måndag 22 augusti 2011

Hög kvalitet hotar ekonomin...



Jag hörde det på radio. En av alla dessa förnumstiga experter - hämtade från den finansiella sektorn - förklarade hur illa det kan bli: Om inte företag tror på framtiden så kommer de inte att köpa den där nya lastbilen av Volvo utan att ha kvar den gamla några år till, och så får vi lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. Och så la han till med en suck: Folk kanske använder sina kläder längre också. 

Det är förstås helt sant. Och det händer just nu, när både USA och Europa krisar. Så uttalandet låter väl förnuftigt och rimligt, eller hur?

Helt sant är också följande: Om den gamla lastbilen är så bra, av så hög kvalitet, att den håller väldigt länge, så hotar lågkonjunktur och arbetslöshet.

Låter det lika förnuftigt och rimligt?

Fortsättning har jag plitat ner i dagens krönika i liberala Katrineholms Kuriren.

29 kommentarer:

  1. Man får väl utgå ifrån att den nya lastbilen är bättre än den gamla. Detta är så att säga själva poängen med "ekonomisk tillväxt"; saker och ting blir ständigt bättre. Sedan kan man naturligtvis ifrågasätta det här begreppet "bättre". Det handlar nog även mycket om en förändring av tycke och smak, därav reklamindustrin. TV-apparaterna på 50-talet gick att använda och man tyckte säkert att det var fantastiskt. Men jämförda med dagens TV-apparater... Nog är dessa bättre på alla sätt, även om det smugit in sig "onödiga" modellbyten och reklamtricks. Vi får ta det onda med det goda. Men en sak är säker: det ligger en rent otrolig utvecklingspotential i tillväxten. I länder som saknar tillväxt ser det för eländigt ut och tiden står still. Men kommer bara tillväxten i gång sker förändringar snabbt. Sedan är det ju så för Sveriges del att sker ingen tillväxt får vi inte heller några resurser till exempelvis skola och sjukvård, och så snart tillväxten sjunker talas det om kris; sämre skola och sjukvård o.s.v. Så frågan är inte enkel.

    SvaraRadera
  2. Reinfeldt föreslår sänkt restaurangmoms för att skapa jobb. För 5,4 miljarder kronor ska 4000 jobb skapas. Vart och ett av dessa jobb kostar alltså 1 350 000 kronor. Det är lika mycket som 15 personer med en månadslön på 25 000 kronor betalar i skatt under ett helt år. För att finansiera hela reformen krävs det 60 000 personers (25 000 kr/mån) årliga skatteinbetalning.
    Att skapa sysselsättning är dyrt. Det är synd att Gud inte passade på att skapa full sysselsättning när han ändå skapade jorden och uppfyllde den med djur och människor. Istället har politiker och ekonomer fått ta på sig rollen som skapare. Men Gud kanske hade ett högre syfte med sin skapelse?

    SvaraRadera
  3. Man får utgå från att den nya lastbilen är bättre än den gamla, Thomas. Precis som att man tycker det är kul - åtminstone efter en rejäl indoktrinering genom reklam - med nya skor fast de gamla är både snygga och felfria...

    Du skriver att utan tillväxt får vi inga resurser till skola etc. Men så enkelt är det inte alls. Det är inte så att vi får mer resurser till lärare etc av tillväxt - lärarna vill ju ha lika höga löneökningar som alla andra när ekonomin växer. Mer reella resurser till skola etc kan bara ges genom att den andel av den totala ekonomin som går till skolan ökar. Det är en missuppfattning att tillväxt i sig ger fler anställda inom offentlig sektor.

    Huvudproblemet är dock något mycket enklare: redan idag, med den konsumtionsnivå vi idag har, överutnyttjar vi två tredjedelar av de viktigaste ekosystemet, enligt FN:s globala utvärdering. Det vill säga - om jag ska vara högtravande - vi saboterar de planetära processerna.

