lördag 14 januari 2012

Aj, aj, tillväxten hotas - skorna håller ett år till...

Det är bekymmersamt för svensk ekonomi. Skorna ser ut att hålla för länge. Elände! Tillväxten har avstannat. Vi har redan skor så det räcker. Eländes elände! Vi kanske till och med är nöjda med de skor vi har. Eländes, eländes, elände!   

Det är med den undertonen som nyheten om att vi köpt 2,2 procent färre skor förra december än samma månad året innan kablas ut.

Trevligt nog har vi alltså börjat köpa färre skor. Kanon. Kan jag tycka som tycker det är bra att man behåller grejer längre och vårdar dem ömt eftersom det a) minskar uttaget av råvaror som krävs för att göra nya skor, b) minskar transporterna av skraltiga skor över halva jordklotet, c) minskar energianvändningen, d) minskar utsläppen av klimatgaser, e) minskar kemikalieanvändningen och f) till stor del låter begränsade vattentillgångar nyttjas på bättre sätt än att framställa råvaror och tillverka skor som vi kastar efter något år.

Det finns alltså fantastiska reala fördelar i att vi inte köpt lika många nya skor förra året som vi gjorde året innan. Men i mediarapporteringen beskriver man det som om det vore något negativt, något som skändar vår tro på någon sorts livsförutsättning som medför att konsumtionen måste ökar år från år. Varför lyckas så sällan  journalister koppla ihop sammanhang? Har inte t ex det förträffliga Ekot ett ansvar som public serviceföretag att i nyhetsförmedling försöka ge just sammanhang? Å andra sidan är ju SR faktiskt  medlem i Svenskt Näringsliv, som för något år sedan drev en kampanj på temat: konsumera mer...

Vi har byggt system och strukturer som till stor del bygger på att konsumtionen ökar från år till år, att den ekonomiska tillväxten förutsätts vara evig. Men det innebär att varje form av hållbar kvalitet, varje form av vårdande, varje form av tidlös design blir ett hot mot det som politiker, ekonomer och medier tror är utveckling.

Vi står inför enorma problem som vi borde ta oss an istället för att blunda på väg rakt in i väggen. Det är inte lätt att ta sig ur system, strukturer och normer som vi vant oss vid men som allt fler inser är ohållbara. System som byggdes upp när vi var 2-3 miljarder människor på Jorden under en tid då vi inte kunde drömma om att vi skulle konsumera så enorma mängder som vi gör idag. Gräset är visserligen detsamma, men spelplanen har förändrats och då måste också regelverken förändras.

Om detta pratade jag förresten om igår kväll (fredag) med Anders Wijkman. Går i repris lördag morgon 09.00. Eller på play förstås - klicka här. På liknande tema talar jag med Stefan Edman - klicka här. En som inte alls håller med mig är professor Christer Gunnarsson, som i sin bok Hållbarhetsmyten hyllar den ekonomiska tillväxten och angriper de som ifrågasätter den - vi samtalar här.

PS! "Höga krav på konsumtion"
I dagens SvD finns förresten en artikel om hur vi lånar allt mer, hur "höga krav på konsumtion bidrar till att människor är skuldsatta". Detta utmålas, helt riktigt som ett problem. Men, som vanligt, kratsar man på ytan i artikeln.

För det första analyserar man inte varför människor känner behov av att konsumera allt mer - att det beror på den livsstilspropaganda som kallas reklam, och som försörjer tidningens ledarredaktion och journalister, vill man inte låtsas om. 

För det andra nämner man inte att pengar skapas av banken i samma ögonblick som kunden lånar pengar, genom att t ex belåna sin fastighet för att kunna konsumera.

För det tredje förklarade man inte att en stor del av den tillväxt vi idag har görs möjlig genom att pengar skapas när vi lånar dem för den konsumtion som livsstilspropagandan driver fram. Den senare - reklamen -  gick lös på 40 - 60 miljarder förra året (lite beroende på vad man räknar in).

För det fjärde förklarade man inte att den ökande konsumtionen som sker på lånade pengar i allra högsta grad utgör orsak till de ökande utsläppen av klimatgaser. Allt för att hålla igång idén om den eviga ekonomiska tillväxten.

