måndag 17 maj 2010

Nu skriker de i högan sky...

Så kastar sig delar av etablissemanget - chockat och upprört - över MP:s kongress för att denna beslutat att partiet skall skriva in krav på sänkt arbetstid i sitt valmanifest, mot såväl den "realistiska" partiledningens som Mona Sahlins vilja.

Jag tror att det är något sorts primatskrik vi hör... F´låt: primalskrik.

Göra Ericsson, politisk kommentator på nyhetsplats i SvD, skriver, som om det var ett naturvetenskapligt fakta, att "svenskarna behöver jobba mer".

Och i GP kan vi läsa samma sak. Där lyckas språkrör, smått upprörda över kongressbeslut tycks det, till och med sätta arbetstidförkortning mot kamp mot arbetslöshet. Som om man kan minska arbetslösheten genom att snarast öka arbetstiden...

I DN tycks man anse att lagstadgad normalarbetstid på 35 timmar innebär mindre frihet än lagstadgad normalarbetstid på 40 timmar.

1.

Varför denna upprördhet över att sänka arbetstiden? Jo, det finns några myter som man fastnat i. En sådan myt gör gällande att stora pensionsavgångar i det så kallade köttberget (40-talister) kommer att leda till arbetskraftbrist - inte minst inom kommuner och landsting. Vi kommer att stå där utan undersköterskor, lärare och sjuksköterskor en vacker dag… Då kan vi ju inte minska arbetstiden...

Men hur ser det ut? Jo, till hösten beräknas arbetslösheten att vara uppe i 10 procent. Och det trots att över hälften av 40-talisterna redan uppnått pensionsålder. Det vill säga: hälften av det köttberg, som Pär Nuder så finkänsligt döpte oss 40-talister till, har redan gått i pension. Och likt förbaskat har vi en arbetslöshet på cirka 10 procent. Än högre för unga.

Nu är jag inte ensam om att inse detta. Jan Larsson, tidigare s-märkt kommunalråd i Katrineholm skriver i en krönika att han håller med mig i denna analys. Och på den borgerliga sidan finns också en del som vågar simma mot strömmen.

2.


En annan myt, som värnas inte minst av partiledningen i Miljöpartiet, är den som berättar att stora investeringar i omställning till ett miljöanpassat samhälle - järnvägsinvesteringar, miljöbilar, vindkraft etc – leder till att det behövs så mycket arbetskraft att sänkt arbetstid är omöjligt.

Men de miljörelaterade jobben ger inte fler arbetstillfällen. De ger andra arbetstillfällen. Men inte fler. Dessa jobb skall ju ersätta gamla jobb - vi ska ju inte både bygga miljöbilar och gamla bensinbilar, inte bygga järnvägar och motorvägstunnlar, inte bygga vindkraft och sysselsätta oss med hantering av fossila bränslen. Det är ju lika dumt som att påstå att vi skulle ha fått mer jobb genom att både tillverka CD-plattor och vinylplattor, både platt-teve och tjockteve, både tangentbort för datorer och skrivmaskiner, både moderna eltåg och ånglok.

3.

Lägg till det att i stort sett varje miljard som investeras i näringslivet de närmaste åren har ett enda syfte: att rationalisera bort arbetskraft. Precis som det har varit under flera årtionden. Allt färre arbetstimmar finns således inom en rad olika sektorer – inte minst inom industri och tillverkning.

Liknande rationalisering sker även inom tjänstesektorn, där vi i egenskap av kunder gör alltmer själva. Vi scannar våra varor på ICA, vi betalar räkningarna via Internet och på Woody plockar vi våra bräder till husbygget själva.

4.


Men det är inte bara detta som talar för att det inte kommer att lida brist på arbetskraft: många som uppnått pensionsålder vill jobba vidare - kanske på halvtid eller kvartstid för att få ut livskvalitet såväl genom ökad fri tid som en fot kvar i sitt gamla yrke. Ett perfekt liv för många.

5.

Förresten: i takt med att världen globaliserats kommer också varje form av uppkommen arbetskraftsbrist att mötas med invandring - världen lider nämligen inte brist på människor och arbetskraft.



