torsdag 26 juli 2012

Glädjeämnen

Ett sjunde glädjeämne: Kisel.
Det är mulet och ganska kallt i nordöstra hörnet av Östergötland idag. Glädjeämnet är att molnen någon gång lär spricka upp.

Nästa glädjeämne är att Kim Jong-un har gift sig med kamrat Ri Seol-ju - det kanske kan födas fram en liten ny diktator, ty Nordkorea har den lustiga egenheter att statschefer föder fram nya statschefer. En märklig, synnerligen otidsenlig ordning, kan man tycka. Men ett glädjeämne för folket som indoktrinerats i lagom dos för att inte inse det absurda.

Tredje glädjeämnet är Caroline Seger som var bäst i det svenska fotbollslandslaget i går. Lysande! Men bäst på plan var trots allt Sydafrikas Amanda Sister - trots svenska kommentatorers sågning innan matchen. Sydafrika kan bli ett av lagen som går vidare, sedan må svenska expertkommentarer tycka vad de vill. En smart offensiv har man - med lite bättre strategi för försvaret och laget bli svårslaget.

Fjärde glädjeämne: Jörgen Persson har fått en hygglig lottning, och finns det något jag skulle vilja se under detta militanta OS så är det en final mellan någon av de mer adrenalinstinna glina från Kina  mot en åldrande, defensiv och smart Jörgen Persson. Den som tror att jag med detta har en undermedveten dröm om att som åldrande avdankad grön politiker sopa bordet med ekomodernistiska glin i den gröna rörelsen misstar sig. Nog. Kanske. Eventuellt. Eller inte.

Femte glädjeämne är att jag ser fram emot att gräva en rejäl grop och till denna flytta en fantastisk honungsros till ett ställe där den får utrymme att bli riktigt hög. Den som tror att jag med detta har en undermedveten dröm om att som avdankad figur från tiden av flover-power  och love-peace-and understanding själv få bli riktig hög misstar sig.

Sjätte glädjeämne är att jag fått information om vilken typ av svärd Hans Rosling brukade sluka. Det var en svenska bajonett från 1815 av rent svenskt stål. Svenskt stål tycktes inte bita tillbaka. Det är bara verkligheten som gör.


34 kommentarer:

  1. Glädjeämne för mig: din blogg! Idag inte bara inspirerande och tankeväckande utan också kul. Hur hinner du med att vara intresserad av allt från politik och kultur och ädla rosor till något så banalt som fotboll och pingis??? Skulle se fram emot dig som avdankad grön politiker spöa skiten ur de gröna glin som flyter med trender mer än med verkligheten.
    Malin Z.

    SvaraRadera
  2. Åh, så lik Kisel är "min" supergoa Totte.

    Men sopa bordet - heter'e så? :-)

    SvaraRadera
  3. Oj oj oj! Tack Birger för dagens garv! Du är inte bara förståndig. Du är rolig också!

    Det är ju en sån som dig som det borde finnas fler av, betydligt fler.

    / Realist

    SvaraRadera
  4. Jag tycker också det var tråkigt att Hans Rosling inte valde att gå in i en diskussion om den kritik som du skrev om de slutsatser och den världsbild han undervisar om, speciellt för inflytelserika personer så är det på gränsen till ansvarslöst att inte våga gräva djupare in i den bild man har av världen och ställa sig kritisk till den.

    Men ifall den sista kommentaren var en gliring med hopp om att locka fram Hans Rosling till en diskussion.. tror jag nog egentligen du hade haft större chans utan den.

    SvaraRadera
  5. Vilken go katt, som tur är har jag grannarnas katter att busa & kela med :-)

    Bättre än en partipolitisk comeback, är kanske att lägga samma kraft på folkrörelsearbete istället!?

    Vi är många som lagt kraft i exempelvis Mp - men till ännu så länge föga nytta - vilket i många fall lett till utträde.
    Min slutsats har varit och är att det är FORMERNA som det är fel på inom partipolitiken - det är inga demokratiska former där alla får deltaga på samma villkor, inte heller är det vetenskapliga former där man särskådar och går vidare, utan istället fortsätter man och stöter och blöter mot bättre vetande (vurmen för höghastighetståg bland flera i Mp-toppen är ett sådant exempel där makt har fått gått före såväl fakta, kunskap som sunt bond-förnuft.