22 kommentarer:

  1. Tänk vad olika åsikter det finns när det gäller tillväxt! Läs exempelvis följande:
    http://www.dn.se/debatt/endast-tillvaxt-kan-klara-jordens-klimat-och-miljo

    SvaraRadera
  2. Man kan väl konstatera att Bo Ekman, i den artikel som Frank här ovan länkade till, tappade helt fotfästet. Nästan all ny forskning visar på motsatsen, men alla följer inte med utan lever kvar i gamla föreställningar. Även andra i Tällbergsgänget flög ju i taket efter Ekmans artikel. Vi måste nog lära oss att ta del av det som idag finns av forskning och vetenskap om vi skall kunna gå vidare. När till och med Klas Eklund i dagens DN tar avstånd från BNP-tillväxt-tänkandet så är det ju på väg att hända något efter alla år som Birger och andra tjatat och tjatat.
    Micke

    SvaraRadera
  3. Det här med ekonomisk tillväxt fungerar på ett helt annorlunda sätt än vad vi vanligtvis tror. Tim Jackson skriver ("Välfärd utan tillväxt, sid 55): "Här finns det en särskilt viktig komplikation. I allt större utsträckning använder vi de materiella varorna på ett sätt som är av mer social eller psykologisk natur än rent materiell. Under åren närmast efter kriget var det en utmaning att tillgodose grundläggande behov, även i de rikaste länderna. Idag förser oss konsumtionsvaror och tjänster i allt större utsträckning med identitet, erfarenhet och en känsla av tillhörighet och ger oss kanske till och med en känsla av mening och hopp."

    På sidan 65 f blir Jacksons resonemang ännu intressantare: "Våra materiella behov är i stort sett tillgodosedda /.../. Detta har dock inte minskat vår aptit för materiell konsumtion. /.../ Är vi egentligen födda till att shoppa? /.../ Nyckeln till gåtan ligger i vår tendens att tillmäta materiella ting sociala och psykologiska innebörder. En mängd belägg från konsumentforskning och antropologi stöder nu denna slutsats. Och den insikten är förkrossande. Konsumtionsvaror tillhandahåller ett symbolspråk som vi använder för att kontinuerligt kommunicera med varandra, inte bara om materiella saker, utan om vad som verkligen är viktigt för oss: familj, vänskap, en känsla av tillhörighet, gemenskap, identitet, social status och mål och mening med livet. Och det avgörande är att dessa sociala konversationer delvis ger oss medlen att delta i samhällslivet. Själva välståndet är med andra ord beroende av dem. 'Den sociala världens verklighet', menar sociologen Peter Berger, 'hänger på konversationens tunna tråd'. Och denna konversation hänger i sin tur på de materiella varornas språk. /.../ Rent generellt är konsumenternas mål, enligt antropologen Mary Douglas, 'att bidra till att skapa den sociala världen och få en trovärdig plats i den'. I varje samhälle som det finns lämningar av har antropologerna kunnat identifiera en symbolisk roll för de materiella tingen. /.../ Prylar är viktiga för oss. Och inte bara som prylar. /.../ Alla som någonsin har känt - eller sett sina barn känna - det enorma kamrattrycket att anpassa sig till det senaste modet förstår hur tillträdet till samhällslivet förmedlas av materiella ting. Inte att undra på att människor betraktar inkomsten som en av de viktigaste faktorerna för sitt välmående."

    Vi kopplar vanligtvis vår kritik av den exponentiellt växande ekonomin till de miljöskador denna ekonomi leder till. För detta får vi visst gehör, men sedan är det stopp. Anledningarna härtill pekar Jackson på. Det handlar om psykologi, sociologi och antropologi, och här är vi gröna vanligtvis totala analfabeter. Men det räcker med att gå ner på shoppinggatan där du bor och beskåda människors beteende för att förstå att det hela handlar om mycket mer än vad du vanligtvis tror. Miljörörelsen måste totalt förnya sin kritik.

    SvaraRadera
  4. Intressant det här med din analys av medias roll, hur man beskriver den 2,2-procentinga minskning. Att media vinklar det som något negativt, visar ju hur fast media är i ett smalspårigt tänkande där bara tillväxt mätt i BNP räknas. Jag trodde vi hade kommit längre än så.

    Media beskrivs ju som en kreativ sektor, men den begränsade analysen, där man inte ser de vinster med minskad skokonsumtion, tyder ju på allt annat än kreativitet.

    Media är idag bara en ängslig spegel av vad man tror att publiken vill ha, man driver inte på vågar utmana eller ställa kritiska frågor.

    Som antytt av Birger, medias beskrivning av hur verkligheten bör tollkas, är ett av problemen som gör det så svårt för oss att förstå farorna med tillväxten.

    SvaraRadera
  5. Man skall börja handla och sluta snacka; städa först finansmarknaden; NU!

    Förresten återvinningsaffärer blommar och det är något positivt! Det är i alla fall nåt...

