måndag 27 september 2010

50 000 jobb har rationaliserats bort under krisen...

Partierna är som strutsar: huvudet i sanden för att inte vilja se.

50 000 jobb rationaliseras bort i svenska industriföretag. 

Det är följden av de investeringar och rationaliseringar man passat på att göra under den s.k. ekonomiska krisen. Det är 10 000 fler jobb än jag för ett år sedan hävdade skulle komma att rationaliseras bort.


Det är inte alls konstigt - i stort sett varje miljard som satsas i näringslivet går ut på att minska mängden arbetstid. Det tycks som om de två blocken - det moderata respektive socialdemokratiska blocket - ser detta som ett hot snarare än som en möjlighet. Man har nämligen den fasta föreställningen att den lagstiftade normalarbetstiden skall förbli 40 timmar per vecka, hur mycket näringslivet än rationaliserar. 

I valrörelsen var det inte något av riksdagspartierna som drev kravet på sänkt arbetstid. Tvärtom kunde man till och med höra gröna politiker prata om hur behovet av arbetskraft skulle öka i framtiden - bland annat genom investeringar i höghastighetståg... Det var beklämmande att höra hur man anpassat sig till Mona Sahlins och Fredrik Reinfeldts gamla världsbild.

  • Pensionsavgångar då? Ja, hälften av 40-talisterna (det av Pär Nuder betecknade köttberget) har redan uppnått pensionsålder. Trots detta är arbetslösheten högre än 8 procent!
  • Tjänstesektorn då? Även den rationaliseras för att ta bort arbetstid - allt fler sköter sina bankärenden själva, beställer resorna själva via nätet, scannar in sina varor på ICA och Konsum... 
  • Nya gröna jobb då? Även gröna jobb rationaliseras, och där de tillkommer ersätter de oftast bara gamla jobb. 
  • Tilläxt då? Kurvorna för tillväxt och antalet jobb följs inte alls åt längre.

Det finns bara en lösning som kan komma tillrätta med att många arbetar så mycket att deras liv slits sönder av stress och "måsten", medan andra slits sönder av den ångest och ekonomiska stress som samhället lägger på dem för att de råkar vara arbetslösa. Lösningen är sänkt normalarbetstid till 30 timmar per vecka. Det innebär, precis som nu, att några kommer att lönearbeta mer än normen och andra mindre - men att låta normen vara densamma idag som under industrisamhällets personalintensiva dagar är absurt. Om inte Reinfeldt kräver att vi skall åka hem och städa varandras hem, bädda varandras sängar och laga varandras middagar förstås. Tvångs-Rut kanske kan vara nåt?

De gröna politiker som inte tog upp frågan i valet begick, enligt min uppfattning, grovt tjänstefel. De partistrateger som vägrat ta i frågan borde förpassas från sina uppdrag fortast möjligt. Öppna fönstren och vädra ut den unkna blockdoften!

37 kommentarer:

  1. http://krugman.blogs.nytimes.com/

    SvaraRadera
  2. Hej Birger!

    Jag har som socialliberal inte krävt en förkortning av "normalarbetstiden" - som jag uppfattat som ett krav att få lika mycket betalt för att göra mindre - men däremot som småbarnsförälder påpekat att om en normalfamilj klarade sej på en heltidslön på 1950-talet borde en mer jämställd normalfamilj idag klara sej på två halvtidslöner. Om pretentionerna dämpas något. Det fackliga kravet på "rätten till heltid" borde, tycker jag, kompletteras med "rätten till halvtid".

    Själv trivdes jag bra med halvtidstjänst som lärare men var helt enkelt tvungen att uppgradera till 100% för att kunna ha råd att vara hemma med senaste barnet ett helt år. Eftersom liberalernas frihetstänkande och vänsterns rättvisetänkande klickar på punkten omsorg om de egna barnen. (Jag är V+KD i en person: jag är för individualiserad föräldraförsäkring i kombination med en rättvis vårdnadslön!).

    Vi har ju redan en god del av det "tvångs-rut" du skisserar - fast beträffande barnomsorgen! Det är tydligen helt Ok att ta hand om små barn, och att det fortfarande mest är kvinnor som gör det - bara det är andras barn (då är det ett samhällsnyttigt arbete, nämligen) och egna (då är man tärande, nämligen).

    SvaraRadera
  3. "...och INTE egna" skulle det stå, förstås.

    SvaraRadera
  4. Min första tanke när jag hörde uppgiften var hur det skall finnas arbete för en växande befolkning?

