tisdag 16 oktober 2012

Nämndemäns vara eller icke vara

Alla domherrar, och domdamer, är inte lika vackra som denna.
Det talas mycket om nämndemännens vara eller inte vara dessa dagar. Ikväll berättades i Rapport att fler än 75 dylika också satt i polisstyrelser eller polisnämnd. Och därmed kan/skulle kunna betraktas som jäviga i olika domstolsförhandlingar. De partier som valt in dessa personer i dessa uppdrag borde fundera över sin egen kompetens.


Klantigt är bara förnamnet. Dels från nämndemännens och partiernas sida, men lika illa är det från domstolens egen sida. Så svårt kan det väl inte vara att hålla koll på vilka som har uppdrag i polisstyrelser. Advokater - av alla möjliga sorter - och olika tyckare anser att man skall göra om systemet, ta bort nämndemännen och låta de juridiskt utbildade domarna själva döma. Tveksamt.


Jag har själv varit nämndeman. I en kammarrätt. Den erfarenheten medför att jag under inga omständigheter skulle vilja att det enbart  vore rättens domare som i slutna rum dömer. Kollegalitet, kåranda, attityder och jargong i gruppen behöver brytas mot utomståendes insyn och medverkan. Arbetskamrater, som fikar och lunchar ihop, och kanske umgås privat, skapar lätt vänskap, kåranda och jargong.

I Kammarrätter är det tre domare och två nämndemän. De juridiskt utbildade är således i majoritet, men genom nämndemännens närvaro - åtminstone om dessa tar sitt uppdrag på allvar - måste man uppträda värdigt också i de slutna rummen. Genom de icke-juridiskt utbildades närvaro kan ställas oväntade frågor och ges en belysning från ett annorlunda håll. I kammarrätterna - där bland annat vårdnadsfrågor och frågor om omhändertagande av barn avgörs - skulle jag se det som djupt olyckligt om domarna själva får sitta och kuckelura. Faktiskt.

Men viss förskräckelse märkte jag att föredragande domare kunde välja att plocka fram fakta i målet utifrån egna värderingar och kanske också utifrån egna personliga upplevelser och antipatier (t ex synpunkter på män som pappor). Att då som utomstående - i den meningen att man inte fikade tillsammans varje dag - kunna markera var viktigt.

Nämndemännen bör vara kvar, däremot bör de aldrig vara i majoritet. De som tillsätter nämndemän bör också ta ansvar för vilka man väljer. Ryktet om nämndemän som somnar är säkert överdrivet, men det förekommer lika säkert. Lika ofta som att domare, som sitter hela dagarna och lyssnar, ibland låter tankarna fara iväg till fredagsmyset eller till den kommande tätatäten med älskarinnan. För att ta några exempel.


2 kommentarer:

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.