tisdag 4 december 2012

Tomorrow is a long time

Bittert. Och sorgligt. Det är så det känns i Hibbing i Minnesota. Har aldrig varit där. Men Kristin Lundell har varit där. Skrivit en lång artikel. Om Hibbing, en håla nästan uppe vid gränsen till Kanada. Fast den känns nästan som en håla i Södern. Konservativ, bitter, en spelmaskin som rasslar i ett hörn. Gammal gruvort, har sett sina bästa dagar. Ungefär som de döende orterna utefter Route 66. 

Robert Zimmerman bodde där som ung. Ingen tycks bry sig. Allra minst Robert Zimmerman själv. Han är kanske också bitter. Han kom dit som sjuåring, var lite udda och när han flyttat därifrån och blivit Bob Dylan sa han att han var från New Mexico. Det ligger en bra bit från Hibbing. Drygt 20 timmars restid med bil. Idag. Förmodligen längre då, i början av 60-talet. 

Varför just New Mexico? Inte vet jag. Lagom avstånd från sanningen kanske. Vad hade folk med saken att göra? Integritet. Kanske.

I New Mexico ligger hålorna utspridda. Arizona i väster, Texas i öster. Elvis var där på femtiotalet, färdades ständigt på vägarna tillsammans med Scotty Moore, D.J. Fontana, Bill Black och en stor ståbas. Spelade i Albuquerque i New Mexico den 12 april 1956. Två beväpnade vakter hade fått föra honom till scenen. Taket höll på att rämna, skrev tidningarna. Tonåringarna - den där nya arten som Elvis var med och skapade - skrek så taket höll på att rämna. Skrev London Daily Mirror, som var på besök.

Dagen efter var Elvis i Amarillo. I Texas. Scotty Moore berättar att man inte hörde vad man spelade, ingen annan heller, publiken bara skrek.

Efter spelningen i Amarillo drog man iväg till Nashville för att spela in nya låtar. Det höll på att gå åt helvete. Piloten körde fel, det var dimmigt och molnigt, bränslet höll på att ta slut, man lyckades landa i Eldorado för att tanka. Piloten var svettig. Upp igen, en motor kraschade. Piloten än mer svettig. Det höll på att ta slut där. Men en motor var kvar. Man landade i Nashville och Elvis var darrig. Han spelade bara in en låt: I Want you, I need you, I love you. Han gillade den aldrig. Lika lite som Robert Zimmerman tycks ha gillat Hibbing. Lika lite som Bob Dylan tycks gilla rollen som guru.

I sina memoarer skrev han nåt om att han egentligen bara ville vara som Elvis. Ingen guru för folk som vallfärdar till Hibbing för att se huset där han växte upp. Om nu någon vallfärdar dit. Hibbings borgmästare låter meddela att han gärna skulle vilja se Dylan komma och göra en konsert där. Det kommer Dylan inte att göra. Det finns för mycket idioter i Hibbing, säger Ed Becker. Han är f.d. skolkamrat till Robert Zimmerman.

Elvis återkom och spelade i sin barndoms håla, Tupelo. Han färdades i en rosa Cadillac, med morsan och farsan i baksätet, från Memphis upp till hålan där familjen Presley setts med ganska oblida ögon. Nu stod kommunboss och bankboss och hälsade dem välkomna. Glömt var indraget socialbidrag och de där nödvändiga lånen de aldrig fick. Bitterhet slår bara tillbaka, sa Elvis. De man är bitter på bryr sig inte, det är bara man själv som bryr sig. Hibbing verkar bittert. Det slår tillbaka.

Den 25 maj 1966 gick Elvis in i Studio B i Nashville. Bland annat för att spela in Dylans Tomorrow is a long time. Och nog kan det vara så. Så här låter det.

(Jo, jag vet att jag borde skrivit om klimatkonferensen i Doha. Men efter söndagens Agenda är jag så förbannad att jag väljer att låta bli, för fridens skull.)

15 kommentarer:

  1. Ja, vad var det egentligen Rockström menade?

    BA

    SvaraRadera
  2. Angående Doha, så här många vetenskapliga artiklar i ämnet global warming anser att det inte finns någon

    http://s3.amazonaws.com/rdfnet_production/news_articles/cropped_images/000/001/604/original/Powell-Science-Pie-Chart20121125-2-16cdau4.png

    /Tompan

    SvaraRadera
  3. @Tompan:
    Sån tur att vetenskap inte handlar om kvantitet utan kvalitet. :)

    SvaraRadera
  4. "Ja, vad var det egentligen Rockström menade"?

    Möjligen syftade han på att vi har ett tillväxtberoende penningsystem, vad vet jag.

    Även om vi börjar fylla BNP med något vettigare så har vi förmodligen under lång tid kvar det nuvarande penningsystemet.
    Även om det ingår i "omställningen" att byta ut det.

    e

    SvaraRadera
  5. Dylan är fantastisk.