    SvaraRadera
  5. Visst är det absurt! Och det märkligaste är ändå att medierna tycks haka på politikernas retorik. Att en sänkt arbetstid är en naiv och befängd idé som inte har bärighet i verkligheten. Men det finns ju naturligtvis skäl för oviljan till sänkt arbetstid, och som jag ser det är de tre:

    1. Välfärden bekostas huvudsakligen genom skatt på arbete. Ingen naturlag naturligtvis, men skulle krävas en översyn av skattesystemet.
    2. Vi tappar i konkurenskraft gentemot andra länder. Detta är sant, om vi skall ha bibehållen lön, men det är heller ingen naturlag. Fast sänker vi vår disponibla inkomst sänker vi vår köpkraft och då sänker vi omsättningen (och ev vinst) för våra företag inom den inhemska marknaden.
    3. Befokningen blir allt äldre, allt färre jobbar och ska försörja de som inte jobbar.

    Men, om detta är de huvudsakliga argumenten, varför har det inte kommit fram några seriösa undersökningar som visar på kostnaden för sänkt arbetstid i Sverige? Och framförallt vad som skulle vara dess vinst? Eller finns det några nationalekonomiska uträkningar på detta?

    /Jocke

    SvaraRadera
  6. Tråkigt att inga tar upp kortare arbetstid utan att låsa sig vid 6-timmars arbetsdag. Ett första steg med 37,5 timmars arbetsvecka tror jag är mycket lättare att uppnå.

    Jag började arbeta 1971 och hade då 40 timmars arbetsvecka och 32 semesterdagar. Nu snart 40 år senare är det samma tider, men arbetstiden har ökat för att fika pauser har försvunnit och möten läggs på kvällar och delvis på helger på obetald arbetstid. Nästan inga av mina kollegor har kollektivavtal och vi andra ses med stor ovilja.
    Känns som Centerns önskesarbetsplats…

    SvaraRadera
  7. Visst!

    När ska vi - på allvar! - ta Steg 3?

    SvaraRadera
  8. Birger:

    Var kan man läsa hur arbetstidslagstiftningen ser ut? Som du skriver så arbetar ju en del mer än 40 h/vecka och en del mindre, så det vore intressant att läsa. Ge gärna en direktlänk, alltså mer specifikt än 'riksdagens hemsida' ;)

    Och samma fråga som Jocke 10:45: Finns det några nationalekonomiska uträkningar på detta?

    'bland annat genom investeringar i höghastighetståg...'

    Ja, det är ju inte så att de 120 (?) miljarderna (!) hade investerats någon annanstans om inte staten hade spenderat dem på 'hög'hastighetståg ;)

    Paul Krugman:

    Var det något särskilt du ville ha sagt, eller ville du bara göra reklam för din blogg?

    Jocke 10:45:

    Punkt 2: Förhoppningen är väl att inkomsterna ska vara desamma, fast fördelade på fler personer. Samt att inkomstsänkningen för den enskilde ska vägas upp av skattesänkningar (pga att färre lever på socialbidrag och a-kassa), så att sänkningen i disponibel inkomst blir liten. Huruvida denna förhoppning är rimlig vågar jag inte uttala mig om.

    Punkt 3: Återigen, tanken är väl att det totala antalet arbetade timmar inte ska minska (alltför mycket), genom att fler arbetar, om än kortare tid per person. Och visst skulle antalet sysselsatta öka om arbetstiden sänktes till 30 timmar per vecka, men givetvis är det inte så enkelt som att en sänkning av arbetstiden med 25 % ökar antalet sysselsatta med 33 %.

    SvaraRadera
  9. mac: http://www.av.se/lagochratt/atl/kapitel02.aspx

    Karin: Det är nog ingen, bortsett från Gudrun Schyman, som ens retoriskt driver krav på 6 timmars arbetsdag. Lagstiftningsvägen handlar det ju om veckoarbetstid. Att sänka arbetstiden med någon timme eller så innebär knappast att nya jobb skapas, den sista timmen rationaliseras lätt bort inom många sektorer. Ett större steg ger däremot fler människor möjlighet till arbete.

    Tragiskt är att t ex De gröna inte passade på att skapa opinion för sänkt arbetstid när Alliansen införde jobbavdraget. Hade jag varit rör hade jag försökt få med mig partiet på att kontra med att jobbavdraget skulle utformas så att den som sänkte sin arbetstid fick sänkt skatt så att sänkt arbetstid med 2X timmar gav skattesänkning som medförde att man bara fick reellt sänkt lön med 1X timmar.

    SvaraRadera
  10. Inte tu tal om att båda de politiska blockens företrädare är fullständigt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom.
    Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt.

    När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Det förnyade förtroendet och löften om framtida exponentiell utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering.

