onsdag 15 december 2010

Och så lite raljerande om BNP...

"Om jag blir slagen på munnen, måhända av en besviken ekonom, är det inte osannlikt att några tänder lossnar ur överkäken. För att återställa ordningen skulle tandläkaren ta kanske 10000 kronor. Sveriges bruttonationalprodukt, mätt från användningssidan, skulle öka med lika mycket. Ett litet steg framåt. 

Enligt Brottsförebyggande rådet har antalet misshandelsfall i Sverige ökat med runt 50 procent på tio år. Vad detta kostat i termer av sjukvård- och rehabiliteringskostnader finns det inga tillförlitliga siffror på. Men tveklöst är ju denna utveckling oerhört bra för Sveriges ekonomiska utveckling. Inte många sektorer kan stoltsera med en sådan tillväxt. Inte heller den lynniga Stockholmsbörsen.

På samma sätt kanske vi bör uppmärksamma fiskenäringens osjälviska bidrag till den ekonomiska utvecklingen runt Östersjön. Genom att tillsynes utarma fiskbeståndet, som inte liksom skogen lagerförs i bnp-beräkningarna, har den på bekostnad av framtida intjäningsmöjligheter byggt svenskarnas tidigare osedda välstånd."

Innan tillväxtkramarna kastar sig över tangenterna och skickar mig ilskna mejl så  ska jag bara berätta att det inte är jag som formulerat ovanstående. Det är Jacob Bursell, skribent på SvD. Tyvärr fick hans text inte plats i papperstidningen, utan nådde bara dem som driver omkring på nätet.

Han skrev också: "efter Sveriges rekordhöga tillväxtsiffror är det lätt att tro att politiker, ekonomer, företagsledare och medier alla ser dessa tre bokstäver (bnp) som genvägen till allt – såväl lycka som välfärd."

Om du driver omkring på nätet så hittar du Bursells krönika här. Något i sak nytt tillför den inte, mer än att det som tillväxtkritiker talat om i decennier står nedskrivet av en journalist i just SvD, vars ledarsida sprutat ut sarkasmer mot de som ifrågasatt tillväxtmåttet.

Hur tillväxten mäts kan du kika på i det här lätt berusade inlägget.

16 kommentarer:

  1. Neoliberal Agendaons dec. 15, 09:43:00 fm

    Varför skulle BNP öka?

    De pengar du använder för att betala tandläkarn skulle tas från de pengar du hade tänkt använda för att kakla om badrummet.

    Istället för att kakla om badrummet den här månaden så skjuter du upp konsumtionen till våren, dvs tills då du har sparat undan ytterligare tiotusen.

    SvaraRadera
  2. Kanske vore en låt av "The Drifters" bra som illustration, exempelvis den här:

    http://www.youtube.com/watch?v=gORHxX58Avw

    SvaraRadera
  3. Neoliberal Agenda:
    Problemet är naturligtvis BNP-måttets blindhet när det gäller vilken typ av konsumtion/produktion som i längden bidrar till en ökning av vår välfärd. Och att vårt ekonomiska system kräver en ständig ökning av BNP för att "må bra".

    SvaraRadera
  4. Fortsätter Jacob Bursell på detta vis 2011 är han härmed nominerad till nästa ProVoka-pris.

    SvaraRadera
  5. Neolib...
    Men det mest troliga är väl att folk inte avstår någonting? De går väl både till tandläkaren och kaklar om badrummet? Och köper ny miljöbil, flyger till Asien, IKEA……
    Och det lån som banken glatt förmedlar ökar BNP. Och ett renoverat badrum ökar värdet på huset. Och höga bostadspriser ökar belåningsgraden och skuldsättningen vilket kräver mer arbetade timmar. Och alla dessa ökningar är per definition bra för då ökar BNP.
    Antalet människor på jorden som lever på detta sätt ökar men jordens volym och yta ökar inte.
    Vi väntar med spänning på fortsättningen…

    SvaraRadera
  6. 12.43 Menar du att du provokationen blir större för att det skrivs i SvD ? Han provocerar väl mest sin arbetsgivare, räcker det ? Eller också är det så att det viktigaste är inte vad man säger, utan var och i vilket sammanhang ? Samma budskap på den här sidan provocerar inte lika mycket ?
    En favorit på samma katt-bland-hermelin-tema är Ulrika By (härmed nominerad) på DN, som är notoriskt upprörd över vad modern hets-och vinningsajakt gör med svaga och ustatta - varm, arg och äkta.
    Eric

    SvaraRadera
  7. Jag tror att tillväxtkramarna har avslöjat sig själva denna höst och det vi nu genomlider är faktiskt spiken i kistan. Sista vintern med gänget. Och några försöker nu slurpa i sig slattarna innan vi stänger ned och slänger ut de sena rumlarna.

