söndag 6 mars 2011

Söndagsskola för tillväxttroende: Del 4.

 De tre första delarna finns här.
 
Utan ekonomisk tillväxt går det åt helvete.  Det är budskapet vi får höra i nästan alla sammanhang. Det hävdas så ofta att det har blivit en naturlig del av den världsbild vi har. Trots att evig exponentiell tillväxt är, som jag redovisat i tidigare delar, en orimlighet i längden. 

Att förändra en bild av verkligheten, eller en bild av vad som är möjligt, är aldrig lätt innan det plötsligt bara inträffar.  Vi lever alla med förställningar och fördomar. Rädslor och förnekanden. Det är en del av att vara människa. På gott och ont. Förmodligen har evolutionen ”ansett” att det varit något gott, något som främjat överlevnad.  Hjärnan fungerar som den gör, vill spara energi och tycker att det kan vara rationellt att sortera, rangordna och värna fördomar och föreställningar. 

Det lär vara en överlevnadsstrategi att ibland förneka känslor, även om det inte borde vara det i den bästa av världar. Men förnekelse är inte bara något som rör vårt känsloliv. Förnekelsens tillfälliga sötma lever även inom vetenskapen. God vetenskap söker visserligen alltid någon sorts sanning och är alltid öppen för att pröva tidigare ställningstagande eller rent av att söka till synes omöjliga lösningar. Upptäckten av grafén, som gav nobelpris 2010, är exempel på något som bryter mot det vi känner som vardagligt förnuft. Det bröt förresten också mot fundament i vad de flesta av oss – även forskare - trodde ens var möjligt.

Thomas Kuhns paradigmskifte
 Det finns drag inom den vetenskapliga världen som medför att man genom att acceptera modeller för hur världen fungerar också tenderar att förneka sådant som kränker den invanda modellen. Om inte annat så på grund av den ena eller andra varianten av politisk eller ekonomisk styrning.  Även vetenskapen är en del av sin omgivning. Denna omgivning kan vara religiöst, humanistiskt eller till exempel ekonomistiskt betingad. Alla samhällen lever med sin världsbild, sin modell av verkligheten.

Om allt fler fakta börjar bli besvärande för att upprätthålla trovärdigheten i den dominerande modellen så växer så småningom en ny fram. Eller, för att tala med Thomas Kuhn, ett nytt paradigm växer fram. En vetenskaplig revolution uppstår. Och sedan uppmanas, eller uppmuntras, den vetenskapliga sfären att studera och granska detaljer i den nya modellen istället för den gamla. Uppmaningar kan komma från den politiska sfären och uppmuntran från den ekonomiska sfären. Och över alltihop ligger den nya dominerande normbildningen, vilken må vara ekonomisk, politiskt eller religiös. Man är utsatt för grupptryck.

Att byta verklighetsbild kan ta lång tid. Det tog nästan 200 år för den kopernikanska modellen att ersätta den ptolemaiska, och långt in på 1700-talet arbetade åtskilliga vetenskapsmän utifrån en världsbild som om Newtons naturlagar inte existerade.  För att inte tala om hur länge läkare vägrade att acceptera glasögon som medel att förbättra synförmågan – man lät till och med meddela att glasögon var något mystiskt, något nästan ogudaktigt. Men i botten låg självbevarelsedrift och egenintresse.  Man vill hel enkelt inte bli av med möjligheten att tillverka och sälja olika former av ögondroppar.

Dolda bilder
Den starkaste normen i vår tid är onekligen tillväxtnormen. Den uppfattas som stående över alla andra normer.  Den omfattas av både höger och vänster, grönt och grått, rött och blått.

Tillväxtmodellen behandlas och respekteras som om den utgör någon form av naturlag för hur samhällen i utveckling fungerar. Sådant oroar mig. Man förnekar inte bara sådant som är djupt bekymmersamt - kopplingen mellan tillväxt och förbrukning av naturresurser, miljö och klimat - utan man vägrar ens att se rena rama orimligheter. Kritiker möts av den klassiska kedjan som kommit att kallas Fyra F: Förlöjliga, förtala, förneka och förhala.