    Överdrift? Egentligen inte. På 60- 70-talen när de klassiska pyramidspelen, som också bygger på förtroende, fanns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart gick det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gjorde i ett slag att tillgången på nya spelare/ investerare upphörde. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. En annan lösning vid misstanke om att sammanbrottet närmade sig var naturligt vis att sälja andelarna och investera i säkrare ting (Kina försöker f.n att köpa stora arealer mark i Afrika och Latinamerika m.m.) för sina dollartillgångar). Genom att pyramidspelen fick en ”naturlig död” genom att effekten av den exponentiella tillväxten inte kunde döljas förhindrades människor att investera allt vad de ägde i ”evig” tro på fortsatt tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan upprätthålls på övertid. Det finns förmodligen inte ens idag täckning för de framtida exponentiella utfästelser i form av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m.

    Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra?
    Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar man ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.

    SvaraRadera
  11. Inte tu tal om att båda de politiska blockens företrädare är fullständigt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom.
    Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt.

    När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Det förnyade förtroendet och löften om framtida exponentiell utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering.

    Överdrift? Egentligen inte. På 60- 70-talen när de klassiska pyramidspelen, som också bygger på förtroende, fanns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart gick det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gjorde i ett slag att tillgången på nya spelare/ investerare upphörde. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. En annan lösning vid misstanke om att sammanbrottet närmade sig var naturligt vis att sälja andelarna och investera i säkrare ting (Kina försöker f.n att köpa stora arealer mark i Afrika och Latinamerika m.m.) för sina dollartillgångar). Genom att pyramidspelen fick en ”naturlig död” genom att effekten av den exponentiella tillväxten inte kunde döljas förhindrades människor att investera allt vad de ägde i ”evig” tro på fortsatt tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan upprätthålls på övertid. Det finns förmodligen inte ens idag täckning för de framtida exponentiella utfästelser i form av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m.

    Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra?
    Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.

    Leif Engström "Back in business"
    www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  12. Inte tu tal om att båda de politiska blockens företrädare är direkt eller indirekt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom. Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt. När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Det förnyade förtroendet och löften om framtida exponentiell utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering.
    Överdrift? Egentligen inte. På 60- 70-talen när de klassiska pyramidspelen, som också bygger på förtroende, fanns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart gick det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gjorde i ett slag att tillgången på nya spelare/ investerare upphörde. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. En annan lösning vid misstanke om att sammanbrottet närmade sig var naturligt vis att sälja andelarna och investera i säkrare ting (Kina försöker f.n att köpa stora arealer mark i Afrika och Latinamerika m.m.) för sina dollartillgångar). Genom att pyramidspelen fick en ”naturlig död” genom att effekten av den exponentiella tillväxten inte kunde döljas förhindrades människor att investera allt vad de ägde i ”evig” tro på fortsatt tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan upprätthålls på övertid. Det finns förmodligen inte ens idag täckning för de framtida exponentiella utfästelser i form av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m. Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra?
    Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.

