tisdag 23 oktober 2012

Bildning, kineser och moderata toppolitiker

Jag undrar hur mötet mellan svenska politiker, som nog måste betraktas som ganska obildade, och kinesiska politiker, som lever i en norm där bildning är en tillgång, egentligen fungerar.

Ola Wong skriver, som vanligt mycket läsvärt, idag om bildningens status bland kinesiska makthavare. Och påminner om Fredrik Reinfeldts stolta deklaration om att han sträckläser Läckbergs krimböcker. Ställ mot det den kommande partiledare för kommunistpartiet i Kina - Xi Jinping - och hans vurm för Goethes Faust. Som för övrigt är en bok som varenda politiker borde läsa, den handlar om att sälja sin själ till djävulen.

Det borde vara demokratins företrädare som värnar bildning, filosofi och historia, men i takt med att demokratin reducerats allt mer till en simpel marknadsplats för nya tidens gycklare har kvartalsrapporter och snäva egenintressen blivit grunden för beslut. Fundera ett tag på vad kombinationen bildning och demokrati borde kunna uträtta!

Detta föranleder mig att lägga in en lite repris från 26 oktober 2011:

Varför saknar nya moderater bildning?

När den moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten hävdar att "vi var med och skapade fri och lika rösträtt" så är det inte bara uttryck för historielöshet utan än värre för bildningsförakt. Hela den moderata partiledningen har de facto accepterat skrivningarna i det idéprogram där historien förvanskats.

Nu är historieomskrivning inte något nytt inom den sfär som utgör den svenska högern. I samband med att Svenska Arbetsgivarföreningen och dess närstående organisationer på 80-talet satsade stort på att ta sig i skolorna producerade man snabbt en bok i samhällskunskap som hette Onkel Enokenhalv där historien skrevs om. Sålunda lät man berätta att det var arbetsgivarna som drev fram semester, sänkt arbetstid och åtgärder för arbetsmiljön medan arbetarrörelsens företrädare beskrivs som stora vulgära busar. 

Det största regeringspartiet verkar vara det som är minst intresserad av bildning, kultur och filosofi. När statsminister Reinfeldt skall hylla kronprinsessan Victoria så kommer han dragande med en platteve. Inget fel på platteve, men det säger faktiskt något om statsministern och stora delar av den sfär som surfar på den nya borgerlighetens våg.

En ledarskribent på SvD - som ju står moderaterna nära - meddelade i ett samtal med mig att filosofi och existentiella frågor inte har i politiken att göra. En inställning som i allra högsta grad kan förklara hur politik kan reduceras till en fråga om mer arbete, mer konsumtion, mer produktion och alltmer meningslösa floskler.

Filosofi och långa tankar är väl något som snarast föraktas i det offentliga samtalet i Sverige, vilket lär applåderas av de som ser just långa tankar som ett hot. Politiker av olika sorter tycks mer engagerade i att låta skolan producera enheter till näringslivet än att producera växande människor. Svenskt Näringsliv anser humaniora vara mindre värt än utbildningar som ger snabba jobb på tillväxtaltaret. Vad ska vi med filosofer och litteraturvetare till, tycks vara Svenskt Näringslivs inställning. Håkan Juholt verkar i detta klimat vara en kulturell jätte.

Den gamle moderaten Staffan Burenstam Linder konstaterade, i boken Den rastlösa välfärdsmänniskan, med en suck: De profana tänkare som utvecklade den ekonomiska tillväxtens evangelium, betraktade ekonomiska framsteg som ett verksamt medel att skapa kulturellt framåtskridande. Ökad tid skulle komma att avsättas till kulturell och filosofisk odling. Men så blev det inte. Istället blev det som Burenstam Linder beskrev: "en tillväxtmani som, i de bokförda expansionsökningarnas namn, tvingar oss att fördela våra ekonomiska resurser, inklusive tiden, destruktivt..."

I en intressant serie i SvD om särbegåvningar  - ledarsidan är tack och lov inte normgivande för resten av tidningen - konstateras att vetenskap och intellektuell begåvning är lågvaluta i Sverige jämfört med idrottsprestationer och Idolvinnare. I själva verket ger det större uppmärksamhet om någon "stjärna" i Big Brother visar snoppen på en krog än att någon visat sig vara en superbegåvning som konstruerat en banbrytande matematisk modell.  Det visar sig att alla länder värderar begåvningar på olika sätt. Intellektuella prestationer är lågvärderade i Sverige. Vänstern är inte oskyldiga i detta förakt för begåvning.