Det finns bara ett rimligt sätt att hantera arbetsmarknaden om man vill uppnå någon sorts solidarisk fördelning av de reella jobb som kommer att finnas i ett utvecklat samälle: Sänk normalarbetstiden från 40 timmar till i första hand 35 timmar – och med sikte på 30 timmar när det blir en optimal lösning. Det handlar om att se de lagstadgade arbetstiden som ett instrument som bör anpassas till den tid man lever i.

Många kommer säkert att vilja jobba mer än 35 timmar, precis som man jobbar mer än heltid idag. Andra kommer att jobba mindre än den nya heltiden. Men normen förändas, det blir en förskjutning, vi kommer att dela bättre på jobben samtidigt som livsutrymmet för fri tid, kultur och social närvaro kan öka för de som får lägre arbetstid. Precis på det sätt som så många gamla liberala, konservativa och socialistiska tänkare haft som målsättning för det samhälle som uppnått en god materiell välfärd.

40 kommentarer:

  1. Ju mer de skriker desto större är "risken" att människor inser nakenheten i motargumenten. Finns det ingen av de skrikande halsarnas politiska företrädare som vågar medverka i en debatt ?
    Birger Schlaug, Carl Schlyter och Gudrun Schyman med flera hälsar dem välkomna till Mölndal den 25 maj eller till Almedalen i sommar. www.kotarearbetstid.nu

    SvaraRadera
  2. www.kortarearbetstid.nu (rätt stavat ovanstående inlägg). Annars rimmar det nästan med Lazlos inlägg på kongressen om att vi inte hinner föda barn...

    SvaraRadera
  3. Hudiksvalls Tidning hävdar i sin ledare i dag, att det bara är arbetsskygga som kräver minskad arbetstid.:-)

    SvaraRadera
  4. Det går ju bra för dig att säga som lever på skattebetalarna och kan flumma omkring. Varför skall du ha pension från riksdagen? Du är väl arbetsför?

    Får vi föreslå dig till ordförande i arbetsskyggas förening?

    SvaraRadera
  5. LeoH:
    Vad jag ser omkring mig är det snarare hårt arbetande intellektuella som ser arbetstidsförkortning som en självklarhet. Glöm inte att mp är ett akademikerparti. :-)

    SvaraRadera
  6. MP-kongressen ändrade dessutom formuleringen från PS förslag; Rubriken till punkt 17:
    "Kortare arbetstid och längre yrkesliv" till "Kortare arbetstid"
    samt formuleringen "Vi vill öppna för en höjd och mer flexibel pensionsålder" till formuleringen "öppna för en mer flexibel pensionsålder" vilket är mer realistiskt. Frågan är hur man tänkt när utsatta yrkesgrupper och människor ska arbeta längre upp i åldrarna om man inte prioriterar en arbetstidsförkortning? Stressen och utbrändheten kostar både pengar och ett mänskligt lidande.
    Trots att det var en ganska svag majoritet för att få med 35-timmarsveckan (94 -98 tror jag) i valmanifestet är det än då en styrka med tanke på det hårda tryck som kongressledamöterna fick utstå.

    SvaraRadera
  7. Det är ganska intressant att följa debatten som varit kring frågan om arbetstid de senaste 30 åren. Personligen har jag aldrig varit så förtjust i tanken på arbetstidsförkortningar men har alltmer kommit att förstå frågan på ett annat sätt än tidigare. Min oro har varit att vi behöver fler som arbetar för att få samhället att gå runt. Jag har emellertid blivit alltmer övertygad om att jag tänkt i alltför fastslagna banor. Vi har en halv miljon arbetslösa idag trots att, som Birger skriver, hälften av den stora 40-talistkullen gått i pension. Jag delar den erfarenhet som Jan Larsson (se länken i blogginlägget!) har då jag i verkliga livet upplevt samma sak. Kan man härutöver se samband mellan vår förbrukning av naturresurser och arbetstiden finns all anledning att bryta sitt tankemönster!
    Stefan Larsson

    SvaraRadera
  8. Hallå!
    Helt klart är att vi måste tänka rationellt. Det är rationellt att sänka arbetstiden. Men det tar tid för många att tänka nytt, det är en känslosam fråga. Såg ni något enda plakat under någon s-demonstration första maj som krävde sänkt arbetstid? Förmodligen inte! Kanske beror det på att s numera likställer arbete med livet självt?
    Avdankad ros