    SvaraRadera
  13. Visst är de politiska blockens företrädare fullständigt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom. Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt. När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Ett förnyat förtroendet och därmed löfte om framtida utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en exponentiell omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering. Överdrift? Egentligen inte. I klassiska pyramidspel, som också bygger på förtroende, finns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart går det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gör i ett slag att tillgången på nya spelare/ och investerare upphör av matematiska skäl. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. Pyramidspelen fick alltså en ”naturlig död” genom effekten av den exponentiella tillväxten. Det räddade många privatekonomier som annars hade investerat allt vad de ägde i en tro på fortsatt evig tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan ska upprätthållas på övertid. Det finns inte ens idag täckning för realisering av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m. Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra? Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.
    Leif www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  14. Visst är de politiska blockens företrädare fullständigt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom. Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt. När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Ett förnyat förtroendet och därmed löfte om framtida utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en exponentiell omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering. Överdrift? Egentligen inte. I klassiska pyramidspel, som också bygger på förtroende, finns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart går det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gör i ett slag att tillgången på nya spelare/ och investerare upphör av matematiska skäl. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. Pyramidspelen fick alltså en ”naturlig död” genom effekten av den exponentiella tillväxten. Det räddade många privatekonomier som annars hade investerat allt vad de ägde i en tro på fortsatt evig tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan ska upprätthållas på övertid. Det finns inte ens idag täckning för realisering av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m. Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra? Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.
    Leif på www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  15. Visst är de politiska blockens företrädare fullständigt medvetna om sprängkraften i frågan om en arbetstidsförkortning och vad det kan innebära att bejaka argumenten som ligger bakom. Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu också från dag till dag, att få etablissemangets, politikerna och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. Anledningen är att det accelererande snabbtåget mot en finansiell och ekologisk (i förening) härdsmälta ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt. När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också de ansvarslösa "pyramidspelarna" nya spelpengar, men också nya spelare i form av själva staterna. Ett förnyat förtroendet och därmed löfte om framtida utdelning i form av förädlat naturkapital - dessutom i en exponentiell omfattning som vid en närmare analys och kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt säker investering. Överdrift? Egentligen inte. I klassiska pyramidspel, som också bygger på förtroende, finns en inbyggd spärr. När pyramidspelet livscykel fått fart går det mycket fort. Den exponentiella tillväxten gör i ett slag att tillgången på nya spelare/ och investerare upphör av matematiska skäl. I en sista flämtande fas köpte en och annan befintlig spelare sina egna andelar eller sålde sina befintliga. Pyramidspelen fick alltså en ”naturlig död” genom effekten av den exponentiella tillväxten. Det räddade många privatekonomier som annars hade investerat allt vad de ägde i en tro på fortsatt evig tillväxt. Likheten är i allra högsta grad relevant. Vårt ekonomiskt – ekologiska pyramidspel har ännu inte nått en ”naturlig död” utan ska upprätthållas på övertid. Det finns inte ens idag täckning för realisering av fordringar, pengar, aktier, finansiella papper m.m. Att i detta läge överhuvudtaget knysta att det ekonomiska och ekologiska pyramidspelet riskerar att haverera kan därför bli självuppfyllande. Alla i etablissemanget, utom gröna ”stollar” bland nationalekonomer, forskare, vissa politiker och fria debattörer lägger locket på. Men vad har nu detta med en arbetstidsförkortning att göra? Ett bejakande av att sakta ner och arbeta mindre tid av ekonomiska och ekologiska hållbarhetsskäl är i princip detsamma som att erkänna att det ekonomiskt- ekologiska pyramidspelet saknar framtida täckning. Hellre skapar ytterligare ”förtroende” genom en illusion av att hjulen ska rulla i takt med de orealistiska förväntningarna.
    Leif www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  16. Till Mac:

    Tack för dina kommentarer.

    1. Om syftet enbart är att omfördela arbete så att den totala inkomsten är densamma kommer naturligtvis köpkraften att vara konstant, eller åtminstone inte minska, men som jag ser det (och Birger också, tror jag) är detta inte det enda skälet, eller ens det starkaste skälet. Av miljöskäl borde vi minska vår köpkraft. Får vi mer tid kan vi utföra arbete som annars måste konsumeras externt, i form av tidsbesparande produkter och tjänster, inte minst mat (hel- och halvfabrikat), samt berg av förpackningar.

    3. Jag är långt ifrån säker på hur stor effekt en sänkning av arbetstiden får i termer av nyanställningar, 10 - 15% kanske vid en minskning med 25%. Men jag håller naturligtvis med dig om det positiva i att dela på arbetet.

    Undrar om det inte är ganska tunnsått vad gäller nationalekonomiska beräknigar. De får vi nog stå för själva ;-)

    /Jocke

    SvaraRadera
  17. Att argumentera för en arbetstidsförkortning är likställt med att bryta kedjan i ett pyramidspel

    Faktum är att det blir allt svårare och svårare, år från år, och nu kanske också från dag till dag, att få etablissemangets, politikernas och näringslivets företrädare att ens dryfta ordet arbetstidsförkortning annat än i negativa termer. En högst trolig anledning är att det accelererande tillväxttåget ”tvingas” öka farten ytterligare för att skapa nytt förtroende i det globala, ekonomiska och ekologiska pyramidspel som pågår för fullt.

    När förtroendet för ”pyramidspelet” började naggas i kanten under finanskrisen lyckades man med nöd och näppe återupprätta en del av det. Paniklösningen gick delvis ut på att låna upp pengar, ofta från medborgarna som vanligtvis stod utanför "pyramidspelet", genom lån i form av statsobligationer. Världens största ekonomier ställde ut i garantier och putsade ytterligare på ett lager kosmetiskt förtroende. Därmed fick också alla befintliga "pyramidspelare" nya spelpengar, men det tillkom också en ny spelare i form staterna själva. Det förnyade förtroendet och löften om framtida exponentiell utdelning i form av förädlat naturkapital, som till och med, i en jämförelse kan få ett klassiskt pyramidspel att framstå som en relativt seriöst.

    Läs gärna mer på www.kortarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  18. Birger:

    Om jag förstod länken rätt, så förhindrar/försvårar arbetstidslagen inte 20/30 h arbetsvecka, men däremot 60. Kan du bekräfta/dementera detta?