    SvaraRadera
  6. Dina läsare verkar mer intresserade av den lilla parentesen i liten stil om om bloggens huvudsakliga innehåll. Det är lite synd för det är intressant. Bob Dylan, som lär få nobelpriset i litteratur nästa år, har ju i sina memoarer berättat mycket av det som inte hans beundrare kanske är så nöjda med att få höra om hur illa han tycker om att vara "guru" och hur gärna han ville vara en vanlig rockartist. Frågan som uppstår blir förstås: Hur mycket lägger vi som gillar Dylan in i hans texter? Intellektualiserar vi dem? I så fall bör svenska akademien fundera ett varv till om de nu är på väg att ge honom priset nästa år. Eller är det så att Dylan (i vanlig ordning)vill förbrylla genom sitt sätt att berätta om sig själv? Vill han behålla sig själv för sig själv, så att säga? Ljuget om New Mexiko tyder ju på det även om det var tidigt uttalat om man får tro Lundells artikel och Birgers blogg.

    Att Elvis spelat in Tomorrow is a long time (en fantastiskt fin tolkning!) visste jag, men har han spelat in fler låtar av Dylan?
    R.Z.

    SvaraRadera
  7. Är Rockström rädd om sina forskningsanslag?
    Björn forsberg skriver ju i sin bok att man blir av med anslag om man är öppet kritisk till tillväxt!

    SvaraRadera
  8. Anonym 10:57 - jag skall med spänning läsa vad Rockström/Wijkman skriver i den engelska versionen av sin bok Den stora förnekelsen. Det där med rädsla för anslag var också min första reaktion, men jag väljer att, efter ett drygt dygns fundering, uppfatta Rockströms prat som ett nervsammanbrott i direktsändning.

    R.Z: Jodå, Blowing in the wind finns det en hemupptagning av, Elvis jammar med några kompisar, förmodligen februari 1966, i samband med att han spelade in en film i Hollywood.

    Don´t think twice, its all right hamnade på skiva efter det att han och några musiker satt kvar och jammade i en paus under en inspelningssejour i Nasshville, det blev en elva minuter låg upptagning. Året var 1971.

    Tyvärr blev det bara jam - i Studio B i Nashville - också när han 1971 gjorde två verser av I shall be released - en låt han för övrigt sjöng emellanåt i privata sammanhang.

    På Tomorrow is a long time medverkar för övrigt Charlie McCoy, som också spelade på Dylans Blonde on blonde.

    SvaraRadera
  9. Mycket sevärd dokumentär om Dylan och Highway 61:

    http://walrusvideo.com/highway-61-revisited/

    Vet tyvärr inte hur man länkar, men det går ju bra att kopiera länken, också.

    SvaraRadera
  10. Birger. Har hört att man kan mäta antalet bloggbesökare per dag.
    Har det gjorts på din blogg?

    Det är ju inte sällan uppåt 40-talet kommentarer, vilket möjligen kan tyda på ett mycket stort besökstal i snitt.

    Gt

    SvaraRadera
  11. Jag vill bara försäkra mig om att alla har upptäckt den förnämliga serien: "Why poverty?" ?
    Väldigt många, fint gjorda dokumentärer om fattigdom och dess orsaker: http://www.svtplay.se/video/885047/en-amerikansk-mardrom
    I övrigt så tycker jag att rådande ekonomiska världsordning diskuteras alldeles för lite. Vårt skuldbaserade (världen är skuldsatt, men till vem?! det frågar man sällan...) ekonomiska system som av de flesta tycks betraktas som av gud givet och omöjligt att förändra är ju själva orsaken till att så många tror att ekonomisk tillväxt är nödvändigt för ekonomin: Dom har ju rätt, givet att vi inte förändrar det ekonomiska systemet i grunden, vilket de flesta inte tycks förstå är möjligt. Mer pengar måste hela tiden skapas för att kunna täcka upp räntorna på de pengar som tidigare skapats, eftersom så gott som alla pengar skapas med ränta. Ett i grunden sjukt system. Ett tusental personer kontrollerar majoriteten av jordens tillgångar. Något är brutalt fel, och detta något måste ändras om vi vill rädda den här planeten från totalt haveri under oljeepokens sista dagar!
    Min poäng är att det är inte "dusha-mindre-filosofi" som måste till det för verklig förändring på planeten, utan en total reformering av rådande ekonomiska världsordning. Sådär, lite allvar också idag ;)

    SvaraRadera
  12. Nervsammanbrott i direktsändning? Gav snarare ett genomtänkt och "överlagt" intryck. Med en hänvisning om vad man minsann vetat i 40 år.
    Blir en intressant fortsättning.
    AK

    SvaraRadera
  13. Gt, det är som lägst tusen unika besök dagligen. Ligger normalt kring tretusende, ibland mer.
    Mika

    SvaraRadera
  14. Rockströmskt nervsammanbrott i skrift?

    "...hållbarhet eller tillväxt – det är den förhärskande retoriken..."

    http://www.framtidskommissionen.se/tag/johan-rockstrom

    Menar han ibland månne ekonomisk tillväxt och ibland materiell tillväxt.

    AK

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.