    Vänliga gröna funderingar
    Tom

    SvaraRadera
  6. Själv har jag nyss grävt en liten grop till en liten ros. Och en liten grop till en liten syren. Och sedan klippt den lilla häcken. Smått är gott. Det får en att snabbt känna sig duktig och förnöjsam. :-)
    AK

    SvaraRadera
  7. Ett sjunde glädjeämne är att det också behövs regn. Vad vore livet utan vatten?

    Christer

    SvaraRadera
  8. Jag gillar inte olympiader.
    Dock händer där något roligt ibland. Igår klantade de skotska arrangörerna sig reellt: Sydkoreas flagga hissades när Nordkoreas damer skulle spela fotboll. Därför spelvägrade damerna i en timme.
    Tacka vet jag Chick Corea:
    http://www.youtube.com/watch?v=ObXJhkKMwM4

    SvaraRadera
  9. Har tidigare sett att tyska flaggan hissats med det guldgula överst. Det var vid någon anläggning i Sverige. Pfui!

    Gt

    SvaraRadera
  10. Päivi Rissanen Nilssontors juli 26, 06:30:00 em

    Mitt glädjeämne eller orsak är att jag äntligen kan och vill fördjupa mig i en bra roman. Jan Guillous Brobyggarna är en bra roman. Lyssnade på honom när han pratade på TV om sin blivande trilogi. Han var så nöjd och entusiastisk att ha börjat skriva denna släktsaga där han också beskriver ingenjörskonst och århundradets största uppfinningar. Jag har märkt liksom mina barn som studerat att man blir less och tappar förmågan att läsa hela böcker efter att man har studerat och läst och läst.
    Det är verkligen tråkigt och en förlust efter att ha läst allt som bibliotek hemma i Finland hade att bjuda på.
    Dessutom gör ju stressen att man inte har den långa koncentrationen som krävs för läsning på fritiden. Filmer är snabbare och enklare. Dessutom tar vistelsen med sin bärbara alldeles för mycket av fritiden. Jag har gått med i Facebook och om man tycker att sådana här bloggsidor är överskattade och många gånger i brist på annat så är Facebook verkligen det.
    Men man skall dit gång på gång och läsa vad mina vänner gör. Det är bara så. Jag har facebook bara på sommaren. Sedan tar jag bort den.
    Men nu äntligen efter fyra semesterveckor kommer lugnet och koncentrationen för att läsa en tjock och bra roman. En roman som berättar allt från början till slut med ordentligt språk och nyanser.
    Verkligen glädjande. Något annat som är glädjande är att jag hållit mitt löfte och gått stavgångspromenader varje dag. I augusti börjar joggandet inför Tjejmilen. Där heter man inte hen utan hon på riktigt.
    Sedan är det förstås glädjande att det är nyhetstorka och att vi slipper en sommar med så mycket sorg och förtvivlan som förra sommaren var i nyhetssammanhang.
    Päivi Rissanen Nilsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett tips: släng ut tvn

      Du kommer bli förvånad hur lite du missar, och hur mkt annat du hinner. Som att läsa Brobyggarna tex (absolut JGs bästa hittils, ser verkligen fram mot Dandy i höst).

      Radera
  11. Det där om Kim Jong-uns avkomma och otidsenligt, indoktrinering och absurda utgår jag från att var ironi med tanke på hur vi har det här hemmavid.

    SvaraRadera
  12. Janne känner väl till RepF?

    Annars finns svaret här:

    www.repf.se

    SvaraRadera
  13. Janne: Jo, något åt det hållet...