    Hur är det, kan man få socialbidrag och/eller a-kassa på halvtid? Om inte, så förhindrar/försvårar väl detta 20/30 h arbetsvecka, eftersom du kan tjäna på att inte arbeta alls jämfört med att arbeta 20/30 h-vecka.

    En annan reflektion: Rationaliseringar och automatiseringar är väl bra på så vis att de leder till lägre priser för konsumenten? Eller rättare sagt, de hade lätt till lägre priser om inte Riksbanken, av någon anledning, hade satt upp ett inflationsmål på 2 % :(

    Jocke:

    'Av miljöskäl borde vi minska vår köpkraft.'

    Kanske det. Men jag tycker att var och en har rätt att skaffa sig den köpkraft man vill.

    '10 - 15% kanske vid en minskning med 25%.'

    En ren gissning, gissar jag :)

    'Men jag håller naturligtvis med dig om det positiva i att dela på arbetet.'

    Om det sker på frivillig väg, absolut. Däremot är jag tveksam huruvida lagstiftning är rätt väg att gå.

    SvaraRadera
  19. Mac:

    Vi kan inte fatta helt "fria" beslut när vi systematiskt påverkas utifrån. Den köpkraft vi "skaffar" är förutsägbar, den bestäms av investeringar i reklam och av politiska beslut (skatter, lagar och regleringar). En liberal syn måste med nödvändighet ställa sig frågan vad individuell frihet är. En ytterst svårbesvarad fråga, för den enes frihet blir lätt den andres ofrihet, t.ex i fallet reklam.

    10% - 15% En ren gissning. Jag tror att många inte kan vara helt effektiva i sina yrkesroler 8 timmar om dagen, men att man kanske kan vara mer effektiv under 6.

    /Jocke

    SvaraRadera
  20. MEDBORGARLÖN!!! Om alla medborgare, från nyfödda till urgamla, fick en summa pengar som räcker till bönor, omodern lägenhet (om det funnes) och second hand kläder, så skulle man kunna välja vilken standard man vill ha och hur mycket man vill jobba. En massa byråkrater skulle friställas eftersom det inte behövs barnbidrag, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension mm mm. Drev inte mp den frågan i sin barndom?

    SvaraRadera
  21. Jocke:

    Självklart påverkar skatter vår köpkraft. Det jag menade med att 'var och en [ska ha] rätt att skaffa sig den köpkraft man vill' är att man ska få arbeta hur mycket man vill; högre inkomst ger större köpkraft, allt annat lika. Reklam, däremot, påverkar inte köpkraften; däremot påverkar den vad och hur mycket vi köper. Slutligen kan jag inte förstå hur reklam skulle kunna vara ofrihet; det är väl bara att byta kanal/vända blad/titta bort?

    SvaraRadera
  22. Mac:

    vi gör oss skyldiga till ett klassiskt misstag när vi inte definierar riktigt vad vi menar med begreppen. Jag avsåg med köpkraft (slarvigt uttryckt av mig) snarare konsumtionen i allmänhet. I den meningen påverkar reklamen köpkraften i och med att den som helhet betrakat får oss att konsumera mer än vad vi annars skulle ha gjort.

    På vilket sätt och i vilken omfattning reklamen får oss att bli ofria är en knepiga fråga, men att den förändrar våra konsumtionsvanor går väl knappast att bestrida. Om man med frihet menar förmågan och möjligheten att fatta egna beslut, så inskränker reklamen, liksom all propaganda, denna i och med att den påverkar förutsättningarna för våra beslut. Att titta bort, vända blad etc går naturligtvis utmärkt, men då är skadan oftast redan skedd. Det tar inte mer än bråkdelen av en sekund för hjärtnan att ta till sig ett reklambudskap (om det är skickligt utfört), och sedan ligger det där som ett osynligt filter och påverkar oss, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Därför anser jag att reklamen, liksom alla propaganda, inskränker vår möjlighet att fatta fria beslut.
    Att isolera sig helt från systematiska budskap tror jag är närmast omöjligt i vårt samhälle, men att påverka styrningen av samhället så att de med stor möjlighet att torgföra sina budskap får denna inskränkt kan ge större frihet åt de som saknar samma möjlighet, det vill säga individen. Det är det jag menar. Som sagt, en knepig fråga. ;-)

    /Jocke

    SvaraRadera
  23. Jocke:

    Jag definierar frihet som frihet från tvång. Med den definitionen är jag inte ofri om jag köper produkt X av företag Y på grund av reklam, oavsett huruvida jag är medveten eller ej om att det var just reklamen som fick mig att fatta detta beslut.

