söndag 20 februari 2011

Söndagsskola: Från tillväxt till utveckling, del 2

 ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.” 
Nationalencyklopedin
Det 1 finns här.
Nationalencyklopedin: Exponentiell tillväxt får orimliga följder.
Ekonomisk tillväxt är ett omsättningsmått. Det betecknar en årlig ökning av vår samlade produktion av varor och tjänster. 

Redan här skär det sig med mångas missuppfattning om vad tillväxt står för. Jag har mött mängder med människor – inte minst retoriskt sinnade politiker - som hävdat att ”utan tillväxt blir vi fattigare” eller ”utan tillväxt stannar utvecklingen”. 
Är tillväxtvännen riktigt retoriskt uppjagad – vilket inte minst kan ske i bloggosfären – så kan det hetta till med utrop som ”vi hamnar i grottorna”.

Men riktigt så enkelt behöver det faktiskt inte vara.  I ordet ”fattig” ligger värderingar – det kan i den ekonomistiska världen ibland kokas ner till att vara mindre rik än någon annan – vi älskar ju att jämföra oss med andra. Det är en del av det sociala spelet. Och bonusbrickorna är oftast sakerna vi omger oss med. Det är så normen ser ut. 

Ibland kan vi vara fattiga fast vi är materiellt rika, hög hastighet genom livet kan upplevas som att leva ett fattigt liv. Vi kan vara socialt, kulturellt och, om ni så vill, andligt fattiga trots ett liv i materiell rikedom.  

Det var lättare förr, när nästan alla hade en gemensam definition av begreppet fattig: dålig bostad, hunger, inte pengar till barnens skola… Precis allt det som våra föräldrar och morföräldrar tampats med i Sverige.  Det var en envis kamp som gett oss den goda grund, inte minst materiellt god grund, som vi nu kan ta avstamp från för att gå vidare. Den envisa kampen gick hand i hand med ekonomisk tillväxt.  Frågan är om det är ekonomisk tillväxt som tar oss vidare till nästa steg på utvecklingstrappan eller om vi befinner oss i  skede där andra lösningar är både önskvärda och nödvändiga.


Utan tillväxt stannar utvecklingen
Utan tillväxt stannar utvecklingen, hävdas det ofta. Det vill säga utan snabbare och bredare ström genom samhället av varor och tjänster, så stannar utvecklingen. Jag anser att en sådan ståndpunkt gränsar till det djupt antiintellektuella.

I åtskilliga materiellt fattiga länder kan det naturligtvis beskrivas på det enkla sättet - utan tillväxt stannar utvecklingen - precis som det kunnat göras i vårt land under många decennier. Men vad som är utveckling – i dess goda betydelse - i ett redan materiellt rikt land kan onekligen diskuteras.  Och bör diskuteras. Är det utveckling att konsumera fler alltmer kortlivade varor? Är det utveckling att pendla längre och längre avstånd? Är det utveckling att få mindre tid i vardagen för sina barn? Är det utveckling att ha som målsättning att skapa jobb?

Javisst är det en utveckling i någon sorts betydelse. Något utvecklas ju.  Men frågan är i vilken riktning. Frågan är om det är en god utveckling, en önskvärd utveckling eller bara en linjär fortsättning på det som varit. Frågan är om just "ekonomisk utveckling", i dess vanligen förekommande mening, verkligen är det optimala utvecklingssceneriet.  Frågan är om det istället inte gäller att finna någon sorts balans mellan sociala, kulturella och ekonomiska värden.

Vi behöver förresten inte ens rent penningekonomiskt bli fattigare i år än vi var förra året om ekonomin ”bara” skulle vara lika stor i år som förra året – inte om vi är lika många som delar på den tillgängliga ekonomiska volymen. Trots att det i sådana fall skulle råda så kallad nolltillväxt.  Och trots att konsumtionen kanske inte heller skulle öka. Men det vore falskt att förneka att det skulle uppstå både störningar och problem i längden - vi har ju byggt upp system, strukturer och normer som bygger på en organisering av samhället som är djupt förknippad med den tillväxt vi levt med under så många år.