    Frågan är inte enkel, det håller jag med dig om. Men det innebär ju inte att vi kan strunta i att försöka fundera över den, försöka lösa den och försöka ta oss ur det strypgrepp som det ständigt ökande konsumtionsflödet tar på planeten och därmed på våra möjligheter till en bra framtid.

    SvaraRadera
  4. Fred Lane, f.d. ekonommån aug. 22, 08:48:00 fm

    Thomas B,
    du skriver:
    "...Sedan är det ju så för Sveriges del att sker ingen tillväxt får vi inte heller några resurser till exempelvis skola och sjukvård..."

    Är detta din åsikt, eller refererar du det gamla spöket som används för att skrämma upp folk?

    Trollas sjuksköterskor, läkare, lärare m.fl.bort vid noll- eller minustillväxt?

    SvaraRadera
  5. Hej Fred!

    Nej, sjuksköterskorna, läkarna och lärarna trollas inte bort. Men till några nya satsningar finns det inte resurser om tillväxten uteblir, och vi vet ju att behoven fortfarande är stora. Se även hur det ser ut i de länder som nu tvingas strama åt, tillväxten går ner och många människor drabbas snabbt.

    SvaraRadera
  6. Hej Birger!

    Om kakan växer är det till fördel för alla, då har vi ju också mer att fördela. Genom ekonomisk tillväxt skapar vi resurser. Tillväxtkritikerna brukar acceptera detta synsätt när det gäller utvecklingsländerna, men det gäller alltså även för oss.

    Det finns delade meningar om ”överutnyttjandet” av ekosystemen. Det handlar ju inte om några statiska system. Ännu har jag inte hört talas om att något system brakat ihop.

    SvaraRadera
  7. Thomas B menar alltså att vi skall vänta med att reagera tills jorden börjar braka ihop.
    Tyvärr en inte helt ovanlig uppfattning. Det är bara att då är det nog för sent att göra något.
    Fast människan har ju förstås haft roligt så länge det bara gick.

    SvaraRadera
  8. Fiskebestånd, korallrev, Amazonas, övergödningen av jordbruket...
    Det finns så många system som brakat ihop.

    SvaraRadera
  9. Thomas B
    Ingredienserna till kakan är begränsade liksom jordklotet är begränsat. (Och inte ens Kakmonstret skulle vara glad i längden om han fick en exponentiellt växande kaka, tro mig.)
    Den ekonomiska tillväxten skapar inga resurser, den konsumerar resurser.
    Och du har helt rätt i att det inte handlar om ett statiskt system. Och det är just dynamiken med till exempel ökande temperaturer och ökande försurning i haven som är problemet med den oändliga tillväxten.

    SvaraRadera
  10. Huvudet på spiken!

    Uppfattar att väldigt många som man/jag försöker pracka på sin/min "tillväxtskepsis" först är med på noterna, för att sedan omedelbart undra hur det skall gå med jobben. Utan tillväxt försvinner jobben. Och då blir man/jag alltid lite svamlig. Allra helst när jag förstår att vi egentligen är överens om att man lever lika lyckligt utan högre standard, och att vi är överens om att systemet hålls igång av vinstjakt och konkurrenstänkande. Istället för att vi,lugnt och stilla (!)tillgodoser det som de flesta är överens om är viktiga behov (som skola, vård och omsorg).

    Saknar handfasta förslag hur det skall gå till. Utan istället tittar man/jag ner i marken, och mumlar om att "skrota hela det kapitalistiska systmet", eller något i stil med att man får gå i bräschen och visa upp sin "anspråkslöshet". Förändringar kommer underifrån ?

    Uppskattar det sista (Chomsky-lika) utropet. Men när tänkandet kör fast ....?