Förnekelsens kraft visas kanske bäst av att nya världsbilder som växer fram inte ens behöver bygga på nya kunskaper utan bara på att man uppfattar gammal kunskap på ett nytt sätt. Ett sätt att beskriva detta kan vara hur man upplever ”dolda bilder”, som man ibland hittar i barntidningar. Först tittar man på en bild som helt tydligt föreställer ett träd och en flod - så uppmanas man att hitta något annat också: en dold bild. Så småningom ser man att trädets krona bildar ett lamm och att det istället för en forsande flod finns ett barn som sover. Påstår någon att lammet och barnet finns där, innan man själv upptäckt det, låter man sig knappast övertygas. Men när man väl själv sett det begriper man inte varför man inte såg den när man först tittade på bilden.  

Ofta påpekade exempel på detta är hur vi under åren sett på skillnaden mellan djur och människa. Jag fick lära mig i skolan att det som skiljde djur från människa var att människor kan använda redskap. Sedan dess har forskare sett mycket som man inte sett tidigare, trots att man haft det framför ögonen.  En av de senaste ridåerna som fallit är när man plötsligt sett att även djur kan känna empati, vilket man naturligtvis hade kunnat konstatera för länge sedan om man bara tittat noga efter sådant man inte sökt att finna.  Nämligen efter något som låg utanför den världsbild vi levt med, och där människan satts i centrum på samma sätt som en gång Jorden satts i centrum av universum.  

Kritiken av tillväxtmodellen har pågått länge, i olika smala stråk av underströmmar, från både vänster och höger. Till slut kommer modellen att rämna, eftersom den, i enlighet med den exponentiella tillväxtens inneboende logik, är en omöjlighet.  Frågan är bara i vilket skick planeten och dess livsformer då är i. 
(Fortsättningen nästa söndag).

Den hittills publicerade texten - del 1 - 4 - finns samlad i sin helhet här.

21 kommentarer:

  1. Tack för fyra F. Kan nog både ge tröst, och inge mod.
    När man känner sig förlöjligad, förtalad, förnekad och sidsteppad.
    Men i ett individualistiskt samhälle finns möjligheten att många, ovetande om varandra, känner samma sak. Och plötsligt blir det uppenbarat. Ingenting, ingenting, och sen allt. Som i arabvärlden.
    Eric

    SvaraRadera
  2. Bara en kommentar?
    Tänkte, det är nog Eric.

    Och, vem var det!

    SvaraRadera
  3. Det kan ta lång tid att byta verklighetsbild. När det gäller tillväxtlåsningen finns det som bekant inte utrymme för någon 200-årsprocess. I stället får vi hoppas på någon slags "tipping point" när det gäller en förändring av verklighetsuppfattningen. Kanske nästa eller näst-nästa finanskris, indirekt utlöst av oljepriser, matuppror eller något annat symtom av grundproblemet. Om inte den tillväxtkritiska debatten - problembeskrivningen, visionen om framtididen och kunskapen - blir bredare dessförinnan finns det en uppenbar risk:
    Den politiska och ekonomiska makten kommer att ha tolkningsföreträde och alltför enkelt sprida egna förklaringsmodeller om grundorsaken till t ex kravaller, hunger, ekonomisk och ekologisk kollaps, väpnade konflikter o.s.v . utan att grundorsaken; tillväxtekonomins strukturella systemfel inte finns med på kartan t. ex. genom att tolka eller skylla :
    - Finansiella bubblor och lånekaruseller som girighet och bankernas omoral
    - Länders ekonomiska problem som oansvarighet
    - Miljömässiga tillkortakommanden som andras försummelser .
    - Hunger och svält som ett resultat av låg tillväxt även utanför det aktuella länderna
    - Uppror mot diktatorer som enbart längtan efter demokrati.
    - Miljöproblem som ett resultat av för låg tillväxt för att ge pengar till gröna satsningar osv.
    Därför är du Birger, men också alla andra modiga och kämpar på gräsrotsnivå väldigt viktiga för att både lyfta upp debatten i media och rikspolitiken och sprida den på gräsrotsnivå.
    Det absolut största ansvaret och den moraliska skyldigheten har förstås våra ledande politiker - i synnerhet de gröna.