Särbegåvningar uppfattas som något skumt, nästan obehagligt. Om det inte är särbegåvade killar och tjejer som brinner för fotboll och vill bli en ny Zlatan eller Marta. Enligt den politiska normen har det länge varit jättefint med skid- fotbolls- och till och med volleybollgymnasier. Vilket är helt OK. Men läskigt fult med filosofi- matematik- eller något annat som har mer med hjärnan än kroppen att göra. Vilket är helt förfärligt. Särbegåvningar är också människor som har rätt att få växa, låta lusten för t ex matematik få lika stor näring som den kan få som känner lust för fotboll.

Ett samhälle där långa tankar och bildning uppfattas som snobberi är inte ett bra samhälle. Lika lite som ett samhälle som föraktar illa drabbade är ett bra samhälle.

Föraktet för kunskap och bildning ger sig även uttryck i journalistiken. En ny serie har inletts i SVT. Med goda skådespelarprestationer och så snygg bearbetning att man nästan känner sig förvissad om att samtliga  inblandade i masskonsumtionens Beckfilmer fått rött kort. Serien heter Anno 1790. I en intervju inför premiären försäkrar journalisten att serien inte är en historielektion utan en dramaproduktion. Det förväntas att medborgarna skall pusta ut, här riskerar man inte lära sig något utan kan lugnt låta sig underhållas. Man försäkras detta.

Kanske hade Sofia Arkelsten försäkrats - när hon blev partisekreterare - att politik är en dramaproduktion.  Hur som helst: landet Sverige tillhör de geografiska områden i världen där bildning anses som något tråkigt, meningslöst, dumt och bortkastat. Jag är - ursäkta det obildade uttrycket - jävligt trött på föraktet för bildning.

För Arkelsten och Reinfeldt kanske denna lilla historielektion kan vara något att ta del av.

43 kommentarer:

  1. Du skriver "Fundera ett tag på vad kombinationen bildning och demokrati borde kunna uträtta!"
    Bengt Göransson brukar säga något liknande, i övrigt finns det inte många så vågar sig på att ta ordet bildning i sin mun nuförtiden. Synd, men det kommer, var så säker, vi kommer att tröttna på fast-food-politiken så småningom. Reaktionen på det ytliga marknadstänkandet kommer att växa fram, precis som reaktionen på den vänsterbyråkratiska sossefieringen av samhället växte fram. När det går för långt så blir det motreaktion.

    SvaraRadera
  2. Politik är en form av livsfilosofi, en filosofi om hur vi ska ordna samhället. Vi lever i ett samhälle tillsammans, då måste vi också ha filosofi om hur vi ska ha det tillsammans. Det är ett större behov av att odla upp en egen genomtänkt och välförankrad kultur nu än det har varit någonsin tidigare. Konsekvenserna för miljön, livet och framtiden blir så mycket större nu än förr, på grund av alla tekniska, kemiska och ekonomiska muskler vi har skaffat oss.

    För att inte bli stressad av all information som flödar, finns det ett större behov än förut av att ta sig tid att meditera, filosofera och bara vara. Människan är en sexuell, social och andlig varelse som jag ser det, om inte politiken tar hänsyn till det kan det få katastrofala följder.

    Ett intresse för bildning, kultur och filosofi borde vara en viktig grund för att kunna bli vald till riksdagsdagen, för att få vara med i regeringen borde det vara ett krav.

    SvaraRadera
  3. "Särbegåvningar uppfattas som något skumt, nästan obehagligt. Om det inte är särbegåvade killar och tjejer som brinner för fotboll och vill bli en ny Zlatan eller Marta. Enligt den politiska normen har det länge varit jättefint med skid- fotbolls- och till och med volleybollgymnasier. Vilket är helt OK. Men läskigt fult med filosofi- matematik- eller något annat som har mer med hjärnan än kroppen att göra. Vilket är helt förfärligt. Särbegåvningar är också människor som har rätt att få växa, låta lusten för t ex matematik få lika stor näring som den kan få som känner lust för fotboll.

    Ett samhälle där långa tankar och bildning uppfattas som snobberi är inte ett bra samhälle. Lika lite som ett samhälle som föraktar illa drabbade är ett bra samhälle"

    En rökare i krysset!

    SvaraRadera
  4. Du glömmer naturvetenskapliga kunskaper. En termin humanekologi borde kanske vara ett grundkrav för att man skall få en riksdagsplats.

