lördag 18 december 2010

Tillväxt på krita...

Tredje kvartalets BNP-siffror var, enligt en samstämd mediakår, otroligt fina det tredje kvartalet. Med hela 6,9 procent. Vilket innebär drygt 18 miljarder kronor större omfång än samma period förra året. Ju snabbare vi byter ut grejer, kastar och köper nytt ju bättre för tillväxten. Som mäter omsättningen, inte värdet i sig. Att köpa för mycket mat och kasta en fjärdedel bidrar ganska hyggligt till tillväxten det också

Vi konsumerar således riktigt duktigt och snart är det jul då Jesus, Tomten och Tillväxten skall firas i omvänd ordning.

Samtidigt ökar hushållens skulder. Ganska rejält. Med 50 miljarder per kvartal. Skulderna ökar såldes nästan tre gånger så mycket som BNP, konstateras lakoniskt... BNP upp 6,9 procent. Skulderna upp 8,2 procent. Det skuldberg hushållen tar på sig baseras i stor utsträckning på att vi konsumerar på krita. Tillväxten hålls igång genom att vi sätter oss i både ekologisk och penningekonomisk skuld. Det är en spännande tid...

Fast allra mest spännande är det att man nu lyckats få något som vi nästan kan se med blotta ögat att både vara här och där på en gång. Magnus och Brasses "där är där man inte är, här är här där man är" får en ny innebörd... Ni som följt bloggen några år vet med vilken förtjusning jag njuter av kvantfysikens mysterier som får människans tjat - när argumenten inte räcker - om "sunt förnuft" att avslöjas som den floskel det är.

Jag känner liksom personligt ansvar för kvantfysiken...:-). Inte minst eftersom jag hade kvantfysiken (och kaosforskning) som utgångspunkt för mina tal i valrörelsen 1994, när MP tog sig tillbaka till riksdagen igen. Det var ett perfekt sätt att inleda för att få en stökig skolaula att på fem sekunder tystna och bli totalt uppmärksam...

23 kommentarer:

  1. Pleaese, Birger, läs igenom och rätta till texten!

    SvaraRadera
  2. Vilken konstig kommentar här ovan! Inget fel på den texten!

    SvaraRadera
  3. Hähä, den som skrev kommentaren om att "rätta till texten" (vad är fel???) bör nog rätta till sin egen text! Stavningen var inte den bästa!

    SvaraRadera
  4. Kommer osökt att tänka;
    Bankbluffen http://www.bokus.com/bok/9789170375514/bankbluffen/
    och
    Money as debt
    http://ericsecher.blogspot.com/2009/08/money-as-debt.html.
    Det där att få "folk" att tystna, att lyssna - däri ligger den stora utmaningen ??
    Eric

    SvaraRadera
  5. Härlig bild! Jag kan tänka mig den på reklampelarna i svenska städer ...

    Kopplingen till kvantfysiken kändes dock lite långsökt. Vet att du skrivit om detta tidigare, men tyckte inte riktigt att kopplingen kändes helt klockren då heller. Uppenbarligen missar jag något.

    Jocke

    SvaraRadera
  6. Birger menar givetvis, vilket är helt tydligt för oss i Intelligent Union, att ekonomin inte kan befinna sig på två ställen samtidigt.

    Vi har en politik idag i vilken politikerna, i samlad trupp, har tömt skafferiet, ätit sig igenom visthusboden och nu gnager sig vidare ut i världen på kreditkort utställda på svenska skattebetalare.

    MrHappy72
    Intelligent Union

    SvaraRadera
  7. För att citera en känd trubadur. Dom som köper på krita är födda för tidigt.

    SvaraRadera
  8. Vilken trubadur du (för oss som inte kvallat oss för intelligent union ännu?)

    SvaraRadera
  9. Men som jag förutspått tidigare så är det nog sista vintern med gänget vi ser nu.

    När varken vattenledningar eller järnvägsspår fungerar - vad är då vitsen med tillväxt? Vi har ju haft tillväxt nu sedan 1800 frös ihjäl enligt sossarna - varför fungerar ingenting då om allt är så rosa med tillväxtsamhället?

    och tillväxtkramarna huttrar av skrämsel inför att människor ska börja tänka själva och ifrågasätta det självklara, så mycket att de måste garantera sig fortsatt tillväxt - av tillväxtförespråkare:

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8292920.ab

    Om det inte vore så fruktansvärt allvarligt skulle ju faktiskt roas av dödsryckningarna.

    SvaraRadera
  10. Själv tycker jag att det är intressant när politiker kan vara både här och där samtidigt vad gäller klimat och växande ekonomi. I ena andetaget vill man bli en klimatsmart kommun för att i andra andetagt tala om hur kommunens tillväxt ska blomstra än mer, kanske genom mer flyg. Så visst är det spännande tider med både här och där.

    SvaraRadera
  11. Mysteriet om vad jag menar skall nu får sin upplösning... Dagens blogg var som ett Kineregg: tre överraskningar. Innehållet bestod av en fundering över skuldsättningen och dess konkreta samband med tillväxten, det andra helt fristående konstaterandet var att man nu fått något som är så stor så att man kan se det att vara både här och där på en gång. Jag har faktiskt väntat på det, för det är makalöst stort. Tänk dig en liten trampolin som är i båda lägena (upp och nere) på en gång. Det är det man lyckas med.