    SvaraRadera
  4. Neoliberal Agendasön mars 06, 03:39:00 em

    Birger, det är ingen som tror att tillväxten kommer kunna fortsätta i evighet (i bemärkelsen till universum stelnar till). Du sparkar på en halmgubbe där.

    Däremot har jag svårt att se att tillväxten skulle göra att vi får det sämre. Det är bara titta runt i världen. Det är i länder med högst BNP/capita, dvs de med mycket tillväxt historiskt, som medellivslängden är som högst. Det är också där miljöförstöring är liten. Jämför avgasnivåerna i Stockholm med valfri storstad i något u-land, dvs där man haft liten tillväxt historiskt. Var har man mest reningsfilter för utsläppen? I länder med hög tillväxt (rika) eller de med låg tillväxt osv.

    Tillväxt innebär bara att vi kan produceras saker effektivare. Det är inget fel med det. Det betyder inte att vi kan ha miljöavgifter för farliga utsläpp.

    Du tänker grumligt. Din modell av världen är för enkel, man kan vara för både tillväxt och en god miljö.

    SvaraRadera
  5. Neoliberal Agenda har gått i Birgers fälla. Förmodligen utan att se det. I tidigare avsnitt har Birger elegant redan punkterat allt det NA skriver.

    NA:s åsikter kommer att framstå som alltmer mossiga för alltfler.
    Swess

    SvaraRadera
  6. Neoliberal Agendasön mars 06, 04:16:00 em

    Och blickar vi in i framtiden, säg tre till fyra årtionden, så kommer det mesta vi talar om ändå bli irrelevant.

    Infomationsteknologin har en exponentiell tillväxt sen över 100 år. Exempel, Moores lag som säger antalet transistorer på en integrerad krets fördubblas varannat år. Det har gällt i över 50 år. Innan dess hade vi elektronrör osv.

    Det innebär att det inom 10 år kommer det finnas datorkapacitet att simulera en mänsklig hjärna. Lägg sen på 10 år av forskning och ökad datorkapacitet så kommer det runt 2030 finnas maskintelligens i paritet med människan. Några år till och de kommer vara överlägsna oss och därmed kunna konstruera maskiner som är ännu mer intelligenta. Tankearbete som idag utförs av människor kommer kunna göras av maskiner, snabbare och snabbare för varje år. Maskinerna kommer dessutom kunna kommunicera med varandra med ljusets hastighet. Tillväxten kommer explodera. Världen kommer förändras så som vi känner den. Om det blir på gott eller ont återstår att se. Kan vi tygla kraften kan vi nog räkna med evigt liv. Går det sämre så kanske blir vi som ras kanske utrotade.

    Det kanske låter som science fiction, men jag kom ihåg hur man på 80-talet sa att en dator aldrig skulle kunna slå en riktigt duktig schackspelare. 15-20 år senare spöade IBMs Deep Blue Kasparov. För någon månad sen slog IBMs Watson de amerikanska stormästarna i Jeopardy. Något som nästan ingen trodde skulle vara möjligt för 15 år sedan.

    Det kommer att fortsätta.

    SvaraRadera
  7. Neoliberal agenda. "Det kommer att fortsätta". Tycker du det är ÖNSKVÄRT ? Eller är den frågan irrelevant ?
    (Myten om maskinen av Alf Hornborg - har du läst den ?)
    Eric

    SvaraRadera
  8. Neoliberal Agendasön mars 06, 04:40:00 em

    Jag tror inte det kommer gå att stoppa. Jämför med piratkopiering. Informationsteknologin är global och man kan inte övervaka allt.

    Nej, jag har inte läst boken.

    Om det är önskvärt är svårt att svara på, men med tanke att vår livstid idag är begränsad till ca 80 år och en tekniskt explosion möjliggör medicinska framsteg som vi idag bara kan drömma om så har måste man nog välkomna det.

