söndag 26 juni 2011

Framgång

En outtalad lag att organisationens växt blir viktigare än dess innehåll?
Framgångarna för de krafter som inte vill lyfta miljöfrågorna fortsätter. 

I valrörelsen brydde sig partiet som har miljö till sitt varumärke inte om att driva miljöfrågorna, vilket bidrog till att dessa hamnade längre ner på listan över "viktiga frågor för väljarna" än under partiets hela histoira. 

Och nu visar en ny undersökning att miljöfrågan rasat ytterligare. Ändå har det talats om "framgångar för MP". Hur mäts framgångar?

Precis som när man beräknar tillväxten, mätt i BNP, så är det volymerna som räknas, inte innehållet. Med samma logik som gör att de flesta medier rapporterar om framgångar när mängden transporter ökar, försäljning av kläder och skor ökar i landet där garderoberna är överfyllda, elektronikhandeln slår nya rekord i takt med att sopbergen växer så rapporteras om framgångar när MP fått högre opinionssiffror. Som om organisationens fysiska växt var den viktiga, oavsett om den politik man bildats för att driva försvinner från dagordningen.

Reell framgång för Miljöpartiet är förstås när miljö- och resursfrågorna lyfter i en valrörelse, när några faktiska vinster görs i parlamentet mellan valen och när opinionen för ens frågor finns i toppen på listorna över vad medborgarna anser vara viktiga frågor. MP har misslyckats totalt - och det värsta är att det varit partiets strategi att på detta sätt misslyckas.

Genom att sudda ut profilen har man velat gå den lätta vägen för att vinna väljare, man har blivit ett oförargligt parti, lanserat sig som som mittenparti mellan två block som i grunden ser miljöfrågorna som ett hinder för tillväxt- och jobbpolitiken. Inte bara ett meningslöst parti - som drivits mer av enskilda personers intresse av att få titulera sig statsråd och statssekreterare än av vilja att förändra samhället och driva opinionsbildning - utan dessutom ett parti som med sitt varumärke som fond legitimerat ointresset för miljöfrågor och samhällsförändring.

Miljöpartiets fega profil är inte bara tragisk för alla de enskilda miljöpartister som såväl på lokal nivå som på riksnivå gör vad de kan för att verkligen driva grön opininosbildning - den är dessutom mumma för alla de som inte vill se förändring, alla som vill låta ökad konsumtion driva upp tillväxten, alla som gömmer sig för den verklighet som inte bara står i farstun utan nu också knackar på dörren.

Politikerveckan i Almedalen avgör om den nya partiledningen avser vara mer lojal med den gamla partiledningen än med de idéer som låg till grund för bildandet av ett nytt parti för 30 år sedan.

22 kommentarer:

  1. Kanske det egentliga måttet på en framgång är när en tanke blivit en icketanke, det vill säga att frågan blivit så naturlig att debatt är onödig.

    Ingen idag behöver påminnas om miljöfrågorna. Dom har ju på något vis blivit en naturlig del av vårt vardagstänkande.

    Ok, det finns mycket kvar att göra, men ingen kan klaga på människors undermedvetna engagemang.

    Man saknar aldrig segern, men man saknar kampen...

    SvaraRadera
  2. Om vi inte hört fel, kommer Gröna Partiet (GP) att finnas i Almedalen. Huruvida GP ges tillträde till scenen är ovisst.

    SvaraRadera
  3. MP och andra miljöorganisationer har utvecklats till sekteristiska rörelser som lever på att driva känslomässiga engagemang för frågor som är väldigt plottriga i miljösammanhang.

    Ett bra exempel på plotter är när man slår på stora rabiata mediatrumman för massor av varg i Sverige, trots att det djuret inte alls är utrotningshotat i praktiken längre. Det blir ännu mindre trovärdigt när man samtidigt ignorerar man problemet med andra svenska djurarter som verkligen är globalt hotade, både officiellt och i praktiken, exempelvis den Skandinaviska fjällräven och en nordlig art av rapphöna.

    Med den typen av pseudofrågor så skapas hysteriska stämningar som möjligtvis drar till sig anhängare, men som samtidigt skrämmer bort en allmänhet från miljöengagemang i stora viktiga frågor.

    För vilken vanlig sunt tänkande människa vill hamna i sådant sällskap?

    Ungefär det är vad som händer när vanligt folk allt mer struntar i miljöfrågorna och de istället lämnas till en liten fanatisk grupp att hantera, inom och utom riksdagens väggar.

