måndag 24 maj 2010

Om maskulina ting och hjärnor...

Tillbringade söndagen med vedhuggning. Jag har vänner som haft vett att köpa elektriska vedklyvare, men inte jag. Nejdå, jag ska stå där och svettas och känna mig primitivt manlig.

Det är liksom den enda manliga domänen som är kvar. Och som feminist känns det bra att låta den primitivaste av maskulina verksamheter få blomma ut i full skala. Vedhuggning.

Inte ens krigen får ju vi män ha för oss själva längre... Men vedhuggning har vi nästan helt kvar för oss själva.

Vedhuggning ger mycket tankar. Om hjärnor och om politikens villkor...


För det första är det intressant att låta hjärnan genomskåda hur hjärnan kan lura sig själv genom att fokusera blicken 1 dm nedanför den yta där yxan kommer att träffa klabben. Lurar man sig själv vad gäller träffytan så klyvs klabben ofta mycket elegant. Lyckas man inte lura sig själv så blir kraften för svag just i själva nedslaget.

Det intressanta är att hjärnan således är medveten om att hjärnan lurar sig själv. Om detta avser jag diskutera med Alexander Bard när jag intervjuar honom om hans nya bok, i vilken han påstår att hjärnan alltid har lurat oss. Men vilka är "oss"? Är inte hjärnan en del av "oss"? Och hur kan hjärnan lura "oss" om hjärnan är medveten om att den lurar oss? (Intervjun sker i SVT:s serie En bok, en författare.)

För det andra
- nu blir det mindre intellektuellt och mer primitivt manligt - ger vedhuggning upphov till minnesbilder från min tid som politiker.

Så här var det: Hemkommen sent på fredagarna efter en vecka i riksdagen med förhandlingar och annat sattyg var jag ofta trött, frustrerad och emellanåt förbannad på sossar. Då var det så befriande att ta sig in i vedbon innan jag gick in till familjen, lägga upp en rejält stor och bred klabb på huggkubben och hugga medan primalskriket "jäkla Göran" flög ut genom munnen.

Sedan kunde jag - fri från frustration och ilska - gå in till familjen och vara trevlig och kärleksfull. Fred Lane har undrat om jag inte skulle kunna sälja den där huggkubben till Anitra. Kanske en bra idé.


Idag känner jag mig som en primitiv manlig varelse. Ont i rygg, ont i armar, ont i ben. Precis som det skall vara. Elektrisk vedklyv? Ha! Sånt bjäfs. A man's got to do what a man's got to do.

13 kommentarer:

  1. haha. Lev rikt!
    Carrie

    SvaraRadera
  2. Jag är en av dem som klyver med elklyven och har krafter till annat...:)

    Per i Hunnebo

    SvaraRadera
  3. Hmm, syrran brukar alltid hinna börja klyva innan jag sågat klart...
    /Mikael

    SvaraRadera
  4. "Det är liksom den enda manliga domänen som är kvar."

    Sorry, men jag hugger min ved själv! Och fantiserar oftast att nåns huvud ligger där.

    Mina vänner och bekanta tar mig som en lugn och samlad person...

    /en kvinna

    SvaraRadera
  5. Okej, okej, okej, jag ger mig. Männen har inte ens vedhuggningen kvar, även om jag aldrig sett (faktiskt!) en kvinna som står timme efter timme och hugger timmer med tre decimeter i diameter. Grillen då? Nej, den har jag vant mig att nyttja jämställt.

    Okej, Per i Hunnebo. Man kan ju glo på taskiga fotbollsmatcher eller nåt...

    SvaraRadera
  6. ha ha! Jag känner igen mig i vedhuggningen, men tyvärr har jag inte fått tillfälle till att hugga på länge. Har flyttat. Grr!

    Intressant det där med hjärnans sätt att lura sig själv. Det är väl den eviga frågan om vad medvetande egentligen är, kan jag tänka. Vad är jaget? Medvetandet? Själen? Hjärnan? Svåra saker att fundera på medan bilan viner genom luften. :-)

    /Jocke

    SvaraRadera
  7. Jag hugger också ved!
    Fast mest för att skapa ett rejält lager "tänneved" (har inte lyckats översätta detta ord för min make) så då får den gärna vara klyven först.

    SvaraRadera
  8. Hur hinner du med allt? Är du egentigen ett bolag med namn SCHLAUG.SE med anställda som uppträder som Birger Schlaug som kock, vedhuggare, föreläsare, underhållare, bloggare,husbyggare, journalist, författare, odlare, rock- och opera(!!!)-kännare, krönikör, man, fader och spridare av oro i den politiska debatten. VEM FAN ÄR DU? FINNS DU ÖVERHUVUDTAGET?
    Miro

    SvaraRadera
  9. Vad innebär "finns"?

    SvaraRadera
  10. Det där med att lura hjärnan. Undrar om det inte funkar likadant i politiken?
    Om du siktar 1 dm till höger så kommer du ut som en grön vänsterpartist eller nåt. Att klyva politiken i två block känns som ett hårfint precisionsarbete, ja rena hårklyverierna faktiskt. Det som blir kvar räcker på sin höjd som tändved till valet.

    Ha en bra dag

    Jocke

    SvaraRadera
  11. Hugger ved med yxa. Den elektriska klyven får vila. När man lärt tekniken är yxan faktiskt bäst, om den är av lite storlek förstås. Hugger dock utan primalskrin trots att jag är man.

    SvaraRadera
  12. Miro, jag brukar ställa mig samma frågor som du... omänsklig är ordet... Fast i imponerade ordalag.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.