    SvaraRadera
  9. "I verkliga livet" upplever jag också galenskapen i att vi inte delar på jobben. I mitt jobb träffar jag arbetslösa varje dag som mår dåligt av att inte vara behövda. Samtidigt som jag och mina kollegor mår dåligt av det alltför stressiga arbetslivet (kollegor som varken har energi kvar till barn eller sin "äkta hälft" efter arbetsdagens slut). Det går inte en dag utan att jag tänker på det vansinniga i denna snedfördelning i arbetslivet. Jag springer benen av mig för att "hinna med" de arbetslösa som passivt och halvaptiskt väntar på att bli "medhunna". Och ser man till det krasst ekonomiska så försörjer de arbetande de arbetslösa, så varför inte dela på både jobb och inkomster... Att vara emot arbetstidsförkortnig är för mig att knipa ihop ögonen allt vad man orkar för att slippa se kejsarens nya kläder.

    Gröningen

    SvaraRadera
  10. Det enda som är naket är MP. Det beslut som fattades i Uppsala är mer protektionistiska än vad USA uppvisade under mellankrigstiden. Sverige ska gräva ner sig mellan Torneälv och Öresund och inte bry sig ett dyft om vad som händer i övriga världen, oberoende om det finns FN-mandat eller inte.

    Så mycket för internationell solidaritet, så mycket för engagemang för människor som inte har svenska pass.

    SvaraRadera
  11. Tycker att man skulle ha gått ner till 30 timmar meddetsamma.
    Jag kommer ihåg tiden då min mamma jobbade också på lördag (före 1960-talet) och när man gick ner till 40 timmar var det som en befrielse för henne att kunna stanna hemma lördagen och söndagen.

    Sedan skulle jag vilja att man börjar prata om medborgarlönet igen på allvar här i Sverige så som man nu gör i Europa.

    Vad är man rädd för? Att ha mera tid för det verkliga livet?

    /Eija

    SvaraRadera
  12. Måns: det var det dummaste jag hört. Det är väl snarare du och de där enstaka primaterna som härjar på dagens ledarsidor som vill att Sverige ska skilja sig från andra länder?

    Jag arbetar fyradagarsvecka i Tyskland för 1 tredjedel mer i lön. Vi har dock betydligt högre skatter och andra välfärdsavgifter här så jag får ut ungefär samma lön som i Sverige.

    Jag trivs utmärkt med både mitt arbete, min fritid och mitt liv här och saknar verkligen inte 5-dagars veckan. Trots att jag har ett av världens roligaste arbeten. Det blir ju bara bättre av att jag har tillräckligt med energi att utföra det! Arbetsskygg? Verkligen inte. Jag är långt mycket mer närvarande och alert här än om jag måste jobba 5 dagar.

    Läs Schlyters broschyr om bl.a. arbetstidsreformerna i Tyskland och Frankrike:

    http://www.mp.se/files/189400-189499/file_189436.pdf

    SvaraRadera
  13. Birger, du känner inte människan så värst väl. Min långa erfarenhet säger att människor skyr ledighet. De vet inte vad de ska ha den lediga tiden till! Ett litet fåtal som jag själv kan fylla även den lediga tiden med vettiga sysslor. Men när de flesta kommer hem från jobbet, sätter de sig på ändan och vet inte vad de ska göra. Och de blir rädda när semestern närmar sig!
    Ditt samhälle vill nästan ingen ha, folk skulle bli tokiga av all ledighet.

    SvaraRadera
  14. I praktiken är minskad arbetstid kvalificerad skatteflykt.

    Du undandrar kollektivet möjligheten att åtnjuta andel av din produktion.

    Därav motståndet.

