fredag 18 december 2009

Efterfest i Köpenhamn och för drabbade av Utshoppningssyndromet...

Jag läser att hoppet nu står till efterfesten i Köpenhamn, ett sent möte efter konferensbakfyllan med statschefer som kanske taggat ner.

Jag läser också att nuvarande amerikanska utrikesminister Hillary Clinton lovar, som en tuff utmaning till Kina, att nästkommande president i USA år 2020 skall bidra till klimatfonder.

Det var ju ett fint löfte. Själv lovar jag att mina ännu ofödda barnbarn skall göra mer än jag gjort för klimatet.


Jag läser också att julhandeln slår nya paniska rekord, att konsumtionen av allt det vi inte behöver ökar allt mer, trots att just denna konsumtion driver på klimatförändringarna. Det väntar en efterfest, med konsumtionsbaksmälla och klimatångest.

Hoppet tycks stå till beslut fattade på efterfester, när verklighetens kranka blekhet kryper inpå. Då kanske fler ansluter sig till de utshoppades skara. Själv drabbades jag redan för fjorton år sedan av en del smärre symptom. Sedan dess har det blivit allt värre. Diagnostiken pekar på att jag drabbats hårt och skoningslöst av Utshoppningssyndromet.

Detta består av: 

* känslomässig utmattning inför köpbudskap,

*  okänslighet inför modenycker,

 * och låg prestationsförmåga när det gäller konsumtion. 

Låt mig berätta om denna sjukdom...

Det absoluta förfallet infaller då man inte ens känner trängande behov att inhandla mer saker till jul. Då har man nått det slutgiltiga och totala konsumtionssammanbrottet. 

Vi som drabbats av konsumtionssammanbrott har ofta råkat ut för en rad kognitiva begränsningar som upplevs som starkt hämmande. Vi klagar på störningar i minnesfunktionen – har svårt att lägga reklam på minnet, än svårare att ta del av det sinnliga i reklambudskapen. Det hela börjar med att man tvångsmässigt zappar bort från tv-reklam, klottrar ”Reklam – Nej tack” på sin brevlåda och ber telefonförsäljaren dra åt helvete. 

Man känner dessutom otacksamhet när man får fina gåvor inlagda i den adresserade reklamen – fina gåvor i form av en liten blyertspenna, en liten pappershatt eller en serpentin att förgylla festliga tillfällen med. Man känner sig kränkt för att avsändaren tvingar en att öppna brevet för att kunna sortera papper för sig, och den lilla dumma saken för sig.

Smittorisken uppmärksammas intensivt av både stat och näringsliv. Stora insatser görs för att förhindra en epidemi. Staten talar om att med alla medel stoppa utanförskapet och återföra oss vilsna själar till sunda livsmönster. Näringslivet sponsrar med en informationskampanj som detta år beräknas gå på drygt 50 miljarder kronor, tio miljarder mer än det militära försvaret kostar, för att vi skall bli friska och återfå vår konsumtionshälsa. Man upplever det som en rimlig insats för att få tillbaka oss stackars satar som inte förstår lyckan i att tillbringa semestrar och annan fri tid i de konsumtionstempel man byggt för vår frälsnings skull. 

Forskare menar att långvariga och upprepade besvikelser över att den ”nyinköpta saken” inte gav någon långvarig lycka kan resultera i utshoppning. Men också att mer personliga brister – i form av inre trygghet, djupare värderingar och tillfredsställelse med det man har – kan bidra till att sjukdomen bryter ut. För en del är den yttre situationen så pass hotfull och orubblig att ingen förändring känns möjlig trots övermänskliga ansträngningar att lägga onödiga Saker i shoppingvagnen. 

Många drabbade upplever en ökad känslighet i olika sinnen och upplever att konsumtion av allehanda ting är skadligt för miljön. Allvarligast är det när man i sitt inre får vrångbilder av att konsumtion har samband med klimatförändringar. Som om man inte begrep att det räckte med att dricka ekologiskt kaffe för att rädda världen. Personligen sitter jag matt och oengagerad utanför köptemplen, mer intresserad av att mata duvorna än att gå in och låta mig frälsas av den nya tidens prästerskap.

Jag erkänner fullt ut att jag missbrukar min tid, att jag känner mig köptom inombords och inte orkar ge mer i konsumtionsarbetet. Att jag är en otacksam medborgare som inte förstår att samhället värnar om min själ. Att lyckan finns i det varma, goda ekonomiska hjul som bara kan snurra om vi konsumerar mera. Jag har inte ens förstånd nog att pillra i mig ett överdåd av läkemedel för att må bra, trots att detta skulle medföra god avkastning för läkemedelsföretagen, och därmed god avkastning på våra pensionsfonder.

Jag känner mig som ett asocialt element. Och det värsta är att jag mår så förbannat bra. Förlåt mig. 

Hoppas alla efterfester blir nyttiga. På nattens efterfest lovade jag med vänner av olika färger att köpa getter till dem som behöver det. Det behövs inte ens något julklappspapper. Trevlig helg!

18 kommentarer:

  1. Haha, deet här blir nog veckans höjdpunkt. Roligt och på spiken!

    SvaraRadera
  2. Känner igen symptomen.
    Tack och lov så verkar det obotligt.

    SvaraRadera
  3. Det är ett tragiskt spektakel som utspelar sig i Køpenhamn. Hypotesen om koldioxidens effekter är enormt överdriven och inte vetenskapligt verifierad. Men nu har politikerna tagit över och vetenskaparna får hålla tyst. Och tidningarna rapporterar... All kritisk journalistik, för att inte tala om vetenskapsjournalistik, är borta. Som tur är finns Internet.