Det finns dock skäl att i all ödmjukhet anta att det är mycket få människor i vårt land som skulle hävda att vi var fattiga på 80-talet – men det må vara en annan fråga.  Jag är inte heller så övertygad om att det skulle råda brist på skor, kläder och möbler i våra hem om ekonomin stannade av ett ögonblick. 

Att tala om tillväxt är problematiskt. För det är inte säkert att alla har klart för sig på vilka matematiska grunder begreppet ekonomisk tillväxt vilar.  ”Det är klart vi ska ha tillväxt”, är en vanlig reaktion från ryggmärgen. För de flesta är tillväxt i vardagslivet nämligen en fråga om att något växer på ett fysiskt eller kanske linjärt sätt. Barnet växer. Tomatplantorna växer.   Men hade barnet växt enligt principerna för ekonomisk tillväxt då hade vi varit starkt oroade.  Och hade tomatplantan växt enligt samma princip hade växthuset sprängts innan sommaren var över.

Jag kan, när jag hör debatten om tillväxt, få för mig att kritiken av hur skolan misslyckats med att förmedla kunskaper i matematik är fullt berättigad.  Och politiker och ekonomer utnyttjar gärna dessa brister för att inte komplicera tillvaron. Dessutom är det så att hjärnan har en fäbless för att sortera in både begrepp och föreställningar i enkla fack av vi eller dom, gott eller ont och rätt eller fel. Och att vi tror på ekonomisk  tillväxt är, enligt rådande norm, gott och rätt

Att bryta mönster, tänka nytt är besvärligt. Jag vet, så många gånger jag velat behålla uppfattningar av rent nostalgiska skäl…  

Den bistra matematiken
Vad finns det då för grundvarianter av tillväxt? Jo, man brukar tala om fysisk (biologisk) tillväxt, linjär tillväxt och exponentiell tillväxt.  Det är den sistnämnda som utgör modell för hur vi beräknar ekonomisk tillväxt. Vad skiljer då dessa varianter åt?

Fysiskt, eller biologiskt, tillväxt innebär att växa på det sätt som människor, djur och växter gör. Vi växer fort under den första delen av våra liv, sedan saktar vi ner och vid dryga 20 år så stannar människans fysiska tillväxt. Men bara den fysiska. Ur ett annat perspektiv växer vi betydligt längre då vi utvecklas socialt, kulturellt och intellektuellt. 

Det linjära sättet att växa kan innebära att till exempel produktionen av pappersmassa ökar med 2000 ton per år. Sker detta i tio år så är det en reell ökning, men i nyhetsflödet kommer det troligen beskrivas som att tillväxten minskar eftersom den procentuella ökningstakten är mindre i slutet av tidsperioden än i början.  

Exponentiell tillväxt innebär att om ekonomin växer med 3 % per år så har tillväxten efter tio år inte varit 30 % utan närmare 34 %, eftersom nästa års tillväxt är lite större än året före. Den reella volymen i tillväxten blir alltså större och större för varje år som går. Vilket kanske kan uppfattas som harmlöst för den som inte älskar matematik. Gör man det så blir man bekymrad. Av rena överlevnadsinstinkter.

När ekonomijournalisterna jublar över att vi har 4 procents tillväxt så kan det låta fullt rimligt även om man ser det i ett längre perspektiv. I många länder är det också fullt rimligt - och mycket önskvärt även för en tillväxtkritiker. Materiellt fattiga länder behöver tillväxt. Det måste sägas gång på gång. Och det kommer, som jag ska ta upp senare, att få konsekvenser för oss som lever i den rika delen av världen. Vi måste nämligen släppa vår fastnaglade uppfattning om att ju mer överflöd vi har på bordet, ju fler smulor ramlar ner till de fattiga. Den tesen medför nämligen konsekvenser som är problematiska.

