söndag 22 maj 2011

Parentesen är fullgången

Varning för journalistikens tolvtaggare....
Det mest spännande inför valet till språkrör har varit hur medierna, och inte minst de politiska kommentatorerna, skaffat sig en bild av partiet genom att befinna sig i maktens centrum. 

Det är där - kring rikskanslier och en liten Stockhomlsbaserad elit - man har sina källor. Det är där man springer i korridorerna och tror att man får veta hur det ligger till.  

Det är därför man envisats med att meddela att språkrörskampen skulle bli jämn, trots att Mikaela Valtersson aldrig skulle kunnat bli vald, även om hon varit valberedningens förslag. 

När nu den journalistiska eliten misslyckats så totalt i sina bedömningar när det gäller såväl språkrörsval inom MP som valet av ny partiledare i S så vore det ju lovvärt om tolvtaggarna taggade ner och sökte förstå att sanningen inte finns paketerad i några korridorer på bekvämt avstånd i Stockholms innerstad.

När nu de tre som mer än några andra såväl reducerat miljöpartiets sakpolitiska som ideologiska profil - och som dessutom byggt blockpolitikens strategi  - lämnar sina positioner som språkrör resp språkrörskandidat så kan man se slutet på en ganska olycklig parentes. Strategin med blockpolitiken blev ett fiasko - och vi som insåg det omöjliga i projektet redan från början kan glädja oss åt att Gustav Fridolin sågar det med fotknölarna. 

Vi som med både sorg och förvåning sett hur partiets hjärtefrågor tonats ner kan med viss förtröstan konstatera att den som symboliserat detta mer än de flesta - Mikaela - blev rejält akterseglad av, den för de flesta kongressdelegater ganska okända, Åsa Romson. Åsas bästa vapen var Mikaelas kampanjstab som hela tiden agerat totalt kontraproduktivt, men det näst bästa var alla de - för gröna hjärtan främmande - symboler som den senaste åren kladdats fast på den på många sätt kompetenta Mikaela.

När nu blockpolitikens arkitekter lämnat ledningen avslutas således en parentes i MP:s historia. Rent formellt har parentesen varit framgångsrik räknat i drygt två procentenheters högre valresultat än någonsin tidigare och i antalet medlemmar - i praktiken har resultatet faktiskt varit magert. Rent av skrämmande magert - vilket bevisas av något så groteskt som att partiet inte ens lyckades lyfta miljö- och klimatfrågan inför det senaste valet.

Mona Sahlin blev utkastad från sitt parti efter blockfiaskot, vilket påpekas av Göran Eriksson (SvD), men språkrör behövs inte drabbas av den sortens interna debatter eftersom de ändå roterar ut. Jag hade själv glädjen att rotera ut innan det blev försent...:-)

Genom sitt ointresse för att lyfta klimat- och andra miljöfrågor i valet har partiet faktiskt legitimerat mediernas ointresse för klimatfrågan. Nu gäller det att den nya ledningen inte reducerar vår tids stora ödesfråga till en fråga om att lägga ny räls och bygga nya klimatsmarta bostäder - det räcker inte. Ett grönt parti måste ha modet att berätta det som nästan alla egentligen vet: vi konsumerar upp vår planet, vårt sätt att jaga ekonomiskt tillväxt sker på planetens bekostnad.

När till och med en moderat biståndsminister kan säga det, så borde väl rimligen också nya gröna språkrör kunna tala klartext. Och Gustav Fridolin är faktiskt medlem i nätverket STEG 3, något som förpliktigar eftersom nätverkets nyckelmening är: "Vi anser att det är hög tid att på ett öppet och ödmjukt sätt se över vår inställning till produktion, konsumtion, arbete och tillväxt."

Parentesen är fullgången, med en ny ledning kan partiet definitivt avsluta den misslyckade blockstrategin. Man kan nu vidga perspektiven, fördjupa analysen och förklara pratet om mittenparti med att mitten i svensk politik inför valet 2014 skall vara politiskt modigt grön. Inte att MP skall vara ett mittenparti i den nuvarande sörjan inklämt mellan två block som kör på samma motorväg mot samma mål, utan att den gamla sörjan skall få börja förhålla sig till den gröna idén om miljön, människan och livet.

Då, och först då, börjar MP åter fylla en reell funktion i svensk politik som är större än att vara reducerad till en formell maktpjäs där andra sätter dagordningen och där målet är större än att bli statsråd med uppgift att administrera en utveckling som styrs av andra och som går stick i stäv med partiets program och ideologi.

