken av sig.

    SvaraRadera
  13. ALLA NI ANDRA, NI ÄR SÅ KLOKA
    ni som skriver på denna blogg!

    Jag läser ett inlägg, som är klokt
    sedan ett annat som verkar klokt
    sedan ett tredje som synes klokt
    och världen går sin ogilla gång
    sedan ett fjärde som blir klokt
    sedan ett femte som varit klokt
    och världen går sin ogilla gång
    kan du veta jävulens nästa drag

    Vad ska ni med edra Förstånd till i
    Skymningens, Dionysos och Kaos tid
    då de hos oss vanliga Pölsor som
    anpassar oss så gott det nu går
    bara väcker sorg och anstöt.

    Den enkla Tillflykten kommer kanske
    någon annan dag när den passar in.




    SvaraRadera
  14. Birge eller någon annan som vet), jag har en fråga:

    Varför finns det "en skatt" som heter fastighetsavgift?
    Skall den här avgiften bara hamna i kommunens skattekista eller varför finns den överhuvudtaget?
    Kan man som betalare begära något i gengäld av kommunen eller får man redan?

    vetgirig

    SvaraRadera
  15. Man kan bara älska dig Birger. Otroligt bra skrivet!

    SvaraRadera
  16. Invandringen kostar milliarder varje år och ökar. Naturligtvis tas detta från den gemensamma sektorn och kunde istället använts inom vård skola omsorg. Det är den verkliga orsaken att det inte blivit bättre.

    SvaraRadera
  17. Simsalablunder, nej långtidsutredningen får man ta med en nypa salt, det jag var ute efter var att klargöra att det naturligtvis finns kunskap om att tillväxt i sig inte med automatik medför fler lärare, fler vårdpersonal etc. vilket faktiskt påstås i den politiska retoriken.

    SvaraRadera
  18. Inte slå ihjäl varandra utan att
    sätta de högsta jävlarna på
    avbytarbänken eller att ...

    Varandra, skulle vi kunna ha till
    att samtidigt som Vi skapar ett
    Jordförstånd under dettas
    överinseende, tillsammans
    med Moder Jord skapa Kulturer som ska ha framtider för sig.

    Jag har alltid sett Jorden som en
    Helhet och Kulturer som en Möjlighet
    men det är klart att fortsätter ni som
    tidigare, så kommer jag att få fel !

    Mina år äro räknade, men så är det
    redan för många och snart även för
    alla, om inte de flesta gör motstånd!

    Svårt att fatta.
    Ta tid på er men inte föör låång.





    SvaraRadera
  19. ". . . de må vara blåa, röda eller gröna."

    Dags för något Nytt? Orange, kanske? "Orange färg symboliserar entusiasm, optimism och vitalitet - liksom självförtroende, kreativitet och mod.

    En orange gräsrotsrörelse - en antitillväxtrörelse!

    SvaraRadera
  20. Birger missar helt att det krävs ett konstant skattetryck för en lika stor offentlig sektor. Ta t.ex. ett förenklat exempel med tillverkningsprocessen av produkten ”dator”, som går att effektivisera. Tillverkningsprocessen av tjänsten ”ta hand om gamla” går inte att effektivisera. Exempel: År 1 tar det en timme att tillverka en dator och en timme att ducha en gammal människa. Till år 2 stiger produktiviteten. Nu kan vi tillverka två datorer på en timme. Men det tar lika lång tid att duscha en gammal människa som det gjorde förra året. Alltså har alternativkostnaden för duschning ökat: från en dator till två datorer.

    Lönerna stiger också. År 1 tjänar datortillverkaren 100 kr före skatt. Vi bestämmer oss för att finansiera duschningen av gamla med skatt. För att både datortillverkaren och duscharen ska få samma lön tar vi hälften av tillverkarens lön och ger till duscharen = 50 kr. Efter skatt tjänar de nu lika mycket. När produktiviteten stiger i datortillverkningen får tillverkaren fördubblad lön (på lång sikt brukar man säga att löneutvecklingen följer produktivitetsutvecklingen). Nu tjänar tillverkaren 200 kr före skatt. Vi tar fortfarande ut hälften i skatt = 100 kr och ger till duscharen. Alltså tjänar båda nu 100 kr efter skatt.

    Men i verkligheten går den här typen av tjänster inte att låsa fast. Folk nöjer sig inte med samma sjukvård och utbildning som den deras föräldrar hade. De kräver att tekniska framsteg ske ge högre kvalitet. De vill dessutom ha valfrihet. För en generation sedan fick en åldring med svag syn en vit käpp; i dag blir han förbannad om han får vänta på starroperatuionen. Några av de här tekniska framstegen är kostnadsbesparande, men de flesta är kostnadsdrivande (pga svårigheten att höja produktiviteten).

    Som Klas Eklund skrivit så är det kombinationen av högre krav och trög produktivitetsutveckling som hela tiden ger ett tryck upp på skatterna. Men om det av politiska skäl inte är möjligt att höja skattetrycket måste besparingar/nedskärningar hela tiden göras i offentlig sektor - bara för att hålla skattetrycket konstant.

    SvaraRadera
  21. Jag läste ekonomi på kvällstid på SU,
    för att bättre förstå mig på ekonomer.

    Nu när Du, gör allt så enkelt för mig
    på Ditt övergripande sätt så förstår
    jag att det är direkt till Källan
    som jag borde ha gått! Tack Eva !

    SvaraRadera
  22. Eva, det finns ingen motsättning i det du skriver och det Birger skriver. Hans tes var ju att det är skattekvoten som avgör om vi skall ha råd med gemensam sektor, inte tillväxten i sig. De borgerliga sänker skatten, de andra följer efter, vilket innebär att det finns mindre möjligheter att öka antalet människor i vården, skolan etc.
    Mia

    SvaraRadera
  23. Eva, jag ska be att få citera Mikael Malmaeus i ett inlägg/krönika på tankesmedjan Cogitos hemsida:

    I partiprogramförslaget (MP:s) påstås rentav att den offentliga sektorn är mycket tillväxtberoende för sin finansiering då möjligheterna till egen produktivitetsutveckling är begränsade. Men är det någonting som numera borde stå klart så är det att tillväxt inte är någon lösning för välfärdens finansiering. Sedan 1980 har Sveriges BNP vuxit med 100 procent, samtidigt som nedskärningar präglat både skolan och omsorgen."