När ekonomijournalisten jublar över att vi har 4 procents tillväxt - för att inte tala om hur stolt finansministern är - ska man veta att 4 procents tillväxt i sin förlängning innebär en fördubblad ekonomisk volym på 18 år. En fyrdubblad på 36 år. En åttadubblad på 54 år. Efter 90 år är den  32 gånger större, efter 108 år 1024 gånger större och efter 504 år 268 435 456 gånger större.

Det är detta som utgör exponentiell tillväxt.  Det är detta som den ekonomiska tillväxtens vänner på fullt allvar anser är önskvärt, nödvändigt och möjligt.

Om de slår upp Nationalencyklopedin så kommer de att finna följande text: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.” 
(Fortsättning nästa söndag.)

30 kommentarer:

  1. Fortsätt med detta! Jättespännande!

    SvaraRadera
  2. Fast man måste väl ta in inflationen i detta sammanhang. Och veta den verkliga inflationen till skillnad från den myndigheterna utger. tex togs olja bort från Inflationsberäkningarna 2004, och på SCB s hesida ser jag att enbart kallhyra beräknas i KPI sedan 2010. Lkadant är det i USA. Se här vad Göran Högberg skriver:

    "USA INFLATION?
    KPI december 0,5%
    Producentpriser 1,1%
    Exportpriser 0,6%

    Mellan 6% till 13,2% i årstakt.

    Samtidigt har mjuka råvaror stigit 38% senaste 12 månaderna. Vanliga CRB råvaruindex med 31% och oljepriset med 26% (OBS, samtliga siffror i dollar).

    Dessa prisuppgångar har myndigheterna lyckats mörka. Men myndigheter är ju myndigheter som vi vet och myndigheter måste beté sig som myndigheter annars vore de ingen myndighet."

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  3. Det här är lysande. MP behöver en broschyr om detta i stil med de andra Schlyter skrivit:

    http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=142921

    Skulle du kunna slå dina påsar ihop med Schlyter som ju brukar få loss pengar via EU för att trycka upp dylika?

    Om det inte är på gång att bli en bok - vilket så klart är önskvärt!

    SvaraRadera
  4. För nytillkomna.

    Rulla ner till rubriken Äldre mäns diskreta charm, och besök kommentarfältet!

    I slutet där, har Gunvor G Ericson svarat på dagens tema och på våra kommentarer om hennes agerande i tillväxtfrågan.

    SvaraRadera
  5. När MP från början fördömde tillväxten, varför i herrans namn har då senare tiders miljöpartister börjat nyttja detta (inom den gröna kulturen) negativt laddade ord i sin argumentation, när de ändå inte menar tillväxt?

    Det är ju som att BE om splittring!

    SvaraRadera
  6. Roligt att du inte bara utgår från klimatfrågan utan har ett annat perspektiv. Men jag tillåter mig anta att du kommer att sammanlänka tillväxtfrågan med klimatförändringarna i kommande delar. Jag ser fram mot nästa del!!
    RvB

    SvaraRadera
  7. Hoppas alla Birger-fan föreslår denna folkbildare till årets Sommarpratare... vet att vi kämpat förgäves i många år, men någon gång ska vi väl lyckas...

    här hittar ni formulär:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4327530

    SvaraRadera
  8. Ser fram emot boken!!

    Tack för länk, har nu nominerat Birger.

    /Matte- och Birger-fan.

    SvaraRadera
  9. Omsättnignsmått, suck...

    BNP är värdet av allt som skapas under ett år. Tillväxt är en ökning av detta.

    Skulle man i stället mäta omsättning skulle siffran bli enorm, rent astronomisk, eftersom alla finansiella transaktioner skulle räknas med.

    /Starvid

    SvaraRadera
  10. Starvid, suck! BNP har faktiskt inte med värdet att göra utan är ett mått på omsättningen av tjänster och varor.

    SvaraRadera
  11. Det är strunt! Global BNP är ungefär 50 000 miljarder dollar, grovt avrundat. Samtidigt är omsättningen på bara valutamarknaderna ungefär 4000 miljarder dollar om dagen.