    'Om man med frihet menar förmågan och möjligheten att fatta egna beslut, så inskränker reklamen, liksom all propaganda, denna i och med att den påverkar förutsättningarna för våra beslut.'

    Möjligheten att fatta egna beslut påminner om min definition av frihet (även om den inte är lika tydlig, tycker jag), och jag har svårt att se hur reklam inskränker den; det är fortfarande ditt eget beslut huruvida du ska köpa produkt X, även om reklamen påverkar vilket beslut du fattar. Om en av dina vänner säger, 'du bara måste se den här filmen', så har han 'påverkat förutsättningarna för ditt beslut' om köp av biobiljett; har han inskränkt din frihet då?

    SvaraRadera
  24. 'att påverka styrningen av samhället så att de med stor möjlighet att torgföra sina budskap får denna inskränkt'

    Missade denna del. Detta kan mycket väl vara ofrihet enligt 'min' (jag är ju inte ensam om denna definition) definition av frihet; stycket 'styrningen av samhället' antyder starkt att så är fallet.

    SvaraRadera
  25. Ingrid, har du några funderingar på hur din medborgarlön skulle fungera i praktiken? Skulle alla få den, eller bara de som inte jobbar? Hur skulle den finansieras? Att man skulle fä den redan som nyfödd låter konstigt. Då kan man ju spara undan en massa pengar som barn och aldrig behöva jobba alls. Hur skulle ett sådant samhälle gå runt?

    En variant på medborgarlön beskrivs på länken. Jag tror den skulle funka!

    SvaraRadera
  26. Mac:

    "Om en av dina vänner säger, 'du bara måste se den här filmen', så har han 'påverkat förutsättningarna för ditt beslut' om köp av biobiljett; har han inskränkt din frihet då?"

    Ja, det har han, men man måste göra en distinktion eller åtminstone en gradskillnad mellan systematisk påverkan (vilken enligt min mening bör regleras) och stokastisk påverkan, som är fallet i alla enskilda åsiktsyttringar människor emellan.

    Du definierar frihet som frihet från tvång. Men, människan kan aldrig, har aldrig och kommer aldrig att vara fri från tvång. Vi är tvingade till jorden av gravitationskraften, vi är tvingade att äta för vår överlevnad och vi är mer eller mindre tvingade till en lång rad av saker för att anpassa oss till dessa fakta. Detta är de rent naturliga tvången, men sedan har vi, som jag ser det, för att upprätthålla ett någorlunda civiliserat samhälle, skapat lagar och regler för oss själva. Dessa tvingar oss också. Utöver detta har vi en viss frihet, men säg att någon visste hur din hjärna fungerar och systematiskt börjar manipulera den genom propaganda. Du själv är kanske inte medveten om att ditt beteende är förutsägbart, och fattar beslut i i falsk tro att det är fria val du gör. Är de då fria bara för att du upplever det så? Reklamen har bevisligen en förmåga att få oss att fatta belsut vi annars inte skulle ha gjort. Det är ingen lätt fråga, men icke desto mindre en fråga som jag tycker att liberalister bör ställa sig. I min mening lever liberalismen på ett antagande om individens oinskränkta frihet som är en smula i ofas med verkligheten.

    /Jocke

    SvaraRadera
  27. Jocke:

    'Ja, det har han, men man måste göra en distinktion eller åtminstone en gradskillnad mellan systematisk påverkan (vilken enligt min mening bör regleras) och stokastisk påverkan, som är fallet i alla enskilda åsiktsyttringar människor emellan.'

    OK, du håller fast vid din definition; jag trodde faktiskt att vännens biotips skulle få dig att säga 'oj, det inskränker förstås inte min frihet'. Enligt din definition av frihet är de enda fria människorna de som lever isolerade från all mänsklig närvaro, både direkt och indirekt (dvs. inklusive böcker, etc.), och har gjort så hela sitt liv.

    'Vi är tvingade till jorden av gravitationskraften, vi är tvingade att äta för vår överlevnad och vi är mer eller mindre tvingade till en lång rad av saker för att anpassa oss till dessa fakta.'

    Jag förtydligar min definition: Frihet är frihet från tvång inlett av andra människor.

    SvaraRadera
  28. Jocke - forts:

    '... sedan har vi, som jag ser det, för att upprätthålla ett någorlunda civiliserat samhälle, skapat lagar och regler för oss själva. Dessa tvingar oss också.'