    Det kan väl ändå inte vara oklart för dig att det skett dramatiska nedskärningar inom skola, omsorg och vård med större dagisgrupper och färre anställda inom äldrevården trots att BNP fördubblats!

    SvaraRadera
  24. Eva skriver: "Birger missar helt att det krävs ett konstant skattetryck för en lika stor offentlig sektor."
    Det gör han ju inte, det är ju det som är själva kärnan i hans text! Minskat skattekvot och vi får mindre anställda i vård, skola och omsorg oavsett om tillväxten höjs några procent eller inte.
    Mia (igen)

    SvaraRadera
  25. Godmorgon alla glada himmelfärdslediga läsare. Verkligheten visar väl vad som gäller, för övrigt sparar sjukvården på den nya tekniken (titthål, hem dagen efter operationer rent allmänt) vilket innebär att man sparar i ena vågskålen vad som kostar mer i form av avancerad vård i den andra. Inom dagis har man inga kostnader för teknik, men där drar man ändå ner personal trots högre BNP. Detta som komplement till min kära hustrus (Mias) upprörda inlägg på morgonkulan!
    Miaman:-)

    SvaraRadera
  26. @Eva

    Det vore intressant om du kunde förklara varför vi måste ha skatter överhuvudtaget. T.o.m laissez faire ekonomerna Fisher, Simons och de andra Chicagopojkarna (ja, t.o.m Milton Friedman) tyckte att staten skulle finansiera sig själv genom att skapa pengarna som staten behöver. Dessa Chicagopojkar var laissez faire i allt utom i att bankerna skulle ha rätt att hitta på skulder och skuldsätta samhället med. Enligt dessa herrar är skapandet av pengar något bara ett statligt monopol ska ha rätt att göra.

    Staten behöver inte vara i skuld överhuvudtaget om staten skapar pengar som behövs i samhället enligt dessa herrar. Storbritanniens fd chef för finansinspektionen gav ett mycket intressant tal om detta nyligen:
    http://youtu.be/ZhrY_coLK_k

    T.o.m en IMF-ekonom har dragit fram Chicagoplanen (som bl.a Fisher och Simons tog fram) och menar att bankerna ska tas ifrån sin rätt att skapa pseudopengar genom att skuldsätta allt. Kolla upp Michael Kumhof.

    I nuläget är stater i EU förbjudna att skapa skuldfria pengar för att finansiera sig själva enligt Maastricht artikel 104(1) att skapa skuldfria pengar och finansiera sig själva. Stater är tvungna att "låna" fullständiga påhitt från banksystemet.

    Det skulle vara intressant om du kunde förklara varför suveräna stater måste sätta sig i skuld överhuvudtaget på det sättet. Enligt mig är det helt vansinnigt men du kanske kan ge mig en förklaring till det vettiga i det rådande systemet.

    SvaraRadera
  27. Första gången jag uppmärksammades på detta dilemma var när jag läste en bok från Sekretariatet för Framtidsstudier och professor Lars Ingelstam. Det var ett uppvaknande som då var mycket kontroversiellt. Är det tydligen fortfarande om man får tro vad Eva skriver!

    SvaraRadera
  28. Jag upprepar min fråga:

    "Birger (eller någon annan som vet), jag har en fråga:

    Varför finns det "en skatt" som heter fastighetsavgift?
    Skall den här avgiften bara hamna i kommunens skattekista eller varför finns den överhuvudtaget?
    Kan man som betalare begära något i gengäld av kommunen eller får man redan?)

    vetgirig

    SvaraRadera
  29. Vetgirig: Fastighetsavgiften infördes istället för fastighetsskatt eftersom KD ville ta bort skatten... Att begära något i gengäld - förutom rätten att få kratta sin egen gräsmatta utan att kommunen lägger sig i, känner jag inte till.

    Fastighetsavgiften blir aldrig högre än ett maxbelopp som är indexbundet och följer de årliga förändringarna av inkomstbasbeloppet - ända tills politiker får något annat för sig.

    Nybyggda bostäder får ingen fastighetsavgift de första fem åren, och halv avgift de följande fem åren.

    Kommunerna vann inte så mycket på det - statsbidraget minskade när avgiften ersatte skatten. Avgift låter trevligare, än skatt, enligt borgerligheten. De som tjänar på avgiften är - om man ser till inkomst och förmögenhet - de med höga inkomster.

    När man införde skatten hette det att fattiga skärgårdsboende annars skulle få lämna hus och grund eftersom de inte hade råd med fastighetsskatten. Detta var också en myt. Det fanns en begränsningsregel som var kopplad till inkomsten som gjorde att den som hade liten inkomst slapp väl så lindrigt undan som med dagens avgifter...

    I övrigt ska följer jag debatten här i kommentarsfältet med stort intresse. Återkommer när alla fått säga sitt. Verkar inte behöva försvara mig, andra sköter det så bra...:-)

    SvaraRadera
  30. Eva skriver: "Birger missar helt att det krävs ett konstant skattetryck för en lika stor offentlig sektor."

    Det är ju det han skriver! Dessutom heter det inte "skattetryck" utan "skattekvot", som påpekats tidigare.

    Använder man begreppet skattetryck har man ett politiskt retoriskt syfte, vilket ekonomer (Eva???) ofta vill göra gällande att man inte har...

    SvaraRadera
  31. Eftersom vi har en åldrande befolkning som kräver mer insatser så krävs fler anställda vilket i sin tur inte löses genom tillväxt utan genom högre skatt eller lägre ambitionsnivå eller utbyte av människor mot robotar. Bredare skattebas efterlyses!