    SvaraRadera
  4. Du skriver så kul o bra. Tacktacktack!!! :)

    SvaraRadera
  5. Birger Schlaugs blogg tillhör de riktigt, riktig stora i vårt land. Välformulerad, intellektuellt tung men ändå lättläst och rolig. Birger är dessutom allmänbildad, för att inte säga bildad, vilket inte kan tillskrivas så många i bloggvärlden. Balanserar ibland på kanten, där ett enda felsteg kan leda till katastrof. Detta ger extra nerv i formuleringskonsten!
    Retorikläraren

    SvaraRadera
  6. Marianne R hr missuppfattat helt, det är äntligen så att politikerna lyssnar på vetenskapen. Birger, kan du inte redogöra för hur uppvaknandet har skett när det gäller växthuseffekten? Du var ju ute redan på 80-talet med detta, bland annat i Almedalen (1986 eller 1987?) långt innan någon annan politiker pratade om det!
    Yvonne Dahlström

    SvaraRadera
  7. Marianne R ska man antagligen inte ta på fullt allvar.. hon heter ibland Anders Olsson, ibland Anna Olsson, och ibland tom "Nylberal agenda" förmodligen ligger samma person bakom. Förmodligen börjar han/hon bli trött på sitt eviga upprapande av floskler som han/hon får allt mindre gehör för men satt sitt liv i pant på att föra fram och vill absolut inte tappa ansiktet och vill därför få oss andra att tro att "motståndet" (mot vaddå - att rädda våra liv och våra efterkomandes?) fortfarande skulle vara majoritetens åsikt...

    SvaraRadera
  8. Birre är med i klimatpanelen i en extra Rapportsändning klockan 09.00 i SVT imorgon bitti.
    Kjelle

    SvaraRadera
  9. Om "drogen" julhandla HÄR.

    Miljön kan människosläktet påverka högst märkbart - men att tro att Wi kan övertrumfa Solens beslut om klimatet (kort- och långsiktigt sett) på jorden Terras ytteryta - det får väl ses som det ultimata Storhets-Vansinnet - tycker Josef B.

    SvaraRadera
  10. Alla ni "utshoppade", kan ni inte bilda en förening? Jag måste säga att i min stora bekantskapskrets hittar jag inte någon med den sjukdomen. Det är väl mer naturligt att glädjas och köpa nu i juletider. Jag närmar mig 70 och tröttnar aldrig på att shoppa; det kommer nya prylar varje år och man vill ju hänga med... Ut med det gamla och in med det nya. Det skapar arbetstillfällen, glädje, nytta och en allt mindre miljöbelastning (De gamla prylarna är ju inte långsiktigt hållbara). Detta är en livsstil som nog i princip har funnits i alla tider och även kommer att finnas framöver, ty vad är alternativet? DET talar ni aldrig om, i alla fall inte på det konkreta planet.
    GOD Jul!

    SvaraRadera
  11. Texten kanske känns främmande för Tomten.
    Hoppa ändå att det tänds några Liljeholms hos
    Tomten efter att ha läst igenom denna text några gånger.

    -KaptenKidd

    SvaraRadera
  12. Kul att se två av mina favoritbloggare debattera på TV4. :)

    /Starvid

    SvaraRadera
  13. En intressant panel - 3 personer i soffan, och inte ett enda "äktsvenskt" efternamn.

    Vad bra!

    SvaraRadera
  14. Lördag 19/12

    Radions P1 på morgonen: Förre ministern Bengt Göransson (S) sa något lysande.

    Minns inte exakt hur han la orden. Men enligt min tolkning, menade han att nutida politik har tagit efter kommersen, dvs politikerna låter staten bli en motpart till folket, istället för medpart.

    Försäkringskassan, t.ex., ser sig som de försäkrades motpart och ej deras företrädare.

    F.ö. anser sig politikerna inte företräda medborgarna utan skattebetalarna, vilket inte är riktigt samma sak.

    Gröna tankar (f.d. Grönare tankar)

    SvaraRadera
  15. Du har en skön formuleringsförmåga, Birger. Men jag undrar om historien du berättar är riktigt sann. Det förutsätter ju nämligen att det fanns en tid dessförinnan när du levde på det sätt som du beskriver.

    För att citera mig själv:
    "en tid då Birger Schlaug hängivet följde modetrender, samlade på sig gadgets med sylvass spetsteknik, lät sig ledas av reklamen och rentav ägde en rakapparat. En tid som ska ha slutat för bara tolv [nu fjorton, vi har hört historien ett par gånger] år sedan, dvs mitt uppe i hans andra period som miljöpartistiskt språkrör. Finns det bildbevis, Birger? Du kan väl inte ha blivit ”utshoppad” av att någon gång i veckan botanisera bland det blåvita sortimentet på Konsum?"

    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.1431115

    Skickar med den frågan innan jag släcker ner för att konsumera tid med mina barn och vänner, samt svära över mina prylar (dammsugaren). God jul.

    SvaraRadera
  16. Nils Persson i Arlövlör dec. 19, 12:13:00 em

    Fred sa...
    "En intressant panel - 3 personer i soffan, och inte ett enda "äktsvenskt" efternamn.

    Vad bra!"

    Förklara dig!

    SvaraRadera
  17. Skicka rätt person till det varma stället!
    Det mesta håller jag med om. Men meningen "ber telefonförsäljaren dra åt helvete." tycker jag du kan fundera på.
    Dom har ett jobb som inte är väldens mest stimulerande eller bäst betalda. Därför kan man bemöta dom på ett värdigt sätt.
    Så nästa gång så be dom som verkligen styr och ligger bakom att "dra åt helvete".
    Erik Pettersson

    SvaraRadera
  18. Du vet väl att kuvert inte ska läggas i pappersåtervinningen, så du kan inte slänga reklambreven oöppnade om du tänker på miljön...

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.