    Help Eric

    SvaraRadera
  11. Birger, du har ju pratat om att det är ett grundläggande fel att låta skatt på just arbete ligga till grund för vår välfärd, då i princip all utveckling går ut på att rationalisera så att det krävs färre arbetstimmar. Du har nämnt något om att lägga skatten på annat än arbete istället (produktion?), men har du skissat mer i detalj på hur det där nya skattesystemet skulle se ut? Det hade varit intressant att läsa mer om det!

    SvaraRadera
  12. Thomas: en av de grundläggande frågorna är egentligen följande: Är det ekonomisk tillväxt som skapat bättre liv eller är det människors kamp för bättre liv som skapat tillväxten?

    Jag hävdar att det är det senare. Därmed, menar jag, måste vi i varje utvecklingsfas ställa oss frågan: Vad är bättre liv?

    Svaret är ett i materiellt fattiga länder, men kanske ett helt annat i materiellt rika länder. Svaret i materiellt rika länder är mat, bostäder, mer materiell välfärd. Svaret i materiellt rika länder kanske är mer fri tid, mer kultur, mer social närvaro. Det materiellt fattiga samhällets strävan efter det man anser vara bättre liv ger med automatik ekonomisk tillväxt. Det som ger bättre liv i materiellt rika länder ger inte med automatik ekonomisk tillväxt, kanske rent av tvärtom.

    När frågan ställs: hur ska vi skapa mer tillväxt? så kan det därför vara oerhört kontraproduktivt.

    Det finns någon sorts tragik i att människor som vanligen gärna lyssnar på forskarsamhället när det gäller ny teknik och annat kul, alltför sällan lyssnar till forskare som säger att nuvarande system inte kommer att fungera. Och det är nog inte ekonomer som är bäst rustade att förstå hur vår planet fungerar rent naturvetenskapligt. Ändå har ekonomer företräde i den offentliga politiska debatten.

    SvaraRadera
  13. Börjesson: På samma sätt som man i bland annat Sverige med små steg började införa arbetsgivaravgifter, som är skatt på arbetstid, så bör man i små steg växla över till skatt på t ex omsättningen. Vilket bland annat medför att den finansiella sektorn fick vara med att betala lite mer av samhälles grundfunktioner. Viss verksamhet kommer att tjäna på det, annat kommer att förlora jämfört med idag.

    Tanken är i grunden mycket simpel: a) vi måste få slut på ett system som medför att skola, vård, omsorg, reparation, underhåll och kultur är hårdbeskattat b) vi måste bredda skattebasen eftersom allt större del av det mänskliga arbete vi kommer att utföra består av just i vård och omsorg medan nästan all annan verksamhet rationaliserar (65 000 jobb försvann efter förra finanskrisen eftersom företag passade på att rationalisera bort dem så att de inte återkom när hjulen började snurra igen), c)skattenivån på t ex omsättning skulle behöva vara ganska begränsad för att ändå få in stora summor d) frågan om bredare skattebaser diskuteras lite varstans i världen idag, men utanför det formella politiska skiktet.

    SvaraRadera
  14. Tack för svaret, Birger! Men vi har väl redan en skatt på omsättning? "Moms" heter den. Skulle den höjas, eller är det någon annan typ av omsättningsskatt du tänker på?

    SvaraRadera
  15. Kanske någon liten procent på kapitalfölden? Där snurrar det ju omkring en väldig massa pengar.

    SvaraRadera
  16. Annars har tydligen Annie Lööf svaret. I dagens SVD förklarar hon att det går att kombinera tillväxt med miljöåtgärder. Grön skatteväxling kallar hon det.

    SvaraRadera
  17. Till Anonym

    Jag menar naturligtvis inte att vi ska vänta med att reagera. Men att världen skulle vara på väg att gå under ser jag som en tusenårig myt. Då menar du alltså att världen kommer att braka ihop om utvecklingsländerna reser sig till en nivå som vår? Fundera då över i vilken politisk fålla du därmed hamnar.

    Till Anonym

    Dina exempel är dåliga. Världen består. Men visst finns det problem. Men utan ekonomisk utveckling blir problemen större, det kan jag lova.