    Alternativt måste man ha läst in en sådan kurs inom två år eller för att kunna bli omvald.

    Dessutom vore det bra om våra politiker visste mycket mer om teknik, men det tar möjligen för mycket tid att skaffa sig breda kunskaper om teknik och hålla dem ajour.

    SvaraRadera
  5. Jan Myrdal gjorde en gång en jämförelse mellan Bildt och Palme, med anledning av denna jämförelse ofta gjordes.

    Hans uppfattning var att de inte liknade varandra mer än till bakgrund och arrogans. Palme läste in en pol mag (eller vad det var) på två år, Bildt låg vid universitetet i mer än fem år utan att ta nån examen.

    Och det berodde säkert inte på att han inte skulle ha kunnat - utan på att man inte ställde några såna krav i hans kretsar.

    Och med tanke på den postmoderna diskurs som förs av regeringspartierna - "jag tycker att det är så" - har förhållandena inte ändrats. Mer än kanske att kravlösheten har spritt sig till S.

    SvaraRadera
  6. Strålande skrivet Birger Schlaug!

    Skolan borde få mer resurser att ta hand om individens intressen och begåvning och där med bejaka elevernas lust att utvecklas och ta till sig kunskap!

    SvaraRadera
  7. Tack för kommentarer. När det gäller skolan är det nog så viktigt att tillåta särbegåvningar att köra sitt race. Men däremot är det ett otyg att man - mot all forskning som finns - håller på att plocka bort allt fler elever från sina vanliga klasser för att gå på specialundervisning. Det ÄR ett otyg. I några skolar har man låtit lärarna ta del av forskningen som finns, och anpassat skolan till den. Då har specialundervisningen försvunnit och klasserna har behållits sammanhållna - men ofta med två lärare på lektionerna. Ordinarie plus specialläraren. Ingen extra kostnad, men på kort tid mycket bättre resultat - både för lärarna och eleverna (t ex Nossebroskolan).

    SvaraRadera
  8. Birger idag, när han är som bäst och nyslipad.
    Läs allt, det är det värt.
    Frihet, rättvisa och solidaritet
    misstolkas eller missbrukas fortfarande, så att det blir motsatsen.
    Yta och kropp framhävs idag mera än djupare kunskap och själslig balans.
    Tack Birger
    IQ

    SvaraRadera
  9. Bildningsbegreppet måste problematiseras.
    Vad är bildning i en värld där det samlade vetandet är större än någonsin och där vi översköljs med information hela tiden? Det var enklare på den tiden bibelkunskap var grunden för bildning och en gemensam referens.
    Tvärtemot vad du skriver om att bildning uppfattas som snobberi visar undersökningar att allmänbildning är en av de egenskaper svenskar beundrar mest.
    Sen köper inte jag ditt resonemang om att "nörden" uppfattas som skum och obehaglig. Det finns en stark trend av beundran för nörden såväl i populärkulturen som i samhället.
    Men du jämför äpplen med päron när du blandar ihop särbegåvning och bildning som ju är varandras motsatser.
    Personligen är jag långt ifrån övertygad om att reservat för särbegåvningar ifrån tidig ålder leder till ett bättre samhälle.
    Du skriver om Arkelsten och hennes och moderaternas historieförfalskning.
    Det har väldigt lite med bildning att göra och mer med medveten feltolkning av historien för att gynna egna syften.
    Jag vet väldigt lite om Arkelstens bildningsgrad, men jag vet att Hitlers favorit Albert Speer med den tidens mått var oerhört bildad.
    Trots all bildning förtjänar han inte att beundras ( men domstolen som dömde krigsförbrytare lät sig imponeras och utdömde ett mycket milt straff).

    / gorg

    SvaraRadera
  10. Löjligt att debattera "bildning" 2012, Birger. Ty vad är bildning? Är du bildad? Är jag bildad? Jag trodde vi lagt den debatten bakom oss.

    SvaraRadera
  11. Arbetarmoralen skuldbelägger föräldrar. De som inte jobbar minst 8 timmar per dag, helst 10-12 timmar per dag, för att finansiera statskassan och välfärden tar inte sitt ansvar.

    Föräldrar uppmanas att ta sitt samhällsansvar, samtidigt driver politiken samhället i en riktning där familjer separeras från varandra. Små barn behöver trygg tillvaro tillsammans med föräldrarna och inte 8-12 timmar i förskola och barngrupper. Barn behöver utvecklas tillsammans med andra barn, men hela dagar utan föräldrar är vansinne.