    SvaraRadera
  6. Björn Åslund har jättebra tankar om medierna.

    Att t.ex. statsradion och statstelevisionens ekonomiska kommentatorer aldrig lär sig, det är en gåta. Eller är de bara rädda om jobbet?

    Kan Birger säga något om detta i Gomorron-soffan någon fredagsmorgon? Eller är de tre tyckarna tillsagda att inte ta upp något verkligt brännbart?

    Gt

    SvaraRadera
  7. Exakt, Ulf!! Jackson inser det, Wijkman inser det, och du och jag inser det. :-) De psykologiska analfabeterna som sitter inne med den gröna kunskapen behöver tolkar - beteendevetare - som sitter inne med HUR man når ut och in i människor. Och uppgiften borde vara så tacksam... människor hungrar efter att slippa tuppa sig materiellt och prestationsmässigt för att passa in och duga. Själv vägrar jag haka på de där spåren och vet vilken förlösande inverkan det kan ha på omgivningen. Den gröna rörelsen har nog aldrig haft så öppet mål som nu, men tyvärr har den förblindat sig själv med att det är rälsläggning som är knäckfrågan. Vilket i sig är ett tecken på just vad rörelsen saknar... beteendevetare...
    AK

    SvaraRadera
  8. Tack Birger, att läsa dina blogginlägg är som att äntligen komma fram till oasen efter tröstlös ökenvandring!
    Hur kommer det sig att majoriteten av journalistkåren inte tycks kunna kliva åt sidan, ställa sig brevid, betrakta och analysera det som sker? Sitter de själva så fast i systemet att de inte förmår ställa som vid sidan om? Kräver deras arbetsgivare (pressen i Sverige har som bekant en stark nyliberal dominans) rättning i ledet? Är journalisterna bekväma och lata?

    Personligen befarar jag att svaret är så enkelt som att journalister, i synnerhet inom gammelmedia, politiskt är en del av den välgödda medelklassen. Den som idag är mellan 25 och 45 år kan inte relatera till något annat än den nyliberalism som varit förhärskande sedan 80-talet. De flesta nu aktiva i den tredje statsmakten är med andra ord själva en produkt av det rådande klimatet.

    Några här kommenterar att "vår" oförmåga att nå ut med alternativen skulle avhjälpas med beteendevetare. Själv tror jag att det handlar mer om att människor SJÄLVA måste börja inse hur tomt och meningslöst deras liv blivit, i den ständiga jakten på mer prylar. Tiden är inte mogen än, men visst börjar tecknen synas! Jag upplever att det är fler och fler som på olika sätt börjar ifrågasätta vår tids gudom - Mammon!
    /Anita

    SvaraRadera
  9. pyttiminpanna / Anita

    Skriver du:
    "Tiden är inte mogen än, men visst börjar tecknen synas!"

    Tänk, det tyckte även jag, på 1960-talet... Numera tycker jag annorlunda. Birger talar alltid om "system", "strukturer" och "normer". Dessa har inte ändrats ett dugg. Individen kan inte heller ändra på dem, utan det handlar om politik. Grön politik. Men var finns den politiken i dag?

    SvaraRadera
  10. Nu har Klas Eklund (DN Debatt) tydligen tagit till sig en del av de tankegångar miljöpartiet hade förr i tiden. Intressant! Kanske kan han väcka de nuvarande sillarören.

    SvaraRadera
  11. Lyssnade nyss på Ekots lördagsintervju med Jonas Sjöstedt. Han var som vanligt lysande.

    Men det kan man knappast säga om intervjuaren, som inte låter svaren sjunka in, utan helst hugger in i svaret innan det kommit till punkt.

    Det är inte bara Tomas Ramberg som har den stilen. Den är likadan överlag i etermedierna, dvs att få politiken att verka skum.

    Det är den säkert ibland. Men det är ju också viktigt att stimulera folkets intresse för samhällsfrågor. Det skulle demokratin vinna på.

    Gt

    SvaraRadera
  12. Jag tror det är lite väl optimistiskt att hoppas på att "alla" plötsligt ska inse de mer destruktiva sidorna kring hur vårt samhälle utvecklats och rör sig. Alla fakta finns ju där ute, men det är ingen fråga om logiska resonemang, det handlar om annat.. Jag tror att de tankar och idéer som Schlaug och många med honom förespråkar på många sätt är gamla och har funnits länge. Jag kan t.ex. slås när jag lyssnar på Peps Persson med vilken precision han förklarar även de problem vi har idag och den som gör sig mödan att läsa hur västvärlden relaterat sig till Indianerna i Nord Amerika, där man gång på gång gjort avtal och dragit gränser för vad som är deras land och vad som är vårt för att sedan bryta avtalen så fort det inte längre passar, kommer snabbt finna att där finns en röd tråd i det beteendet som lever kvar även idag.