    Till Anonym

    Frågan om jordklotets begränsning beror på vilket synsätt man väljer. I fysisk mening är det begränsat, men med hänsyn taget till människans uppfinningsrikedom är det obegränsat. I det första fallet tar resurserna slut, i det andra fallet skapar människan själv hela tiden nya resurser. Jag har valt det optimistiska synsättet.

    Den ekonomiska tillväxten skapar inga resurser, påstår du. Så då finns det alltså inga skillnader mellan exempelvis Sverige och ett valfritt utvecklingsland? Det menar jag att det gör. Enorma skillnader. Skapade av tillväxt respektive utebliven tillväxt.

    Till Eric Secher

    Man lever lika lycklig utan högre standard, skriver du? Hur hög standard då? Säkert är även lejonet lyckligt med sin lott, men är ett ”lejonliv” människovärdigt?

    Till Birger Schlaug

    Utan människor blir det ju ingen ekonomisk tillväxt, och nog har strävan efter ett bättre liv varit grundläggande i varje tid och skede. Och säkert har du rätt i att svaret på frågan vad som är ett bra liv ser olika ut i olika länder. Men att vi i Sverige skulle befinna oss på en materiell nivå som kan betraktas som optimal tror jag inte. Även bortsett från att även mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro också fordrar ekonomisk tillväxt och fortsatt materiell utveckling, så vet jag inte hur det skulle gå till rent praktiskt att så att säga stoppa utvecklingen. Vi kan ju inte förbjuda människor att tänka, skapa innovationer och uppfinningar, tillverka nya produkter, o.s.v. Vi kan inte heller förbjuda människor att använda sig av allt det nya – nytt i dag men gammalt i morgon. På något sätt vill du förhindra det som vi människor är bra på.

    I den politiska och ekonomiska debatten talas det om att ”skapa mer tillväxt”, det är sant. Men det underliggande i resonemanget är ju ändå att ”skapa ett bättre liv för fler människor”. Detta är så att säga underförstått.

    SvaraRadera
  18. Det vore bra om anonyma talade om vilka de är - skäms inte för era åsikter! - eller åtminstone skrev under med en signatur. Den som upptäckte att Lööf påtalade miljöpartiets gamla idé om grön skatteväxling vill jag ge följande kommentar: Grön skatteväxling är utmärkt - trots att det var MP som myntade begreppet för snart 20 år sedan har partiet slutat driva frågan (det var förresten jag som myntade begreppet). Grön skatteväxling räcker emellertid inte för att åtgärda problemen, men utgör en viktig grundsten.

    Vad gäller Lööfs artikel så ska jag svara på den imorgon.

    SvaraRadera
  19. Thomas B

    Att hävda att lycko/välmående-kurvan planar ut (d.v.s att högre standard inte ger ytterligare ökning i välmående) är nog inte särskilt kontroversiellt.
    (t.ex Sanne i Keynes barnbarn; Donovan, Halpern 2002).

    För egen del är jag, som välbetald tjänsteman, med råge ute på raksträckan.

    Vi är individer, och brytpunken varierar. I en färsk amerikansk undersökning (svårt att direkt överföra förstås) hamnade nivån på 40.000 kr/mån (vid 54.000 vara alla mervärden med mer lön borta);

    http://ericsecher.blogspot.com/2011/06/den-perfekta-lonen.html

    Att vi ändå fortsätter sträva ? Ja, det kan man undra över. Grupptryck (sociala varelser jämför sig med varandra) och reklam ligger kanske bra till som förklaring ?