    Här behöver vi tänka till: Skaffar vi barn för att lämna bort dem i andras försorg? Vilket samhälle vill vi ha?

    Dagens melodi lyder; satsa på dig själv och jobba mer. Signaler som ger mer tid till att öka produktion och konsumtion av varor och tjänster samt ger mer klirr i statskassan.

    Dagens politiska system skriver om historien - familjeansvaret och ansvaret för barnen avskaffas till förmån för produktion och konsumtion för den ständigt ökade ekonomiska tillväxten.

    Christer

    SvaraRadera
  12. Ang bildning och rösträtt. Vi brukar tvista om när kvinnlig respektive manlig rösträtt infördes.

    Men hur infördes rösträtten? Var det så att den från början var beroende av ekonomin...?

    Instämmer i att bildning är viktigt. Vad bildning är kan diskuteras. Så Fredrik N har en poäng...Är bildning att okritiskt proppa sig full med allsköns skit. Där ingår självutnämda "bildade" experters uttalanden som skiljer sig från varandra.

    Ska människor som är helt okunniga/ointresserade av politik få rösta? Om vi röstar på övertalning av politiker och media eller andras övertalning. Blir inte det demagogi och inte demokrati? Man talar till oss som om vi vore idioter? Därav vår skendemokrati?

    Om det istället börjat med röstarskolor? Bör vi införa någon slags examen för rösträtt? Tänker som så att vi behöver utbildning/bildning i allt annat utom inom politiken. Men vi "får vara med" och forma samhället (rösta) oavsett om vi sätter oss in i sakfrågor eller inte. Är det inte märkligt? Eller vill makten ha oss sådana? Vi får det samhälle och de politiker vi förtjänar?

    Fast "Gud" hjälpe oss vilka ska utforma dessa röstarskolor...? De inom mänskligheten som dras till makt verkar vara de som är minst lämpade. Övriga blir inte långvariga i makten. Långa tankar belönar sig inte.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  13. "Fundera ett tag på vad bildning och demokrati borde kunnat uträtta" skrev Birger.

    Därav mitt inlägg 06:07:00

    //Lisbeth

    SvaraRadera
  14. Och vilken genre företräder Birger då med sin blogg? Underhållning, filsofiska rummet eller något annat?

    SvaraRadera
  15. Gorg, javisst bör bildningsbegreppet problematiseras, och inte har jag sagt att bildning och särbegåvningar är samma sak - långt därifrån. Och inte skall man införa vare sig matteskolor eller volleybollskolor från första klass heller - men högstadiet kan nog vara lagom. Så jag tror att du jag var så otydlig så att du misstolkade det jag skrev.

    Vidare tar du upp Speer som exempel på bildad figur - jo, jag tog upp kinesiska ledare, utifrån Wongs artikel, som exempel på att bildning och demokrati på intet sätt går hand i hand - vitsen med min inlägg, före reprisen, var just att påpeka att det är trist att det finns diktaturer som har bildning som ideal för sina politruker, medan demokratier närmast ser ner på bildning - jo, jag hävdar, tvärtemot dig, att bildning inte är något som ligger högt i kurs inom vare sig näringslivet eller politiken eller ens i skolan. Och därmed visar det sig att det väl bara var det sistnämnda vi egentligen hade olika uppfattning när det kom till kritan...

    Däremot är jag övertygad om att bildning leder till långa tankar, och det är bra för beslutsfattare att ha just lång tankar. Extra bra är det när man verkar i en demokrati, för då kan de långa tankarna, utan att bli fängslade, föra ett hygglig debatt som rymmer funderingar hämtade från lite större djup än kvartalsrapporterna.

    Fredrik N: Det är just det jag är kritiskt till: att vi lämnat samtalet om bildning bakom oss. Det är aldrig bra, det är lika illa som att lämna samtalet om demokrati bakom sig. Just 2012, när vi förmodligen är på väg in i en ekonomisk, social och ekologisk kris är det kanske nyttigare än någonsin.

    Christer, det är, som du skriver, inte bara det att vi skall knega på - gärna mer än 8 timmar - för att dra hem skattepengar utan än mer för att vi skall hålla igång de ekonomiska tillväxtjulen genom att konsumera... Sänkt skatt, sägs det från regeringen, stimulerar tillväxten, (Att det är struntprat är en annan sak - höjd skatt och investeringar i infrastruktur skapar lika mycket tillväxt det, om man nu är ute efter tillväxt.)