    SvaraRadera
  32. @Anonym 12:55:00 em

    Som jag frågade Eva ovan -varför ska vi ha skatter för överhuvudtaget när staten skulle kunna skapa de pengar staten behöver utan att skuldsätta sig med bankernas kontopåhitt?

    Det skulle faktiskt t.o.m kunna gå att kringgå Maastricht artikel 104(1) i EU som förbjuder starer att skapa skuldfria pengar för att finansiera sig själva.

    Maastricht artikel 104

    1. Overdraft facilities or any other type of credit facility with the ECB or with the central banks of the Member States (hereinafter referred to as ‘national central banks’) in favour of Community institutions or bodies, central governments, regional, local or other public authorities, other bodies governed by public law, or public undertakings of Member States shall be prohibited, as shall the purchase directly from them by the ECB or national central banks of debt instruments.

    2. Paragraph 1 shall not apply to publicly-owned credit institutions which, in the context of the supply of reserves by central banks, shall be given the same treatment by national central banks and the ECB as private credit institutions.

    Staten kan således "låna" kontopåhitt om staten har en egen bank. Staten har en sådan bank - SBAB! Staten skulle kunna ”låna” kontopåhitt av SBAB – som är en statligt ägd bank. Även kommunerna skulle kunna ”låna” kontopåhitt från SBAB under väldigt förmånliga villkor. Staten skulle då skuldsätta sig själv vilket ju inte är någon skuld mer än på pappret. Räntan (om en ränta nu överhuvudtaget måste tas ut) på de påhittade ”lånen” från SBAB skulle gå tillbaka till staten. Samtidigt kan skattekontona flyttas från SEB till SBAB. Det skulle i och för sig helt rycka mattan under fötterna på Wallenbergs SEB men staten skulle återfå en del av sin suveränitet.

    Så staten/kommunerna skulle kunna finansieras helt utan skatt genom att kringgå Maastricht.

    Det är antagligen för att ovanstående scenario inte ska inträffa som bankeliten med Finansmarknadsminister Peter Norman i spetsen jobbar så intensivt på att sälja ut SBAB för att stänga dörren till den möjligheten.

    SvaraRadera
  33. Ser att doktor Andreas Berg, nationalekonom i Lund, har åsikter om blogginlägget.

    SvaraRadera
  34. Det har jag. I korthet:

    Antag att Schlaug har rätt om nedskärningarna de senaste 30 åren. Det visar fortfarande inte att första meningen är en myt. Utsagan ‘genom ekonomisk tillväxt kan vi satsa mer på skolan’ handlar om vad ekonomisk tillväxt möjliggör. Den motbevisas inte av påståendet att nedskärningar pågått samtidigt som BNP växt.

    Nästa fel är just påståendet att vi haft nedskärningar de senaste 30 åren, dvs sedan 1983. Andelen BNP som går till vård, skola och omsorg har varit ungefär konstant, strax under 30 procent i Sverige sedan runt 1980.


    Inlägget kan läsas här:

    http://www.andreasbergh.se/blogg/2013/5/9/birger-schlaug-om-behovet-av-tillvaxt.html

    SvaraRadera
  35. Hej, Berg! Du kanske kan svara på frågan jag ställde till Eva ovan. Varför ska vi ha skatter överhuvudtaget? (mer än att reglera penningmängden med)

    Hur mycket av de 30% av av offentliga "konsumtionen" (det finns en politisk agenda att ge den definitionen på all offentlig produktion av varor och tjänster) har gått åt till att skapa meningslösa arbeten typ FAS3 etc? Hur mycket har mycket har gått till ROT-avdrag och andra insatser för att hålla bostadsbubblan uppe (att finanssystemet pyramidspelsbyggande ses som närande ligger det givetvis en värdering i också)? Hur mycket har gått till RUT? Eller hur mycket har gått till Caremas vinster (för att ta ett exempel som Birger brukar ta upp)Finns säkert andra exempel på offentlig "konsumtion" som egentligen inte bidragit till någon ökad välfärd överhuvudtaget.

    Min poäng är att det är ganska meningslöst att dra upp siffrorna du drar drar upp om man inte kollar specifikt vad den offentliga "konsumtionen" går och har gått till och de specifika förändringarna. Det är dock ganska svårt att motsäga att dagisgrupperna har vuxit, personalen på långvården blivit färre,tandläkarbesöken blivit dyrare sedan 1980, sjukersättningen försämrats etc etc, etc.

    Förresten, en sak till, helt vid sidan om, tror du precis som Krugman att bankerna lånar ut kundernas insättningar? De flesta ekonomer lever ju i villfarelsen att det är så det är (vilket säger litet om måttet av "vetenskap" i nationalekonomin - ekonomer har i allmänhet ingen aning om hur pengar skapas). Om du tror så kolla gärna på videon som jag refererar till i min tidigare kommentar där Storbritanniens fd chef för Finansinspektionen, Adair Turner, ganska bryskt avlivar denna villfarelse som nästintill alla nationalekonomer lever i :) .

    SvaraRadera
  36. Har Bergh inte lyssnat till den politiska retoriken?? Ju större kakan blir ju fler har vi råd med i offentliga sektorn, heter det i retoriken. Stämmer det, enligt Bergh?

    SvaraRadera

  37. Money as dept!

    Många med det goda förstånd i behåll
    har ej klarat sig med livet i behåll

    Hur var det beträffande Lincoln ?

    SvaraRadera
  38. Money as debt !

    Många med gott förstånd i behåll
    har ej klarat sig med livet i behåll

    SvaraRadera
  39. Andreas menar, om jag förstått, att skolan inte fått dra net på pwrsonal.Vad kommer den uppgiften från?

    SvaraRadera
  40. Tre presidenter, Lincoln, Harding och Kennedy ville kringgå ”Federal Reserv Bank” och sanera den enorma statsskulden genom att skapa en egen valuta.

    Vad vill inte Sveriges regering
    om vi nu har någon sådan !
    Finns vårt samhälle och anpassar vi
    oss i så fall till vad Jorden tål ?

    Om inte, vad ska vi då ha en galen
    utrikesminister och en dito regering
    till !