    Tips, om du inte redan läst: " Den rastlösa välfärdsmänniskan " av moderate (snararare konservative) Staffan Burenstam - Linder ? (1969)

    Säger som du, exemplet med lejonet var inte så lyckat :-)

    Eric

    SvaraRadera
  20. Att man fortfarande ska behöva tjata runt, runt med folk som inte kan erkänna att oändlig tillväxt i en ändlig värld är omöjlig.
    Men nu har vi passerat den punkt på kurvan när oljeproduktionen inte kan ökas längre vilket innebär att perioden av ekonomisk tillväxt är förbi globalt sett. Sambandet ökad oljeförbrukning - ökad tillväxt är stenhårt.
    Vi sitter alltså i en bil som kört fast och hänger på underredet och försöker desperat köra vidare genom att gasa hårdare och hårdare tills motorn skär ihop.
    Istället för att lugnt gå ur och börja ta oss fram på andra sätt.

    SvaraRadera
  21. Freddy. Bra liknelse, bättre än lejonet ...

    SvaraRadera
  22. Alf Hornborg har skrivit en artikel i tidningen Kollega (sid 56) som knyter an till Thomas B:s resonemang angående människans tekniska innovationsförmåga.
    Några korta utdrag: Föreställningen om att mänskligheten globalt kan sätta sin tilltro till ”tekniska framsteg” är lika grundmurad idag som för tvåhundra år sedan, när européer började experimentera med fossilbränsledriven industriteknik..., och Vi fortsätter att lösa teknikprylsamhällets problem med mer teknikprylar..
    Människan uppfinningsrikedom och jordklotets faktiska begränsningar är två helt olika saker oavsett om man är pessimist eller optimist. I nuläget är det just människans uppfinningsförmåga kombinerat med tillväxthybris som äter resurser i en allt snabbare takt. Idag behöver vi 1.5 jordklot för att bära vårt resursutnyttjande (globalt). Trots alla tekniska innovationer ökar resursförbrukningen, det ligger på något sätt i tillväxtens natur. Vi skulle mycket väl kunna växla in vinsterna av den tekniska utvecklingen i till exempel kortare arbetstid men där verkar uppfinningsrikedomen vara slut.

    SvaraRadera
  23. Michael.
    Skulle önska att Hornborgs "Myten om maskinen" blev någon slags obligatorisk litteratur redan i plugget …
    Eric

    SvaraRadera
  24. Om någon orkar fler Hornborg-citat:
    http://ericsecher.blogspot.com/2011/05/myten-om-maskinen.html

    SvaraRadera
  25. Birger.
    Tillväxten och jobben ? Vi går ner i arbetstid, och delar på jobben. Är det så enkelt ?

    SvaraRadera
  26. Ekonomisk tillväxt som ett resultat av någonting:
    För 50 år sedan var ekonomisk tillväxt (ökning av ekonomins storlek) oftast ett resultat av allas strävan att få det lite bättre - fortfarande fanns det en hel del mer eller mindre viktig behov att uppfylla. Inte minst när det gällde gemensamt finansierad välfärd. Ekonomins storlek växte som resultat av människors vilja att skapa ett bättre liv. Trots att vår BNP var lväldigt liten jämfört med dagens nivåer så började kritiska röster höras (Romklubben 1970). Man hade räknemodeller som visade dagens utvecklingen med ganska stor precision. Det var då det.
    Snabb ekonomisk tillväxt som ett primärt mål (eller ett pyramidspels mognadsfas)
    Jakten på ekonomisk tillväxt skär genom hela samhället. Det finns få rum där inte ekonomisk tillväxt efterfrågas. Det är ett primärt mål för politiken, den reella marknaden och finansmarknaden men för oss dödliga. Jobb, pensioner, räntor och löner - och allt det där vi med allt kortare intervall måste ha för att bli lyckliga en stund. .
    I dag står den finansiella makten i stor utsträckning över den politiska. Aktier köps inte för att ge utdelning eller tillföra riskkapital. Aktier paketeras tillsammans med allsköns låtsaspengar till löften. Löften om stora vinster i framtida tillväxt. När vi inte kan hålla hyfsat jämna steg med dessa "löften" om tillväxt kommer piskrappen från den finansiella marknaden att vina. Tillväxten är nu så prioriterad så bankernas får understödja med att skapa köpkraft genom allt större skuldsättning via kreditexpansion. Ökad konsumtion är ledorden - att vara nöjd är ett hot mot systemet.
    Men våra politiker då- de borde väl veta bättre? Många vet men få vill veta. Det kräver sin man eller kvinna att stå emot orkanen från hela den politiska och ekonomiska makten. Så länge den folkliga reaktionen uteblir är det roligare att odla myten om att vi kan öka konsumtionen, expansionen, exploateringen utan att äventyra framtiden bara vi köper det som är lite mindre miljöförstörande och satsar på grön teknik.