    SvaraRadera
  14. Johan C: Men lite eftertanke kommer jag nog fram till att jag håller med dig vad gäller effekten av den sista knorren. Dumt av mig. Men nästan omöjligt att avhålla sig från eftersom det finns ett svenskt talessätt som heter "svenskt stål biter...".
    Undrar om det finns något som heter "norsk olja biter..."...:-)

    SvaraRadera
  15. deff: Varför slänga ut teven? Är inte det att slänga med barnet med barnvattnet? Och ska datorn också flyga sin kos för att man skall få tid att läsa böcker? Nog klarar de flesta att prioritera även om man har tillgång till såväl gammal teknik (tv) som ganska gammal teknik (dator) som nygammal teknik (tystnad)....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför tvn är en större tidstjuv än datorn, tfn etc. Men visst, surfandet stjäl tid det med, men i det fallet är det ändå du själv som aktivt väljer det du vill lägga tid på. Tvn slås på och tar all din tid. Typ. För många.

      Radera
  16. Päivi Rissanen Nilssontors juli 26, 11:13:00 em

    "nog klarar de flesta av att prioritera...." Idag lider de flesta av ngt som heter svårigheter med tidspusslet. I alla fall de som är födda efter 60. Men det är intressant att Birger inte verkar känna till det fenomenet. Man behöver inte slänga ut TVn men kanske titta selektivt. Jag har precis tittat på en underbar film på TV4 med kvalitet. Sedan är 99% på TV skräp. Jag håller på att backa ur Facebook och har nu Brobyggarna framför mig oftast. Spotify är också en grej som tar tid och som man överkonsumerar till slut. Till slut har man lyssnat på de där favoriterna till leda. Så sade min yngsta son också. Utbudet är så enormt och sedan skall man jobba också. Men jag längtar redan tillbaka till jobbet efter semestern. Allt har sin tid, som det står i bibeln. Jag tyckte annars att dagens ämne var ovanligt possitivt av B. Nästan som positivt tänkande. Sedan kom det där som jag nu har avreagerat mig på. Tur som är så kan inte jag surfa ännu via min telefon. mvh Päivi Rissanen Nilsson.

    SvaraRadera
  17. Efter att ha bott i Norge i fem år skulle jag nog dessvärre säga att de mest passande verben för oljan är "förslöar", "förvirrar" och "förgirigar". Jag önskar verkligen norrmännen allt gott och är tacksam över att ha tagits emot och fått jobba där, men jag tror att man om 50 år kommer konstatera att oljan varit en förbannelse också för Norge, precis som för många andra länder.

    SvaraRadera
  18. Päivi: Kul idé det där om att jag inte skulle känna till "tidspusslet". Hur tror du livet som småbarnspappa och språkrör utan lön fungerade - kombinerat med jobb för att försörja sig och finansiera som språkrör under åren utanför riksdagen...?

    SvaraRadera
  19. "Idag lider de flesta av ngt som heter svårigheter med tidspusslet. I alla fall de som är födda efter 60. Men det är intressant att Birger inte verkar känna till det fenomenet."

    Hihi, riktigt komisk kommentar riktad till någon som driver arbetstidsfrågan (som har ett visst samband med livspusslet, hm) med liv och lust.
    AK

    SvaraRadera
  20. Päivi Rissanen Nilssonfre juli 27, 06:26:00 em

    Om jag nu skall vara lite stolt över 50-talister så kan jag säga att vi hade kvar det där med att man inte kan få allt samtidigt, man hade kvar ett tidsperspektiv som de yngre inte har. Allt har sin tid, som jag och bibeln brukar säga.Det bara är så. Om det sedan beror på att man kan göra så vansinnigt mycket onödigt på fritiden tack vare internet och splittra hela sin fokusering eller om de helt enkelt inte kan ta ansvar de där yngre som har familj och arbete. Jag låter det vara osagt. Därför märker jag själv att jag måste riktigt skärpa mig för att pyssla med det som är högkvalitativt och inte fastna i skräpfritiden.
    Därför tog jag upp hur mycket mer det krävs för att klara av att läsa Brobyggarna än håller på att kolla på Facebook efter dumma kommentarer eller titta på Äntligen hemma i stället för att vara äntligen hemma.
    Sedan har vi 40-talisetrna och äldre där det är könsroller som gett folk tidsschema. Män framför TVn och kvinnor i köket. Det är som någon här som har laddat mat för att sitta framför TVn i två veckor för OS. Inte var det en kvinna i alla fall. Förmodligen en 40-talist.Lite grovt sagt. Kvinnorna jobbade halvtid och männen heltid.
    Jovisst håller Birger på att diskutera tiden på olika sätt. Bytte till hans blogg från Bodil Jönssons där hon tycker att vi skall jobba i all evighet och Birger är åt det andra hållet. Jag är där någonstans mittemellan.Jag skulle hellre vilja diskutera "den onödiga fritiden kontra den nödvändiga". När är man fri och när arbetar man osv.
    Bra att du var en duktig småbarnspappa och prioriterade dem Birger. mvh Päivi Rissanen Nilsson.