    Roland

    SvaraRadera
  41. Kära Grrreenline1

    Du läser tydligen dåligt.

    "Det kan väl ändå inte vara oklart för dig att det skett dramatiska nedskärningar inom skola, omsorg och vård med större dagisgrupper och färre anställda inom äldrevården trots att BNP fördubblats!"

    Det är ju precis det jag skriver: "Nedskärningar måste hela tiden göras - bara för att hålla skattetrycket konstant."

    Läs mitt inlägg åtminstone en gång innan du kommenterar.

    SvaraRadera
  42. @ Anonym

    Du skriver:

    "Eva skriver: "Birger missar helt att det krävs ett konstant skattetryck för en lika stor offentlig sektor."

    Det är ju det han skriver! Dessutom heter det inte "skattetryck" utan "skattekvot", som påpekats tidigare.

    Använder man begreppet skattetryck har man ett politiskt retoriskt syfte, vilket ekonomer (Eva???) ofta vill göra gällande att man inte har..."

    Jag har inget politiskt retoriskt syfte. Däremot gillar jag inte människor som vill låsa fast utsatta människor i misär (som Malmaeus) genom nolltillväxt-trams. Min poäng är att folk inte nöjer sig med samma offentliga tjänster. Folk vill ju ha en allt BÄTTRE offentlig sektor som erbjuder sllt bättre (och ofta dyrare) tjänster. Malmaeus är som vanligt ute och cyklar i lingonskogen med sina nolltillväxt-tomtar från Skattungbyn. Läs HELA mitt inlägg innan du kommenterar.

    SvaraRadera
  43. @ Birger

    Jag skulle fortfarande vilja höra en kommentar från dig angående följande (jag upprepar):

    I verkligheten går offentliga tjänster inte att låsa fast. Folk nöjer sig inte med samma sjukvård och utbildning som den deras föräldrar hade. De kräver att tekniska framsteg ske ge högre kvalitet. De vill dessutom ha valfrihet. För en generation sedan fick en åldring med svag syn en vit käpp; i dag blir han förbannad om han får vänta på starroperatuionen. Några av de här tekniska framstegen är kostnadsbesparande, men de flesta är kostnadsdrivande (pga svårigheten att höja produktiviteten).

    Som Klas Eklund skrivit så är det kombinationen av högre krav och trög produktivitetsutveckling som hela tiden ger ett tryck upp på skatterna. Men om det av politiska skäl inte är möjligt att höja skattetrycket måste besparingar/nedskärningar hela tiden göras i offentlig sektor - bara för att hålla skattetrycket konstant.

    Detta var min huvudpoäng.

    SvaraRadera
  44. Harding dog av en hjärtinfarkt och
    ej direkt, på grund av överjävlarnas
    girighet, femtiosju år gammal!

    SvaraRadera
  45. PS.

    Birger glömmer dessutom att nämna att anledningen till att åldringen med svag syn idag får en offentligfinansierad starroperation istället för en vit käpp är just innovationer och ekonomiska tillväxten.

    SvaraRadera
  46. Eva, vilken briljans Du besitter
    i din argumentationsförmåga.

    Dej gillar jag!

    Följande är svåröverträffat !

    .."cyklar i lingonskogen med sina
    nolltillväxt-tomtar från Skattungbyn"..

    mvh/rl

    SvaraRadera
  47. Visst var det roligt att driva med Eva.

    Men det finns en sorg i detta.

    Kanske kommer vi inte, att i tid, hinna skapa en gemensam bild av världen som gör framtider möjliga på grund av övermäktiga yttre makter som skapar mental underkastelse och splittring mellan oss människor och som kanske har omöjliggjort att vi tillsammans med varandra och med
    Jorden kan skapa Kulturer som inte
    förändras snabbare än att vi kan
    trivas med dem och som inte är
    större än att Vi kan överblicka dem
    och ta ansvar för dem.

    Saknas något så är det DIN tur !!!



    SvaraRadera
  48. Ser framemot att någon faktiskt läser mina inlägg och svarar på själva sakinnehållet. Men det är ju inte skogsmullarnas främsta gren.

    SvaraRadera
  49. Eva, lägg äv med skitpratet om skogsmullar.

    SvaraRadera
  50. @Eva
    Jag tycker du blir bemött, Eva, men du föredrar att ducka och blunda för svaren.
    Du skriver att folk kräver nya dyrare och bättre former av behandling och inte nöjer sig med det gamla och hänvisar till sjukvården och operationer. Det kan kanske stämma i vissa specialfall av sjukvård men hur överför du den logiken till nedskärningarna som skett inom t.ex äldrevården,hemtjänsten, barnomsorgen, skolan, socialtjänsten, försäkringskassan, tandvården, etc etc? Hur får du in dessa nedskärningar i ditt resonemang att folk "kräver att tekniska framsteg ske ge högre kvalitet"? Och vad är det för högteknologiska framsteg som gjort att folk "krävt" dessa försämringar (som enligt dig är förbättringar)?

    Du drar fram ett specialfall och övergeneraliserar det samt gör ett axiom av det. Jag tror folk som inte är akademiskt förblindade har svårt att se att dina "framsteg" inom välfärden har varit förbättringar. Du vet; de ser verkligheten när de hälsar på mormor på ålderdomshemmet, lämnar barnet på dagis, går till jobbet fast de är tvärförkylda för att de inte kan förlora en karensdag, gör något meningslöst påhittad jobb inom FAS3 etc etc.

    Men verkligheten har aldrig varit nationalekonomernas grej. Nationalekonomer bygger modeller istället och passar inte modellen med verkligheten är det definitivt fel på verkligheten. Nationalekonomi måste sluta leka naturvetenskap.

    Väntar fortfarande med spänning på att du ska besvara min fråga om varför vi ska ha skatter för överhuvudtaget. Det är en fråga som nationalekonomer alltid duckar för, jag har aldrig fått ett svar på den frågeställningen (troligen beroende på att nationalekonomer inte brukar ha varken banker eller pengar i sina modeller - hur verklighetstroget är det? Men vilken nationalekonom bryr sig om verkligheten?)