    SvaraRadera
  15. Jag håller med Birger i princip, men hur skulle det se ut i verkligheten? Ett företag är väl knappast intresserad av att ta in fler personer för att utföra samma arbete om de inte kan få till stånd en motsvarande sänkning av lönen. Om ens då? Risken är stor att nyckelföretag flyttar. Men en eventuell kostnadssänkning skulle kunna komma genom skattelättnader, åtminstone delvis, då kostnaden för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och sociala skyddsnät torde minska. Kanske också genom att dra ner på antalet högskoleutbildnigar, då våra högskolor pumpar ut fler och fler akademiker med alltmer urvattand kvalitét. Vår förskjutnig från idustrisamhälle till något slags projektledar/IT/kunskapssamhälle kräver högpresterande anställda i högre grad och där är lite grand av dilemmat. Även om det finns många som är arbetslösa, även akademiker, så är det långt ifrån alla som är attraktiva för de mer högkvalificerade jobben. Det kräver ofta mer än en godkänd utbilning, i synnerhet som många utbildningar håller låg nivå. Jag jobbar själv i teknikkonsultbranchen och vet hur svårt det kan vara att hitta rätt person till rätt uppdrag, och när man väl hittar rätt så är kunderna ofta intresserade av övertid, snarare än att ta in flera konsulter. Skulle kanske kunna fungera om man tillät en grupp av högpresterande personer att jobba mer, men det skulle samtidigt leda till ett mer elitiskt samhälle, där lång arbetstid blir liktydigt med hög status (mer än vad det redan är).

    /jocke

    SvaraRadera
  16. Anonym 17;25 har fel.
    Anledningen och största hindret för en arbetstidsförkortning är den rådande kulturen om att tillväxt måste bygga på ökad konsumtion.

    Läs mer på:
    http://arbetstidsforkort.ning.com/profiles/blogs/tunga-argument-foer-en?xg_source=activity

    SvaraRadera
  17. Det är just folks oförmåga att tänka i nyanser och balans som gör att diverse debatter äntrar i en det ena en det andra diket. Som exempelvis Kloka gubbens "Ditt samhälle vill nästan ingen ha, folk skulle bli tokiga av all ledighet." Vilken all ledighet?? Vi pratar om arbetstidsFörkortning. Inte att vi helt ska sluta jobba. Pust.

    SvaraRadera
  18. Jocke, mp driver inte arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Den varianten står vänstern för.

    SvaraRadera
  19. Vingåker 16/9 är nu spikat i almanackan! Såå intressant.

    Mölndal nästa tisdag är ju egentligen ett jätte-måste, men ack så tidskrävande att ta sig dit kollektivt från Östergötland.

    SvaraRadera
  20. anonym 18:09: jag åker från Tyskland kollektivt för att lyssna på dem i Göteborg...

    Det är tre levande legender vi talar om. Det är förmodligen dessa tre som morgondagens Sverige kommer att minnas. Så har det varit hittills. De som utmanar och pekar ut den nya riktningen blir så klart hånad, föraktad, ignorerad och förlöjligad i sin livstid. Men hyllad och kanoniserad kort därefter när "samhället är i kapp".

    Kolla upp Olof von Dalins kontroversiella inlägg i mitten av 1700-talet om inlandsisen och landhöjningen kontra det götiska etablissemangets "sanningar" om Sverige som folkets urhem och platsen för bibelns berättelser varifrån Noas söner spred sig över världen... Det är riktigt rolig läsning!

    Eller Fredrika Bremer, Almqvist, Frida Stéenhoff, Wägner, m.fl.

    Alla har de lyft frågor och pekat ut riktningar som i dag är självklara för oss.

    Ergo: att tassa ned från Östergötland lär löna sig - även till fots!

    SvaraRadera
  21. Sätt snurr på flisetmån maj 17, 07:46:00 em

    Leif, visst måste tillväxt bygga på ökad konsumtion. Konsumtionen är en förutsättning för utveckling överhuvud taget. Utan konsumtion och tillväxt stagnerar ju hela samhället. Vem vill använda samma TV hela livet t.ex.? Anledningen till den fantastiska utvecklingen på bildområdet har ju varit en allt snabbare konsumtion. Och så är det inom alla områden. Med ditt resonemang hade vi levt kvar på en mycket primitiv materiell nivå. Vad du är ute efter är att strypa konsumtion och därmed förnyelse; sådana samhällen vill få människor ha. Se i stället det positiva med konsumtion och tillväxt. Visst lever vi hellre i ett samhälle där vi är omgivna med prylar, nya varje år. Prylarna ökar vår frihet och gör oss mycket lyckligare. Ingen vill tillbaka till knapphet och ofrihet.

    SvaraRadera
  22. Anso:
    Jag instämmer såklart i varje stavelse. Får fortsätta fundera på saken. :-)

    18:09

    SvaraRadera
  23. Apropå vad jag skrev 17:36 - nu vältrar sig 19:36 i diket där att inte överkonsumera innebär "mycket primitiv materiell nivå". Var f-n har balansen sprungit å gömt sig för mänskligheten?!