    SvaraRadera
  21. "Om det sedan beror på att man kan göra så vansinnigt mycket onödigt på fritiden tack vare internet och splittra hela sin fokusering"

    "Jag skulle hellre vilja diskutera "den onödiga fritiden kontra den nödvändiga"."

    Vem (tusan höll jag på att skriva) sitter inne med någon annans livskvalitetsfacit? Anser att det är ren och ram snobbism som ligger bakom diskussioner om finkultur kontra fulkultur (vad är det??), tv kontra böcker, spela instrument kontra "datorsittande". Vem kan säga vad som är "rätt" och något "värt" för någon annan? Den egna lusten kan väl ändå inte vara förbehållet någon annan än en själv? Den som tror sig veta hur lyckan bör se ut för någon annan har nog inte kommit så långt på den genomtänkta vägen.

    Passande låt i sammanhanget:

    http://www.youtube.com/watch?v=KdYkmZQrTfc

    AK

    SvaraRadera
  22. Ps "Det är som någon här som har laddat mat för att sitta framför TVn i två veckor för OS."

    ??? Det är väl helt underbart att få vara så hängiven något - oavsett vad!? Om människan tänkte lite mindre och njöt lite mer skulle vi nog bli av med en del elände. :-) Njutning har en tendens att skapa harmoni. Och harmoni har en tendens att skapa "goda ringar" på vattnet.

    SvaraRadera
  23. Jag skulle vilja dra paralleller till skräpmat kontra nyttig mat. Men visst kan var och en göra som de vill: Fortsätt med det. Jag utgår från mig själv: vad använder jag den utmätta tiden till. Mer så än att jag på något sätt skulle vilja moralisera. Allt gott, Päivi RN

    SvaraRadera
  24. Det som uppfattas som skräpmat i fritidslivet för den ena kanske är gourmetmat för någon annans smaklökar. Som sagt, vem kan sitta inne med andras facit. Människan tycks digna under allt för många borden - och de som inte kommer inifrån en själv "borde" man nog se över för att vara lite snällare mot sig själv och den utmätta tiden. Inte bara devisen den som äger mest prylar när den dör vinner - utan även den som varit duktigast när den dör vinner tycks råda allt för mycket enligt mig. Tror att vi skulle må bra av att försöka styras mindre av borden (förutom av de basala förstås) och mer av passioner. De glädjeämnen/fritidsintressen vi har passion för har vi ju en tendens att inte kunna låta bli att ägna oss åt och vi slipper onödiga snaror runt halsen av borden (vilket är extra olyckligt om de kommer utifrån/från normer och rättesnören som någon annan satt upp för vad som är rätt och riktigt att ägna sitt liv åt). Första budordet - var rädd om planeten och dina medvarelser. Andra budordet - njut så mycket du förmår medan tid är, är min devis. :-)
    Allt gott till dig också, Päivi.