    SvaraRadera
  27. Leif,

    Du skriver: - Men våra politiker då- de borde väl veta bättre? Många vet men få vill veta. Det kräver sin man eller kvinna att stå emot orkanen från hela den politiska och ekonomiska makten. Så länge den folkliga reaktionen uteblir är det roligare att odla myten om att vi kan öka konsumtionen.

    Birger avlslutar, denna den "tusende" krönikan på samma tema med: - TÄNK SJÄLV, låt ingen annat tänka åt dig. Inte politiker. Inte experter. Inte ens krönikörer.

    Jag tror: Väldigt många tänker själva. Men det är jobbigt, det tar emot, så in i helvete, att gå från tanke till ord och handling, om det innebär att man går emot strömmen. Inte förrän det är tillräckligt många som inte bara tänker, utan också säger och gör, så kan någonting hända.
    Man vet, med förnuftet, vad som är bäst. Och vet att även andra vet, men vågar inte lita på att även de går till ord och handling. Kort sagt; FÅNGARNAS DILEMMA.

    Hur mycken galenskap, nu och förr, kan inte förklaras (bortförklaras ?) med vårt djupt rotade flockbeteende. Som vi ju dessutom, med t.ex 60 miljarder på reklam, uppmuntras att fortsätta med.

    (Vill uppfatta Birgers uteblivna kommentar på flera ställda frågor som en mycket nyttig träning i att inte behöva bli bekräftad, av auktoriteten eller gruppen. TÄNK SJÄLV. Säg själv. Gör själv.)

    Eric

    SvaraRadera
  28. Tack för lästipset, Törnqvist. Slog precis upp artikeln i senaste numret. Och världen känns upp och ner... Det som sägs i tillväxttidningen Kollega, är samma sak om det sk gröna partiet ägnar sig åt att tysta ner... Frågor som Eriksson, Wetterstrand och Fridolin med uppenbar strategi försöker glida ur så ogrönt de förmår i tv och andra media. Gröna grundbultar som Valtersson mfl drivit som frågor som bör skrotas. Istället lyfts de i en tidning som Kollega... Mp:s nya devis är sannerligen steget efter istället för steget före. Och en dag vaknar kanske även Dreborg.

    SvaraRadera
  29. Dålig kvalitét kommer löna sig så länge vi inte har pollutor pays-principen.

    Nu slipper företag och konsumenter på kort sikt den ökade kostnaden som dålig resurshantering innebär.
    Så länge vi inte har koldioxidskatt och högre skatt på naturresurser så kommer det vara lönsamt med slit och släng.

    Hög skatt på koldioxidutsläpp och naturresurser skulle snabbt leda till högre kvalitet, längre livslängd, mer cradle2cradle tänk i produktlivscykeln samt inte minst mer uthyrning och delning av resurser som tjänst istället för försäljning av produkter.

    Utmaningen är att ett ensamt land inte kan göra allt själv. Vi måste åtminstone få med EU på tåget och i en förlängning hela världen.

    Kanske måste moder jord börja ta betalt för luften och allt det som hon har i skafferiet och nu ger bort gratis till oss.

    Ett pris på det som tidigare varit gratis skulle dessutom öka BNP :-)

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.