I Sverige finns drygt 1600 grundskolor med högstadium. 150 av dessa står för en tredjedel av alla obehöriga (till gymnasiet) elever. Hur kan det förklaras? Det är några av alla frågor jag har till Emma Leijnse, journalist på Sydsvenska Dagbladet, som skrivit boken Godkänt? Kunskapskanalen 19.00 ikväll.
Vad säger forskningen? Bryr sig politiker om den forskning som finns om skolan? Bryr sig rektorer om det? Vad händer om man faktiskt tar till sig den forskning som finns, och börjar leva upp till dess slutsatser?
Ger det bra resultat att ge läxor? Eller finns det andra metoder som ger bättre resultat?
Den populära metoden att låta elever gå till speciallärare istället för att håll kvar dem i helklass - vad säger forskningen om det? Är lösningen att istället plocka in specialläraren i de vanliga klasserna och på så sätt ofta få två lärare i klassrummet?
"Förut såg man en ny elev komma in genom dörren. Nu ser man en påse pengar." Citatet är hämtar från boken. Författaren citerar sin gamle lärare. Ligger det något i detta? Vad betydde skolpengens införande? Förekommer det mutor i syfte att låta barn få en av platserna i de mest populära skolorna?
Samma år som riksdagen tog beslut om att Sverige skulle få världens bästa skola så började det gå utför. Varför? Det finns hur mycket som helst att prata om. Och boken skulle jag vilja att alla skolpolitiker, alla rektorer, alla lärare läste.
Varför bryr sig skolans värld inte om den forskning som finns? Varför är utbildningsministrar så ointresserade av forskning? Varför råder forskningsförakt, medan kvacksalveri snarast blivit regel inom skolpolitiken? Nästa vecka skall jag fortsätta med samtal om skolan, då handlar det om lärarnas frirum och en del annat.
Kunskapskanalen måndag 19.00.
Repris midnatt, samt 09.00 tisdag.
Regeringen och Björklund påstår att det som nu sker är "de största reformerna sedan 1842 när den allmänna folkskolan infördes". Det är stora ord. Idéhistorikern Sven-Eric Lieman hävdar tvärt om att den nuvarande omdaningen av skolan kommer att misslyckas. I sin bok, 'Hets- en bok om skolan', skriver han: "Misstag av den storleksordningen är /.../ både sorgliga och kostsamma, och det kommer att kräva stor energi att återskapa en ny och bättre tingens ordning".
SvaraRaderaDe som försvarar rådande system kämpar för att hålla kvar de gamla grunderna. Läsa, skriva, räkna, lära språk, tala inför andra, social gemenskap är sådant vi behöver lära i tidig ålder, även idéer om historiska uppgifter som kan bevisas. Idéer som hjälper elever förstå världen och sig själv är av största vikt.
Det behövs en ny ordning där beslutsfattare har förmåga att ha medvetenhet om andra människors känslor och livssituation. Empati och respekt gäller alltid konkreta personer, aldrig teoretiska objekt eller subjekt.
Var och en äger värdefulla egenskaper och förmågor och det behövs utrymme för nya beslutsfattare, som ännu inte visat sig på arenan, för att elever och lärare ska uppnå självständighet, eget tänkande och självtillit.
Instämmer "det behövs utrymme för nya beslutsfattare, som ännu inte visat sig på arenan för att elever och lärare ska uppnå självständighet eget tänkande och självtillit.
SvaraRaderaSjälvtillit alltså inte självkänsla det har vi nog av av.
"Jag tror att det är den viktigaste reformen i skolan i modern tid."
SvaraRaderaSå sa Peter Eriksson i Almedalen sommaren 2010 med anledning av att de rödgröna då föreslog att man skulle införa skriftliga omdömen från årskurs ett.
Birger skrev i an artikel: "Tänk så olika världsbild man kan ha, trots att man är/har varit språkrör för samma parti." Och tänk så olika världsbilder man kan ha som medlemmar i samma parti.
Vad menas med obehöriga elever?
SvaraRaderaS-E
S-E, med obehöriga menas obehöriga till gymnasiet. Har förtydligat i texten.
SvaraRaderaTack för påpekandet, meningen är inte att jargongtermer skall användas på dåligt sätt.
således är det bättre utan läxor! snopet.
SvaraRadera"således är det bättre utan läxor! snopet".
SvaraRaderaBättre utan hemläxor.
Lyssnade just på intervjun med Emma Leijnse och tycker att den blev mycket bra och att det hon sa var vettigt. Går man utomlands så finns det många fler positiva exempel, inte bra i Finland. En skola i Boston hade stora problem och sämst resultat på nationella prov i staden. Den nye rektorn införde då att första halvtimmen varje skoldag skulle lärarna läsa högt för eleverna för att öka deras intresse för läsning, det kunde vara skänlitteratur, lyssna på en kassettbok, något populärvetenskapligt, dagens tidning etc. Sista halvtimmen varje skoldag infördes fri tyst läsning, eleverna läste böcker som de valde själva från skolbiblioteket. Efter några år med denna nya metod hade skolan gått från sämst till bäst på nationella prov och bråk och stök hade försvunnit. Den höjda läsförmågan resulterade i bättre resultat i samtliga teoretiska ämnen.
SvaraRaderaÄnnu ett exempel i samma riktning. I ett land i Tredje världen fortbildade språkinlärningsforskare lärare att gå ifrån den audiolingvala metoden i andraspråksundervisningen i engelska. I stället fick varje lärare några hundra skönlitterära böcker på engelska att ha i sitt klassrum och instruktioner hur han/hon skulle väcka intresse för böckerna genom bland annat högläsning. Grammatikundervisning som inte har några mätbara effekter när det gäller att utveckla elevernas språk minimerades och eleverna fick möjlighet att tillägna sig språket på det naturliga sättet dvs genom att läsa och lyssna vilket förbättrar den spontana uttrycksförmågan, grammatik togs däremot upp i samband med elevernas skrivande. Eleverna hade böcker som de valt själva som beting i stället för glosläxor. Resultat? Efter några månader bara att de med "läsmetoden" fick bättre läsförståelse. Men efter några år hade det naturliga tillägnandet av språket (som går långsamt) slagit igenom även på hur eleverna uttryckte sig i skrift: De med "läsmetoden" var inte bara avsevärt bättre på läsförståelse utan uttryckte sig mycket bättre i skrift. Intressant nog hade de även blivit duktigare än kontrollgruppen som kört på med den audiolingvala metoden i andra ämnen som so, no och matematik. Och det var stora skillnader. Som Vygotsky påpekade: "Det språk en människa vänjer sig vid att använda är långt viktigare för den intellektuella utvecklingen än medfödda egenskaper" /BJÖRN BLOMBERG
"inte bara i Finland" menar jag, beklagar mitt slarv. /Björn Blomberg
SvaraRadera