onsdag 10 februari 2010

Minne från hotellfrukost... med anledning av så kallad internationalism.

På hotell serveras ibland grapefrukthalvor till frukost. De är smått omöjliga att inta om de inte är färdigskurna eftersom egna försök ofta leder till att grapefruktsaft sprutar ut på kostymen.

Grapefruktfläckar på kostymen är och förblir oförlåtligt i den värld där man ibland dimper ner. Ty där bedöms människor efter kläderna snarare än efter vad man har att säga eller vem man är. Kläder med grapefruktfläckar är inte gångbart.

Därför har jag haft den uppfattningen att grapefrukt måste serveras på så sätt att fruktköttet lossats från skalet och klyftorna lossats från varandra innan de läggs upp på frukostbordet. Så är det på de fina hotellen - sådana hotell där besöken inte betalas ur egen ficka utan ur statens, fackets, företagets eller organisationens.

Avdragsgillt och fint och i slutänden betalat av de som drabbats hårdast av besparingar, neddragningar och allmänt nyliberala missuppfattningar om att avdrag är något finare än vanliga simpla bidrag...

Men jag ändrade för ganska många år uppfattning vad gäller grapefruktens hantering.

Det var på ett av de finare hotellen i Paris jag mötte den fine mannen från det fina företaget - som visserligen mest ägnade sig åt något så primitivt som att skruva ihop olika delar så att de tillsammans blev dammsugare men som ändå uppfattade sig själv som något mycket stort - och i denna villfarelse hade han fått medhåll från de flesta ekonomireportrar.

Med ett piggt morgonhumör satte sig den fine mannen vid det bord där jag åt min frukost. Han hade lagt marmelad, ägg, croissant och en halva uppskuren grapefrukt på brickan. Sekreteraren, som satt vid ett annat bord, kom med en kopp kaffe. I bakgrunden hördes Patricia Carli sjunga Oublie que je t-aime och jag hade, förmodligen av ren tjurskallighet - på grund av fransmännens kärnvapenprover - frågat efter sill till äggen.

- Så här skall grapefrukt serveras. Det är stil på det här hotellet, sa den fine mannen i den mörka kostymen.

Vi diskuterade frukostar och politik och huruvida Patrica Carli var stor på sextiotalet eller sjuttiotalet. Vi diskuterade också genombrottet för centraldammsugare. Han gillade inte centraldammsugare. Kortsiktigt var det bra. Långsiktigt var det dåligt. Det berodde på att man förmodligen inte kunde räkna med att omsättningen på burkar, där dammet samlas, blir lika stor som den mer modekänsliga traditionella dammsugarmarknaden. Jag trodde inte mina öron.

- Centraldammsugare är ju bra mot allergier, försökte jag.

- Det finns bra läkemedel för allergier, svarade han med ett glatt leende.

- Har du aktier i Pharmacia, frågade jag.

- Ja, för fan, svarade han och lyfte upp en klyfta av grapefrukten. Det var blodgrapefrukt.

- Läkemedel är framtiden, fortsate han. Tänk dig själv när nu Kina går över till marknadsekonomi. Kombinationen ökad ekonomisk frihet, ökad konkurrens och ökade krav är som gjort för Losec. Jag är ärlig och rak. Aktier i Astra och Pharmacia är bra placeringar. Pengar och hälsa går hand i hand. Rakt och ärligt.

Det var ungefär så han sa. Och han fortsatte:

- Det är så här den skall serveras. Det stänker ju så förbannat om man själv ska försöka sig på det. Livet ska vara som en färdigskuren grapefrukt. Friskt och gott och bekvämt. Det är så vi vill ha det, eller hur? Fast du vill väl ha den biodynamiskt odlad grapefrukt förstås, hahaha. Och det kan jag gå med på. Biodynamiskt odlad. Vi måste vara rädda om naturen. Jag har en sommarstuga i Stockholms skärgård.

Erkännas skall att det inte tillhör vanligheten att det fina folket uttrycker sig så verbalt rakt så tidigt på morgnarna. Det är mer frekvent under sena kvällar, när alkoholen och brödraskapet gjort sitt. Vi kom in på pigdebatten. Självfallet var det fullt rimligt att familjer skulle kunna anställa pigor.

- Det är ju inte så vanligt med hemmafruar nuförtiden, sa han fryntligt och intet ont anande. Jag slutade lyssna och övergick till Svenska Dagbladets ledarsida. Ont skall ju med ont fördrivas.

Livet som en färdigskuren grapefrukt. Friskt, gott och bekvämt. Inget kladd. Låt någon annan sköta kladdandet.

Tanken är väl inte ny, även om bilden är ny. Västvärldens rikedom beror ju till största delen på att vi låtit andra sköta kladdandet. Vi låter andra kladda med uran - ursprungsbefolkningar drabbas hårt av bl a leukemi efter uranbrytning, så hårt att jag idag på morgonen hörde en socialdemokratisk riksdagsledamot säga att hon inte ville att svenskar skulle utsättas för sådant. Däremot gick det bra att strunta i löftet som sossarna gav inför folkomröstningen om kärnkraft: att den skulle vara avvecklad 2010. Skiten får ju någon annan ta.

Vi låter andra kladda med tillverkning av billiga kläder - för att vi ska få dem tillräckligt billiga har hundratusentals människor fått i sig cancerframkallande kemikalier som man sprutar på bomullsodlingarna. Vi låter andra kladda med bananodlingarna - tusentals fattiga dör årligen som följd av den kemikaliserade bananproduktionen. Snittblommorna som odlas i Colombia - billiga och vackra här till priset av fattiga människors ohälsa och förnedring där.