    SvaraRadera
  9. Neoliberal Agenda: Jamen allt det är är ju också redan sagt och punkterat! Du mal ju om från början ideligen!
    Swess

    SvaraRadera
  10. Neoliberal Agendasön mars 06, 05:20:00 em

    Swess, tala gärna ur skägget.

    Jag har läst vad Birger har skrivit tidigare. Om det är något i det jag skriver du tycker är felaktigt så får du ta gärna upp det och förklara varför.

    Att bara säga att det jag skriver är punkterat leder liksom ingenstans.

    SvaraRadera
  11. Doktor Eric.

    Om du har möjlighet, så lyssna på Kropp & Själ tisdag kl 10.03 i SR P1. Repris på kvällen. Det handlar om varför Sverige skiljer sig från resten av världen, vad gäller samarbete mellan olika medicinska filosofier.

    Förlåt mig Birger, för inhoppet, men det kändes brådis. Det handlar om vår hälsa.

    Gt

    SvaraRadera
  12. Vet någon, i vad mån SR & SVT:s programmakare av Ekonomi-ekot och A-ekonomi läser Birgers blogg?

    Det verkar som de inte gör det, för de bara tjatar om "tillväxt", utan den minsta reservation.

    Gt

    SvaraRadera
  13. A-ekonomi skall läggas ner. Trösterikt för några kanske.

    SvaraRadera
  14. NA:s inlägg bekräftar Birgers resonemang om paradigmskiften och dolda bilder.
    NA (och de flesta andra människor) lever med en världsbild som troligtvis var ganska progressiv och omtumlande för ett par hundra år sedan. Nu står den modellen för trygghet och kontinuitet. Allt som kan förklaras inom rådande system antas fortsätta linjärt (eller exponentiellt) i all framtid.
    Men i bakgrunden lurar de tecken, berättelser och sammanhang som påvisar tillväxt- och konsumtionssamhällets orimliga konstruktion.
    Paradigmskiftet har påbörjats.

    SvaraRadera
  15. Schlaugs pedagogiska uppläggning är så himla skickligt gjord för att alla invändningar blir en bekräftelse på det han skrivit. Mycket smart! Klart bättre än att som alla andra börja med klimatfrågan!
    Rolf Z.

    SvaraRadera
  16. Birger, du har fått det hela om bakfoten!

    Du mäter någonting och så får du fram att här har vi att göra med exponentiell tillväxt, och en sådan tillväxt är ju omöjlig i längden, det har du rätt i (och det begriper ju alla). Men sedan begår du ditt grova misstag. Du tror att den här tillväxten återfinns ute i samhället! Det gör den inte!

    Om det sker en exponentiell tillväxt avseende exempelvis ölbackar, då får vi så småningom så många ölbackar att jordens yta inte räcker till och sedan kan vi stapla dem upp till månen och vidare ut i kosmos.

    I verkligheten kommer vi naturligtvis aldrig att få så många ölbackar. Det finns alltså i praktiken gränser för hur många ölbackar vi kan hantera, har nytta av, o.s.v. Visserligen har vi fler ölbackar i dag än vad mina föräldrars föräldrar hade på 50-talet, men jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer till en punkt där ölbackarna både täcker hela jordens yta och sedan fortsätter ut i kosmos.

    Det här resonemanget gäller faktiskt för allting, inte endast för ölbackar.

    Som du vet är den ekonomiska tillväxten hög i Kina. Men det beror på utgångspunkten. Det kommer att dröja ännu många år innan Kina har samma BNP per capita som exempelvis USA. Det som skett i de materiellt utvecklade länderna är att tillväxten gått ner. Det kommer så småningom att visa sig att ekonomisk tillväxt inte längre är så meningsfullt, men där är vi inte än, och framför allt inte i utvecklingsländerna.

    Jag tror således inte att vi behöver vara så rädda som du tycks vara för ekonomisk tillväxt. Det är ju faktiskt som så att mycket behöver växa snabbt just nu, exempelvis vår miljöanpassning på alla områden.

    SvaraRadera
  17. Tony Ekström har du inte fastnat med foten i en ölback nu:-). Exponentiell ekonomisk tillväxt innebär inte att hela jorden blir som Joakim von Ankas kassavalv där vi simmar omkring bland sedlar och mynt.