    SvaraRadera
  51. eva, om du kallar de som Kan naturvetenskap och satt sig in i de processer som styr planeten för skogsmullar så må du ju göra det. Första gången jag hörde Birger var på universitetet i Umeå, säe han pratade för ekonomer. Han började med att skriva upp den "grundläggande formeln för ekonomin". Ingen i salen kände iden den. Det var fotosyntesen. Det blev mitt uppvaknande!

    SvaraRadera
  52. Den väsentliga kärnan i såväl Birgers, Berghs och Evas inlägg är att det inte finns någon naturlag som säger att "om samhället blir rikare (dvs vid tillväxt) så ökar produktionen av offentliga tjänster". Vad alla författarna, mer eller mindre explicit, antyder är att det är politiska beslut som avgör om produktionen av offentliga tjänster ökar (oavsett samhällets inkomstnivå).

    Birger påpekar att vid en given skattekvot får man samma produktion som tidigare, under förutsättningen att politiker låter de offentliganställdas löner följa de privatanställdas. Med andra ord: det krävs ett aktivt politiskt beslut om att ANTINGEN lägga större andel av inkomsterna på offentlig produktion ELLER hålla tillbaka de offentliganställdas löner för att den offentliga produktionen ska bli större än tidigare. (Obs till Bergh: detta resonemang vilar inte på påståendet om faktiska (?) nedskärningar.)

    Eva bekräftar och förtydligar resonemanget, men lägger till att antalet anställda i den offentliga produktionen till och med minskar om väljarnas krav på ny och dyrare tekonologi ökar OCH politikerna försöker tillgodose dessa krav samtidigt som de behåller skattekvoten OCH låter de offentliganställdas löner följa resten av arbetskraftens. (Obs till alla: huruvida den offentliga _produktionen_ minskar beror förstås på om den nya teknologin lyckas leverera mer än vad de tidigare anställda gjorde. Huruvida personalnedskärningar = nedskärningar i produktionen är inte uppenbart, då personalen ersätts med annan teknologi!)

    Bergh har rätt i att "myten" inte kan motsägas av att titta den faktiska utvecklingen, eftersom denna bestämts av de politiska beslut som tagits under de gångna decennierna. Som Evas kommentar påvisar räcker det emellertid inte att visa att BNP-andelen offentlig konsumtion varit konstant sedan 1993 (eller för den delen, sedan 1980), för att motsäga påståendet om att det varit personalnedskärningar.

    Lina Maria

    SvaraRadera
  53. @Lina Maria
    Du visar återigen att nationalekonomers värsta fiende är verkligheten. Man kan inte ta bort verkligheten genom att bygga in den i kvasiintellektuelt snömos.

    Du skrev:
    "Som Evas kommentar påvisar räcker det emellertid inte att visa att BNP-andelen offentlig konsumtion varit konstant sedan 1993 (eller för den delen, sedan 1980), för att motsäga påståendet om att det varit personalnedskärningar."

    Hur bevisar du detta? Det är ett modellantagande som du antar utan någon förankring i den reella verkligheten människor lever i. Som jag skrev tidigare i mitt svar till Andreas:

    "Hur mycket av de 30% av av offentliga "konsumtionen" (det finns en politisk agenda att ge den definitionen på all offentlig produktion av varor och tjänster) har gått åt till att skapa meningslösa arbeten typ FAS3 etc? Hur mycket har mycket har gått till ROT-avdrag och andra insatser för att hålla bostadsbubblan uppe (att finanssystemet pyramidspelsbyggande ses som närande ligger det givetvis en värdering i också)? Hur mycket har gått till RUT? Eller hur mycket har gått till Caremas vinster (för att ta ett exempel som Birger brukar ta upp)Finns säkert andra exempel på offentlig "konsumtion" som egentligen inte bidragit till någon ökad välfärd överhuvudtaget.

    Min poäng är att det är ganska meningslöst att dra upp siffrorna du drar drar upp om man inte kollar specifikt vad den offentliga "konsumtionen" går och har gått till och de specifika förändringarna. Det är dock ganska svårt att motsäga att dagisgrupperna har vuxit, personalen på långvården blivit färre,tandläkarbesöken blivit dyrare sedan 1980, sjukersättningen försämrats etc etc, etc."

    Det är ett antagande du drar till med när du påstår att inga personalnedskärningar gjorts inom äldreomsorg, skola, barnomsorg etc etc. Verkligheten säger något annat.

    Jag tycker ditt svar verkligen påvisar vilken låtsasvärld byggd på Ceteris paribus som nationalekonomer hänger sig åt. Ni gör ett antagande och skiter i resten (du vet det lilla som kallas verkligheten) för att det ska passa modellen. Om sedan modellen inte stämmer med verkligheten är det fel på verkligheten. Undrar om nationalekonomi någonsin kommer vakna från sin sömngång och levererande av högtravande svammel?

    SvaraRadera
  54. Hej igen,

    1. om vill vill att andelen av arbetskraften som är anställda i offentlig sektor ska öka, måste vi naturligtvis vara beredda att lägga en större andel av våra inkomster på detta (förutsatt att offentligt anställda ska hänga med i löneutvecklingen).

    2. Nej, jag skrev inget om antalet anställda i skolan. Jag påpekade att andelen av BNP som går till offentlig konsumtion varit ungefär konstant sedan 1980.

    Eva räkneexempel är bra, men jag tycker hon är pessimistisk - i likhet med många andra - om produktivitetsutvecklingen i välfärdsstjänsterna.

    Det påpekas ofta att det tar lika lång tid att mata en äldre person och liknande exempel.

    Men det finns mängder av exempel på enorma produktivitetsökningar inom vård och omsorg, pga bättre mediciner, titthålskirurgi, tekniska hjälpmedel och IT.

    Min poäng: Birger och alla vi andra borde inte rikta udden i argumentationen mot tillväxten som sådan, utan mot hur vi använder den.