    You do the math.

    /Starvid

    SvaraRadera
  12. www.sprakforsvaret.se

    SvaraRadera
  13. När GGE talar om tillväxt, så menar hon nog inte det vi gröna fundisar tror. Hon menar bara att det rör sig om partiell sådan.

    En utbyggd järnväg är ju faktiskt en tillväxt -av just järnvägen. Samtidigt minskas massbilismen i motsvarande grad, då heter det "frånväxt" eller?

    SvaraRadera
  14. Starvid, du tycks inte läsa vad det står utan haka upp dig på vad du tror att det står. BNP är ett mått på omsättningen av varor och tjänster, ju större omsättning ju större tillväxt. För att tydliggöra: om du omsätter tjugo kalsingar per år (köper, använder och kastar) så har värdet av dina kalsingar inte tjugodubblats vid året slut men omsättningen av varna har varit hög vilket gynnar tillväxten. så enkelt är det och på det sättet utgör BNP ett omsättningsmått. Det är ju så Birger argumenterar, vilket är helt korrekt.
    Suck igen.

    SvaraRadera
  15. @16:25 är det inte vi som är realos? Det är väl de som fortfarande tror på tillväxt som måste komma upp med bevis på hur det är möjligt i verkligheten?

    Jag hänger fortfarande inte med på vad GGE menar med tillväxt. Om hon menar något annat än den tillväxt som Birger kritiserar i dagens, gårdagens och förra söndagens inlägg, varför är det så svårt att förklara detta? Det dunkelt sagda brukar ju oftast vara det dunkelt tänkta. Men jag är beredd till omprövning om hon lyckas förklara trovärdigt vad hon menar...

    SvaraRadera
  16. BNP handlar inte om omsättning, utan om värdeskapande.

    Om jag köper 20 par kalsonger måste dessa ha skapats innan dess, ety man inte kan konsumera det som inte skapats.

    Att skapa 20 par kalsonger är en ekonomisk aktivitet. Har jag sen 5 % ekonomisk tillväxt kommer jag nästa år tillverka 21 par kalsonger, som kan konsumeras av någon annan.

    Om du fortfarande inte förstår definitionen av BNP, bifogar jag den från Wikipedia: Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. [...] Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt.

    [...]

    Det finns tre olika metoder att räkna ut BNP på, av vilka alla ska ge samma resultat i teorin.

    * Utgiftsmetoden - summan av utgifter, vilket går ut på principen att alla produkter har blivit köpta av någon, därför måste värdet av samtliga produkter vara lika med folks totala utgifter till varuinköp.
    * Produktionsmetoden - summan av förädlingsvärden, går ut på att summera produktionen uppdelat på olika sektorer, ofta genom att basera produktionen på uppgifter från företag.
    * Inkomstmetoden - summan av inkomster, går ut på att producenternas inkomster måste vara lika med det slutgiltiga förädlingsvärdet för deras produkter, så BNP räknas ut genom att summera producenternas inkomster.


    /Starvid

    SvaraRadera
  17. Du får ursäkta Birger, men det finns bara en som kan beskriva vad exponentiell tillväxt innebär:

    http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY

    Om Starvid har något att invända så vet jag att Bartlett välkomnar alla matematiskt bevisbara invändningar.

    /Farfar

    SvaraRadera
  18. Är det inte ett konstigt läge vi har hamnat i?
    Det är uppenbart logiskt och fullständigt självklart att exponentiell tillväxt är helt omöjlig över en längre tid. Ändå står vi som hävdar detta i skamvrån och försvarar oss.
    Hur blev det så? Att vi inte låter oss styras av logik och förnuft utan att sagor och mytologiska berättelser bär hela vårt samhälle och vårt sätt att leva.
    Jag så Truman show med Jim Carrey. Kändes overkligt verkligt på något sätt.