    Lisbeth: Allmän rösträtt var jag faktiskt med och röstade för i riksdagen. Det var 1989... Då, först då, fick även de som vi, enligt vokabulären och normen, anser vara utvecklingsstörda rösträtt. Röstskola? Ibland, när jag är förbannad över hur de som t ex röstat på moderaterna sedan klagar när de genomför sin politik, rinner liknande tanke upp i mitt huvud, men den rinner snabbt därifrån eftersom ett sådant system skull missbrukas något alldeles förfärligt av de som har makt.

    Jag kan också bli surt förbannad när jag hör ord som "det är ingen som talat om för mig vad partierna vill". Som om man måste mata människor, som om de inte kan ta från bordet själva. Men, är man ointresserad så är man, men man skall åtminstone stå för det, inte skylla på att "man inte fått veta".

    Bildning har, som du antyder, inte mycket med expertkunskap att göra, utan om en bred kunskapsbas, ett försök att låta sina tankar lätta från en bred plattform. Det är givetvis inte samma sak som "utbildning". Själv uppfattar jag mig som alltför måttligt bildad, men jag gör var jag kan för att bättre på det.



    SvaraRadera
  16. Karl,vilken genre? Tja, allmänt surr som jag funderar på just innan, under eller just efter frukost. Fast jag ser att bloggen definierats av sådana som lägger ner tid och ork på att definiera bloggar som en som skriver om miljö, kultur och politik. Det är bara att tacka och ta emot.

    SvaraRadera
  17. Lisbeth.

    Det var ju dåtida Högern som bromsade allmän rösträtt. Varför?

    En välvillig gissning är väl, att Högern, som i sina led hade "bildat folk", alltså såna som hade studenten och mer än så, visste hur ett land skulle styras, trodde de förstås. Men jobbarna,
    som ingen högre skolning hade, dem kunde man ju inte lita på. Så tror jag att de tänkte, och ville därför
    vänta med rösträtt för fattiga, tills de hade hunnit bli "bildade".

    Jag vet att det är en rå och okunnig gissning. Men ett försök ändå.

    "Körkort" för att få rösta? Tja, åtminstone ett skolämne som heter Medborgarkunskap. Det ämnet hade vi i Folkskolans klass 8 redan på 1940-talet. Läraren passade då på att varna för kommunisterna.

    Gt

    SvaraRadera
  18. Jag blir alltid glad över att läsa eller höra dina synpunkter i olika frågor, Birger.
    Även när vi inte tycker lika.
    Däremot uttrycker jag mig tillspetsat och kritiskt i mina kommentarer för att sätta fingret på det som är otydligt eller eller åsiktsskiljande.
    Det är min stil. Hoppas du inte tar illa upp, för jag älskar verkligen din blogg.
    Dessutom, tack för att du ger respons till kommentatorerna.

    /gorg

    SvaraRadera
  19. Gt, Birger skiljer verkligen på bildning och formett utbildning som du talar om. Bildning kan finnas hos arbetare såväl som professorer.

    SvaraRadera
  20. Birger, tankar om röstskola har jag för mig att filosofer dryftat. "Fundera ett tag på vad kombinationen bildning och demokrati borde kunna uträtta."
    Jo den kombinationen skulle kunna uträtta verklig demokrati. Inte skendemokrati. Eller...

    Även filosofin har väl sina begränsningar. Tänker på detta med "röstskolor även när jag inte är förbannad. Även om jag inser att lärarna t.ex. skulle passa på att "varna för kommunisterna" som Gt skriver. Manipulering. Varningar för höger och vänster spöken. Identifiering med den ena heller andra sidan.

    Inser då att vi inte är mogna för någon röstskola. Att man inte har varit det tidigare heller för evolutionen går framåt inte bakåt. Trots filosofers funderingar. Givetvis skulle det missbrukas förskräckligt. Fast det nuvarande systemet missbrukas också.

    I en förnuftig stat därimot så borde alla med samma insikt och förståelse för statliga, överstatliga, samhälliga statsekonomiska problem ha lika stort inflytande?

    Vi borde liksom börja anse det...? För varför vill vi rösta om vi inte bryr oss, eller om vi väljer att inte sätta oss in i sakfrågor? Är det egentligen så att Rousseau hade "rätt" dvs. att i en stat måste finnas under och överordnade efter kapacitet? Isåfall faller hela tanken om att det ens kan finnas verklig demokrati? Vi har inte samma kapacitet dvs förmåga till förståelse, empati osv.?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  21. Om man kollar Kinas styrande elit, politbyrån, så är i princip alla civilingenjörer. Det är också därför de satsar så hårt på att få till rationell energiförsörjning, framförallt kärnkraft. Här kan vi verkligen snacka bildning!