    Jag talar alltså om tågkaoset. Om det nu går så inibänken bra för svensk ekonomi och tillväxten rusar - men vi ändå inte kan tänka oss att satsa på att rusta upp museijärnvägen som vi hålls med i landet, utan i stället drar tillbaka underhålls- och investeringspengar och lägger dem på motorväg och samtidigt låter befolkningen sitta inlåst ute på fält utan mat och vatten - ja då är det nog tyvärr kört.

    Andra ohållbara system har fallit för mindre uppenbara felslut.

    Uthållighetspris borde ges för att de mest dogmatiska ekonomerna inte ens ids se det bisarra i sina resonemang. Eller vad sägs om den expert - i form av professor i ekonomi - som rådfrågades i riksdagens trafikutskott i torsdags. Nu när Trafikverket får mindre anslag så ger han rådet att räkna på var dessa pengar mest kostnadseffektivit gör nytta.

    Som exempel tog han att fler personer åker på SL-nätet i Sthlm varje dygn än mellan Sthlm och Gbg på ett helt år. Alltså bör man prioritera att röja snö i Sthlm framför övriga landet för att få ut mesta möjliga nytta av de satsade pengarna.

    Inget konstigt med tänkandet, så resonerar man ju på varje annat område i samhället, i synnerhet med regeringens klimatsatsningar. Men om något synliggör tillväxtsamhället sista perversa fas så är det nog den annalkande tågkollapsen. Vad gör det en människa med månadskort mellan Skövde och Falköping om de röjer snö i Sthlm? Med all önskvärd tydlighet visas att vi inte kan vilja ha ett samhälle och hysa dessa ekonomistiska värderingar samtidigt.

    Och jag tror faktiskt att vi alla på något vis är samhällsvarelser.

    Skriv på!

    www.tagupproret.se

    SvaraRadera
  8. den som vill ha ytterligare stöd för det moraliska moraset i vår stackars tid hittar det här:

    http://www.va.se/nyheter/2010/12/14/borg-vill-salja-overskott-av-utslappsratter/


    /Anso

    SvaraRadera
  9. Ja, den ekonomiska disciplinen verkar vara oförmögen att ta fram mått och verktyg för att beskriva en ekonomi i samklang med en mer hållbar utveckling, som inte stirrar sig blind på volymtillväxt och som i någon slags förvriden tro utgår från oändliga resurser. Georgescu Roegens (rumänsk matematiker och ekonom) tillhör ett av undantagen när han jämförde ekonomisk aktivitet i allmänhet med termodynamikens lagar, ja ni vet, det där om entropin i ett slutet system, som översatt till vårt samhälle till slut skapar ett tillstånd av oekonomsik tillväxt. För övrigt verkar skrået mest bestå av tillväxtanhängare, med ena foten planterad i låt-gå rabatten och den andra i det föga naturvetenskapliga antagandet om oändliga naturresurser. Det vore väl på sin plats om den ekonomiska vetenskapen tog fram bättre definitioner, bättre kvantifierbara mått som på något vis kunde leda oss bort från den dårskap som nu präglar "vår" verklighetsbild.

    När jag läser Birger blogg, vilket jag gör med förtjusning, så slår det mig ibland hur naken kejsaren faktiskt är. Och ju fler vi är som påpekar detta desto bättre! Att vanligt folk ännu inte har insett det ohållbara med evig tillväxt må vara dem förlåtet (hör man en osanning tillräckligt många gånger ...) men ekonomerna tycker jag har en del att stå till svars för.