    SvaraRadera
  19. Suck än en gångsön feb. 20, 11:32:00 em

    Starvid har kollat Wikipedia, men han tycks inte förstå att det inte finns någon reell motsättning i det Schlaug skriver och det han skriver men att Schlaug ger en annan bild av vad det handlar om, en bra bild som får oss att tänka efter. Bilden visar att det är omsättningen av varor och tjänster, det vill säga flödet, som beräknas. Helt riktigt. Att detta sedan beräknas på olika sätt är en helt annat sak. Ta dig en funderare till, Starvid!

    SvaraRadera
  20. Starvid! Läs inte bara mening 1, utan också mening 2. Dom hör liksom ihop...:-)

    SvaraRadera
  21. Anonym 20:46

    GGE använder ordet tillväxt i den meningen, att en höjning av de fattigaste människornas standard innebär en tillväxt för just dem. Eller att fler kilometer järnvägsspår innebär att just järnvägen har växt till sig. Vilket ju stämmer.

    Detta balanseras av att de rika får maka åt sig, att massbilismen krymper osv.

    Det är nog den sortens tillväxt GGE menar, annars vore hon inte miljöpartist. Ty MP:s legitimitet ligger ju i, att stoppa den totala tillväxten i i-länder, men gärna öka den i u-länder tills nöden där är hävd.

    Vi rör oss alltså med två skilda betydelser av ordet, vilket skapar ideliga missförstånd och splittring, helt i onödan. Vi borde hitta på ett annat ord för GGE:s tillväxt!

    Gt

    SvaraRadera
  22. Du accepterar tillväxt i materiellt fattiga länder, men ej i materiellt rika länder.
    Men tänk nu efter, Birger.
    Det här med rikedom är ju någonting högst relativt, eller hur?
    Dagens Sverige kan betraktas som rikt därför att många andra länder är fattigare. Likaså kan man säga att ett fattigt land betraktas som fattigt därför att andra länder är rikare.
    Skulle Sverige överge sin utvecklingsmodell, d.v.s. hejda den ekonomiska tillväxten, skulle vi efter en tid befinna oss på efterkälken vid en jämförelse med andra länder, d.v.s. Sverige skulle då åter betraktas som ett fattigt land.
    Jag tror inte att de människor som då lever i Sverige finner den nya politiken så särskilt attraktiv.
    Det här problemet ställer i blixtbelysning godtyckligheten i ditt korståg mot den ekonomiska utvecklingen. Det har nämligen i historien funnits många världsförbättrare som framlagt precis samma ”program” och argument som du gör i dag. Även då talade man om att nu räcker det med materiell utveckling och konsumtion eftersom ett sådant liv leder bort från Gud. I stället för Gud talar du nu om social och kulturell rikedom.
    Som tur var fick de här människorna inget inflytande i historien. Det visade sig nämligen att den ekonomiska utvecklingen, som ju inte är något nytt påfund, skapade en mängd värden utöver de rent materiella. Folken avvisade ditt koncept, Birger.
    Den ekonomiska tillväxten för med sig enorma möjligheter, men naturligtvis även sådant som vi både kan och vill vara utan.
    Du talar aldrig om hur det ska gå till att hejda utvecklingen. Det kräver nämligen en ny form av planekonomi. Någon fri marknadsekonomi kan det inte vara tal om. Själv litar jag på människans förnuft. Det går inte att konsumera hur mycket som helst, därmed kommer tillväxten att reglera sig själv, precis som den alltid gjort. Även tillväxtens innehåll kommer att anpassas så att hållbarhet och miljöhänsyn blir rådande.

    SvaraRadera
  23. PeO, tack för kritiskt granskning! Det är alltid bra. I det här fallet missbedömer du vad som händer i den internationella debatten. Det är inte bara jag, här i Sverige, som diskuterar tillväxten rimlighet. Det sker mer större intensitet än på länge i många länder. Och alla får de höra den kritik som du just fällt: om vi i vårt land hanterar politiken så att tillväxten avtar kommer andra länder att springa om oss. Men nu är det alltså så att debatten är internationell. För övrigt var det samma kritik när man i Sverige talade om att införa sociala avgifter 8arbetsgivaravgifter) - det går ju inte bara här... Men, som du vet, är det numera en mycket vanlig företeelse i världen. Alla hade nämligen samma debatt.