    SvaraRadera
  55. BNP-tillväxten idag, är att vi 'stryker skjortorna åt varandra'.
    Om två stycken stryker skjortorna åt varandra och för detta tar 1,5-miljarder per person, så svälter dom ihjäl trots att dom har fördubblat den Svenska BNP:n.
    Det är gruvorna i Lappland, bönderna, oljan . . osv. som föder folket på riktigt, gruv o olja har ju ett slut, men funkar just nu.
    Solen är väl skaparen som ska hålla oss vid liv genom kemin?
    Vi måste alltså få ut tjänstemännen som ju dränker oss, typ Stats o N-vetare o andra 'konsulenter', att odla sin egen mat o inte leva på andra, vilket dom ju gör.
    Visserligen kan dom ju med vetskap, effektivisera MEJ, men dom måste effektivisera MEJ så att JAG kan försörja dom också, för det är ju JAG som försörjer tjänstemännen.
    Nån annan betalar ju o idag ofta med lånade pengar.
    Inget ont om tjänstemän, Riksdagsmän, 'vetare', men dom lever på nån annan.

    SvaraRadera
  56. Det är förvånansvärt svårt att hitta statistik som faktiskt säger något i det här landet (SCB tycks nu har antagit att ingen är nyfiken på vad som hände före 1993...)

    Så låt oss anta att andelen av befolkningen som är anställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg har fallit sedan 1980 (vilket är troligt, pga de skäl Lina Maria och Eva tar upp).

    Med produktivitetsförbättringar är det troligt att dessa likväl är avsevärt bättre kvalitetsmässigt nu än för 30 år sedan. Det gäller definitivt sjukvård, sannolikt även äldreomsorg medan ett frågetecken väl får sättas för skolan (som ju är ett kapitel för sig).

    Tyvärr är BNP-statistiken usel på att indikera de produktivitetsförbättreingar som sker inom välfärdssektorn, i synnerhet inom sjukvården.

    Den som är nyfiken (och open minded) kan nog finns följande rapport av hälsoekonomen Mats Ekelund intressant

    http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/000014.pdf

    SvaraRadera
  57. @Andreas Berg

    Som sagt, frågan är om nationalekonomer någonsin kommer närmare verkligheten genom att anta att verkligheten är på ett visst sätt men strunta i att kolla efter.

    Det har skett stora nedskärningar av personal på golvet både inom äldreomsorg, hemtjänst, barnomsorg, skola etc.

    Du får gärna konkret berätta hur du ska göra produktionsökningar inom t.ex äldrevården genom, citat.
    "bättre mediciner, titthålskirurgi, tekniska hjälpmedel och IT"

    Kan man byta blöja genom nätet? Eller suga ut kisset från blöjan genom en titthålsoperation?

    I och för sig finns det blöjor som håller mer kiss än förut och vissa privata vårdföretag har stoppat personal från att byta tills dess blöjan inte kan hålla mer. Det kanske har bidragit till en "effektivisering" och rationalisering av personal så att vårdbolagen kunnat kamma hem större vinster men är det välfärd?

    Nationalekonomi och verklighet är sannerligen två helt skilda världar.

    SvaraRadera
  58. "Som Klas Eklund skrivit…"

    Evas huvudpoäng blir fel, eftersom den baseras på bankmannen Klas Eklunds syn på hur ekonomin fungerar. Några viktiga grunder som Klas Eklund inte gärna förmedlar:

    Skatt tas in för att skapa efterfrågan på valutan staten ger ut, den enda valutan man tillåts betala skatt i.

    Detta ger den ett värde. Utan efterfrågan på den utgivna valutan -inget värde. Det nominella värdet påverkas sedan upp/ner av hur ekonomin som helhet fungerar, men det är en annan femma.

    Olika skatter har man för att kunna styra efterfrågan i olika sektorer.

    Det är alltså inte skatt som finansierar de offentliga utgifterna, det är _utgivningen_ av valutan. Det är också denna utgivning som gör efterfrågan i moderna ekonomier, som Sverige, möjlig.

    Att man sedan skapat restriktioner (under inflytande av likasinnade som Klas Eklund), som hindrar staten att ge ut mer valuta efter reella behov, till förmån för bl.a. privata bankers kreditgivning, förändrar inte detta faktum.

    Dagens förfarande tillåter visserligen att ekonomin växer, samtidigt som valutamängden hålls tillbaka, men bara så länge det finns kreditvärdiga företag och personer, sedan är det stopp.

    Möjligheten att styra efterfrågan, bort från mindre bra till bättre är förstås begränsad genom dagens förfarande, samtidigt som reala förmögenhetsförflyttningar, från flertalet till fåtalet kan ske genom företags och privatpersoners insolvens, som är en direkt följd av sviktande efterfrågan, och som har sin grund i en för liten mängd valuta i omlopp.

    Det krävs alltså inte ständiga skattehöjningar för att finansiera det offentliga. Det krävs tillräckligt stort underskott, kopplat till den reala ekonomin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @lincoln: avsåg inte att svamla. Mitt svar på din fråga till mig: till skillnad från vad som är fallet för påståendet "det har skett personalnedskärningar" behöver inte giltigheten i påståendet "skatteintäkter kan delas på fler eller färre personer" verifieras empiriskt; det följer logiskt av det inte särskilt magstarka antagandet att pengar är delbara.

      Lina Maria

      Radera
  59. "det krävs ett aktivt politiskt beslut om att ANTINGEN lägga större andel av inkomsterna på offentlig produktion ELLER hålla tillbaka de offentliganställdas löner för att den offentliga produktionen ska bli större än tidigare."

    Fast detta är ju svammel, eftersom det utgår ifrån myten att det är skatter som finansierar. Skatter finansierar inte. Skatter släcker underskott löpande. Underskott finansierar offentliga kostnader löpande.

    "skatteintäkter kan delas på fler eller färre personer"

    Och detta är också svammel av precis samma anledning som nämnts ovan.

    SvaraRadera
  60. Tack för kommentarer. Intressant läsning.

    I den politiska debatten hävdas retoriskt att vi genom fortsatt tillväxt kan få mer händer i vården och fler vuxna i skolan.