    SvaraRadera
  24. Anonym 19:56...

    Invändningarna mot tillväxtfienderna handlar inte om balans. Om man angriper en utvecklingsprincip, då får man också ta konsekvenserna, dvs hur har vi kommit från då till nu? Jo, genom tillväxt och konsumtion. Förkastar man den principen är bevisbördan tung. Styrkan i den moderna livsstilen är enorm, bl.a. ger den oss oerhört många valmöjligheter och en stor frihet. Varför ska vi förvägra framtidens människor nya möjligheter? Nämn en enda anledning till att vi borde slå av på utvecklingstakten.

    SvaraRadera
  25. Tack för alla kommentarer.

    Kloka Gubben: Du har en poäng i det du påpekar, jag har för övrigt hävdat samma sak: att den stora tragedin är att vi har fått ett samhälle med strukturer och system där många människor inte vet vad man skall göra med fri tid. Det gäller långt ifrån alla, men tillräckligt många för att det finns skäl att vara bekymrad.

    Måns: Så ohyggligt mycket antingen-eller du tänker. Det måste vara svårt att leva på det sättet. Hoppas du kommer ur det. Som t ex att antingen deltar man i militär aktivitet eller också gör man ingenting internationellt.

    Sätt snurr på fliset: Jag tror att du inte riktigt har klart för dig vad tillväxt är i dess ekonomiska meningen: tillväxt mäts exponentiellt, vilket innebär att 4% tillväxt medför fördubbling av den ekonomiska volymen på 18 år. Fyrdubbling efter 36 år etc. Det du och andra tillväxtanhängare tycks tro är att vi bli fattiga om vi inte har denna volymökning. Jag förstår uppriktigt sagt inte hur ni tänker, förmodligen kanske ni uppfattar "tillväxt" som detsamma som växande, men så enkelt är det inte: Växande kan vara att fysiskt, eller linjärt - men en sådan ekonomisk mer sansad volymökning uppfattas som katastrof av tillväxtanhängarna.

    SvaraRadera
  26. "Sätt snurr på fliset"
    Under en skrämmande kort period sedan människan kom till Europa för 40 000 år sedan har vi allvarligt påverkat en stor del av våra ekosystem och satt vår framtid på spel. I relation till de 40 000 tusen åren motsvarar tiden sedan 1960 de sista fyra sekunderna av den timma vi funnits i Europa.

    Trots att vi kan se siffrorna framför oss och stundtals förstå det absurda tränger verkligheten inte riktigt in. Det är svårt att betrakta oss själva och mänskligheten från ett utanförperspektiv eftersom vi själva är en del av den. Under de kommande ca 4,5 sekunderna ska vi inte bara ha löst klimatproblematiken vi ska dessutom lösa de övriga miljö- och resursproblemen. Det finns många som fortfarande tror att tekniska framsteg ska lösa detta under motsvarande tidsperiod.
    Och ännu värre - vi ska lösa det med ett systemfel i makroekonomin som kastar bensin på elden genom tillväxtberoendet och där pengar skapas genom skuld. De enorma skuldberg som byggts upp och framför allt kommer att byggas upp är inte annat än löften och inteckningar i framtida ekonomisk tillväxt och konsumtion.

    SvaraRadera
  27. Den främsta anledningen till att vi behöver slå av på utvecklingstakten är att vi bara har en planet. Det finns fler anledningar, men jag överlåter åt dig att tänka själv. Hur många kan du komma på?

    SvaraRadera
  28. P-E:
    Jo, det handlar om balans. Självklart HAR tillväxt varit bra för oss. Men när blir vi nöjda? Vår konsumtion har fördubblats på 50 år. När får vi nog?

    "Nämn en enda anledning till att vi borde slå av på utvecklingstakten." Nu menar vi nog inte samma sak med utveckling, men jag använder din tolkning av begreppet i mitt svar.

    Kanske borde vi slå av på takten för att vår planet inte orkar längre?
    För att den arbetande massan inte orkar längre?
    För att de arbetslösa inte orkar längre?
    För att dagens ungdom inte orkar digna under tillvarons dugakrav längre?
    För att småbarnen inte orkar tillbringa mer tid med dagispersonalen än med sina föräldrar?
    För att de gamla inte orkar avsluta sina liv som kreatur utan mänsklighet?
    För att djuren inte längre orkar bli behandlade som produtionsenheter?