    Jag håller MP och miljörörelserna ansvariga för att gemene man allt mer struntar i den oerhört viktiga miljön!

    SvaraRadera
  4. Verkligheten är den, vilket bland annat Rockström och Wijkman visat i sin nya bok Den stora förnekelsen, att vi som enskilda svenskar släpper ut mer klimatgaser än vi gjort tidigare! Därför är det ohyggligt tragiskt att Gustav Fridolin påstår att vi minskar utsläppen för lite jämfört med hur vi gjorde för några år sedan.

    SvaraRadera
  5. Varför blir det så här? Som gammal aktiv miljöpartist på kummunnivå upplevde jag på ett antal år hur fokus sakta men säkert försköts från gröna ideal till "vi måste visa att vi är trovärdiga, inte sticka ut och absulut inte ställa krav (fast vi var vågmästare)", för att senare bli och sen till "vi måste bevaka våra personliga poster". Jag kände mig totalt ensam med mina gröna ideal i behåll, då ville jag inte vara med längre och drog, ensam är inte stark.

    Makt korumperar verkligen, även inbillad makt. Kan man någonsin komma bort från det här? Om svaret är ja, hur då?

    SvaraRadera
  6. Svar: Ja, genom att Ola går med i GP.

    Glad Sommar!

    SvaraRadera
  7. I väntan på GP:s hemsida, kan man läsa "Trulpens lilla gröna". Det är en rysligt trevlig blogg.

    SvaraRadera
  8. Gröna Partiet är säkert ett ärligt menat initiativ men det kommer med all säkerhet inte att bli tillräckligt trovärdigt i människors ögon, och tillräckligt intressant i mediernas ögon, utan några välkända namn i rullorna och helst i några sorts offentliga roller. Hur nu det går att kombinera med hur man tänkt sig sin organisation etc.
    M.

    SvaraRadera
  9. Det finns ju en mycket viktig anledning till miljöfrågornas minskade vikt bland väljarna. Sedan många år tillbaka har miljöfrågorna tagit steget in i både politik och samhälle, förvaltningar, näringsliv m.m. Under samma tid har miljörörelserna fått mindre betydelse. Sedan kan man naturligtvis diskutera vad som är tillräcklig uppmärksamhet kring miljön, och här vet ju alla att miljöpartiet aldrig blir nöjt och alltid bjuder över. Det skapar ju detta partis existensberättigande, men det får vi leva med.

    SvaraRadera
  10. Kommunekologen har förståelse för att miljö- och klimatfrågan inte finns med på listan över viktigaste frågor eftersom miljöpolitiken ligger i alla andra frågor. Men det gör väl ekonomisk politik också? och arbetsmarknadspolitik? etc etc...
    Med den logiken skall inga frågor alls ligga högt på listan...
    Dalin

    SvaraRadera
  11. Själva grejen med miljöpartiet enligt min mening var att man måste vara en spjutspets, någon som hela tiden tänjer på det etablerade och visar på nästa steg och nästa och nästa osv. När en sak blivit accepterad och upptagen i den allmäna ordningen eller det allmäna medvetandet är det dags att gå vidare, provocera, visa på nya möjligheter och dra, dra och dra ännu mer. När man slutar dra för att man vill bli mer accepterad, mer etablerad, få mer röster och mer makt då har man förlorat loppet.

    SvaraRadera
  12. Desillusionerad gräsrotsön juni 26, 10:17:00 em

    Miljöpartiet i Almedalen.

    Miljöpartiet inleder Almedalsveckan och har alla möjligheter att sätta nivån. Ställa de svåra frågorna, de kloka frågorna, kräva svar och skapa opinion. Vara rösten för djur, natur och det ekologiska systemet, för kommande generationer och för världens alla människor. Att rakryggat stå upp för ett alternativ i det grå töcken av icke-politik som präglar Sverige idag. Tänk om diskussionen i dagspressen för ett bra tag framöver skulle handla om Miljöpartiets politik och visioner, inte om blockens tiondelsförändringar i väljaropinionen!