Billiga råvaror, billiga varor, billiga blommor, billig mat till oss. Gröna drömmar om att frihandeln omgärdas med miljökrav slås sönder av de som ännu inte förstått att människovärde är viktigare än billiga varor till de redan rika. Den friska, goda grapefrukten ska ligga färdigskuren. Utan att vi har blivit berörda av kladdandet.

Sedan många år skär jag gärna upp min grapefrukt själv. Visst var det väl på sextiotalet Patrica Carli var stor?

(Svar på frågan: Helt rätt, och på samma EP som Oublie que je t-aime låg på fanns även denna. Hälsningar, Mika :-))

10 kommentarer:

  1. En pärla till! Så elegant kan det sägas! Tack.
    Tom Mix

    SvaraRadera
  2. Snygg parallell! Livet ska vara som en färdigskruren grapefrukt! Kanske en bra valslogan för moderaterna i år ;-)
    Undrar förresten hur jag själv hade reagerat där vid frukostbordet. Känt mig en smula obekväm med hans självsäkra och dryga attityd förmodligen, men antagligen hade jag hållit med honom. Man vill ju inte stöta sig med folk i onödan, och han var säkert snäll innerst inne, menade inte så illa som det lät, hans åsikter var väl inte så farliga ...
    Vad jag borde ha gjort, är vad du gör i den här bloggen, dvs sagt ifrån och argumenterat för ett alternativ till en människosyn som berövar oss vår värdighet.

    /Jocke

    SvaraRadera
  3. Som en färdigskuren grapefrukt var det ja! Ungefär så vill våra ministrar att utfrågningarna i medierna ska vara så de slipper ställas inför det faktum att deras argument och politik inte håller i debatt med vare sig opposition eller väljare.

    Politik är ju så mycket enklare om det inte finns några meningsskiljaktigheter och om man slipper att ständigt försvara sin ståndpunkt. Om man i stället bara berättar hur det ligger till. Då går allt lätt och smidigt hela vägen mot den kommunistiska, förlåt nyliberala paradisiska fullkomligheten...
    tallyho!

    http://www.fgj.se/grav/Default.aspx?tabid=64&Itemid=60

    SvaraRadera
  4. Kan rekommendera filmen om Joy Division som visas nu på svt.play. Om man så vill kan man se historien som ett tidigt motstånd mot konsumtionssamhället, där det startade - på den tiden var konsekvenserna tydligare på plats, i fattigdomens och maktlöshetens Manchester. Det är som om vi sakta men säkert skjutit samma konsekvenser längre och längre ifrån oss sedan dess, som om vi blivit mer kvalificerade i att dölja de beroenderelationer som samma konsumtionssamhälle expanderar och cementerar, dvs. som ser till att det alltid finns någon annan som serverar snyggt upplagd grapefrukt. Även om det förstås fortfarande finns många fattiga och maktlösa i England.

    Annelie

    SvaraRadera
  5. " Människovärdet är viktigare än billiga varor till de redan rika " - Så genialt och samtidigt självklart. Kan man inte börja med att införa en lag om märkning av dessa produkter ( dvs nästan alla produkter ),på samma sätt som på tobak. "Bomullsodling dödar", "Vid framställning av denna produkt har kemikalier använts som är cancerframkallande", gärna avskräckande bilder också... Borde vara lika självklart som det är att märka en vara som är miljövänlig - ur konsumentperspektiv. De flesta blundar nog för denna obekväma sanning när de jagar billiga varor.

    SvaraRadera
  6. LÄS INTE DETTA om du har känsligt sinne.
    Tittade på Cecilia Kyhle i går kväll och hennes sketch om dödssynden vrede.
    När hon kom med exemplet om sin son Hjalmar som blivit arg och burit sig mindre väl åt kom genast tanken varför just han skulle stå som exempel. Varför pratade hon inte i stället om sin dotter Ingeborg?
    Jo för det är inte PK att säga att tjejer kan bära sig mindre väl åt. Tjejer skall alltid framställas som offer. Och som helvita änglar.
    Cecilia handlade enligt regelboken.

    SvaraRadera
  7. Hoppas att vinden vänder tills jag ska gå hem, sa gumman när hon gått till kyrkan i motvind.

    Det var lite ull för så mycket skrik, sa gumman när hon rakat grisen.

    Gumman i bokhandeln:
    - Jag ska be att få köpa en psalmbok, men det ska vara en med grova ord, för jag ser så dåligt.

    ..............................................................
    Nästan alltid är det kvinnor som får spela pajas i de s.k. roliga historierna.

    SvaraRadera
  8. Ja det är kränkande att kvinnor ofta behandlas som naturligt goda och fina, eller mesiga om man så vill. Vi blir nämligen förkastade som inte riktiga kvinnor så fort vi bryter mot den normen, trots att det är det naturliga. Det är inte kvinnor som tjänar på att bara bli bekräftade på grund av att vi inte tar plats och säger ifrån, tvärtom är det de män som inte vill dela med sig av utrymmet som tjänar på det. Klart de ger kvinnor komplimanger om att vi är goda och fina så att vi ska hålla oss lugna.

    SvaraRadera
  9. Apropå SVT - Konsten att vara människa - en dokumentär som ifrågasätter de rådande samhällssystemet: http://svtplay.se/v/1877982/dokumentarfilm/konsten_att_vara_manniska

    SvaraRadera
  10. Bästa låten av Carli - sicken röst!

    http://www.youtube.com/watch?v=cmza4ahpK6U&feature=related

    Skulle kunna vara 70-tal den där fantastiska inspelningen.

    Vad hände sedan med det franska musikundret?

    Bara förorterna som preseterar idag. Undret gick bokstavligt under.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.