tisdag 5 oktober 2010

Nobelpris för världen...?

Så har då Nobelpriset i medicin gått till Robert Edwards för hans insatser i kampen att skapa barn via provrörsbefruktning. 

Säkert en fantastisk forskarinsats. Jag hörde en läkare uttala sig om hur härligt det var att 4,4 miljoner små barn nu fötts med hjälp av denna teknik. Förra gången jag hörde just det uttrycket - att det var härligt att barn fötts som annars inte skulle födas - var i samband med att en amerikansk kvinna omvänts av en aggressiv religiös abortmotståndare från att ha tänkt göra abort till att istället föda sitt barn. 

Jag får det inte att gå ihop. Världen är full av barn som behöver föräldrar och goda liv. Ändå prioriteras provrörsbefruktning. De flesta av oss är glada för idén om fri abort  - men sedan blir vi glada över att 4,4 miljoner barn fått födas via provrörsbefruktning.

Ibland undrar jag hur det ena dagen både kan vara så viktigt att föda egna barn och så viktigt att satsa på att allt tidigare födda barn överlever -  och den andra dagen så rimligt att abortera foster. Till slut möts förresten  veckoantalet när man kan rädda ett foster och när abort är tillåtet. Då blir etiken komplicerad och värderingar lär få omprövas. Även mina.

Jag är tveksam till om just provrörsbefruktning, som mest kommer till nytta i den materiellt rika delen av världen, vore värt Nobelpriset om man sett till hur världen ser ut. Det finns inte brist på barn. Ett Nobelpris till den som lyckats får fram metoder så att barn till fattiga mödrar inte skulle behöva dö av enkla sjukdomar, hunger och uttorkning hade känts rimligare.

Så plötsligt står jag då där på samma plattform, om än med andra argument, som påven, Vatikanen och den amerikanska religiösa högern och gnölar på valet av nobelpristagare. Ibland känns sällskapet besvärande. Men det får faktiskt inte innebära att man ändrar åsikt. Man kan inte låta bli att vara vegetarian bara för att Hitler var det. Eller att i riksdagen rösta för sin åsikt bara för att den i just det aktuella fallet råkar ha stöd av SD.

Imorgon hoppas jag få kommentera en fysikpristagare som håller på med kvantfysik. Det finns nämligen inget mer fascinerande inom vetenskapen.


PS!
En annan nobelpristagare i medicin var förresten Paul Müller, för upptäckten av DDT. Tanken var att skadeinsekter skulle utrotas. En av dem som reagerade på detta var Elin Wägner, som satt i Svenska Akademien när priset delades ut. Hon hade skrivit Väckarklocka och påtalat hur idiotisk och miljövidrigt det var att jordbruket kemikaliserades på det sättet. Mer om detta skrev jag här.

11 kommentarer:

  1. Intressant inlägg denna gång också. Kärnfrågan, som jag tror du ställt någon gång, är vad som skall betraktas som mitt barn. Måste det vara egna spermier och egna ägg? Vad är det för fel på barn som andra fött? Varför kan inte adoption anses som det mest naturliga?

    En annan kärnfråga är det etiska problem som vi hamnar i när vi lärt oss att rädda livet på foster som är lika gamla som de vi har rätt att abortera. Till skillnad från dig tror jag dock att vi löser det problemet ganska lätt genom att markera vår rätt till valfrihet som övergripande etisk måttstock.
    Ad Vocha

    SvaraRadera
  2. Från "säker källa" inhämtas, att Adolf Hitler höll sig till vegetarisk kost som en kur under en begränsad tid. Detta på inrådan av hans läkare, eftersom Führerns mage var i olag.

    Kvinnan har juridisk rätt att bestämma över det ofödda barnet, oavsett om barnet ska dödas eller födas.

    Men det vore en god idé, att inte
    se saken ur enbart ett föräldraperspektiv ("ska vi skaffa ett barn eller en hund?").

    Man kan ju se det hela även ur barnets synpunkt. Hur gör ett provrörsbarn, om det i vuxen ålder t.ex. vill bedriva forskning efter sina rötter?

    Birgers påpekande, att det finns gott om barn som skulle behöva föräldrar, är viktigt att notera.

    SvaraRadera
  3. Jesper Jäderkvisttis okt. 05, 11:00:00 fm

    Det vore kanske inte så dumt om vi agerade lite med föräldrar åt planeten i sin helhet och inte bara till människobarn.

    Vi får inse att vi även har en skyldighet att låta annat liv existera på bekostnad av människors "livsutrymme" (där är han igen!) nu när vi är drygt 6 miljarder människor, och ökande, på jorden.

    Förresten ge nobelpriset i fysik till president Obama vet jag. Det kan han väl va värd.

    SvaraRadera
  4. Det vore ju fruktansvärt om något land (naturligtvis med undantag för USA) gav kvinnan hela rätten att bestämma om hon vill göra abort. I Europa finns det inte ett enda land som låter kvinnan ta ett sådant beslut, mer än under en begränsad del av graviditeten. Sedan är det självklart förbjudet - barnet lever ju därinne.

    Det jag undrar över är hur länge som vi som värnar natur och miljö ska bejaka så onaturliga företeelser som abort och utsortering av skadade ofödda.

    SvaraRadera
  5. Världen är överbefolkad. Därför är tveksamt att uppmuntra till ännu större befolkning. Försök med råttor har visat att om dom tvingas bo för nära varandra börjar dom slåss.
    Samma har visat sig beträffande människor.

    SvaraRadera
  6. Åter igen bevisas mänsklighetens idioti. Precis som anonym 12:21 skriver så är vi för många, alldeles för många.

    Det finns ingen balans i det som mänskligheten håller på med.