    SvaraRadera
  25. Päivi Rissanen Nilssonlör juli 28, 10:45:00 fm

    Inte för att man måste eller borde utan för att man mår bättre av: att använda hjärnan mer och flerdimensionellt eller mångfaciterat än att bara fastna i tittande av olika skräpprogram, läsa alla dessa kioskdeckare osv. Det är bättre för ens välbefinnande under tiden man lever. Livskvalitet. Men som att det är lättare att stoppa i sig en hamburgare och en chokladmuffins än laga god och näringsriktig middag och hembakta efterrätter så är det lättare, som någon sa här, att TVn slås på.Sedan sitter man där med sin ballongmage medan musklerna tvinar bort och inte får jobba med kroppens välbefinnande och allt som man numera har sett att musklerna gör förutom bär kroppen. Hjärnan tvinar bort och man känner sig nere och passiv. Men man väljer själv. Det verkar som att det är den lättaste vägen som oftast är den mest hälsofarliga. Men ta gärna en promenad, det som nu skrivs på recept så ler du på hemvägen. Det kanske blir recept på hjärngymnastik också i framtiden när man mätt nivåerna på olika stimulerande ämnen som en större hjärnaktivitet sätter igång. Men man verkar vilja gå i sparlåga om inte någon sparkar igång en.Hjärnan slukar mycket energi om den är igång. Så tänker jag. Fritid som motsats till arbetstid som skulle vara någon form av tid för att inte göra så mycket eller göra nyttigt är ett 1900-talets påfund. Man skulle njuta då när man offrat sig och jobbat och slitit på den andra tiden-arbetstiden för samhällets bästa.Etnologerna, folklivsforskarna, har skrivit mycket om detta. I brobyggarna skriver Guillou om norrmännen som tyckte det var udda när utländska turister började komma och glo på naturen -som en fritidssysselsättning. De gjorde det utan nytta. På västkusten i Sverige kunde inte bönderna simma när turistandet dit började osv.Bodil Jönsson skriver om pensionen som ett påfund på 1900-talet. Plötsligt så skulle man bli stilla och ställas undan från arbetslivet. Men människan är skapt för att delta ,vara aktiv, använda sin hjärna och sin kropp. Nu gör jag annat än sitter och skriver vilket jag så gärna gör, Päivi RN.

    SvaraRadera
  26. Nu förespråkar i och för sig inte jag att vi ska sluta använda skallen (som många även får använda mycket i sitt arbetsliv), utan det är balans och drivkrafter jag är ute efter. Och det är min övertygelse att vi mår bra av att göra det vi "vill" göra. Tror att vårt förhållningssätt till olika aktiviteter och livet har en underskattad påverkan i förhållande till den faktiska aktiviteten. Den som mår psykologiskt bra av sina val, mår också fysiskt bättre av dem.
    AK

    SvaraRadera
  27. Päivi: en nyfiken fråga - varför skriver du inte som du skriver att du så gärna gör? Varför är det annat som lockar? Är inte drivkraften att skriva tillräckligt stark? Gör du sånt som du egentligen är mer sugen på att göra? (Men som du tycker att du inte borde.)

    SvaraRadera
  28. Päivi Rissanen Nilssonlör juli 28, 07:39:00 em

    Jag förstod inte den här senaste frågan! Jo, jag håller med om att man också måste vilja göra det man gör, vara psykiskt motiverad eller vad man skall kalla det för. Jag tycker att det här börjar bli lite väl analytiskt. Är själv utbildad och legitimerad psykolog så försök inte! Jag är inte med i den psykodynamiska eller freudianska skolan. Tror mer på hjärnan och på neuropsykologi. Förresten så kan TV-tittandet i sig och datorsurfandet och musiklyssnandet stimulera hjärnan. Men kan inte den bli stressad så att den inte längre hittar till de viktigaste och avgörande tankarna? Det får framtiden visa. Många visar tecken på att hjärnan är överhettad och blir utmattade.
    Det har varit en intressant diskussion. Tack, Päivi RN.