    Och med det sättet som vår ekonomi byggts upp så finns det ett väldigt tryck för att hålla igång en konsumtion och för att hålla människor igång i konsumtionens hamsterhjul. Systemet är i en mening riggat på det sättet och så fort du har någon som tänker om så kommer de falla bort i konkurrensen och ersättas av någon annan. Marknadsförutsättningarna följer egentligen ganska enkla regler där dessvärre sådana saker som kan vara bra för samhället i stort (att saker ska hålla länge, att människor ska besparas livsstilspropaganda) inte är bra för de enkla företagen. När man kombinerar dessa enkla reglerna, som företag genom att anställa hopvis av socionomer jobbat med att kartlägga, med den enkla darwinistiska logiken av den fria marknaden så får man plötsligt ett sluttande plan där de som försöker göra rätt ständigt tappar sin konkurrenskraft och därför tappar kraft i den darwinistiska kampen som vi kallar för ekonomin (hushållandet?). Ett exempel kan ju vara när ett klädesmärke (vill minnas att det var kappahl men är inte säker) började göra underklädesreklam med normala människor istället för modeller. Detta var ett resultat av massiv kritik av den årliga reklamen som brukar komma vid juletid. En nobel satsning, men eftersom försäljningen logiskt nog sjönk så gick man tillbaka till den gamla sortens, mer aggressiva, reklamen.

    Men precis som problemen och lösningarna i någon mening är gamla så finns det givetvis mycket erfarenhet att använda sig av. Det är en anledning till att ledare som Dalai Lama med flera ständigt pratar om att riktig förändring måste börja hos sig själv för att sedan röra sig utåt. Erfarenhet har visat att med rätt tålamod och envishet är det faktiskt möjligt att göra en skillnad, även när utmaningarna verkar oöverstigliga.

    SvaraRadera
  13. Ulf Löfgren: Jag var också med på 60-talet, och som vi alla vet så gick luften ur den progressiva rörelsen i slutet av sjuttiotalet.
    Som jag numera tänker: Kommunismen blev en flopp, marknadskapitalismen ÄR en flopp. Nu behövs något nytt, där man, med facit i hand, kanske kan plocka russinen ur båda kakorna?
    Lästips: Göran Greiders Det måste finnas en väg ut ur det här samhället.
    Greider ger ett hoppingivande vänsterperspektiv på vår tid här och nu.
    Som den obotliga optimist jag är: Den gröna politiken kommer! Men än så länge är det/vi en utomparlamentarisk rörelse.
    /Anita

    SvaraRadera
  14. pyttiminpanna / Anita

    Det du kallar marknadskapitalismen är ingen flopp. Marknadsekonomin har lyckats utomordentligt väl i många länder. Det trodde aldrig extremvänstern på 70-talet att den skulle göra. Detta, jämsides med kommunismens totala haveri är huvudanledningen till vänsterns historiska tillbakagång. Efter det har vänstern inte kunnat resa sig och har inga nya idéer. Den är enligt min mening slut, och det är bra, tycker jag. Kollektivism och ofrihet vill ingen ha tillbaka. Vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet utan i stället reformera det ekonomiska systemet, och det måste bygga på individernas medverkan och ansvarstagande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det sätt marknadskapitalismen vill lösa miljöproblemen kommer bli grava frihetsinskränkningar och en totalflopp för den större delen av oss gällande livskvalitet.

      Man är bra j-a naiv om man tror något annat.

      Radera
  15. Den gröna politiken kommer. Jovisst, men haken är att hela klasstänket numera är kliniskt utrensat från processen, så har du råd, så kommer du få skita ner och köra suv'en var du vill och hur mycket du vill medan fattiglapparna får spara energi och åka kommunalt (och det exemplet kommer gälla hela vår livsstil). Så blir det.

    SvaraRadera
  16. ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

    Vänsterpartiet för en kry miljö!

    ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

    SvaraRadera
  17. tillväxtdebatten fortsätter oförtrutet i tyska tidningar:

    http://www.zeit.de/2011/50/Kapitalismus-Wachstum

    se även länkarna i artikeln till tidigare artiklar.

    kanske kan svenska journalister för lite tyska för att kunna förstå var den europeiska debatten är i dag. Svenska journalister verkar tro att det enda vi svenskar bryr oss om är vilken homofob som blir republikanernas kandidat i nästa amerikanska presidentval: en jättehomofob eller en megajättehomofob.