    Men hur kommer det att bli då?
    Troligtvis kommer näringslivets miljöalibi-företrädare och miljörörelsens lagom/vänta och se-falang att frottera sig i glansen av Fridolin & Co. Luttrade gräsrötter kommer stå utanför stugan i den bistra vinternatten och titta in genom fönstret när nya mål och inriktningar klubbas fast. Har dom tur kommer dom kanske till och med att bli underrättade om vilka åsikter partiet har efteråt.
    För en sak är säker för Nya Miljöpartiet. Vi har gott om tid, teknikutvecklingen är med oss och den ekonomiska tillväxten är god. Alla tecken som behövs för att lösa klimatfrågan och bli ett folkrörelseparti i mittenfåran! I det läget behöver man inte driva opinion, bara tillfredsställa den. Inte provocera och visionera, bara klappa medhårs och vandra den breda medelvägen rakt fram.

    SvaraRadera
  13. Dina bilder är nästan alltid helt fantastiskt väl valda! Ibland funderar jag på om du har en hel bildredaktion till ditt förfogande!
    HB

    SvaraRadera
  14. GP har vad jag vet inte planerat något för Almedalen, men vi som är där kör möjligen någon slags spontan representationsaktivitet. Utrymme lär vi inte få, utan i så fall ta oss.

    SvaraRadera
  15. Som medlem i naturskyddsföreningen tycker jag att det är ett av få ställen där miljöfrågorna drivs framåt. De kämpar för att stärka naturskyddet och miljöskyddet. Miljöjuristerna jobbar hårt för stadsbornas rätt till frisk luft, vargfrågan, stärka strandskyddet. Kort sagt, de är en nagel i ögat för Andreas Carlgren. I MP å andra sidan händer inte mkt.

    SvaraRadera
  16. En ideell rörelse bör arbeta för att göra sig själv överflödig.

    MP anser antagligen att dess önskningar nu finns planterade i samhällsorganen och hos gemene man, varvid partiet kan ägna sig åt annat, t.ex. utgöra födkrok.

    SvaraRadera
  17. Om Gröna Partiet vill vara säker på att TV-kamerorna i Almedalen ska riktas på dess namn, då bör GP använda Greenpeace-metoder.

    - Fixa ett karnevalsliknande upptåg som hörs.

    - Segla fram och åter i hamnen med optimistjolle, där seglet visar en slogan.

    - Någon modig klättrar upp i typ fabriksskorsten och fäster en banderoll.

    - Ett knippe ballonger med GP-äpplet stiger till lämplig höjd över Almedalen (regleras med lina).

    - Bevaka foajéerna till hotell och krogar, där journalisterna finns (och börjar bli pratsamma).

    SvaraRadera
  18. Hoppas att GP inte kräver total följsamhet. Hoppas att det blir tillåtet att vara medlem fast man kanske inte deltar i demonstrationståg för t.ex. homokulturen eller för månggifte. Med högt i tak, kan GP bli riktigt spännande.

    SvaraRadera
  19. Genom uttalandet om "Midsommarens gubbröra" har miljöpartiets nya tjejspråkrör bevisat riktigheten av tolkningen av MP som Manshatarpartiet.

    SvaraRadera
  20. Vem driver bullerfrågan framåt? inte MP i allafall. Buller är ett stort samhällsproblem, och Mauds och Centerns vettlösa vindkraftspropaganda(= klirr i kassan för markägarna) har gjort att många riskerar eller numera bor i ett tivoli av möllor, (och där villavärdet närmar sig 0.) Vem driver på skyddet av skogarna? Den äkade kemikalieanvändningen och nanopartiklar omkring oss. Klimatfrågan i alla ära, men det finns ju andra miljöfrågor också. Vi får hoppas på Åsa Romson.

    SvaraRadera
  21. GP kräver definitivt inte total följsamhet. Däremot krävs det en grön grund för engagemang.

    En beskrivning av äppelträdet som symbol tilltalar åtminstone mig mycket. Det visar symboliskt på att GP är något mer än de traditionella partierna, mer solitt och bärkraftigt och med djupare rötter än såväl rosor som blåklintar.

    Birger konstaterade vid ett tillfälle att äppelträdet är en domesticerad växt. På det svarade jag vildapel och Birger replikerade att vildapelns frukter brukar vara små och sura (vilket är sant). Den utväxlingen tyckte jag var fyndig. :-)

    När det gäller äpplet och trädet så symboliserar lövverket detaljerna och det minst viktiga. Där kommer vi alla att skilja oss åt, mer eller mindre. Stammen och de grova grenarna är vad som är mest intressant, med bärighet på de gemensamma målen och ödesfrågorna.

    Äppelträdet är helt enkelt en fantastisk symbol! :-)

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.