    SvaraRadera
  22. Jeppe, jo, allt som oftast inriktade på vatten. Den rationella delen är nog vind och sol - vilket man satsar ganska bra på - snarare än sårbar kärnkraft, trots att den senare nog passar bättre i auktoritära diktaturer än öppna demokratier...:-)

    SvaraRadera
  23. Det mänskliga steget...

    De stressade kommersiella tävlingsmänniskorna ombildas till förnöjsamma, sociala och lekande självstyrande människogrupper som med
    hjälp av egna valutor befrias från
    orimliga skuldbördor och ges
    möjligheter att skapa Kulturer på Jordens långsiktigt hållbara villkor!

    Utopi eller Nödvändighet?
    Vad tror Du?

    Roland

    SvaraRadera
  24. Kärnkraften passar definitivt bättre i diktaturer. Det gör mig riktigt bekymrad att Kinas styre kan komma visa sig överlägset - att demokratiska länder inte förmår samlas kring rationella policies pga medias fördumning och just politikers avsaknad av bildning. Det i sin tur kan leda till att många länder kopierar Kina istället för västliga demokratier. Men jag tror iochförsig att det är sannolikare att Kinas diktatur faller under medelklassens tryck om sisådär 10-15 år, och då kommer de få mer av våra problem (och fördelar).

    Deras vind och sol tillskrivs nog bäst deras PR-budget. De vill helt enkelt vara framstående och störst på så många områden som möjligt. Men det är deras kärnkraftsprogram som är den stora grejen. De siktar bland annat på ett par hundra reaktorer till 2030, och de kan också komma att börja sälja egna reaktor-designer som brödrostar till utvecklingsländer.

    SvaraRadera
  25. Rätt Micke! Jag behöver vara tydligare.

    Bildning = konsten att uppföra sig artigt, belevat, hänsynsfullt.

    Utbildning = besittning av kunskaper t.ex. i ett yrke.

    I gamla tider ansåg nog Högern att arbetarna, hur skickliga (yrkeskunniga, utbildade) de än var, inte skulle duga att hålla i samhällsrodret. Att Högern misstog sig, det vet vi nu.


    Lisbeth. På 1940-talet sattes kommunister, syndikalister och vänstersossar i interneringsläger. Detta, sa far, var på tyska ambassadens begäran. Efter slaget vid Stalingrad vände kriget, och det gjorde även vår regerings attityd. Men det kalla kriget väntade om hörnet.

    Vår lärare ansåg nog att han gjorde en god gärning då han varnade för det röda spöke, som hette SKP. Senare rentvagat och försett med nytt namn (V).

    Gt


    SvaraRadera
  26. Gt Det är nog inte många av dem som anser sig vara "kommunistkännare" som känner till/vill erkänna dessa interneringsläger. Inte många politiker heller. Men såren finns kvar. Har en bekant som berättat om en släkting, som inte kan glömma och förlåta och som har haft det svårt att gå vidare.
    Lisbeth

    SvaraRadera
  27. En bra konsument är en dum konsument. Att bildning (där det ingår att kritiskt kunna läsa texter och reflektera kring dem) är något som inte vill eftersträvas i ett moget marknadsliberalt samhälle är av den anledningen kanske inte så konstigt. Snarare helt naturligt. Människor har hjärnor med de allra mest grundläggande behov och drifter. I ett moget marknadsliberalt samhälle är våld (action) och porr följaktligen de förhärskande kulturerna. Det är liksom det ultimata stadiet för den allmänna kulturen när marknaden styr. Ingen tillfällighet att det är status att visa snoppen i tv. Inte heller någon tillfällighet att det är ljudeffekter i s.k. naturfilmer.

    Vidare, hur bra är det egentligen om konsumenter går och funderar på filosofi? Rent spontant känns inte Tjuren Ferdinand som en optimerad konsument. Inte heller genererar han tillväxt på annat sätt. Det enda han gör är att njuta av naturen.

    /Petter

    SvaraRadera
  28. Trota att Stora Enso visar en tillväxt på 880 miljoner i vinst årets tredje kvartal säger de upp 530 personer.
    De som förlorar jobbet må sitta under korkeken och lukta på sulfitens fortsatta tillväxt.
    Ferdinand

    SvaraRadera
  29. @Petter ersätter bildningsförakt med allmänt människoförakt. Sorgligt att det så ofta tycks vara det ena eller det andra.