    Vore verkligen välgörande om vi fick en nyansering av det svenska medieutbudet.

    SvaraRadera
  18. Tack för kommentarer, kloka analyser och synpunkter!

    Frank: vi var några stycken som skrev svar på Ekman...

    Ulf: Kul att du hänvisar till Tim Jackson, han arbetar vidare och kommer med en ny bok så småningom där han vidareutvecklar tankarna på hur vi kan gå vidare - för svagheten i "Välfärd utan tillväxt" är just sista kapitlet där han återfaller i 70-talsförslagen, som till del är helt rimliga och genomförbara, men som inte räcker, vilket han är väl medveten om.

    Du skriver "miljörörelsen måste förnya sin kritik". Jag tror snarare att man bör vidga analys och kritik till att också gälla de områden där t ex Staffan Burenstam Linder (moderaternas vice partiordförande i slutet av 60-talet)har mycket att tillföra. Han är faktiskt en av mina inspirationskällor när det gäller synen på hur vi som människor reducerar oss själva i tillväxtsamhället.

    Björn: Jag tror mediernas beroende av tillväxtfrustande konsumtionsreklam är det största problemet i själva verket. Till och med större än det ekonomiska systemets inneboende krav på tillväxt.

    Gt: Nej, naturligtvis är vi inte tillsagda att inte ta upp något brännbart - tillväxtkritiken tar jag upp så ofta jag kan, det är kanske rent av därför jag får sitta kvar år efter år, att jag tillför något annat än det vanliga.

    AK: Beteendevetare, jo, sant. Men sådanas insats har sin begränsning när hela medielandskapet står för något annat... Och visst har väl också Anita (pyttiminpanna) rätt, men det är svårt när vi hela tiden matas med ett livsstilsbudskap... Håller med dig om att "tecken" börjar synas på viss förändring - och den kan komma snabbt. Faktum är att vi är några stycken som är ute och pratar i det här ämnet och om det inte är fullsatt - vilket det ofta är - så är det åtminstone något av hallelujastämning i salen när man pratar. Men sedan kommer man ut i världen igen, och matas... och i den offentliga debatten om system, strukturer och normer är det - som Ulf skriver - lika eländigt som på slutet av 60-talet... Men, det rispas trots allt i tillväxtmyten...

    Ulf igen: Eklund skriver i DN,s om du påpekar, och han vill byta ut BNP som välfärdsmått. Bra så. Men det är egentligen inte det som är den stora saken att förändra: det är att skapa system - socialförsäkringar, pensioner, strukturer, skatter - som är anpassade till en post-tillväxt-ekonomi.

    Johan C: Håller med. Har varit med om ett antal seminarier där företagsledare samt en präst och en grön träffats fredag-söndag för att tala om etik. Det har förekommit att välkände företagsledare brustit i gråt på lördagskvällen därför att de drabbats av insikten av att om de gör det som är etiskt riktigt så går företaget i konkurs, blir utkonkurrerat, eftersom spelreglerna är sådana som de är.

    Anso: Min tyska är begränsad - trots mitt efternamn - men jag kan ändå ta till mig att den tyska debatten är betydligt djupare än den svenska. Där finns det till och med dagstidningar som utfår från att människan vill och kan ta till sig det svåra...

    SvaraRadera
  19. Jag avser inte tillväxtkritiken, den är ju ständigt närvarande, vilket är jättebra.

    Jag avser kritiken mot mediernas, inte minst SVT:s, sätt att hantera frågan.

    Gt

    SvaraRadera
  20. http://www.gruene.de/

    http://www.die-linke.de/politik/themen/eurokriseprofiteurezurkasse/

    Vad som händer i Tyskland är väldigt viktigt för oss alla i EU och särskilt för Sverige.

    SvaraRadera
  21. Får man inflika med lite fakta i ämnet så att de som inte vill förstå får ytterligare en chans att bli motiverade att förstå och de som redan börjat förstå en hel del också förstår konsekvenserna ännu djupare?

    1. Utbildning om vad tillväxt verkligen betyder av en matematiklärare och det mest intressant en bit in om lite olika valmöjligheter vi har i framtiden ... om matematiken nu är riktig.

    The Most IMPORTANT Video You'll Ever See
    http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY

    2. The Coming Famine av Julian Cribb
    http://www.ccag.org.au/images/stories/pdfs/cribb-comingfamine.pdf

    MVH
    Martin Gustavsson
    Intelligent Union

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.