    Det är inte heller den ekonomiska tillväxten i form av ökade transaktioner mellan konton som är det omedelbara problemet. Det är alla aktiviteter som står i direkt proportion till storleken på ekonomin (BNP) som är problemet. Förbrukning av ändliga naturresurser, ekosystem som havererar, klimatutsläpp o.s.v. Men trots att vi redan med dagens nivåer redan övertrasserar så har vi mentalt och strukturellt fastnat i ett beroende av prioritera ytterligare ekonomisk tillväxt i en naiv och tragisk nivå. Pengars värde backas inte upp av någon guldreserv idag. Värdet bibehålls bara så länge som det finns en trovärdig aktör som kan garantera dess värde oavsett vilken typ av papper dessa pengar eller påstådda värden dessa är tryckta på. Varje finansiellt pappers värde bygger på förväntningar - kortsiktigt när det gäller utdelning men framför allt värdeökningar som skapas genom ännu högre förväntningar (snabb tillväxtökning). Nej inget kan växa till månen. Det, är just det som är problemet, men däremot är vårt naturkapital intecknat upp till månen. Så antingen väntar vi tills vi stå med både med ett ekonomiskt och ekologiskt haveri eller också rättar vi till systemfelet (det gör vi inte genom att pumpa in ännu mer luft-förväntningar som nu sker).

    www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  18. Leif Engström,
    du tycks inte ha förstått ett skvatt av vad jag skrev, så läs gärna en gång till.

    Sedan det här med naturresurserna som enligt dig är på väg att försvinna. Vem hävdade det första gången och när, tror du? Du tillhör tydligen den skara som alltid bekymrar sig för att resurserna skall ta slut och naturen skall kollapsa. Men det är en pessimism som saknar verklighetsgrund.

    SvaraRadera
  19. Jag förstår ungefär vad du vill säga i ditt första inlägg. Vi har samma uppfattning om att dagens totala tillväxttakt inte är hållbar i längden. I nästa steg säger du att det blir en naturlig dämpning när Kina m fl nått en nivå som t ex USA och som du skriver: ”Det kommer så småningom att visa sig att ekonomisk tillväxt inte längre är så meningsfullt”. Det är ändå en bra insikt från dina antaganden d.v.s ditt antagande av att tillväxttakten i USA, Sverige och alla andra rika länder är hållbar ekonomiskt och ekologiskt. Det är den inte.
    Våra länders ekonomier har redan med sina befintliga BNP-siffror ett överuttag som inte är hållbart. Det ekologiska fotavtrycket per person i USA och den övriga rika delen av världen är långt större än vad planeten klarar redan med nuvarande ekonomisk omsättning. Ska vi förbjuda tillväxt för de övriga av världens länder – de som, inte minst av rättviseskäl, behöver ekonomisk tillväxt.
    ”Det kommer så småningom att visa sig att ekonomisk tillväxt inte längre är så meningsfullt”
    Visst kan vi inse men det hjälper inte. Vi har byggt in oss i ett beroende av exponentiell tillväxt.
    Ett beroende som också det ökar i exponentiell takt. Det finns många anledningar till det som skulle kräva en lång utveckling. Ett jordnära exempel är politiska budgetar, våra pensionskapital och faktiska pensioner är helt beroende av tillväxt, vi måste ha tillväxt för att skapa nya jobb eftersom den tekniska utvecklingen gör att mer kan produceras på allt kortare tid. För att bibehålla sysselsättningsgraden måste vi konsumera mer och snabbare.
    En sak till Torgny, Om du tycker att ny teknik löser konsumtions problematiken så skickar jag bara ett antal länkar.

    SvaraRadera
  20. 60 % (15 av 24) av jordens ekosystemtjänster är idag överutnyttjade och har dessutom en sjunkande förmåga.

    Den globala biologiska mångfalden har minskat med 30 % på 35 år (1970 – 2005).

    Uppskattningsvis är över 90 % av havens biomassa idag borta.

    Hur kan det här komma sig?

    Torgny, dags att vakna upp. *Beep beep beep*

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.