    Jag har ingenting emot dessa lagar och regler. De lagar och regler som jag är emot är de som vi INTE har skapat själva, utan som andra har skapat åt oss. Jag har till exempel inte medverkat i skapandet av de lagar som tvingar mig att betala skatt, förbjuder mig att knarka i mitt eget hem, tvingade mig att gå i statens uppfostringsansta... förlåt, skola, i nio år, och som kommer tvinga mina barn att göra detsamma. (Det sistnämnda måste för övrigt vare höjden av ofrihet även enligt din definition.)

    '... säg att någon visste hur din hjärna fungerar och systematiskt börjar manipulera den genom propaganda.'

    Om det inte sker med tvång (t ex tidningar), OK. Om det sker med tvång (t ex 'skola'), inte OK.

    'Är de då fria bara för att du upplever det så?'

    En definitionsfråga. Jag anser mig inte ha rätten att förbjuda reklam, så mycket kan jag säga.

    'I min mening lever liberalismen på ett antagande om individens oinskränkta frihet som är en smula i ofas med verkligheten.'

    Liberaler förespråkar inte oinskränkt frihet. Inte ens anarkister gör det; däremot jämlik frihet, dvs. friheten att göra vad du vill sålänge du inte inskränker någon annans frihet = använder tvång mot denne.

    SvaraRadera
  29. Jocke - forts:

    '... sedan har vi, som jag ser det, för att upprätthålla ett någorlunda civiliserat samhälle, skapat lagar och regler för oss själva. Dessa tvingar oss också.'

    Jag har ingenting emot dessa lagar och regler. De lagar och regler som jag är emot är de som vi INTE har skapat själva, utan som andra har skapat åt oss. Jag har till exempel inte medverkat i skapandet av de lagar som tvingar mig att betala skatt, förbjuder mig att knarka i mitt eget hem, tvingade mig att gå i statens uppfostringsansta... förlåt, skola, i nio år, och som kommer tvinga mina barn att göra detsamma. (Det sistnämnda måste för övrigt vare höjden av ofrihet även enligt din definition.)

    SvaraRadera
  30. Jocke - forts 2:

    '... säg att någon visste hur din hjärna fungerar och systematiskt börjar manipulera den genom propaganda.'

    Om det inte sker med tvång (t ex tidningar), OK. Om det sker med tvång (t ex 'skola'), inte OK.

    'Är de då fria bara för att du upplever det så?'

    En definitionsfråga. Jag anser mig inte ha rätten att förbjuda reklam, så mycket kan jag säga.

    'I min mening lever liberalismen på ett antagande om individens oinskränkta frihet som är en smula i ofas med verkligheten.'

    Liberaler förespråkar inte oinskränkt frihet. Inte ens anarkister gör det; däremot jämlik frihet, dvs. friheten att göra vad du vill sålänge du inte inskränker någon annans frihet = använder tvång mot denne.

    SvaraRadera
  31. Mac:

    "Enligt din definition av frihet är de enda fria människorna de som lever isolerade från all mänsklig närvaro, både direkt och indirekt (dvs. inklusive böcker, etc.), och har gjort så hela sitt liv."

    Ja, men jag har aldrig sagt att vi bör eller kan leva i total frihet. Det är vare sig möjligt eller önskvärt. Däremot gör jag en distinktion mellan systematisk påverkan och stokastisk. Om du inte förstår vad jag avser kan jag förtydliga detta ytterligare.

    "Jag förtydligar min definition: Frihet är frihet från tvång inlett av andra människor."

    Det låter fint, men är inget annat än en utopi. Vi tvingas ständigt in i situationer där andra dikterar villkoren för oss, i det sociala såväl som i yrkeslivet, men jag håller med dig om att vi bör eftersträva att minimera tvånget och maximera frivilligheten, för att därigenom skapa ett mer delaktigt samhälle.

    "Jag har ingenting emot dessa lagar och regler. De lagar och regler som jag är emot är de som vi INTE har skapat själva, utan som andra har skapat åt oss."

    Vi är en produkt av historien, av demokratiska beslut fattade i det förgångna men också indirekt av oss själva och den riksdag som är vår förlängning. Staten är, åtminstone i den bästa av världar, en spegling av folket. Jag förstår inte vad du menar med "vi". Vilka vi? Är det den indirekta demokratin som sådan du vänder dig emot här?

    "Om det inte sker med tvång (t ex tidningar), OK. Om det sker med tvång (t ex 'skola'), inte OK."

    Visst, skolan är ett exempel på systematisk påverkan, propaganda om man så vill. Och ett tvång, så skolan inskränker friheten i båda våra definitioner, men en som i realiteten blir väldigt svår att klara sig utan. Vi behöver kunkaper för att upprätthålla samhället och jag tror att propagandan är ganska oskyldig i de första 9 åren, men tenderar att bli större efter grundskolan, där vissa doktriner och världsåskådningar smyger sig in och skapar något som Noam Chomsky benämner fabricerat samtycke.