    Välfärd - vad är det? Visst borde vi väl kunna fara bättre än så här genom livet...

    SvaraRadera
  29. V-kongressen, MP-kongressen! Nu väntar vi bara på S-kvinnorna, sedan har betongsossarna inget val om de inte vill vara till åtlöje.

    Inte tänker S-kvinnorna tiga sig igenom valrörelsen nu, med tanke på hur styvmoderligt de behandlats i denna fråga de senaste 100 åren..

    SvaraRadera
  30. SSU icke att förglömma...

    SvaraRadera
  31. Problemet är, som vanligt, att folk utan någon som helt ekonomisk bildning anser sig ha enkla, självklara lösningar, utan någon egentligen ekonomisk analys, trots att frågan egentligen är oerhört komplicerad och skulle kunna vara föremål för en doktorsavhandling. Det är också illa att det inte finns någon ambition att lära sig mer om detta, utan istället slänger man sig med sådant som man anser är självklart, att ju mindre folk arbetar, desto mer arbete kommer det finnas, som om verkligheten faktiskt vore beskaffad så.

    Det finns en anledning till att resultatet ofta blir katastrofalt när politiker styr samhället, som t.ex. den totalt misslyckade regleringen av finansmarknaderna och de felaktiga incitamenten som i mångt och mycket skapat krisen och nu ser ut att skapa en ny, ännu värre kris.

    Men för att återvända till temat: Vad hände med rätten att få jobba heltid för att försörja sin familj?

    Och har miljöpartisterna helt glömt hur mycket renare vårt samhälle blivit tack vare hårt arbete och samhällsutveckling?

    Nä, gud bevare oss för okunniga politiker med enkla svar.

    SvaraRadera
  32. Politiker vill främst styra och bestämma över andra, men bestämmer sällan något som är till nackdel för dom själva som grupp.
    Minns tex en gång när journalisten Olle Sjöholm, salig i åminnelse tog upp frågan om riksdagsledamöternas förmåner. "Väldigt vad eniga ni blev på en gång" var hans välfunna kommentar. Ty alla, oavsett parti, ansåg att det naturligtvis skulle vara en hel massa saker gratis som de "behövde" Ingen, skriver ingen, framförde tanken att som vanliga deklaranter får göra skulle man köpa saken för egna pengar och sedan yrka avdrag i sin självdeklaration. Vi vanliga får ju på detta sätt betala själva förutom skattelättnaden på kanske 30 % för låginkomsttagare.

    SvaraRadera
  33. Till anonym 23.46. Håller med om att debatten blir lite ytlig när ingen riktigt vill erkänna att det medför stora problem att ställa om samhället från ett krampaktigt försvar av tillväxten till något slags balanserat, ekologiskt lågkonsumtions-dito. Ingen är ju hjälpt av att man inte identifierar olika problem för att därefter vässa argumenten och förbereda sig för problem. För man vore ju oerhört naiv om man tror att det går smärtfritt. Birger är visserligen ekonom i grunden, men ger ibland sken av att en sån här smhällsförändring är självklar och lätt att genomföra. Troligen är arbetstidsförkortning och en brytning med tillväxtsamhället behäftad med så oöverblickbara konsekvenser att man helt enkelt får se vad som händer och rätta till eventuella missförhållanden allt eftersom.

    /Jocke

    SvaraRadera
  34. Är Birger ekonom? Har du berättat det för honom...

    SvaraRadera
  35. Intressant Jocke. Nej smärtfritt blir det inte. Många påstår att kapitalismen kräver tillväxt – alltså ingen dämpning av tillväxten är möjlig med vårt nuvarande ekonomiska system. Den dagen det råder konsensus om att tillväxten måste stanna eller minska så är det slut med kapitalismen som ekonomisk modell. Är det så - ja då kan man knappt föreställa sig hur hårdnackat motståndet skulle bli.
    Det är dock ganska tydligt att arbetstidsförkortningen som reform har blivit allt mer omöjlig i takt med inlåsningen i ettyillväxtberoende. Vad marknad och politiker egentligen önskar är en ökning av arbetstiden men inser att det är politisk (kanske även mänskligt) omöjligt att genomföra.