    SvaraRadera
  30. @Jeppen, varför tror du att det existerar forskningsområden inom psykologin som studerar hur man kan sälja produkter efffektivare genom att utnyttja mänskliga nedärvda beteenden? Knappast något som företagen i den bästa av världar vill lägga resurser på och därför kan man, lite tillspetsat kanske, säga att en dum konsument är en bra konsument. Större företag gör allt som står i deras makt för att kunna kontrollera sina konsumenter, så frågan är vem som förtjänar att stämplas med människorförakt?

    SvaraRadera
  31. Monty Python - And now for something completely different

    http://www.youtube.com/watch?v=v552Do4Qkwg

    SvaraRadera
  32. För övrigt är det ganska intressant att man klassas som människoföraktare när man har ambitionen att utveckla människan och därmed demokratin. Kunskap är väl ändå en förutsättning för en fungerande demokrati? Det trodde jag de flesta var överens om.

    /Petter

    SvaraRadera
  33. @Petter: Du skrev såhär: "Människor har hjärnor med de allra mest grundläggande behov och drifter. I ett moget marknadsliberalt samhälle är våld (action) och porr följaktligen de förhärskande kulturerna. Det är liksom det ultimata stadiet för den allmänna kulturen när marknaden styr."

    Marknaden, det är du och jag, de ingående människorna, som samarbetar fritt för att nå vitt skilda målsättningar. Din marknadskritik är därmed väldigt tydligt ett förakt mot människorna och ett underkännande av deras förmåga och deras rätt att organisera sig och utvecklas på egen hand och på frivillig basis.

    Din "ambition" att "utveckla människan och därmed demokratin" kan utan vidare översättas till den socialistiska elitens ansvar att styra in populaset på rätt väg och att skydda dem mot sig själva och sina djuriska drifter. Jag betackar mig.

    Att företagen anlitar psykologer mfl för att göra sina produkter mer attraktiva är inget konstigt eller ondskefullt. Att bildörren har ett designat kvalitetsljud när den smäller igen är något gott, exempelvis. Det är inget stort, men otaliga små förbättringar av design eller tillochmed associationer (via reklam mm) leder till en bättre upplevelse och det är oklart varför detta på något sätt skulle vara negativt eller ses som manipulation. Det är ännu mer oklart varför detta skulle göra konsumenten "dum" eller varför företagen skulle föredra "dumma" människor.

    SvaraRadera
  34. Jag tror att ett sunt bildningsideal bygger på jämlikhet.

    När vi ser oss som jämlika samt unika individer, förstår vi att vi bidrar bäst genom att fullt ut vara dem som innerst inne är.

    Om var och en ges förutsättningar att "följa sig själv" så blir man genom sitt leverna bildat på sitt sätt.

    Sunt bondförnuft och kritiskt tänkande.

    I dessa tidevarv lämpar sig nog också med fördel helhetstänkande och systemtänkande.

    Helhetstänkande för att vi människor idag utgör en större kraft i biosfärens ekosystem än självaste "naturkrafterna".

    Att "springa" igenom en akademisk utbildning på kortast möjligaste tid, som idag upphöjs till ideal av politruckerna, torde vara bland det mest obildade som finns.

    Med friheten och jämlikheten kommer såväl respekten för andra (den sunda respekten) liksom självförtroendet för en själv.

    Demokrati KRÄVER jämlika förutsättningar till bildning, och då vi är unika så innebär förstås inte jämlika detsamma som lika!

    Förmiddagsfunderingar

    SvaraRadera
  35. Glömde nämna den så viktiga, och idag närmast rödlistade, tiden för reflektion!

    Utan reflektion så kan man ju inte förstå om man verkligen förstår, eller inte!

    Och det kan ju vara bra, tänker jag, att man förstår det man förstår, och vice versa!

    SvaraRadera
  36. @Jeppen. Precis som djur har vi människor behov och drifter (det ligger knappast något förakt i det påståendet, eller tvivlar du på att vi människor är djur?). Det är mycket naivt att tro att det inte är något som kan utnyttjas i ett destruktivt syfte. Behöver jag nämna exempel? Människan har också en enorm kapacitet intelligensmässigt (vilket vi verkar vara överens om) men utan stimulans blir det inte mycket till utveckling.