    Du är också lite dålig på att läsa vad jag skriver. Om du läst så hade du sett att jag mer eller mindre hyllar hur människors strävan efter bättre liv lett fram till en utveckling där goda bostäder, livsmedel till alla, möjligheter till utbildning och god materiell standard skapats. Människor har slitet för att skapa bättre liv för sig och sina barn. Man ville ha utveckling.

    Nu står vi på den plattform som generationer har skapat - och bör precis som dem ställa oss frågan: vad vill vi med utvecklingen, vad är en god utveckling. Och nu är kanske svaret inte detsamma som då. Nu är kanske svaret att utveckling är mer fri tid, mer kultur, mer social närvaro, mindre stress. Allt sådant som inte utgör motor för tillväxten. Det vill säga utveckling och tillväxt går inte längre på samma självklara sätt hand i hand.

    Du skriver att jag vill hejda utvecklingen. Men det är ju inte det jag vill. Jag vill diskutera vad som är en god utveckling. Jag vill diskutera vad som är en utveckling som stärker människors livkvalitet och växande. Och tro det eller inte: det kanske är människans förnuft som utgör skäl till att hon inte väljer att titta bakåt för att hitta lösningar för framtiden.

    Du skriver också att tillväxten reglerar sig själv, och att den alltid gjort det. Du tycks nästan tro på ödet. Mycket lite talar för att tillväxtens innehåll kommer att anpassas till hållbarhet och miljöförutsättningar - åtminstone inte i den takt som är nödvändigt. Även för tjänstetillväxten finns för övrigt en begränsande faktor: tiden.

    SvaraRadera
  24. Det finns ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt och livskvalitet. Tvärtom har livskvaliteten bland människor ökat enormt med den ekonomiska utvecklingen. Du erkänner ju detta själv när du medger att ekonomisk tillväxt varit nödvändig och ännu är nödvändig i stora delar av världen. Du tror däremot inte på fortsatta förbättringar av livskvaliteten om den ekonomiska tillväxten ska fortsätta. Det gör jag. Mer fri tid, mer kultur, mer social närvaro och mindre stress kräver också resurser för att förverkligas, precis som allting annat som förverkligats genom den ekonomiska utvecklingen. Dessutom vet jag att om den ekonomiska utvecklingen hejdas, om så bara för något eller några år, resulterar detta genast i negativa följder för många människor. Det som byggts upp under lång tid kan då raseras väldigt snabbt.

    Den internationella debatten är, liksom debatten i Sverige, knappast intensiv. Deltagarna är få, naiva och uppvisar en förbluffande okunnighet som sträcker sig över stora områden. Detta är illavarslande och jag har frågat mig om detta fenomen hänger samman med en försämrad utbildningskvalitet. Vi börjar glömma hur välstånd och livskvalitet byggs, och då är det oerhört illa. Den (populär)litteratur på området som kommit i Sverige under senare år är undermålig men visar på en sak: det kommer att krävas planekonomiska ansträngningar för att i praktiken genomföra de idéer som är i ropet inom dessa kretsar. Man kommer med andra ord att ge sig på själva kärnan av de välståndsskapande krafterna, nämligen den fria marknaden, som också är en förutsättning för demokrati. Det är knappast att förvåna att många i dag talar om totalitarism med gröna förtecken.

    SvaraRadera
  25. Hej Birger. Bra och viktiga synvinklar. Men - i kommande avsnitt i serien, please, glöm inte exponentialfunktionen ränta på ränta, samt själva skapelseproceduren av pengar. Pengarna har sin givna plats i tillväxtresonemangen.

    Vill vi ha ett hållbart samhälle kan vi inte längre låta privata banker "skapa" alla våra betalningsmedel.