    När Andreas Bergh skriver "om vi vill att andelen anställda i offentlig sektor ska öka måste vi naturligtvis vara beredda att lägga en större andel av våra inkomster på detta (förutsatt att offentligt anställda ska hänga med i löneutvecklingen)."

    Det är ett ord som är intressant i Andreas mening: "naturligtvis". Ja, att det naturligtvis är på det sättet, var just det jag ville påpeka. I den politiska retoriken är det nämligen inte "naturligtvis" så.

    Tvärtom kan vi få höra t ex oppositionspolitiker som hävdar att om man får igång tillväxten igen så räcker det men en pytteliten skattehöjning för att skapa en flod av nya anställda inom vård, omsorg och skola, som dessutom har rejält högre lön än idag (lärare 10 000 kronor mer i månaden än idag).

    Det är detta jag hävdar är en myt. Borgerliga politiker är inte heller så förtjusta i att koppla skattekvot till antalet anställda. (För retoriskt sinnade ekonomer, ledarskribenter och politiker är skattekvot detsamma som "skattetryck" - ett ord som fick sin uppsving när Svenska Arbetsgivarföreningen på 70-talet byggde upp sin plan för att skapa nya normer i samhället).

    Andreas avslutar ett av sina inlägg med följande: "Birger borde inte rikta udden i argumentationen mot tillväxten som sådan, utan mot hur i använder den".

    Här är jag ganska övertygad om Andreas hade haft en annan uppfattning om han varit lika bevandrat i naturvetenskap som i det som kallas ekonomi (som för övrigt fått en närmast kaotisk innebörd idag). Den grundläggande frågan är hur tillväxten skapas. Skapas den med hjälp av ständigt ökande skuldsättning är det ett problem. Skapas den genom att vi nyttjar allt mer fossila bränslen som släpper från sig koldioxidmolekyler är det ett problem. Skapar vi den genom att de externa kostnaderna för produktionen inte ens räknas i i prisbilden är det ett problem - än större är problemet när man i sin tankevärld tror att finanskapital kan jämställas med naturkapital. Riktigt illa blir det när tillväxten byggs på att man år efter år skadar de planetära processerna. Som lök på laxen kommer då det lite lustifika resonemanget om att vi missar i ekonomisk tillväxt - uttalad som välfärd - när röda helgdagar infaller utanför ordinarie veckohelgdagar.

    Gräver man lite i underlag till olika reformer - som t ex införandet av maxtaxa på dagis - så hittar man som det grundläggande argumentet att längre dagar på dagis för barnen gör att föräldrar kan lönearbeta mer vilket medför något gott för den ekonomiska tillväxten.

    Jag finner allt detta än mer intressant att fundera över än hur vi använder tillväxten faktiskt. Även om det sistnämnda också är värt några arior.

    SvaraRadera
  61. Eva: jag tror att det är väsentligt - och betydligt mer än en filosofisk fråga - att ställa sig frågan om huruvida det är ekonomisk tillväxt som gett oss allt det goda, eller om det är människors strävan som gett oss allt det goda vi idag lever med. Det materiellt goda vi eftersträvat för att göra livet bättre har under årtionden också gett oss ekonomisk tillväxt. I varje tidsepok - i varje del av samhällsevolutionen - måste man därför ställa sig frågan: Vad är bättre liv?

    Svaret är individuellt naturligtvis, men var i samhällsevolutionen samhället befinner sig påverkar också svaret. Det som var självklara svar - på frågan vad som är bättre liv - i ett tidigare skede behöver inte längre självklara idag i vår del av världen där den materiella basen är väl utbyggd. Bättre liv kan vara mer fri tid, bättre liv kan vara mer delaktig kultur, bättre liv kan vara mindre stress, bättre liv kan vara mer social närvaro, kortare tid på "dagis".

    Vi lever i ett konsumtions- och lånebaserat tillväxtsamhälle som - enligt min och många andras uppfattning (oavsett om vi är det du kallar skogsmullar eller inte) inte är vare sig hållbart eller speciellt önskvärt. Vore det önskvärt hade förmodligen inte livsstilspropagandan behövt tränga in överallt för att påverka oss att aldrig vara nöjda med det vi har, att snabbast möjligt byta ut det vi har. Livsstilspropagandan för att upprätthålla tillväxt- och konsumtionssamhället uppgår till en större summa än vad försvaret kostar. Beroende på hur man räknar ligger det någonstans mellan 40 - 60 miljarder per år.

    SvaraRadera
  62. @Birger

    Bankmyten har du skakat av dig, men tydligen inte skattefinansieringsmyten.

    Här förklarar professor Bill Mitchell, och illustrerar med ett lättöverskådligt flödesschema:

    http://bilbo.economicoutlook.net/blog/?p=381

    SvaraRadera
  63. Det finns något man brukar kalla för multiplikatoreffekt.

    Räknar man med den kan "en pytteliten skattehöjning" behövas, men inte av finansieringsskäl, utan för att dämpa en eventuellt stigande inflation.
    Hur väl den faller ut beror förstås på till vad stimulanserna går till.

    En del menar att quantitative easing är en sådan stimulansåtgärd, men i praktiken ger det bara mer spekulationsmedel till privata spekulationsbanker, såsom i USA, där utbetalning på $800 miljarder, användes till valutaspekulation och valutahandel, i huvudsak mot BRIC länderna.

    Ur Wikipedia:
    "Multiplikatoreffekten består i att den ursprungliga utgiftökningen understiger intäkterna för den förda politiken - genom att de ökade offentliga investeringarna och konsumtionen genererar arbetstillfällen, som i sin tur leder till ytterligare konsumtion och fler investeringar. Multiplikatoreffektens styrka påverkas även av förändringar i skatteskalorna. En sänkt skattenivå i kombination med ökade utgifter kommer generera en högre effekt."