    SvaraRadera
  36. Jocke: Nej, det blir inte lätt att ta sig ur tillväxtsamhället. Men det blir inte lättare av att fortsätta in i det.

    Strukturer, system och normer som dominrar är djupt sammanbundna med idén om ständig ekonomisk tillväxt och ständigt ökande konsumtion. Om man är övertygad om att det är en motorväg rakt in i en återvändsgränd så vill man dock försöka hitta verktyg att ta oss ur som är så smidiga som möjligt, som gör så lite ont som möjligt i övergångsfasen - ja, som till och med kan medföra nya kvaliteter för människor när de avstår från andra. Jag tror nämligen att det är lättare med en samhällsförändring som sker på det sättet - än att vägra göra något tills dess att vi riskerar att i panikåtgärder förlora både demokrati och social anständighet på köpet.

    Arbetstiden är e t t av flera sådana verktyg som kan ge nya kvaliteter i en tid av omställning.

    SvaraRadera
  37. Jag är helt med dig, Birger. Och att hitta positiva mervärden som en arbetstidsförkortning skapar är också politiskt korrekt för att få gehör för att genomdriva något dylikt, i synnerhet som motståndet, precis som Leif Engström säger, är så kompakt. Först när det finns en stor folklig opinion för arbetstidsförkortning är idén genomförbar, även om marknaden är emot den. Men jag upplever att de flesta på den här bloggen är överens om att arbetstidsförkortning (med några tappra undantag) är rätt väg in i framtiden, och mot bakgrund av det konstaterandet bör man väl inrikta sig på att ta nästa steg, dvs identifiera vilka problem det medför, diskutera dem och komma med idéer. Därigenom förbereder man sig på de motargument som lär dyka upp den dagen frågan blir verkligt het. Jag är övertygad om att både du, Birger och Leif Engström säkerligen har stött och blött frågan med många tvivlare genom åren. Varför inte dela med er av tillväxtförsvararnas bästa argument, för oss icke-politiker.

    /Jocke

    Vi ses i Mölndal

    /Jocke

    SvaraRadera
  38. Det finns en invändning mot kortare arbetstid. Om vår nuvarande teknik förutsätter att vi har tillgång till olja, blir det problem om oljan tar slut. Utan olja måste vi själva arbeta med muskelkraft, då är det arbetstids förlängning inte förkortning som är aktuellt för att få mat på bordet.

    SvaraRadera
  39. Ett mer småskaligt samhälle utan ett beroende av fossila bränslen och gödningsmedel kommer att innebära en mer dämpad konsumtion vilket är nödvändigt. Det är dessutom trolig, som du skriver, att det kommer att krävas lite mer eget arbete för t ex matförädling. Arbete eller tid för att ta hand och umgås med våra närmaste. Arbete eller tid för att reparera kläder och eller hålla oss själva i god form m.m.
    Jag tror därför på en övergång till mer eget arbete. Arbete som också tillfredsställer andra behov. Att delvis odla sin mat själv kan t ex tillfredsställa behovet av fritidssysselsättning och socialt utbyte med även trygghetsbehov. Likaså att arbeta ideellt för en förening. Vi går från långa dagar med lönearbete till kortare lönearbete men en större andel tid för eget arbete som i högre grad innebär en bättre livskvalitet. Även om jag inte vill romantisera gårdagen så innebar det en helt annan livskvalitet att vara anställd som biträde i en speceriaffär än att sitta som kassörska på en stormarknad . Det fanns tid att prata med kunderna som också var ens vänner. Omvänt fick kunderna ett mervärde förutom maten de handlade genom en stunds socialt umgänge. Arbetet med att ta in höskörden på en lantgård omfattade ofta hela familjen inklusive gemensamma kaffe- och matpauser. livskvaliteten och "fritiden" var invävd i det dagliga arbetet.

    SvaraRadera
  40. Tror att Leif Engström, som vanligt, är på rätt spår. Kanske kommer peak-oil att innebära just denna förändring av sig själv, precis om många så kallade "flummare" har pratat om. Finns det förresten någon koppling mellan finanskrisen och de höga olepriserna året innan? Något säger mig att vi kanske redan brakade in i förstadiet av peak-oil redan då. Framtiden får utvisa.

    /Jocke

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.