    Jag tror för övrigt varken på gud eller (än mindre) osynliga händer. Beträffande osynliga händer, av det enkla skälet att det inte existerar några sådana i zebraflocken på savannen. Jag brukar dock fundera kring fenomenet osynliga
    händer ganska ofta, det borde fler göra!

    /Petter

    SvaraRadera
  37. @Petter: Det största destruktiva utnyttjandet av människans behov är väl när politiker säljer in trygghet i olika former, och därmed motiverar sin existens och alla våra frihetsbegränsningar.

    Att den osynliga handen existerar är uppenbart för alla tänkande varelser. Däremot kan man väl fråga sig om den alltid gör rätt eller fungerar i precis alla sammanhang. Själv tror jag inte på avantgardets förmåga att styra allt till ett bättre slutresultat än vad den osynliga handen (dvs människors spontana organiseringsförmåga) åstadkommer.

    SvaraRadera
  38. Tom. Kanske vi ska se oss som jämställda istället för jämlika?

    Menar du jämlikhet i den meningen att var och en får möjlighet att utvecklas utifrån sin egen unika förmåga?
    Hälsar
    Fritte

    SvaraRadera
  39. @Jeppen. Så alltså kan den osynliga handen sammanfattas socialdarwinism (eftersom att denna hand även då bör finnas hos övriga organismpopulationer)? Visst, det resonemanget förstår jag. Kan dock inte tycka att det är en eftersträvansvärd samhällsstruktur.

    /P

    SvaraRadera
  40. Tom Strömberg, jag uppskattar dina inlägg! Jag skulle med glädje läsa dina ferdinandska reflektioner om du öppnar en blogg.

    Vi är säkert många som skulle bli hängivna läsare.

    Vad säger du om förslaget?

    SvaraRadera
  41. @Petter: Den osynliga handen brukar användas för att beteckna att bra och komplexa produktionsstrukturer, distributionssystem, produkter mm som väl uppfyller olika människors preferenser uppstår utan centralplanering. Var och ens egennyttiga agerande blir något gemensamt samhällsnyttigt.

    Det är såvitt jag vet inte något vi ser hos övriga organismpopulationer, men jag har inte funderat så mycket på den aspekten. Det spelar inte heller så stor roll enligt min mening. Naturen är varesig en förebild eller ett avskräckande exempel.

    Du tycker att frivilligt samarbete och gräsrotsinflytande inte är "en eftersträvansvärd samhällsstruktur", utan eftersträvansvärt är istället påtvingat "samarbete" och elitstyre? Jo, det förstod vi nästan av ditt första inlägg i tråden.

    SvaraRadera
  42. Jeppe, när det gäller den osynliga handen - som ju var Adam Smiths tankar om en fri och väl fungerande marknad - finns en del att säga. Adam Smith sa en del själv. Han var moralfilosof, bland mycket annat. Och hävdade att den osynliga handen, och den fria marknaden, givetvis måste bygga på två grundbultar:
    a) Man vill inte skämmas inför vår Herre, därför beter man sig etiskt värdigt och vill inte lura någon.
    b) Man vill inte heller skämmas inför sin granne - den som sålt något träffar ju den som köpt något - och därmed vill man inte lura, bedra eller på annat sätt utnyttja människor.

    Eftersom de där två grundbultarna inte är så aktuella längre i en globaliserad, anonymiserad värld ägandet är långt borta och gudfruktigheten är på avtagande - åtminstone då det gäller affärer - så har faktiskt Smith dödförklarat idén om den osynliga handen.

    SvaraRadera
  43. @Schlaug: Vi kan substituera medias bevakning, sociala medier, prisjämförelsesiter, diverse lagrum mot bedrägeri etc för Adams gudfruktiga begränsningar. Världen är globaliserad, men inte särskilt anonym.

    Att minska lurendrejeriet är något som den osynliga handen i sig gör väldigt effektivt. Man behöver inte ens veta om det är lurendrejeri eller ärlig ineffektivitet som ligger bakom det höga priset eller den låga produktkvaliteten - det går bort ändå mot ett lägre pris och en högre kvalitet. Det är pga detta många saker är förbluffande billiga - de flesta av de blåsningar som skulle bakas in i mer eller mindre korrupt offentlig produktion är bortkonkurrerade.

    Det finns många tänkare som producerat intressanta insikter men haft fel i detaljer. Einstein pratade exempelvis om att Gud inte spelar tärning, men det verkar han visst göra, om man får tro kvantmekanikens fortsatta framgångar. Man ska nog inte vara för hård mot farbror Smith.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.