    SvaraRadera
  64. Jag håller med Birger om att mer fritid borde vara ett gemensamt mål, särskilt för slitsamma yrken. Jag inser också att all tillväxt inte är bra. Jag kan dock inte se hur en politik som motverkar (all sorts) tillväxt överhuvudtaget skulle kunna vara förenlig med en förbättrad offentlig sektor, medicinska framsteg, minskad fattigdom och social utsatthet osv. Har inte läst någon bok eller artikel som varit i närheten av att övertyga mig om att icke-tillväxt skulle fungera utan att vara en katastrof för de mest utsatta i samhället.

    SvaraRadera
  65. Eva, när du visat att du inte
    är en troglodyt och av många
    blivit just bemött så undrar jag
    om du kanske vill bemöta följande:

    "Visst var det roligt att driva med Eva.
    Men det finns en sorg i detta."

    "Kanske kommer vi inte, att i tid, hinna skapa en gemensam bild av världen som gör framtider möjliga på grund av övermäktiga yttre makter som skapar mental underkastelse och splittring mellan oss människor och som kanske har omöjliggjort att vi tillsammans med varandra och med
    Jorden kan skapa Kulturer som inte
    förändras snabbare än att vi kan
    trivas med dem och som inte är
    större än att Vi kan överblicka dem
    och ta ansvar för dem."

    "Saknas något så är det DIN tur!"

    MVH / Roland

    SvaraRadera
  66. Birger,
    Notera den sista meningen i citatet nedan.

    "We should never fall prey to the argument that the government has to get revenue from taxation or borrowing to “finance” its spending under a fiat currency system. It had to do this under a gold standard (or derivative system) but not under a fiat currency system. Most commentators fail to understand this difference and still apply the economics they learned at university which is fundamentally based on the gold standard/fixed exchange rate system."

    Texten i sin helhet här:
    http://bilbo.economicoutlook.net/blog/?p=23866

    SvaraRadera
  67. Den enda vägens politik
    är det underkastelsen väg
    eller är vi överhuvudtaget
    kapabla att samarbeta med
    varandra och återanpassa
    oss till Jorden innan det
    blir alldeles för sent ?

    All mental och biologisk
    förödelse som vi åstadkommer
    kanske på något sätt borde
    sammanfattas så att vi borde
    sluta att kommersialisera de
    återstående kulturer som
    fortfarande har sitt förstånd
    i behåll och kanske till och med
    försöka att lära oss något ifrån
    dem eller att åtminstone inse att
    hastigheten på vägen mot vår egen
    undergång hela tiden ökar !

    Några skygglappar behöver vi nog alla
    men inte hela tiden och framförallt
    inte alla samtidigt !


    Hämtat från mina apokryptiska källor.

    SvaraRadera
  68. Eva, när krutröken lagt sig så kanske vi inte är så osams ändå...

    Du skriver "Jag kan dock inte se hur en politik som motverkar (all sorts) tillväxt överhuvudtaget skulle kunna vara förenlig med en förbättrad offentlig sektor, medicinska framsteg, minskad fattigdom och social utsatthet osv."

    Frågan som uppkommer är vad du menar med "all sorts tillväxt". När vi talar tillväxt talar vi om ekonomisk tillväxt, mätt i BNP, det vill säga att den totala ekonomin i ett land skall vara snäppet större än året innan. Det jag reagerar på är att i stort sett alla politiska reformer bygger på att de skall leda till ekonomisk tillväxt, nästan alla beslut (från maxtaxa på dagis till kultursatsningar på Vinön) motiveras med att de skall ge ekonomisk tillväxt. Det räcker inte med argumentet: det blir bättre för människor.

    Jag är inte emot all tillväxt. Det finna massor med saker som bör och måste växa. Men det är inte samma sak som jakt på ökad BNP. Gärna mer solceller, mer ekologisk odling, mer järnväg, mer kultur, mer skola... Men det är något helt annat än att, som sker i varenda statsbudgetförhandling, jaga ekonomisk tillväxt som medel för att nå målet ekonomisk tillväxt...

    Den tillväxt vi än idag upplever sker på planetens bekostnad - direkt eller indirekt. Den är låne- och konsumtionsdriven.

    Den myt, när det gäller offentliga sektorn, jag talar om är den politiska retorik som används. Man ger, från både regering och opposition, sken av att ekonomisk tillväxt med automatik kan motverka effekterna av sänkt skattekvot/skattetryck när det gäller att få fler vuxna i skolan och fler händer i vården (för att ta det inom den politiska retoriken så vanliga bilden).

    Första gången jag mötte detta argument var för övrigt från Alf Svensson. Att försöka förklara något så enkelt som att önskemål om att andelen av arbetskraften, som är anställda i offentlig sektor, ska öka måste vi lägga en större andel av våra inkomster på detta var som att hälla vatten på en sten. och så har det varit i snart sagt varenda politisk debatt jag deltagit i när detta ämne kommit upp. Allt från ledamöter i finansutskottet till partiledare har med en envishet som liknar dumhet meddelat världen att bara tillväxten kommer ingång så kan vi anställa fler lärare, fler dagispersonal och fler i äldrevården. Det värsta är inte att det alltid är tom retorik av taktiska skäl. Man tycks till och med på fullt allvar tro detta.

    SvaraRadera
  69. "Att försöka förklara något så enkelt som att önskemål om att andelen av arbetskraften, som är anställda i offentlig sektor, ska öka måste vi lägga en större andel av våra inkomster på detta var som att hälla vatten på en sten."

    Men Birger, det du skriver bygger på guldstandard- och Bretton Woods-systemen. Dessa system har vi lämnat bakom oss sedan 1974.

    Under dessa system gällde att skatt finansierar.

    Visserligen hängde vi i Sverige kvar i eftersläntrarvarianter som valutaormen, valutakorg och ecun.
    Men sedan 1992 gäller det definitivt inte.

    Reaktionen på detta är slående lik den om hur bankerna fungerar i verkligheten. Total tystnad.

    Nåja, det är väl bara att fortsätta att tjabba vidare om det…

    SvaraRadera
  70. a, ditt inlägg andas intellektuell kapacitet, verbal förmåga och stringens.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.