    Den tredje grejen är den mystifikation som innebär att jag inte alls tänkt mig något samband mellan den första och den andra delen av blogginlägget. Det är kul att ni funderat på det.

    SvaraRadera
  12. På tal om skulder:

    Thomas Hjern:
    Vid millennieskiftet var Orust en lågbelånad kommun med en skuld på under 5.000 kr/inv. Vid utgången av 2013 räknar man med nästan 50.000 kr/inv, vilket gör oss till en av de 10 mest skuldsatta kommunerna i Sverige.

    /Eija

    SvaraRadera
  13. För mig som inte ingår i Intelligen Union var det fullkomligt tydligt att det var två fristående texter. :-)

    SvaraRadera
  14. "Tredje kvartalets BNP-siffror var, enligt en samstämd mediakår, otroligt fina det tredje kvartalet."

    Min fråga: Använder man tredje kvartalets siffror något annat kvartal än det tredje?

    Apropå att rätta till texten lite.

    SvaraRadera
  15. Anonym 18:16 . Ironi som utgick från det som kallas kvartalskapitalism.

    SvaraRadera
  16. Birger, kan du inte ta och förklara lite djupare hur det här med skatt på produktion istället för på arbete fungerar? Hur skulle tjänsteproduktion beskattas? Hur beräknar man ett sjukhus eller en räddningstjänsts produktion?

    Jag tycker att resonemang låter bra, men jag har svårt att förstå hur det skulle fungera i praktiken..?

    SvaraRadera
  17. Tack Birger för hinten om din ironi vad gäller kvartalskapitalism.
    Var lite för dum för fatta det bara.
    18:16

    SvaraRadera
  18. Johan: Problem när man försöker lansera idéer är att så fort man presenterar detaljförslag så blir det debatt om detaljerna och inte om grundidén. När vi i Steg 3 nu vill diskutera tillväxtens problematik så har vi varit noga med att inte samtidigt presentera förslag på lösningar - även om det givetvis finns sådana antydda i dokumenten, men inte detaljerade.

    När det gäller produktionsskatt så kan man tänka sig den på olika sätt, enklast genom en omsättningsskatt, i form av en skatt på just omsättningen. Idag beskattas i princip den del av omsättningen som härrör från formell arbetstid - vilket innebär hårdbeskattning av vård, skola, omsorg, reparation och underhåll. Även vård och räddningstjänst har ju ekonomisk omsättning av sin verksamhet. Jag skulle vilja se en stor utredning, sjösatt av riksdagen, i denna fråga. Utredningen bör svara på frågan: Hur skall en omsättningsskatt och/eller annan form av produktionsskatt utformas. Ungefär på samma sätt som man tillsatte en utredning innan man införde de så kallade arbetsgivaravgifterna, som från början var tänkt som ett försök faktiskt.

    Jag skulle också vilja se motsvarande utredning sjösatt av EU-kommissionen.

    SvaraRadera
  19. Vi måste börja tala om vad som driver tillväxten också - räntan som är fastnaglad i varje existerande slant i samhället. Utan räntan, inget behov av konstant tillväxt.

    Någon nämnde Money as debt ovan. här är den med svensk textning. Faktan presenterad i dessa 5 korta delar är bland det viktigaste man kan lära sig. Kan du inte lägga upp den på din blogg Birger?

    http://www.youtube.com/watch?v=60syRrYTiC8&feature=related

    SvaraRadera
  20. http://www.youtube.com/watch?v=XqJjWe1QeUY

    Grundeinkommen - DER FILM


    /Eija

    SvaraRadera
  21. Hej Birger! Apropå skatt på produktion: i Norge har jag hört att KOMMUNERNA har rätt att ta ut någon slags skatt på produktion.

    Ett kommunalt "produktionsskattesystem" innebär att skattebasen förbättras betydligt i kommuner där värden faktiskt produceras, medan den försämras i kommuner där människor "bara bor" (ex. Täby, Danderyd, Vellinge). En decentraliseringseffekt uppstår, och man slipper diskussionen om den "onödiga" landsbygden/landsorten.

    Inga Robin Hood-skatter behövs, eftersom "de rika kommunerna" egentligen inte är särskilt rika, när man skärskådar deras bidrag till ekonomin.

    Kanske kunde detta vara en modell för nabolandet Sverige?


    Min andra fråga rör hur du ser på sk. Negativ inkomstskatt.

    Negativ inkomstskatt skulle kunna få stöd i betydligt bredare folklager än Medborgarlön. Men samtidigt tycks systemet ha kopplingar till nyliberala tänkare, vilket för mig innebär att varningslampan blinkar.

    Har du några funderingar kring detta?

    SvaraRadera
  22. Neoliberal Agendamån dec. 27, 03:45:00 em

    Birger, kan du inte ta och förklara lite djupare hur det här med skatt på produktion istället för på arbete fungerar?

    Bra fråga. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.