    / Realist

    SvaraRadera
  7. Selektiva födslar, det var mums för de tyska nazzarna det!

    Där skulle man ta fram en frisk och stark befolkning, och därför bejakades abort när ett ofött barn kunde misstänkas bära på något onormalt.

    Hitler ler nog gillande, där han nu vistas, åt vår fosterdiagnostik.

    SvaraRadera
  8. Spegelneuroenens upptäckare italienaren Rizzolatti lär vara en återkommande kandidat till Nobelpriset i medicin. Det hade varit ett bättre val.

    Surputten tänker;
    Tidstypsikt att vi belönar "individuellt förverkligande" framför upptäckter om "solidariskt beteende".

    http://ericsecher.blogspot.com/2010/10/rizzolatti.htm

    Ericl

    SvaraRadera
  9. Ett välkommet inlägg i debatten. Det är enligt min mening sannerligen dubbelmoral att mena att abort är något fantastiskt för att sedan jubla över in vitro fertilisering och att barn blir till. Att sedan veckorna möts då abort kan utföras och barn räddas är skakande. Få verkar vilja kännas vid den etiska problematiken. Lite olustigt dock att du nästan tycks jämföra kristna högern och Vatikanen med Hitler...

    SvaraRadera
  10. Det här är ren sexistisk smörja som bara kan komma från en man helt utan kunskap om sexualpolitik och verkligheten för världens kvinnor.

    Orsaken till överbefolkningen är inte par som får efterlängtade barn. Orsaken till överbefolkningen är en värld där kvinnor tvingas gå igenom graviditeter de inte önskar till följd av att de vägras p-piller och säkra aborter. På grund av män som du - män med makt och som hellre tycker än vet när det kommer till sexualpolitik.

    Med säkra aborter, preventivmedel och fertilitetsbehandlingar för de som önskar skulle vi kunna nå en värld där alla som så vill får bilda familj, utan att någon vare sig hindras eller tvingas att få barn. Helt enkelt en värld där människor har rätt att välja själva.

    Att vara emot en värld där det är upp till individen att välja hur hennes familj ska se ut är en sjuk åsikt. En åsikt som gör att du faktiskt hör hemma där med Vatikanen.

    SvaraRadera
  11. Bästa Feminist: Är det mitt inlägg eller någon kommentar du utslungar ditt förakt mot?

    Eller är du möjligen en religiös abortmotståndare som låtsas vara feminist för att därmed kasta skit på feminismen?

    Jag tror faktiskt det sistnämnda.

    Om inte så kan jag berätta för Feminist att jag bland annat håller föreläsningar om feminismens historia (det vill säga demokratins historia), rösträttsrörelsens framväxt och, inte minst, Elin Wägner.

    Trots detta vill jag nog påpeka att det uppstår ett etiskt problem om - eller rättare sagt när - man kan rädda foster som har en ålder som sammanfaller med vår högst rimliga lagstiftning om när abort är lagligt.

    Ser du inte det problemet så tror jag att du är illa ute vad gäller etik. Du är också illa ute när det gäller gränsdragningar till de uppfattningar som vanligen brukat tillhöra extrema rörelser på högerkanten, vars mål var att inget barn skulle få födas som inte först var kontrollerat, önskat av föräldrar och samhälle.

    Kolla gärna spalten här till vänster och klicka på "Nobelpristagare vill döda dumma barn".

    Orsaken till det du kallar "överbefolkning" - jag använder aldrig det ordet eftersom det bär en fascistisk ton - är i första hand en fråga om sociala trygghetssystem: så länge vi har samhällen där det anses naturligt att familjens barn skall ta hand som de gamla, och risken att barn dör på vägen innan föräldrarna blir gamla, kommer man att vilja ha många barn. Dessa barn är i allra högsta grad önskade - de utgör en sorts livförsäkring inför ålderdomen. Därför är ditt resonemang alltför enkelspårigt.

    Men,d u har givetvis rätt i att religiösa - och/eller kulturella - aspekter på preventivmedel och tidig abort utgör en annan del av det du valt att kalla "överbefolkning". Så ser vi ett helt nät av olika förutsättningar som leder till att världens mest utbredda större, och utrymmeskrävande, art är just människan.

    Det du, Feminist, inte heller tycks fundera över är hur vi ser på frågan "vad är mitt barn?" Jag kan inte annat än anse att "mitt" barn inte behöver vara delskapat av mina gener: "mitt" barn kan vara skapat av vila föräldrar som helst och i begreppet "mitt barn" ligger att jag tar ansvar för det.

    Biologiskt eget eller adopterat spelar ingen roll. Problem är, så här i nyliberalismens kölvatten, att begreppet "jag" - och detta "jags" ego - är så extremt utvecklat att det till och med i ett land med så hög utbildningsnivå som den i Sverige, leder till den mentala uppfattningen att det är finare, bättre och kanske till och med "renare" med ett biologsikt eget barn än ett adopterat.

    Detta är ett biologiskt tänkande så skrämmer mig, ett närmast släktrasistiskt tänkande. När det försvaras av sådan som kallar sig "feminister" blir jag orolig över att små delar av den feministiska rörelsen och extrema högeråsikter ,var för sig, gått varvet tunt och nu tangerar varandra i frågan om "rätten till eget biologiskt barn med släktens gener och rent blod".

    Vad gäller sexualpolitik, som Feminist talar om, så kan vi väl ändå vara överens om att sex och barnafödande inte längre har samma absoluta innebörd. Så den fråga som vi nu diskuterar har inte i första hand med sexualapolitik att göra, utan om etisk politik.

    Du slungar ut att jag inte har någon kunskap om sexualpolitik - vad du grundar det på vet jag inte - men det skulle vara mig främmande att påstå att jag vet att du inte har någon kunskap om etik.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.