Det är alltid tragiskt när begreppet realpolitik reduceras till att gälla "vad är politiskt möjligt just nu" (vilket bland annat DN gör idag) än att förstå realpolitik som något som behövs göras med tanke på det vi faktiskt vet om jordens tillstånd. Med DN:s inställning till begreppet realpolitik är sådant som murens fall och revolutionen i Egypten något orealistiskt.

För övrigt: Grattis Gustav och Åsa! Ni har ett uppdrag där det gäller att balansera mellan innanförskap och utanförskap, mellan politiskt hantverk och visioner. Er främsta uppgift borde vara att visa vad verklig realpolitik innebär.

18 kommentarer:

  1. "Genom sitt ointresse för att lyfta klimat- och miljöfrågorna"

    Anser inte du att klimatfrågan är en miljöfråga?

    Carl

    SvaraRadera
  2. Carl: Jovisst, annars hade jag skrivit "klimatfrågorna och miljöfrågorna". Men jag kan ändra till något tydligare om du vill...

    SvaraRadera
  3. I mp:s stadgar står: Språkrörens uppgift är att företräda partiet och föra ut dess åsikter.
    Och i begynnelsen tror jag att språkrören såg det som sin uppgift att föra ut partiets åsikter och inte sina egna. Vad vi fick med Maria och Peter var medieanpassade snackpolitiker som också drev sin egna agendor. Och nu pratar man i TV om vilka frågor de nya rören kommer att driva. Idag fungerar språkrören som partiledare och inte som de språkrör för partiets kollektiva vilja som de borde.

    SvaraRadera
  4. Tack för Dagens Text, Birger! Den är fint formulerad och säger just det som en grön själ känner.

    Tack till 07:54 för påpekandet att rören inte ska vara partiledare!

    De är väl egentligen brevbärare, kurirer, mellan partiet och omvärlden. Därför kan man undra, i vad mån det är skillnad om ett rör heter Åsa eller Maria, om inte hela styrelsen byts ut samtidigt.

    Gt

    SvaraRadera
  5. 07:54 - Visst är det som du säger, visst skall språkrör föra ut partiets politik, inte driva egna agendor. MEN, även om språkrören lever upp till detta, vilket de flesta språkrör nog försökt hålla sig till, finns ett mycket stort utrymme att såväl betona olika delar av partiprogrammet som att formulera hur man framför partiets beslutade politik. Lägg till det att det dyker upp massor med frågor hela tiden där partiprogrammet inte ger exakta svar. Bara i riksdagens parlamentariska hantverk dyker det upp tusentals att-satser som riksdagsledamöter etc måste ta hänsyn till, och där partiprogrammet inte alltid har ett givet svar.

    SvaraRadera
  6. Jo, jag förstår att när man är uppe i det så måste man göra egna tolkningar av partiets vilja, skillnaden är väl om man börjar göra det utifrån egna intressen eller värderingar och inte de man företräder. MP var väl tänkt som ett mer direktdemokratiskt parti?

    Egentligen borde vi välja personer till riksdagen och inte partier, det skulle vara ärligare.

    Alternativt ha ett webbaserat politiskt system där alla medborgare kunde rösta dagligen i varje fråga.

    eller ännu bättre ett samhälle mer självtillräckligt på den lokala nivån så att vi inte behöver vare sig riksdag eller kung....

    /7:54

    SvaraRadera
  7. Grattis Birger! Kongressen körde över partistyrelse och riksdagsgrupp och har slagit fast att det INTE räcker med ny teknik utan att konsumtions- och tillväxtsamhället måste ifrågasättas.

    SvaraRadera
  8. Jg är så evinnerligt trött på dessa teknikpartister som tom slutat att ifrågasätta tekniken, struntar i miljöbalken och försiktighetsprincipen vad det gäller tex den elektromagnetiska strålningen. Hela frågan har nu lämnat MP till förmån för alla dem som älskar sin mobil, Iphone etc. Jag skäms över den vändning detta tagit i ett miljöparti. Hoppas Åsa har en sund uppfattning som baserar sig på kunskap.

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  9. Jag läser med stor behållning din blogg.
    Du tar ofta upp djuren i din blogg, vilket glädjer mig mycket. Jag tycker dock att solidariteten med djur är en av frågor som Mp numera allt för sällan står upp för. Det verkar vara ett område som slipats ner/bort.
    Vill tacka dig för att du står upp för den viktiga frågan!

    SvaraRadera
  10. Åsas kongresstal var en härlig sak, det finns hopp om mp! Birger, är du på väg tillbaka när nu parentesen är över?

    SvaraRadera
  11. Fridolins återkommande repliker om räls och miljonprogram samt fotbollsliknelsen känns som mycket tunna och slitna klyschor. Har svårt att se honom som antändare av gröna hjärtan. Till det krävs ideologisk förankring.