    Ett exempel på detta är den nyliberala skola som Milton Friedman och co. drivit, vilken ynglat av sig och snart sagt påverkat (i allra högsta grad systematsikt i nära samarbete med staten och kapitalet) i stort sett alla västerländska samhällen.

    /Jocke

    SvaraRadera
  32. Jocke:

    Hur lyckas du skriva så långa inlägg? När jag gör det försvinner de; det är därför jag måste stycka upp dem.

    'Om du inte förstår vad jag avser kan jag förtydliga detta ytterligare.'

    Jag förstår. En fråga dock: Vad är rätt mängd frihet?

    'Det låter fint, men är inget annat än en utopi.'

    Visst är det en utopi, men jag antar att du menar en ouppnåelig utopi, i vilket fall du har fel; se till exempel Utopia och Modern Times, eller varför inte medeltida Island (även om det inte var 100 procent frihetligt/'utopiskt').

    'Vi tvingas ständigt in i situationer där andra dikterar villkoren för oss, i det sociala såväl som i yrkeslivet ...'

    Exempel?

    '... jag håller med dig om att vi bör eftersträva att minimera tvånget och maximera frivilligheten ...'

    Men det står ju i konflikt med din vilja att reglera reklam.

    SvaraRadera
  33. Jocke - forts:

    'Staten är, åtminstone i den bästa av världar, en spegling av folket.'

    Vad menar du med 'är en spegling av folket'?

    'Jag förstår inte vad du menar med 'vi'.'

    Jag menade de människor som följer de lagar och regler som de själva väljer att följa, utan att försöka tvinga på andra dessa lagar och regler.

    'Är det den indirekta demokratin som sådan du vänder dig emot här?'

    Nej, jag vänder mig emot tvång, oavsett huruvida en majoritet samtycker eller ej. Sedan föredrar jag tvingande direktdemokrati framför tvingande indirekt demokrati, men det är en annan fråga.

    '... som i realiteten blir väldigt svår att klara sig utan. Vi behöver kunkaper för att upprätthålla samhället ...'

    Du kan inte på allvar mena att det statliga tvånget är nödvändigt för att vi ska lära oss läsa, räkna, osv. Eller?

    SvaraRadera
  34. Jocke - forts 2:

    '... jag tror att propagandan är ganska oskyldig i de första 9 åren ...'

    Skickligt utförd propaganda/indoktrinering påverkar omedvetet. Och barn i åldrarna 7-15 är mer lättpåverkade än vuxna. Ändå skulle det bli upplopp om riksdagen klubbade igenom att alla vuxna i åldrarna 37-45 ska hållas instängda i en 'skola' med daglig 'undervising' enligt statens 'läroplan'. Och detta är precis vad vi utsätter våra barn för, de allra flesta utan att ens reflektera över det.

    Men för att ta ett konkret exempel, jag fick i mellanstadiet lära mig att i en demokrati, såsom vi lyckligt lottade har i Sverige, kan jag påverka genom att rösta. Men stämmer det? Låt oss säga att du röstade på MP. Om det istället hade stått S, M, PP eller SD på papperslappen som du la i lådan, hade det påverkat ett enda riksdagsmandat åt ena eller andra hållet?

    'Noam Chomsky'

    Jag antar att du syftar på boken 'Manufacturing consent'. Jag har länge velat läsa den, men har inte hunnit. Hur är den?

    SvaraRadera
  35. Jocke:

    Om du vill fortsätta diskussionen, så maila mig på mac_._mac@hotmail.com Det tar sådan tid att stycka upp inlägg i detta kommentarsfält, plus att det är väldigt off-topic för Birgers text.

    SvaraRadera
  36. Mac:

    Jag fick ett konstigt felmedelande och trodde att jag förlorat hela inlägget, men tydligen gick det igenom. Birger kanske är mer välvilligt inställd till mina inlägg. :-)

    Ett samhälle helt utan tvång, idag, i Sverige. Du måste skämta!

    "Jag menade de människor som följer de lagar och regler som de själva väljer att följa, utan att försöka tvinga på andra dessa lagar och regler."

    Så lagar som stiftats i det förflutna, i samråd med, säg dina föräldrar, hör inte till den gruppen? Endast lagar som du själv, personligen har godkänt, tillsammans med likasinnade? Hm, jag ser framför mig ett samhälle som kommer att upplösas i små rivaliserande klaner, där måttet av samarbete på ett högre stadium blir fullständigt omöjligt.

    Tar det säkra före det osäkra och styckar upp ...

    /Jocke

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.