    SvaraRadera
  29. Haha, nej då, försöker garanterat ingenting. :-) Är bara väldigt intresserad av människonaturen och existentiella frågor. Hur vi fungerar och tänker kring vår tid på planeten. Precis - "många visar tecken på att hjärnan är överhettad och blir utmattade". Det är även det jag vänder mig emot - att vi kanske kväver oss med alla duktighets- och hjärnstimulanskrav. Att vi på sätt och vis frångår och gör våld på vår ganska enkla natur. Nu innebär inte detta, som det kanske låter, att jag ser ner på intellektet, tvärtom, anser t ex att det finns få egenskaper som är så förföriska som intelligens. Men jag instämmer med Fredrik Lindström - vi är betydligt enklare än vi vill tro. Och intellektet har fått storhetsvansinne. Och när vi dessutom delar in fritidsintressen i fint och fult börjar vi också sortera människor i dugliga och mindre dugliga, utifrån mallar som i min värld saknar all logik. Någon här ovan ger t ex uttryck för att kultur är fint och fotboll och pingis banalt. Tja. Jag har svårt att begripa hur det kan vara mer imponerande att kleta färg på en målarduk än att utföra Zlatans bedrifter. Än mindre begriper jag varför dessa överhuvudtaget ska värderas och sorteras. Och apropå detta och snobbism som jag nämnde - något jag reflekterat över hela livet i mitt möte med folk från de övre samhällsklasserna är deras behov att bedöma människor utifrån "kulturell prestation", att visa att man har bedrifter som duger, att man besitter ett eget uttrycksmedel eller dyl. Tror inte jag träffat en enda person ur de klasserna utan att detta slagit mig, att där kom det igen - lupperiet. Om man har något av värde att komma med. För mig har det varit ganska uppenbart att varken de egna barnen eller de som står utanför denna sfär mår särskilt bra av denna "lyckad-hets" som några tagit på sig som uppgift att utforma facit för. Masskonsumtion eller detta tupperi? Tja, sprunget ur samma källa enligt mig. Om vi bara kunde jämföra lite mindre och coola ner lite mer. :-)
    Tack själv, Päivi, ha det gott.
    AK

    SvaraRadera
  30. Päivi Rissanen Nilssonlör juli 28, 11:33:00 em

    Det är konstigt vad lätt missförstånd uppstår när man kommunicerar via internet!! Jag är urless på det. Det är svårt att få den andra att förstå i allmänhet men särskilt svårt via dessa så kallade sociala medier av olika slag. Jag som är noga med att uppträda med mitt namn (allt detta kan man googla om när man söker på mitt namn)vill ändå framhäva det jag har att säga så tydligt som möjligt: Jag tror inte på någon finkultur eller kvalitetsfritid för överklassen. MEN jag tror på att det är bra för mig själv att använda min högsta möjliga kapacitet i alla sammanhang oavsett om det är fritid (nästan mer då) eller arbetstid. Jag tror också att det är en onaturlig uppdelning av mitt liv att dela det på arbetstid då jag skulle använda min fulla kapacitet och på fritid då jag skulle låta bli att använda min fulla hjärnstyrka. Jag vill ha en livssituation och tror att alla skulle må bäst av en livssituation där man "konsumerar" det bästa och mest utmanande för ens hjärna och kropp som det här livet har att bjuda. Sedan är arbetstiden betald och jag kan till och med bidra med mina skattepengar till samhällets service. Men det är ingen skillnad egentligen . Jag vänder mig mot att det som man gör på fritiden skall vara hjärnbefriat. Visst kan man få igång kroppens belöningssystem med medel som socker, skjutgalada spel ,kommer inte på ngt annat. och där kanske kommer det in att egentligen är människan en kemisk och biologisk varelse. Som du påpekade. Men utöver det. är det inte fel att utmana sig så mycket som möjligt och det har inget som helst med klasstillhörighet att göra. Jag är från den finska arbetarklassen och inte i närheten av massa kulturfolk. Annat än mina finska kulturarbetarvänner som satsar på så kallad skräpkultur numera. Alltså skapar av sopor.Semestrar i olika ekobyar.
    Nu tycker jag ändå att jag har förklarat vad jag menar och det har varit vettigt att göra det på Schlaugs blogg jumed att detta gränsar till hans undringar om arbetsliv kontra övrig tid. Jag däremot är inte arbetsfientlig. Vi behöver arbeta pga vår hjärna och pga att kunna ta hand om varandra på denna planet. Birger verkar vilja ha en allt längre fritid.
    Det är faktiskt intressant varifrån epidemin "psykisk utmattning" kommer i dagens samhälle. Särskilt som de yngre drabbas allt mer, mvh Päivi RN

    SvaraRadera
  31. Jo, förstod att det var så du menade. Nej, gjorde inga som helst kopplingar till just din klasstillhörighet. Det är som sagt lätt att missförstå varandra. :-)
    Dags att lägga mig och läsa om Viktor Frankls syn på meningen med livet. :-)
    Sov gott.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.