    Penningmängden i nuvarande system är som en organism som andas in och andas ut. Våra pengar skapas som lån till privatbanker, och våra pengar försvinner när vi betalar tillbaka lånet. Det är i själva verket samhällets behov av betalningsmedel (som skapas av bankerna vid utlåning) som pga ränta är den egentliga grundorsaken till det exponentiella tillväxtkravet på BNP.

    Ränta är ränta och lån är lån. Räntan kan inte skapas ur tomma intet i bankens bokföring på samma sätt som ett lån kan. För att återbetalning av lån skall fungera borde räntan s a s "finnas tillgänglig" i ekonomin. Problemet är att det gör den inte, räntor har aldrig någonsin skapats specifikt. Eftersom alla våra pengar ständigt skapas enbart som lån, så fattas det i varje givet ögonblick pengar till betalning av räntor. Vilket i sin tur betyder att våra samhällen måste låna mer och mer i all oändlighet för att täcka upp för räntorna. Lånar vi inte mer och mer blir det kreditförluster, bankkriser, konkurser, arbetslöshet, etc.

    Det är ett sjukt system och har alltid varit ett sjukt system - även på 50,60, 70 och 80-talet, fastän vi kanske inte märkte så mycket av det då. Antingen är det exponentiell låneexpansion eller ekonomisk kris. Det finns inget mitt emellan, det finns inget lagom, det finns ingen möjlighet till linjär tillväxt, det finns ingen hållbar tillväxt.

    Birger, du vill omdefiniera ordet utveckling, och jag håller fullständigt med dig. Men samtidigt sitter vi alltså fast i en ond spiral. Hur gärna vi än vill vrida av tillväxtkranen så kan vi inte det eftersom detta ögonblickligen resulterar i ekonomisk kris: Vi kan inte löpande betala tillbaka alla våra lån med räntapåränta om vi inte har exponentiell tillväxt i BNP så att den totala lånevolymen samtidigt kan växa.

    Politiker måste alltså komplettera alla idéer om hållbar utveckling med en plan hur vi samtidigt skall reformera penningsystemet, annars faller alla de goda intentionerna ganska per omgående pladask till marken.

    /Peter B

    SvaraRadera
  26. Tack för de orden Peter B. Att pengar skapas som räntebärande skulder är svårt att inse, men ju fler vi är som skriver om det dess bättre. Till slut går det väl upp en talgdank.
    /Farfar

    SvaraRadera
  27. Peter B! Jodå, naturligtvis ska jag skriva en del om detta längre fram i inläggen på bloggen - vilket är utkast till som skall bli en bok som utkommer 2012. En hemsida med texterna öppnar vecka tio, så man kan läsa i mer sammanhängande form.

    SvaraRadera
  28. Tack för det, den boken kommer att bli något i hästväg fruktansvärt bra, det är jag övertygad om.

    Hälsn till dig också farfar

    /Peter B

    SvaraRadera
  29. Beräkning av BNP och tillväxt är inte relevant längre.

    Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Det bygger på att det är människor som har lön och får betalt för det de gör.
    I dagens värld med alla robotar, datorer och automatiska maskiner på alla sätt, tillverkas många varor och tjänster utan att någon får någon lön för det. Datorerna och robotarna är våra slavar. Om vi dessutom använder flödande förnyelsebara energier som sol, vind, vattenkraft och jordvärme som vi inte behöver betala för, så har vi inte heller några utgifter för energin.

    Hur beräknas BNP idag? Hur räknar man om en fabrik ökar produktionen med 10%, samtidigt som de minskar personalen med 10%, men de får samma intäkter som året före för att priset per produkt har sänkts. Ökar fabrikens bidrag till bruttonationalprodukten för att produktionen har ökat? Eller minskar den för att lönekostnaden har minskat? Eller är det nolltillväxt för att intäkterna inte har ökat?

    Jag menar att de gamla måttstockarna inte längre är användbara och därför tämligen meningslösa att mäta med.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.