    SvaraRadera
  12. Fridolinskan är idag Sveriges farligaste politiker efter att herr Bodström åkte ut med badvattnet hos Sossarna. Fullständigt maktgalen och beredd att ändra sina åsikter i vilken riktning som helst. Som tur är så fortsätter ju MP att spotta ur sig den ena knäppa iden (vita tak, inflationsfritt samhälle, jägarna får inte bedriva viltvård osv osv ) efter den andra och sociala media plockar upp den fallna manteln av granskande journalistik efter att MP blivit gullebarnet nummer ett hos de gamla rödvinsvänsterjournalisterna. Inte chans i helvetet att MP kommer i regeringsställning då Svenskar alltid gynnat regeringsduglighet vilket var borgarnas akilleshäl under 40 år.

    SvaraRadera
  13. Hur gör vi nu då, Birger, när MP (förhoppningsvis) återgår till den gröna agendan? Ska vi, om så sker, be att få bli medlemmar igen? Hur gör du?

    "Följa John"

    SvaraRadera
  14. Efter att ha lyssnat på den strålande Åsa Romsons jungfrutal som rör, blir man ju alldeles salig av framtidstro. Märkligt förresten så lik hon är företrädaren, nästan som syskon.

    Men Åsas budskap är ett annat, eftersom hennes ord är dockningsbara med partiets forna idéer.

    Att de båda fäller vackra uttalanden om varandra, ska man nog inte ta så allvarligt. Det hör till retoriken, att låtsas som om man bara fortsätter där den förra slutade. I själva verket lär vi snart få beskåda en omläggning av MP:s politik.

    Faran med en återgång till det gröna spåret är väl, att alla de nya medlemmar som strömmade till, pga att MP kom att utgöra en (roligare) variant av ett sosseparti, att dessa kommer att fly.

    Då uppstår frågan, om vi, som innan dess flydde av motsatt anledning, är så många att vår repatriering till MP kommer att fylla deras platser.

    Men vi är inte där än. Nu kommer vardagen, där kongressens underbara ord ska sättas på prov.

    SvaraRadera
  15. Så dagdrönaren samlar fortfarande en trogen skara följare, intressant. Man slutar aldrig att förvånas om mänsklighetens tillkortakommanden.

    SvaraRadera
  16. Ja, Birger, Gustav är med i Steg 3, och i dagens DN står att läsa att Åsa har ingen mindre än Elin Wägner som förebild! Det du! :-)

    Jag har inte hunnit lyssna på Gustavs tal ännu, men Åsas var så grönt att jag fick gåshud! Till skillnad från dig tror jag inte att Åsa vann för att Mikaelas fanclub varit klantig eller för att Mikaela fått ogröna symboler "fastkladdade" på sig. Jag tror att Åsa vann för att hon anses både grön och kompetent, alltså väldigt mycket av egen kraft. Jag tillhör själv dem som hoppades på just detta språkrörspar långt innan någon av dem ens kandiderat.

    Men du, inte är väl Åsa Romson okänd för kongressdelegaterna? Möjligen för de där tolvtaggarna!

    SvaraRadera
  17. Som ett viktigt komplement till allt vackert som här har sagts om MP-kongressen, rekommenderas å det livligaste ett besök på Joakim Pihlstrand Trulps hemsida "Trulpens lilla gröna".

    SvaraRadera
  18. Kerstin D: Jag tror nog att Åsa varit ganska okänd för de flesta miljöpartister i landet, kravet att få någon annan till språkrör än Mikaela har varit starkt i partiet. Det vet var och en som har kontakt med gröna i hela landet. Ju mer man lärt känna Åsa ju starkare har säkert förtroendet blivit och hennes tal var ju lysande, bättre än något av de kongresstal som de avgående har hållit. Åsa verkar förstå att man måste ta med sig åtminstone delar av den gröna själen in i partiet, något som tyvärr försvunnit i takt med att den gamla partiledningen, för att fullfölja sin strategi, frångått. Man har helt enkelt kört ett eget race, struntat i kongressbeslut och partiprogram. Typexempel var väl att även årets kongress tog beslut, som gick stick i stäv med vad den partiledningen ägnat sig åt, när det gäller vinstsyfte i skolor.

    Följa John: Jag brukade avsluta tal med att påpeka att man inte skall lita på politiker som uppmanar människor att rösta på dem med orden "Lita på mig". Politiker bör uppmana väljare att istället tänka själva.

    Personligen känner jag mig ganska tillfreds med att inte vara med i något politiskt parti alls. Men visst upplever jag att MP tycks vara på väg tillbaka till en linje som jag uppskattar. Nästan på varje punkt där jag har offentligt kritiserat partiets ledning har kongressen tagit goda beslut, vilket givetvis gläder mig.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.