    /Jocke

    SvaraRadera
  10. Jocke.
    "Vanligt folk" kanske har insett, men misstror sin möjligheter att ändra på sakernas tillstånd, kan det vara så ?
    Men om trycket underifrån blir tillräckligt högljutt - civil rörelse, Pro-Voka. OFOG, Annelie, m.fl.. då kanske ?
    Eric

    SvaraRadera
  11. Jocke.
    "Vanligt folk" kanske har insett, men misstror sin möjligheter att ändra på sakernas tillstånd, kan det vara så ?
    Men om trycket underifrån blir tillräckligt högljutt - civil rörelse, Pro-Voka. OFOG, Annelie, m.fl.. då kanske ?
    Eric

    SvaraRadera
  12. "Hur tillväxten mäts kan du kika på i det här lätt berusade inlägget."

    Skriver Birger Schlaug.

    Som väl är har det ingenting med verkligheten att göra.

    SvaraRadera
  13. Nä, helt riktigt. Verkligheten är värre!

    Du kanske skulle ta och titta igenom dessa filmer:
    http://www.chrismartenson.com/

    /CMH

    SvaraRadera
  14. Bra artikel om "BNP-måttets blindhet" (som Bo V Herlin uttrycker det) och något om vad vi kan göra åt det:

    http://www.aftonbladet.se/kultur/article8282889.ab

    Annelie

    SvaraRadera
  15. Jag förstår inte riktigt diskussionen här inne.
    BNP ökar inte för att vi konsumerar mer, utan en ökad komsumtion är en effekt av att vi tjänar mer pengar, vi tjänar mer pengar för att bli produktivare, vi blir produktivare för att vi producerar mer per arbetat timme, vi producerar mer per arbetad timme för att vi har antingen bättre teknik som gör det möjligt, eller större kunskap som gör oss bättre än tidigare. så frågan blir då, vill merparten av er minska den tekniska utvecklingen samt att folk utbildar sig så att vår BNP inte ska öka?

    ALL forskning visar att merparten av tillväxten kommer från just dessa två faktorer, teknisk utveckling och ökat humankapital.
    Hade vi inte haft dessa två faktorer hade vi inte blivit produktivare, och vi hade tjänat lika mycket som tidigare, vilket i sin tur lett till att vi inte kan konsumera mer än tidigare.

    Detta blev aningen ostrukturerat, jag hoppas dock att poängen kommer fram

    SvaraRadera
  16. Robert: Nej, ALL forskning visar inte detta som GRUNDLÄGGANDE anledning till ökad tillväxt. Det är mer sannolikt, jag vågar t o m hävda att så är fallet, att BNP följer bankernas kreditgivning (pengarna som ger underlag för den efterfrågan du nämner). När bankerna injicerar nya krediter i ekonomin så tillförs det syre som krävs att stimulera och/eller framtvinga de faktorer du nämner. Eftersom över 95% av pengarna i vårt samhälle skapas när banker ger lån så är de alla belagda med ränta. Detta innebär att skulderna alltid är större än penningmängden vilket framtvingar nya lån för att betala gamla ränteskulder. Därmed växer penningmängden konstant (i en frodandes ekonomi) och bnp måste hänga med för att inflationsmålet ska kunna hållas. När kreditgivningen minskar eller upphör får vi negativ tillväxt eftersom pengar försvinner från marknaden (bankkredit upphör att existera när den amorteras). Detta beskriver alltså hög- respektive lågkonjunktur.

    Tillväxt är med andra ord inget av gud givet (som vissa, men kanske inte du, verkar tro) utan en effekt av vårt monetära system. Det är även pga. detta fenomen som vår statsskuld, eller vilket annat land som helst dito, aldrig kommer att betalas av. För om den gjorde det skulle vår ekonomi falla samman. Vår statsskuld är nämligen en betydande del av vår gemensamma penningmängd.

    Ingen skuldsättning, minskande penningmängd, ingen tillväxt=arbetslöshet, konkurser, lägre skatteinkomster för staten osv. Ökande skuldsättning, ökande penningmängd, ökande tillväxt= ökad sysselsättning, expanderande företag, mer skattepengar åt staten

    När man förstår detta inser man även bankernas särställning i vårt samhälle gällande makten över marknaderna. De har den direkta kontrollen över huruvida ett land skall frodas eller vara i recession genom sin kreditgivning och allokering av nya pengar. Det yttersta styrmedlen finns hos de demokratiskt oberoende centralbankerna.

    Föreslagen läsning: "Mammons Furstar" och "New paradigm in macro economics" av Richard A Werner

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.