onsdag 16 februari 2011

Bäst-före-datum...

Fyll påsen med begreppet ekonomisk tillväxt istället!
Idag är det kampanj för att man inte ska kasta så mycket mat i onödan, att man ska inse att bäst-före-datum inte är det samma som sista förbrukningsdag. Konsumentföreningen i Stockholm avslöjar att 62 procent inte vet skillnad på bäst före och sista förbrukningdag.

Det finns någon sorts tragik i att detta skall behöva påpekas. Men, det är klart, ju längre bort från den reella verkligheten vi kommer ju mer söker vi trygghet i siffror - det må vara bäst-före-datum  för mjölken eller siffror på bankkonton. 

Och så kastar vi gladeligen, bara i Sverige, cirkus 1 miljon ton kött, grönsaker och mejerivaror i soporna.  Uppmanade av bland annat Uppdrag Granskning...

Det här med att lita på siffror får mig att tänka på hur förbannad jag var när jämförelsepriser infördes på mat. Jag, som ung och radikal, skrev ilskna insändare, och fick stöd av konservativa äldre tanter i högerpartiets  - moderaterna hade varubeteckning på den tiden - borg på Östermalm.  Det var kluvet.

Men jag hävdar fortfarande att jämförelseprisernas införande var ytterligare ett tragiskt tecken på att det är volymer som räknas. Vad kostar ett kilo korv jämfört med ett annat kilo korv. Vad kostar 500 gram lingonsylt jämfört med en annan burk med 500 gram lingonsylt. Billigast volym vinner, är tanken. Det luktar som det sämsta hos socialdemokratin, skrev jag i en debattartikel på den tiden då det begav sig. Innehållets kvalitet betyder mindre än volymen.

Resultatet lät inte vänta på sig: ju mer vi tittade på jämförelsepriset ju mer sörja blev det i korven, och ju färre lingon blev det i sylten.

Denna vurm för volymer har kanske med vår västerländska vurm för det mätbara att göra. Newton får väl anses vara en ofrivillig bov i dramat, han fick oss att tro att allt kan beskrivas som materia som kan mätas matematiskt - mätstickan blev en värdemätare, vågen blev en värdemätare och vi lärde oss att eliminera livets kvaliteter från de kvantiterer de ingår i.

Ur detta sätt att tänka ramlade nationalekonomins vurm för volymbegrepp, en tragedi som slutat med att målet för varje politiker är att pumpa upp de ekonomiska volymerna mätt som flöden genom samhället. Vi begravde våra hjärtan och hjärnor i den intellektuella förvirring som utgörs av det kvantitativa mätbara begreppet ekonomisk tillväxt.

Just begreppet ekonomisk tillväxt har haft sitt bäst-före-datum. Till skillnad från mjölken samstämmer detta datum med det datum som borde vara sista förbrukningsdag.

6 kommentarer:

  1. Snyggt skrivet, Birger!

    Och, det är väl just det som är risken. Här sitter vi, ett gäng visionärer (med all respekt för Birger och hans politiska gärning) som finner gemenskap och för debatt i ett forum för likasinnade. Vi formulerar kloka tankar i snyggt språk och känner att vi minsann vet hur det borde vara.
    Men då och då slås iallafall jag av en hopplöshet, en hopplöshet som infinner sig när man trampar djupare och djupare i samma spår och ropar kloka saker runtomkring sig, medan världen fortsätter bort mot horisonten.
    Vad säger ni, ska jag nöja mig med att leva så gott jag kan, och vi alla var och en, och glädja mig över att jag har funnit min insikt? Eller kan man göra något större av dessa tankar? Hur gör man då?

    SvaraRadera
  2. Den ekonomiska tillväxtens bäst- före-datum finns inte som små röda etiketter på politiska budgethandlingar eller fläskiga prognoser om konsumtionsökningar. Den ekonomiska tillväxtens bäst-före-datum har vi passerat för ett bra tag sedan. Nu tuggar vi vidare på en "tillväxtfärs" vars växande giftkultur inte kommer i närheten av den mediauppmärksamhet som ICA-butikerna fick med sitt i jämförelse, ”harmlösa” fifflande med framflyttade ”bäst-före” –datumar”

    SvaraRadera
  3. Jesper Jäderkvistons feb. 16, 11:58:00 fm

    SÄNK VOLYMEN!

    SvaraRadera
  4. Oj, det här var en helt ny tanke för mig... och då är ändå tänkande en av mina favoritsysslor.

    Tack för en långtgående och radikal kritik av kvantitetsbegreppet och en fingervisning om hur man kan använda det för att formulera nya kritiker av det rådande kapitalistiska systemet.

    Själv använder jag utan att tveka mjölk som gått åtminstone en vecka över b.f.-stämpeln.

    SvaraRadera
  5. Thomas K.

    - Hur gör man då?

    - Man kan börja med att läsa den lilla boken
    Social framtid (Antroposofiska Bokförlaget, Stockholm 1999)

    Gt

    SvaraRadera
  6. Trevligt med ansikten i kommentarfältet. Det livar upp.

    Gt

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.